Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 2860
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarrepalo, Tytti
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Delwér, Ghazal
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Estetik som metod och innehåll i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Estetiska uttrycksformer används i förskolan som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Hur ser förskolans verksamhet ut när barnen får möjlighet att utrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer? Studien undersöker på vilket sätt estetiska uttrycksformer används i förskolans verksamhet samt på vilket sätt pedagoger själva uttrycker att de arbetar estetiskt inom förskolans verksamhet.

    Syfte: Det här examensarbetet undersöker pedagogernas uppfattningar om estetik som metod och som innehåll i deras arbete med att utveckla barns kommunikation och skapande genom olika estetiska uttrycksformer.

    Metod: Studien är kvalitativ med utgångspunkt i fenomenografin. Det fenomenografiska perspektivet valdes utifrån studiens syfte, vilket var att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring fenomenet estetik och vilka faktorer de själva uttrycker kan påverka val av estetiska aktiviteter och uttrycksformer i förskolan. Genom inspelade intervjuer med pedagoger har studiens empiri samlats. Materialet har därefter transkriberats, analyserats och presenteras i form av studiens resultat.

    Resultat: Resultatet visar att estetik används i förskolans verksamhet både som metod och innehåll i varierande omfattning men även som en kombination av båda. Pedagoger beskriver egna kunskaper, erfarenheter, sitt intresse och förhållningssätt som avgörande faktorer när det gäller användning av estetik i förskolan. Pedagoger använder estetiska aktiviteter som olika metoder för att uppnå annat men saknar oftast syfte och mål med själva estetiken. Avsaknad av syfte och mål gör att omfattningen av dokumentationen och utvärderingen varierar vilket i sin tur kan påverka barns möjligheter att vidareutveckla och fördjupa sina kommunikativa förmågor och färdigheter genom estetiska uttrycksformer i förskolan.

  • 2.
    Abbas, Batool
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Dahlbom, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers uppfattningar om lässtrategier och läsdebut: en kvalitativ studie utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt den svenska läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) ska elever lära sig olika sorters strategier som de kan ha användning av på olika sätt vid läsning. Tidigare forskning visar att elever använder sig av ett antal olika lässtrategier, men inte alltid så medvetet. Det är heller inte alltid som en strategi hjälper eleven i hens förståelse. Lässtrategin kan snarare göra det svårare för eleven att förstå en text. När vi startade upp vårt arbete märkte vi att det finns en lucka i svensk forskning, där man intresserar sig för elevers uppfattningar om lässtrategier. Därför anser vi att det då förefaller intressant att ta reda på mer om hur elevers uppfattningar om lässtrategier är i ett svenskt sammanhang.

    Syfte: Syftet med vår studie har varit att undersöka elevers uppfattningar och användande av lässtrategier i årskurs 3. Det innefattar också elevers uppfattningar om sin läsdebut.

    Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som bottnar i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen. Empiri har samlats in genom både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med elever från sammanlagt fyra skolor, varav tre kommunala och en friskola, i tre olika kommuner.

    Resultat: Resultatet av vår studie visar att elever har olika uppfattningar om både lässtrategier och läsdebut. Eleverna använder inte längre lässtrategierna ur undervisningsmodellen "En läsande klass" på samma sätt, som när de befann sig i årskurs 1. Detta eftersom eleverna nu har en uppfattning om att de inte längre är i behov av att tillämpa de strategierna vid läsning. Eleverna har likartade men också olika uppfattningar gällande användandet av en eller flera lässtrategier. De lässtrategier som eleverna mest använder är "be om hjälp" och "läsa om", men det framkommer även andra strategier som "googla svåra ord", "läsa bokens baksida", "använda bilder" och "hoppa över text". Studiens resultat visar även elevernas olika uppfattningar om deras upplevelser av läsutveckling och läsdebut. De flesta elever uppfattar sin läsdebut som ansträngande, eftersom den enligt dem handlade mycket om att avkodningsförmågan skulle automatiseras. Eleverna har även positiva uppfattningar om sina upplevelser gällande läsdebuten, då eleverna uppger att de kände en trygghet när de kunde ta reda på ny information på egen hand genom läsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abbas, Batool
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Törnqvist, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1 och 2: en kvalitativ studie utifrån några lärares perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).

     För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abbas, Jufoon
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nelson, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blyga barn i sociala situationer: Pedagogers strategier för att inkludera blyga barn i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag uppmanas barn på förskolan att ta för sig och göra sig hörda, detta för att bli en del av gemenskapen. Blyga barn på förskolan tenderar att bli osynliga vilket leder till att de har svårt att bli delaktiga. I vår studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att inkludera blyga barn i förskolan.

    Syfte: I denna studie undersöker vi hur förskollärare arbetar för att blyga barn ska känna sig inkluderade i sociala situationer.

    Metod: Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio verksamma pedagoger på fem olika förskolor. Vi kontaktade cheferna på varje förskola via mejl innan vi skickade ut vårt missivbrev. Efter samtycke från studiedeltagarna spelade vi in våra intervjuer som sedan transkriberades och analyserades.

    Resultat: Resultatet av vår studie är att blyga barn har svårt att bli delaktiga i förskolan och inkluderas endast i vissa situationer. Att det finns olika strategier som pedagoger kan ta till för att stödja dessa barn har visat sig genom tidigare forskning. Dock behövs utbildning till pedagoger för att de ska bli medvetna om dessa strategier då det framkommit att utbildning inom området inte tillhandahålls. Det är också situationsbundet när barn blir blyga, vilket visar att barn är blyga i vissa miljöer eller sammanhang men inte i andra. Barn som är blyga går miste om upplevelser och erfarenheter på förskolan som andra barn får till sig, vilket innebär att de riskerar att gå miste om utvecklingsmöjligheter och att hamna utanför gemenskapen.

  • 5.
    Abdallah, Hiba
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Abdallah, Mariam
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper i We hunt the flame: En litteraturstudie ur ett genusperspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hafsah Faizals We hunt the flame från 2019 är en roman vars berättelse utspelar sig i Arawiya, en värld inspirerad av Ancient Arabia (en värld som fanns innan Islams uppkomst). I berättelsen får vi följa Zafira, en 17-årig kvinna som på grund av samhällets normer får klä ut sig till man, en berömd jägare. Romanen belyser tydligt Arawiyas samhälleliga normer och vad som förväntas av det manliga respektive det kvinnliga könet. För att få chansen att rädda sin hemstad var enda alternativet för henne att klä ut sig till en man eftersom om någon hade vetat om hon var kvinna hade hennes prestationer och hjältelika gärningar blivit fråntagna henne.

    Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur Zafira Bint Iskandar i We Hunt the Flame skildras utifrån ett genusperspektiv och de rådande könsnormerna i romanens värld. Vi ska undersöka om hon är en normbrytare eller inte.

    Teoretisk bakgrund: De teoretiska ramverken som ligger till grund för vårt arbete är Yvonne Hirdmans teori om genusordningen och Maria Nikolajevas motsatsschema.

    Metod: Den valda metoden för detta arbete är en närläsning, vi gör en karaktärsanalys på Zafira för att se hur hon framställs i boken, utifrån Hirdmans genusteori. Vidare stödjer vi oss på den kvalitativa tolkningsmetoden, det hermeneutiska synsättet, men även Nikolajevas motsatsschema.

    Resultat: Analysen visar att Arawiya är ett mansdominerat patriarkalt samhälle där kvinnan är underordnad mannen. Zafira får på grund av omständigheterna dölja sin könstillhörighet för att kunna försörja sin familj. Det gör hon genom att bete sig på ett stereotypiskt maskulint sätt. Genom våra teoretiska utgångspunkter har vi mött en kvinnlig karaktär som kritiserar ett samhälle som begränsar kvinnan, och som bryter mot stereotypiska egenskaper genom att agera på ett sätt som anses vara manligt. I Arawiya är kvinnors positioner begränsade där de inte kan exempelvis bli kalifens efterträdare eller styra ett land. Genom analysen får vi se tydligt hur Hirdmans genusordning bekräftas i Arawiya. Zafira beskrivs ha typiskt manligt kodade egenskaper som att vara självständig, stark, modig, beskyddande och folkets försörjare. Dessa manligt kodade egenskaper är det som stärker hennes mansroll som hon intar då. Trots detta så betyder det inte att hon inte framställs som kvinnlig, då hon gör det i viss mån. Hon betraktades vara sårbar och visar även rädsla vilket är en typiskt kvinnlig egenskap. Det vi har kommit fram till är att protagonisten Zafira Bint Iskandar uppvisar kritik mot genusordningen och bryter mot könsnormerna i Arawiya och faller framförallt i den manliga kategorin i stället för den kvinnliga.

  • 6.
    Abdallah, Mouna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Skogsberg, Tim
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Elevernas förståelse av likhetstecknet: ”Vad blir?” eller ”Lika mycket som”?2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föreliggande studie är en kartläggning inför ett utvecklingsarbete inom undervisningen för likhetstecknets relationella betydelse. Behovet identifieras utifrån att likhetstecknets betydelse lyfts som en vanlig missuppfattning som hindrar elever att lösa algebraiska ekvationer. För att bättra stödja elevernas algebraiska kunnande finns behov av ett sådant utvecklingsarbete. 

    Syfte: Utifrån syftet att fördjupa vår förståelse i skillnaden mellan likhetstecknets operationella respektive relationella betydelse bland elever på mellanstadiet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar:

    • På vilket sätt förstår eleverna likhetstecknet?

    • Vilka möjliga kritiska aspekter behöver urskiljas för att utveckla elevernas relationella förståelse av likhetstecknet?

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar har vi genomfört standardiserade tester med elever på mellanstadiet på två olika skolor. Av de elever som genomfört testerna har uppföljande intervjuer genomförts med ett urval på sju elever med syftet att fördjupa vår förståelse i elevernas uppfattning av likhetstecknets betydelse. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. 

    Resultat: Sammanställningen av resultatet visar att elevernas förståelse av likhetstecknets betydelse varierar och kan grupperas i operationell, relationell och på god väg mot relationell förståelse av likhetstecknet. Kritiska aspekter som ringas in för att elever ska utveckla den relationella förståelsen är bland annat att det ska vara lika stort värde på vardera sida om likhetstecknet och att räkneoperationerna kan förekomma på båda sidor om likhetstecknet. En majoritet av eleverna som deltagit i denna studie uppvisade en operationell förståelse, vilket problematiseras i denna studie eftersom tidigare forskning som presenteras i vår studie påstår att svårigheter i att lösa algebraiska ekvationer härleds tillbaka till den operationella förståelsen av likhetstecknet. Därför kommer den kartläggning som genomförts i studien användas som ett avstamp för vårt planerade utvecklingsarbete; en Learning study där vi genom varierad undervisning som utgår från kritiska aspekter erbjuder elever goda möjligheter för att utveckla sina kunskaper inom likhetstecknets relationella betydelse. 

  • 7.
    Abdallah, Nour
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nyman, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Naturvetenskap i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har syftat till att ta reda på hur pedagoger tänker kring arbetet samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Under vår undersökning har vi utgått ifrån olika övergripande frågeställningar som vilka arbetssätt pedagoger utgår från när det gäller naturvetenskap i förskolan, vad ser pedagoger för möjligheter att arbeta med naturvetenskap i förskolan samt vad för svårigheter pedagoger ser med att arbeta med naturvetenskap i förskolan? I studien utgick vi från den kvalitativa metoden där åtta intervjuer utfördes på två olika förskolor. Intervjufrågorna var öppna för att försöka fånga in så mycket av de intervjuades upplevelser och tankar kring ämnet naturvetenskap. Resultaten i studien visar att pedagoger har olika tankar om hur man arbetar med naturvetenskap samt att pedagoger arbetar på ett varierat sätt. När det gäller arbetsformen fann vi fyra subkategorier, att arbeta med begreppsförståelse, att ha spontana och planerade aktiviteter, att barnen ska upptäcka själva och att uppmuntra barnen till att lära sig genom sociala samspelet.Vi kom även fram till att det finns olika möjligheter samt svårigheter med naturvetenskap somexempelvis att ha en skog nära kan vara en stor möjlighet eftersom det kan underlätta pedagogers arbete. Svårigheter som kan uppstå är att om det förekommer brister på kunskaphos pedagoger kring ämnet naturvetenskap kan detta innebära att det blir svårt att lära barnen om naturvetenskap. Det blir svårt att exempelvis att svara på frågor.

  • 8.
    Abdallah, Rosanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hajdar, Nushin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ett språkutvecklande arbetssätt inom religionsundervisning: En kvalitativ intervjustudie på mellanstadiet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle har mångfalden i klassrummen ökat vilket har medfört att elevers olika erfarenheter och världsbild möts samman i klassrummen och därmed i religionsundervisning. I tidigare vetenskapliga studier har det visat sig att lärare upplever religionskunskapsämnet som ett känsligt och utmanande ämne där flertalet lärare hade olika åsikter om ifall man ska ha dialoger och diskussioner om religion i religionsundervisning. Lärarnas olika åsikter och arbetssätt bidrar och påverkar elevernas ämneskunskaper och språkutveckling och är därför en viktig faktor för elevernas kunskap- och språkinlärning.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser av religionskunskapsämnet samt hur lärare arbetar språkutvecklande i religionskunskapsundervisningen på mångkulturella skolor.

    Metod: Metodvalet för denna studie grundar sig i kvalitativa samtalsintervjuer och har utförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide där fem lärare från olika mångkulturella skolor har deltagit.

    Resultat: Resultatet visade att lärarna upplever att elevernas engagemang till religionskunskapsämnet påverkar undervisningen och bidrar till interaktion mellan eleverna och lärare i undervisningen. Samtliga lärare uppgav att de arbetar på ett varierande och språkutvecklande arbetssätt där fokus ligger på begrepp som religionsämnet berör. Det framkom i studien att lärare stöttade och involverade elevernas erfarenheter i klassrumsdiskussionerna trots att de är medvetna om att religionskunskapsämnet kan vara ett känsligt ämne för eleverna.

  • 9.
    Abdulhalim, Fatima
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ungdomars attityder kring hedersrelaterat våld: En enkätstudie om ungdomars attityder utifrån kön och etnisk bakgrund2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas. Ungdomars attityder till hedersrelaterat våld skiljer sig utifrån kön och etnisk bakgrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än pojkar. Även ungdomar med en svensk bakgrund anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än ungdomar med en invandrarbakgrund

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Abdulla, Afrah
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kursen för samhällsorientering för nyanlända: mobilisering och integration för deltagare2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, Lisbeth, Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A., Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 117-138Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Abed-Al-Mouti, Mahmoud
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gustafsson, Jimmie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Brinner läraren för fysiska aktiviteter så har barnen oftast mycket roligare”: En kvalitativ intervjustudie om fysisk aktivitet på fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Eftersom vi båda har ett stort intresse av fysisk aktivitet är det ett ämne vi brinner för. Som blivande fritidslärare var vi nyfikna på att undersöka vilka uppfattningar fritidslärarna har om fysisk aktivitet och vilka möjligheter det förekommer för eleverna att vara fysiskt aktiva på fritidshemmet.

    Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa fritidslärares uppfattningar kring fysisk aktivitet inom fritidshemmets verksamhet

    Metod: För att besvara frågeställningarna använde vi oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.

    Resultat: Sammanfattningsvis visar vårt resultat att fritidslärarnas egna intressen har en stor påverkan på vilka aktiviteter som oftast utförs. Det framkommer också att fritidslärarna till viss del planerar de fysiska aktiviteterna utefter barnens intressen men att planeringstiden har en negativ påverkan på hur ofta planerade fysiska aktiviteter genomförs. I samtliga intervjuer nämns det att utomhusmiljön bidrar till stora möjligheter att främja fysisk aktivitet, men att olika skolmiljöer och skolgårdar kan se olika ut och därför måste man förhålla sig till det som finns. Däremot påpekas det att inomhusmiljön skapar svårigheter i att erbjuda fysisk aktivitet förutom några få inslag av exempelvis dansspel. Det som dock är genomgående i våra intervjuer är att samtliga fritidslärare anser att fritidsgympan i idrottshallen är den inomhusmiljö som främjar för fysisk aktivitet.

  • 12.
    Abovarda, Adam
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Vallo Hult, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Master Östlund, Christian
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Pålsson, Paul
    NU Hospital Group (SWE); University of Gothenburg (SWE).
    E-learning as Part of Residency Education2023Ingår i: Caring is Sharing: Exploiting the Value in Data for Health and Innovation. Proceeddings of MIE 2023 / [ed] Maria Hägglund, Madeleine Blusi, Stefano Bonacina, Lina Nilsson, Inge Cort Madsen, Sylvia Pelayo, Anne Moen, Arriel Benis, Lars Lindsköld, Parisis Gallos, IOS Press, 2023, Vol. 302, s. 496-497Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Through a literature review in combination with qualitative analysis of course evaluations, this study examines aspects that contribute to enhancing elearning for physicians in a residency education program. The literature review and the qualitative analysis outline three main factors (pedagogical, technological, and organizational), highlighting the importance of a holistic approach that includes learning and technology in context when integrating e-learning strategies in adult learning programs. The findings contribute insights and practical guidance for education organizers on how to conduct e-learning during and after the pandemic.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abraham, Getahun Yacob
    et al.
    Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    von Brömssen, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Internationalisation in teacher education: student teachers' reflections on experiences from a field study in South Africa.2018Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 9, nr 4, s. 347-362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Internationalisation of higher education and teacher education has been a key issue since the 1990s and many universities still attempt to increase student mobility ever since. Much research has been done on the topic of internationalisation and higher education, including teacher education trying to show how a certain programme impacts on students’ learning, especially intercultural learning when it comes to programmes in teacher education. These studies are often directed towards programmes that last several months or a whole year. The focus of this study is rather to explore if and in what way experiences in a two-week field study can contribute to a student teacher’s intercultural learning and professional development. The findings of the research show that even a short field study has an important impact on the individual student teacher’s understanding of themselves and on awareness of teachers’ living and working conditions in a different culture like South Africa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Abrahamsson Ekberg  , Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Snell, Paulina  
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    "Du måste vara trygg i dig själv som ledare": En studie om rektorers ledaregenskapers påverkan av den psykosociala arbetsmiljön i skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den psykosociala arbetsmiljön innebär det sociala klimatet på arbetsplatser och det påverkas av alla medarbetare som interagerar med varandra. Att personalen trivs på sin arbetsplats tillhör ledarens ansvar och hur han eller hon väljer att bemöta sina anställda påverkar även resultatet kring arbetsmiljön. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare har deras syn på hur ledarens egenskaper och färdigheter påverkar den psykosociala arbetsmiljön, samt hur ledaren bör agera när konflikter uppkommer. Egenskaper definieras i denna studie som medfödda förmågor och färdigheter ses som något som går att lära. Resultatet visar att delaktighet, tydliga direktiv och lyhördhet främjar god psykosocial arbetsmiljö medan härskartekniker och svårigheter att ta emot kritik motverkar den. I konfliktsituationer är det viktigt att rektorn kan agera neutral samtalspartner och samtidigt vara en stöttepelare för lärarna.

  • 15.
    Abrahamsson, Kenneth
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Luleå.
    Eriksson, LisbethHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.Lundberg, MartinLinköpings universitet, Linköping.Myrstener, MatsFöreningen för folkbildningsforskning, Stockholm.Svensson, LenaFöreningen för folkbildningsforskning, Stockholm.
    Folkbildning & forskning: årsbok 20212021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Abrahamsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utemiljö som lärmiljö: Pedagogers syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vistelsen i utemiljön är en stor del av förskolans pedagogiska verksamhet och är ett självklart inslag i den dagliga verksamheten. Flertalet forskare belyser vikten av undervisning i utemiljön för barns kognitiva, motoriska, emotionella och sociala utveckling eftersom utemiljön skapar förutsättningar för barnen att interagera alla sina sinnen och hela sin kropp i ett lärande. I utemiljön väcks en nyfikenhet hos barnen till att utforska och undersöka. Barnen får möjlighet att samspela, ställa och prova hypoteser, lösa problem och konflikter men framförallt reflektera och återhämta sig vilket bidrar till att barnen befäster sina teoretiska kunskaper i praktiska handlingar. Det sociala samspelet, den motoriska, kognitiva och emotionella utvecklingen gynnas av utomhusundervisning särskilt om pedagogen använder utemiljön på ett medvetet sätt och har en medvetenhet om vilket lärande som kan ske och utmanar barnen i meningsfulla sammanhang. Upplevelsen i utemiljön och den egna kroppen lyfts fram som material för att konkretisera, skapa förståelse och knyta an teoretisk kunskap med praktiskt görande vilket befäster lärandet och skapar goda förutsättningar för ett fortsatt lärande senare i livet. Vi vill med detta arbete skapa diskussioner utifrån olika uppfattningar och synliggöra en nyanserad bild av utemiljöns betydelse samt lyfta olika beskrivningar till hur utemiljön kan användas för att utmana barnen. Studien är viktig att bidra till ökad förståelse och nytt tänkande kring utemiljön som lärmiljö, eftersom utevistelsen är en stor del av den dagliga verksamheten på förskolan.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogernas syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten.

    Metod: Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av sammanlagt tio pedagoger på fem olika förskolor som arbetar på olika avdelningar med barn i olika åldrar.

    Resultat: Resultatet visar att pedagoger tillskriver utemiljön stor betydelse för barnens språk motoriska, emotionella och sociala utveckling. Utemiljön används för att skapa variation i förhållande till inomhusmiljön där materialet och platsen tillskrivs en betydelse men även lek, upplevelser och praktiska handlingar för att främja interaktioner, sociala samspel och utforskande. Utifrån det skapar pedagogerna samtalsämnen samt ger barnen möjlighet att tänka och resonera i syfte till att bidra till barnens olika utvecklingsområden, lärande och handlingskompetens.

  • 17.
    Abrahamsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Svenningsson, Kajsa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Flexibilitet, motivation, lärande och lön: Personalvetares perspektiv på vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom organisationer bedriver både personalvetare och HR-avdelningar ett arbete med att attrahera framtida anställda. Ett annat arbetsområde för personalvetare/HR är att främja organisationens så kallade Employer Branding, ett begrepp som relaterar till hur organisationer, som ett slags varumärke, ses på och uppfattas av andra parter, både potentiella anställda som andra organisationer. Kunskap kring vad som motiverar personalvetare som yrkesgrupp, och som potentiella, nya anställda samt vad denna yrkesgrupp anser utgör en ”attraktiv” arbetsgivare behöver kompletteras. Syftet med denna studie var därför att nå ökad förståelse kring personalvetares, som yrkesgrupp, tankar kring vad som gör att en arbetsgivare uppfattas som attraktiv, specifikt avseende områdena motivation och lärande i arbetet. Intervjuer genomfördes med åtta individer som, i olika form, arbetar med och har erfarenhet från personalyrket. Enligt resultatet bidrar faktorer som flexibilitet, karriärmöjligheter, ekonomisk ersättning och lärande till att en arbetsgivare betraktas som attraktiv. Resultatet visar även att dessa faktorer tycks fungera motiverande för personalvetare. Genom intervjuer kunde ovan faktorer identifieras gällande vad en personalvetare anser vara en attraktiv arbetsgivare samt vilka motivationsfaktorer en personalvetare har i arbetet.

  • 18.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Cedenheim, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Om du ska kräva rättigheter så finns det ju skyldigheter": lärarstudenters syn på politiskt deltagande och medborgarskap2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter.

    Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar.

    Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Cedenheim, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Uppdrag: övriga världen: Lärares föreställningar om och inställning till att undervisa om litteratur från övriga världen2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka några yrkesverksamma högstadielärares föreställningar om och inställning till läroplanens uppdrag att introducera litteratur från övriga världen samt vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på detta. Svaren analyseras även utifrån en postkolonial teori samt teorier om eurocentrism. Materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade samtalsintervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på högstadienivå. Därefter har de analyserats utifrån en tabell som byggt på frågor baserat på de fyra följande kategorierna: bakgrund, litteraturundervisningens roll, övriga världen: föreställningar; övriga världen: didaktiskt. Svaren har därefter sammanfattats och jämförts med varandra samt utifrån postkolonial teori. Resultatet visar på att lärarna har en uppfattning av att övriga världen inte enbart syftar på Europa och USA utan eftersträvar en större bredd. Några av respondenterna uttrycker även att de skulle behöva förbättra sitt arbete vad gäller litteratur från övriga världen men att det kräver tid och kunskap. Flera av dem uttrycker att deras förkunskaper kring ämnet behöver utvecklas och att detta kan ha att göra med att de själva präglats av en undervisning som förespråkar en västerländsk kanon. Föreställningarna om arbetet med litteratur från övriga världen går ofta hand i hand med att skapa förståelse och uppdraget att fostra medborgare men blir problematisk om urvalet är eurocentriskt.

  • 20. Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Hult, Håkan
    Dahlgren, Lars Owe
    Hård af Segerstad, Helene
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    From Senior Student to Novice Worker: Learning Trajectories in Political Science, Psychology and Mechanical Engineering2009Ingår i: The Routledge international handbook of higher education / [ed] Tight, Malcolm, New York: Routledge , 2009, s. 165-179Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Science.
    Hult, Håkan
    Linköping University, Department of Behavioural Science.
    Dahlgren, Lars Owe
    Linköping University, Department of Behavioural Science.
    Hård af Segerstad, Helene
    Linköping University, Department of Behavioural Science.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    The transition from higher education to work life: a comparison between a problem-based learning programme and conventional programmes in Higher education2005Ingår i: Symposium at the 33nd Congress of the Nordic Educational Research Association (NERA). Oslo, March 2005., 2005Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This longitudinal study focuses on the transition from higher education (HE) to worklife. Generally, the transition is considered to have become more complicated due to the changing conditions for work in a supercomplex society. More specifically, there is also still sparse knowledge about how students in PBL programmes cope with the transition process. Previous research on the topic has suggested that there is a need for more complex studies of the relationship between HE and work. The aim of the study is twofold, (i) to describe the way students experience their programme as seniors and later their work situation as novice workers, and (ii) if there are differences regarding these experiences in comparison between a PBL programme (psychology) and conventional progammes (mechanical engineering and political science). The transition from HE to worklife in the three programmes is analysed according to five dimensions; relation to space/areas of operation, identity/tracjectory, professional role characteristics, transition process and relationships between education and work. The results indicate that the PBL-programme is preparing for worklife in a rational way, both regarding generic skills and substantive knowledge. The conventional programmes stand out as preparing for worklife either by providing generic skills or by having a ritual character.

  • 22. Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dahlgren, Lars-Owe
    Hård af Segerstad, Helene
    Hult, Håkan
    From senior student to novice worker: learning trajectories in political science, psychology and mechanical engineering.2006Ingår i: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, E-ISSN 1470-174X, Vol. 31, nr 5, s. 569-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This longitudinal study focuses on the transition from higher education to working life. Research has hitherto described the transition in rather general terms, and there is still only limited knowledge about how graduates construe themselves as professionals, or how they experience the transition to the sociocultural contexts of working life. In this study, the transition is viewed as a trajectory between different communities of practice. Three different Master’s programmes at Linköping University are focused on and compared: political science, psychology and mechanical engineering. The specific aims are to: (i) identify aspects of identity and knowledge formation as reported by informants, both as...

  • 23. Abrant Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Hult, Håkan
    Dahlgren, Lars Owe
    Hård af Segerstad, Helene
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Vom Hochschulabschluss zum Berufseinstieg: Lernverläufe in Politikwissenschaft, Psychologie und Machinenbau2013Ingår i: Studium und Beruf: Studienstrategien - Praxiskonzepte - Professionsverständnis / [ed] Hessler, Gudrun, Oechsle, Mechtild, Scharlau, Ingrid, Bielefeld: Transcript Verlag, 2013, 1, s. 115-141Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 24.
    Achi, Pärla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bankel, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad händer på förskolegården?: En studie om barns utomhuslek2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Leken är spännande, fartfylld, lustfylld, och innehåller ett visst risktagande. Lekdeltagare har ofta ett stort engagemang och full kontroll på vad som händer i leken, men för en betraktare av andras lek kan leken vara svårbegriplig och mycket komplex. Ute på förskolegården händer det mycket och flera människor samlas på en plats där det skapas möjligheter för lek och samspel. Uppkomsten till vår studie var att vi ville veta vad som händer mellan individer i barns utomhuslek.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns utomhuslek och på vilket sätt barn och pedagoger interagerar med varandra på förskolegården.

    Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört ickedeltagande och halv strukturerade observationer på två småbarnsavdelningar på förskolegården.

    Resultat: Vi fick se en mängd olika lekar på förskolegården med olika aktörer inblandade. I interaktionerna på förskolegården såg vi att kommunikation mellan individer uppstod i olika former i leken. Vårt resultat visar på att både barn och pedagoger använder sig av leksignaler i utomhusleken. Det förekom att både barn och pedagoger stöttade varandra i leken och att de intog olika roller som påverkade leken.

  • 25.
    Adamsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bilow, Linnette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärares upplevelse av stress i arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket (2017) är det arbetsgivarens ansvar att skydda arbetstagarna från både psykisk och fysisk ohälsa relaterad till arbetet. Trots detta förekommer arbetsrelaterad ohälsa. Förskolläraryrket är enligt Koch (2015, september) en av de yrkesgrupper där flest lider av arbetsrelaterad stress. Detta har under de senaste åren uppmärksammats av bland annat fackliga organisationer och media. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av stress i arbetet och vad som orsakar samt motverkar arbetsrelaterad stress. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor från skilda områden i samma kommun. Resultat: Majoriteten av förskollärarna i studien upplever stress i arbetet. Orsakerna varierade liksom upplevelsen av kontroll i arbetet. De flesta upplevde höga krav trots att de uttryckte att de kände stöd från arbetslag och chef.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Adamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Börjesson, Natalie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det finns ju inget annat ämne som är så laddat i skolan": En kvalitativ studie om lärares resonemang kring ämnet religionskunskap och lärares konstruktion av elevers identiteter2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till den här studien är bland annat en ökning av mångkulturalitet i bemärkelsen olika nationaliteter. En annan del av bakgrunden till denna studie är skolans roll i möten mellan livstolkningar och uppfattningar av omvärlden, med religionsundervisningen som en central arena för dessa möten. Utifrån dessa möten är det värdefullt att undersöka hur lärare agerar i förhållande till elevernas livstolkningar, religiösa praktiker och identiteter och hur de planerar sin undervisning. Studien visar även hur lärare resonerar kring uppmärksammandet av olika högtider och traditioner i religionsundervisningen. Studien bygger på intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1-6. Resultatet visar på att lärarna använder de muslimska eleverna som kunskapskälla och tolkar elevernas religiösa livstolkningar som kunskap om islam. Lärarna presenterar religionernas högtider och praktiker som enhetliga och homogena. Analysen synliggör hur lärare avvisar föräldrars oro för påverkan genom att hänvisa till religionsundervisningen som faktaförmedling. Det synliggörs även hur lärare konstruerar "normal-muslimer" och "normal-svenskar", där muslimerna framförallt reduceras till kunskapsbärare om islam. Av intervjuerna framgår även att kristendomen har en prioriterad roll i religionsundervisningen och uppfattas som en outtalad norm.

  • 27.
    Adamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Huhtaviita, Mia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Estetikens roll för kunskapsutvecklingi de naturorienterande ämnena: En kvalitativ studie genomförd på lågstadieskolor i Irland2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är genomförd på lågstadieskolor i Irland. I de irländska styrdokumenten framgår praktiskt-estetiskt arbete vara en central del i de naturorienterande ämnena. Den svenska läroplanen framhåller att estetiskt arbete ska ingå i samtliga av skolans ämnen, dock inte i lika stor utsträckning som i den irländska. Forskning har visat att estetik kan främja elevers utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena. Därför har vi valt att fokusera på analys- och kommunikationsförmågan som inte är lika beforskade i samband med kombinationen estetik och naturvetenskap. Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur verksamma lärare, på irländska skolor i Irland, erfar att praktisk undervisning med och genom estetik kan främja elevernas utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena.Den metod som använts är enskilda semistrukturerade intervjuer där lärarna fått möjlighet att, genom öppna frågor, delge sina erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att lärarna uppfattar estetiken som främjande för utveckling av elevernas förmågor och ämneskunskaper. Estetiken uppges kunna användas för att integrera ämnen och göra den abstrakta naturvetenskapen mer konkret för barnen. Kroppen och sinnena anges vara en stor del av det vetenskapliga arbetet som ofta är aktivitetsbaserat. Estetiken visar sig användas för att göra undervisningen mer lustfylld och motivera eleverna till ett vidare intresse för naturvetenskapen. Resultatet visar vidare att lärarna inte erfar att det estetiska arbetet medför några begränsningar för elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, men begränsningar i form av bland annat resurser uttrycks förekomma.

  • 28.
    Ademi, Rosanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Eriksson, Melina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Bedömning är bäst för mitt lärande om jag får...": En enkätstudie om elevers uppfattning om bedömning och om deras uppfattning om lärande i svenskämnet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bedömning är en central del i skolans verksamhet och något som alla lärare arbetar med oavsett vilken årskurs läraren har eller i vilken skolform läraren arbetar i. Skolan är en plats för att utveckla kunskaper och en plats för lärande (Hirsh, 2017). För att säkerställa att lärande har skett, har flera forskare (exempelvis Nguyen och Walker, 2016) föreslagit att individen redan under skolåren skall bli bedömd och därmed vara förberedd för arbetsmarknaden. Eftersom bedömning är nära relaterat till lärandet blir det intressant att studera elevers syn på bedömning.

    Syfte: Studien syftar till att undersöka elevers uppfattning om bedömning i svenskämnet om deras uppfattning om lärande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte har vi valt följande frågeställningar:

    • Vilka uppfattningar finns det kring summativ bedömning i svenskämnet?

    • Vilka uppfattningar finns det kring formativ bedömning i svenskämnet?

    • Vilken typ av bedömning uppfattar eleverna utvecklar deras lärande i svenskämnet?

    Metod: Som metod har vi använt oss av en digital enkät med slutna frågor för att besvara studiens syfte. Totalt har 123 elever svarat på enkäten från sex olika klasser i årskurs 4 – 6. Vi har sedan gjort en deskriptiv analys av det insamlade datamaterialet.

    Resultat: Vårt resultat visar att eleverna uppfattar den summativa bedömningen som det mest förekommande bedömningstillfället inom svenskämnet. Dock visar resultatet att eleverna vill ha både formativ och summativ bedömning för att utveckla sitt lärande men eleverna förespråkar den formativa bedömningen som den bedömningsform de lär sig bäst utav. Majoriteten av eleverna vill ha tydliga mål förklarade för sig för att lära sig mer vilket visar att de förespråkar formativ bedömning för sitt lärande. Resultatet visar också att eleverna vill ha en detaljerad återkoppling som visar vad de behöver göra för att nå målen och eleverna önskar en processinriktad återkoppling vilket innebär att återkopplingen blir användbar i andra uppgifter. Däremot visar resultatet att det finns en delad bild av elevernas uppfattning kring kamratbedömning och självbedömningens effekter för lärandet inom svenskämnet där det råder en oenighet om det har positiva effekter eller inte.

  • 29.
    Adler, Gerda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pettersson, Susanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    “…inte liksom bara vara i min lilla låda”: spänningsförhållandet mellan instrumentell och identitetsutvecklande skönlitteraturundervisning2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa intervjustudie behandlas skönlitteraturundervisning i svenskämnet för årskurs 4–6. ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019a) och dess utformning innefattar ett spänningsförhållande mellan instrumentell inlärning av mätbara kunskaper och identitetsutvecklande undervisning. I ett tidigare examensarbete vi gjort framkom att lärarna i den studien i stor utsträckning lägger tid på att utveckla elevernas instrumentella förmågor i läsundervisning. Undervisning som möjliggör elevens eget ställningstagande, att utveckla förmågan att lyssna och samtala med andra samt personlighetsutveckling får mindre utrymme. Syftet med studien är därför att undersöka elevernas berättelser kring personlighetsutveckling genom läsundervisning utifrån skönlitteratur. För att besvara syftet ovan har följande frågeställningar formulerats: Vilken undervisning beskriver elever att de får kring skönlitteratur i ämnet svenska i förhållande till identitetsutveckling och instrumentell inlärning? Hur ser elevernas beskrivning av skönlitteraturundervisning ut i relation till värdegrundsuppdraget? För att få svar på våra forskningsfrågor avseende elevernas berättelser kring skönlitteraturundervisningen har vi genomfört 20 semistrukturerade intervjuer med elever från tre olika skolor. I vår forskningsöversikt lyfter vi styrdokumenten i relation till skönlitteraturundervisning, instrumentellt lärande samt identitetsutveckling. Vidare lyfts även aktuell forskning kring skönlitteraturundervisning. Studien har sin utgångspunkt i Deweys (Roth, 2003; Rönnström, 2003; Säljö, 2017) lärandefilosofi och Biestas (2006; 2019; 2022) teorier kring lärande. Resultatet visar att de intervjuade elevernas beskrivning av undervisning där skönlitteratur används tyder på att de får utveckla instrumentella förmågor. På en av tre skolor förekommer identitetsutvecklande undervisningsmoment till viss del, som att kommunicera genom att dela åsikter, värderingar och tankar med varandra. Detta framkom inte i någon större utsträckning i intervjuerna med övriga elever och tyder på att den instrumentella inlärningen får en större plats i undervisningen, trots att båda delarna är viktiga för läsinlärningen. En framträdande del i studiens resultat är att majoriteten av eleverna som deltagit i studien uttrycker en önskan om att få samtala och diskutera sina läsupplevelser av skönlitteraturen med varandra. Vi ser en stor utvecklingspotential i undervisningen där skönlitteratur kan bli en värdefull källa till kunskapsförmedling med utrymme för både instrumentell inlärning och identitetsutvecklande arbetssätt

  • 30.
    Adolfsson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Schoultz, Tuva
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    "Jag kan inte bemöta alla barn lika, för alla barn är olika": En kvalitativ studie om faktorer bakom förskollärares förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att förskollärare uttrycker en osäkerhet kring bemötandet till barn som är i behov av särskilt stöd i förskolan. Det förekommer en begränsning inom fältet för befintlig forskning då den riktar sig mot faktorer bakom ett generellt förhållningssätt till alla barn, snarare än faktorer bakom ett förhållningssätt till barn som är i behov av särskilt stöd. Därför vill vi i vår studie belysa dessa faktorer ytterligare, och därmed undersöka vilka faktorer som påverkar förskollärares förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd.

    Vår studie grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där empirin har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare.

    Som grund för analysmetod har vi använt oss av tematisk analys, som i sin tur har resulterat i fyra olika teman; förskollärares förhållningssätt, inkludering och exkludering, likvärdighet i barngruppen samt specialpedagogens roll. Resultatet har analyserats med hjälp av Nilholms (2020) specialpedagogiska perspektiv; det kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet samt dilemmaperspektivet. Som analysverktyg har vi även använt oss av studiens tre centrala begrepp; inkludering, inflytande och likvärdighet.

    Studiens resultat visar att faktorer som förskollärares kunskap och utbildning, yttre förhållanden som miljöanpassning samt specialpedagogens stöd och vilka strukturella resurser som erbjuds påverkar hur förskollärare förhåller sig till barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Resultatet visar även att det skiljer sig i förskollärares förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd, beroende på hur förskollärare arbetar med och resonerar kring likvärdighet, inkludering och inflytande i förskolan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Adolfsson, Lucienne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Abrahamsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Fritidslärarnas perspektiv på rastverksamhet: En intervjuundersökning2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En utgångspunkt för detta arbete är CIF Idrottsförbund (2017) och deras studie, där presenteras att 80 procent av elever som stillasittande. På grund av detta dilemma har vi funderingar på vilket sätt fritidslärarna arbetar för att minska stillasittandet i skolan. Vi såg en potential hos fritislärarna och deras bidrag om hälsofrämjande arbete igenom att erbjuda val av rörelseaktiviteter av olika slag. Ericsson (2005) förtydligar att raster ger fritidslärare och pedagoger goda möjligheter till att observera både barns motorik och kamratrelationer. Utifrån vår erfarenhet blev vi medvetna om att rasten kan vara en del av våra uppgifter och därför är denna studie angelägen med syfte på att belysa hur fritidslärarna uppfattar rastverksamhet. Vi har under denna studie fått en bild på hur två olika skolor arbetar med sina raster och vår empiri kommer att presenteras i resultaten. Utifrån vårt resultat kommer vi göra en analys och jämförelse av vilka likheter och skillnader som finns emellan skolorna. Dessa skolor kommer vi kalla här för skola A och skola B.

    Syfte: Syfte med denna studie är att få djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar för att rasterna på skoltid ska bli meningsfulla för eleverna. Samt att belysa hur vi framtida fritidslärare kan arbeta med rastaktiviteter på ett konstruktivt sätt och för att bidra till ett fortsatt lärande för elever samt skapa en livslång lust att lära.

    Metod: Till studien valde vi semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi hade förberett ett antal frågor som vi ställde till sex stycken fritidspersonal som arbetar på två olika skolor. Våra frågor är riktade att ta reda på hur fritidslärarna ser på rastverksamhet och hur de resonerar kring planerade- och fria aktiviteter under skolans raster.

    Resultat: De fritidslärarna som blev intervjuade arbetade utifrån olika synsätt, skola A erbjuder fri lek under sina raster och vi anser att de arbetar mer abstrakt eller omedvetet mot sina syften gällande rastverksamhet. Under fria val av aktiviteter på raster som de har, gav de beskrivning på att de arbetar aktivt med att träna elevers sociala relationer samt ger dem god omsorg som skapar trygghet och trivsel hos eleverna. Skola B arbetar mer konkret med aktiviteterna på rasterna och dessutom synliggör de Skolverkets rekommendationer genom teman i sin planering. Trots att det är aktiviteter på raster så arbetar fritidslärarna effektivt under fritidshemmets egna kapitel fyra i läroplanen. De anser att styrda rastaktiviteter stödjer elever till optimal inlärning samt främjar hälsan både fysiskt och psykiskt på bästa sätt. Då alla elever på skolan får möjlighet att röra sig under sina raster, vilket också kan motverka stillasittandet.

    I vår jämförelse har vi kommit fram till både likheter och skillnader. Likheterna är att båda skolor vill uppnå samma mål dock på olika sätt. Skillnaderna är att skola A inte visar klart för oss hur de gör för att främja social gemenskap, trygghet och trivsel som de menar att den frivilliga leken gör. Fritidslärarna anser att eleverna tränar allt som möjliggör lärande, utan vuxens inblandning och de säger att man inte ska behöva vara delaktiga i elevernas lekar för att synliggöra medverkan. Skola B visar klart för oss hur planeringen ser ut som helhet och anser att strukturerade aktiviteter på raster stödjer elevers lärande samt stärker deras motorik. Fritidslärarna på skola B anger också att det ger positiva effekter hos eleverna såsom minskade konflikter, förbättrad sociala interaktion emellan elev och lärare samt ger dem mera ork för skolan.

  • 32.
    Agaoglu, Irem
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Musik i språkutvecklingen: Hur används den av förskollärare?2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det arbetet bygger på är att förskollärare kan dra fördel av det musikaliska arbetet på förskolan för att främja barns språkutveckling. Jederlund (2011) lyfter fram att det finns samband mellan musik och språkande då språket till stor del består av rytm och takt.   

    Syfte: Studiens ändamål är att ta reda på hur förskollärare arbetar med musik i språkutvecklande syfte.  

    Metod: Denna del består av hur det empiriska materialet samlades in och arbetets tillvägagångssätt. Alltså det empiriska materialet av semistrukturerade intervjuer med nio förskollärares tankar på arbetet med musik.   

    Resultat: Resultaten av studien visar vilka förutsättningar och kunskaper som krävs och vilken syn och betydelse pedagogernas egna musikaliska kompetenser har för att musiken ska upplevas som givande för språkutvecklingen för barn i förskolan. Svaren från respondenterna är uppdelade i åtta kategorier: förskollärares kunskaper om musik i språkutvecklande syfte, förskollärarnas arbete med språkutveckling och med musik, syftet med musikaktiviteterna, arbetet med musik i språkutvecklande syfte, musik för att främja barns språk, förskollärarnas förutsättningar och verktyg för arbete med musik och språk, förskollärarnas önskningar för fortsatt arbete inom ämnet och har respondenternas användande av musik i språkutvecklingen förändrats?  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Aggestam, Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi.
    Elison, Ingrid
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi.
    LEARNING AND QUALITY ASSURANCE IN THE SAME PACKAGE2024Ingår i: INTED2024 Proceedings, IATED , 2024, s. 2006-2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The critical need for organizations to learn and change is well known. “The ability to learn faster than your competitors is your only lasting competitive advantage” as put by a HR manager. Thus, knowledge is vital, both as a resource and a competitive advantage. The importance of life-long learning and distance education is clear, just as the role of higher education. The aim of this paper is to share academic experiences and lessons learnt concerning performing high quality assessment on-line and at the same time offering a learning opportunity for both teachers and students. This is a big challenge.

    We performed a case study in an on-going hybrid course. There were 10 students on the course, all professionals and employed and hence performing the course and working at the same time. We used the final course assessment as a case unit, which was performed as structured on-line dialogues between each student individual and the examiner. Data were collected by observations of three students performing and a deep follow-up interview with the examiner responsible. Each dialogue lasted about one hour. To be eligible to participate the student must have prepared a task based on two books and questions aiming to put the literature in comparison as well as in the context of their own employment. The examiner leads the dialogue based on graduate assessment criteria, developed by the examiner. The collected data were inductively analyzed.

    The analysis reveals advantages that oral individual assessments have concerning quality assurance and at the same time enable learning. The examiner has natural opportunities to ask follow-up questions to stimulate reflections and further learning. The examiner also has opportunities to ask questions that reveal the students’ knowledge and understanding related to the assessment criteria and the syllabus learning outcomes, which is a critical aspect not at least from the perspective of AI and chat-GPT. Since the dialogues are individual, the time perspective is a matter of fact that is often lift as an argument against this type of examination. According to the examiner, this is not a problem if you take all the steps in the examination process into consideration. The total time is more or less equal compared to traditional written examinations. Furthermore, the examiner emphasizes that this form of examination is much more fun.

    To achieve both quality assessment assurance and learning, the analysis also reveals the importance of a holistic approach, as for example putting the matter of course in the students´ reality as well as the critical interface between the task and the assessment dialogue. It also strengthens the importance of preparing for both the examiner and the student and emphasizes the importance of having a system for continuous follow-up and improvements. Finally, the follow-up interview with the examiner reveals the learning it means by having someone externally observing the performance and then asking relevant questions and having a dialogue afterwards. “It forced me to think and reflect on the work from new perspectives, which is critical for future improvements” as put by the examiner. One piece of advice from the examiner is to include this type of work in the quality assurance system for course development. To reflect on the work was an important input to further increase and develop the course.

  • 34.
    Aggestam, Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi.
    Johansson, Madeleine
    Department of Adult Psychiatry, NU-Care Hospital, Lärketorpsvägen, 461 73 Trollhättan (SWE).
    Kylén, Erik
    MedFilm AB, Staveredsgatan 20, 461 31 Trollhättan (SWE).
    Stenholm, Joel
    MedFilm AB, Staveredsgatan 20, 461 31 Trollhättan (SWE).
    Svensson, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik. School of Business Economics and IT, University West, Gustava Melins Gata 2, 461 32 Trollhättan, Sweden.
    The Development and Evaluation of an Animated Video for Pre- and Postoperative Instructions for Patients with Osteoarthritis: A Design Science Research Approach2024Ingår i: Geriatrics, E-ISSN 2308-3417, Vol. 9, nr 19, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Osteoarthritis (OA) is a condition in the hip or knee joints that develops during a long period of time and sometimes needs hip or knee joint replacement surgery when pain gets too intense for the patient. This paper describes how an animated video for pre- and postoperative instructions for patients with osteoarthritis was designed. The design science research (DSR) approach was followed by creating a web-based animated video. The web-based animated video is used to support surgical departments with education for patients suffering from OA. In the web-based animated video, information about OA surgical treatment and its pre- and post-arrangements was included. The relevance, the rigor, and the design cycles were focused on, with some iterations of and improvements in the animations. Even after implementation, there was a feedback-loop with comments from the surgeons and their patients. Moreover, as more departments will use the web-based animated video, they want to make their special mark on it, so that further changes will be made. This paper presents the design and successful implementation of an animated video for pre- and postoperative instructions for patients with osteoarthritis, tightly linked to the patient journey and the workflow of healthcare professionals. The animated video serves not only as a tool to improve care but also as a basis for further scientific research studies. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Aharbil Persson, Mina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Boij, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vilka strategier använder SFI-lärare för att motivera elever till att lära sig svenska?: En kvalitativ studie om sex lärares perspektiv2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det står klart och tydligt i Skollagen (2010:800), SkolL, 1 kap. 4 §: att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla elevers lust att lära. Därmed har lärare ett uppdrag att stimulera och motivera lärandet hos elever. Utifrån vårt arbete på SFI är det utmanande att uppfylla detta krav främst på grund av elevernas olika förutsättningar, precis som Eriksson-Sjöö (2002) beskriver i sin licentiatavhandling.

    Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att få kunskap om hur SFI-lärare arbetar för att motivera sina elever till lärande av svenska som andraspråk. Vidare är syftet att se vilka strategier som används kopplat till vad tidigare forskningsresultat visar på inom detta valda område.

    Metod: Den metod som tillämpades till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer. Anledningen är att låta SFI-lärare berätta fritt om sina upplevelser och erfarenheter med utgång från vår intervjuguide. Samtalen spelades in med mobiltelefon alternativt i Google Meet. Till analysen transkriberades alla intervjuerna.

    Resultat: Resultatet av denna studie visar att SFI-lärare är eniga om några framgångsrika lärarstrategier och arbetsmetoder som lärarna upplever stimulerar och höjer elevers motivation till lärandet av svenska. I undersökningen framgår även olika strategier som används i SFIundervisningen. Det omfattar engagemang, vardagslivsanknytning, personliga intressen, bemötande och positiv klassrumsmiljö.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Ahlbom, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gustavsson, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Physical activity in preeschool2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårt intresse för hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet i förskolan grundar sig i att vi har uppmärksammat hur dagens barn generellt är allt mer stillasittande och upptagna av digitala medier. Eftersom många barn vistas på förskolan större delen av sin vakna tid, anser vi att det är av intresse att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att främja fysisk aktivitet på förskolan.

    Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger beskriver sitt arbete med att främja fysiska aktiviteter hos barn i förskolan.

    Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse kring vår frågeställning. Vi har genomfört ett flertal intervjuer eftersom vi ville ta del av pedagogernas tankar, åsikter och erfarenheter. Målgruppen för vår studie var både barnskötare och förskollärare då de båda yrkeskategorierna arbetar med samma läroplan och övriga styrdokument. I vår undersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen, approprierad kunskap, verktyg eller redskap och kultur fick stå i fokus. Vi har genomfört vår undersökning på de förskolor som vi har haft vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och var där med kända hos pedagogerna sen tidigare.

    Resultat: Resultatet visar att samtliga pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med fysisk aktivitet som bidrar till att inspirera, uppmuntra, visa glädje och föregå med ett gott exempel. Miljön är något som påverkar och utgör olika förutsättningar i arbetet med fysisk aktivitet. Inomhus arbetar pedagogerna medvetet med att skapa fria ytor med varierande inredning för att inspirera och främja fysisk aktivitet och olika rörelselekar. Utegården erbjuder stora fria ytor, pedagogerna är angelägna om att det ska finnas verktyg och redskap som stimulerar leken, de menar att den fysiska aktiviteten då kommer naturligt och bidrar till rörelse. Pedagogerna ser också till att med hjälp av olika föremål i möjliga mån skapa förutsättningar som bidrar till en varierande utemiljö för barnen. Det framgår även att pedagogerna utnyttjar skogen och gymnastiksalen för att komplettera förskolans egna resurser. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna ständigt med att stötta och uppmuntra med hjälp av lek, så att barnen stegvis kan ta sig an fysiska utmaningar, samtidigt som pedagogen observerar barnens beteende.

  • 37.
    Ahlcrona, Hampus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Framvik, Girish
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers syn på musik som språkutvecklande verktyg: På förskolan och öppna förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag?

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling.

    Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område.

    Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Ahlman, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Morton, Alisha
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Introduktionsutbildningar för nyrekryterade chefer: En undersökning av förstagångna linjechefers upplevelser av genomförd introduktionsutbildning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats har som syfte att undersöka ämnet introduktionsprocess, där vi närmar oss förstagångna linjechefers upplevelser av hur en sådan process bör se ut för att de på bästa möjliga sätt ska kunna axla den nya rollen som chef. Introduktionen står för den process där den nya linjechefen ska assimileras in i den nya rollen. Studien bygger på data producerad genom semistrukturerade intervjuer med 9 nyligen befordrade linjechefer i en offentlig verksamhet. Resultaten tyder på att delar som dialog och diskussion, praktiska deltaganden och reflektion är mycket väsentliga delar att ha utrymme för i en introduktionsprocess för förstagångna linjechefer. De största lärdomar grundar sig i ett erfarenhetsbaserat eller informellt lärande. Detta tack vare det stora kontaktnät som presenteras tidigt i introduktionsprocessen. Kontaktnätet anses vara en så viktig och stödjande del i förstagångna linjechefers rollövergång, att de önskar mer av planerade tillfällen att ses, just för att diskutera och dialogisera. I kontaktnätet ingår mentorskapet, som ger utrymme och möjlighet till att ventilera praktiska frågor, känslor och funderingar. Baserat på dessa resultat hävdar denna studie att organisationer bör ha detta i åtanke vid framställning av en introduktionsprocess för chefer.

  • 39.
    Ahlström, Anette
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lekens möjligheter på ett barnhem i södra Tanzania: En kvalitativ studie om vilka förutsättningar som påverkar barnens möjligheter till lek2013Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till vår studie startade under vår lärarutbildning då vi läst om leken och dess betydelse i ett barns liv. Vi delade en dröm att få komma till ett barnhem i Afrika. Under en föreläsning undervisades om barnkonventionen som lyfter att alla barn ska ha rätt till lek. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter barnen ges till lek på ett barnhem i södra Tanzania. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi valde fallstudie som forskningsmetod. Det material vi har samlat in gjorde vi i form av observationer under vår vistelse på barnhemmet Bulongwa Children's Home i Tanzania. Vårt resultat visade att barnen ges goda möjligheter till lek utifrån deras förutsättningar men de förväntas att leka själva. Samspelande sker oftast barnen emellan. Kvinnorna ser sin roll som omsorgsgivande då de ger barnen tillsyn. Det tillfälle under dagen som pedagogik ges är till femåringarna under kindergarden och tillhörande lekrum.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Ahlström, Olivia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svensson, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det skapande materialets tillgänglighet i relationtill barns lärande2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Enligt vår uppfattning påverkas barns lärande av pedagogers tankar och förhållningssätt till det skapande materialets tillgänglighet. Studien berör barns lärande kopplat till miljöns utformning och materialets placering. Vi har i vår undersökning, med hjälp av forskningsbakgrund och teoretiska utgångspunkter, diskuterat och analyserat nio pedagogers tankar om den skapande verksamheten.

    Syfte:

    Syftet med studien är att få ökad kunskap om det skapande materialets tillgänglighet och miljöns påverkan på barns lärande i förskolan.

    Metod:

    Vi har som metod utgått ifrån en kvalitativ intervju. Vi genomförde åtta intervjuer med nio pedagoger på olika förskolor. Under bearbetningen av intervjuerna valde vi att enskilt transkribera det empiriska materialet för att sedan tillsammans sammanställa ett resultat med hjälp av att kategorisera materialet.

    Resultat:

    I vårt resultat av studien ser vi att den skapande verksamheten är viktig för barns lärande och utveckling. Pedagogerna i vår undersökning lade vikt på att få in skapande i barnens vardag. Vi upplevde att samtliga pedagoger hade liknande tankar om materialets tillgänglighet och miljöns betydelse samt att det har en inverkan för barns lärande. Det fanns vissa skillnader mellan pedagogernas tankar om var materialet skulle stå, när barnen fick skapa och vem som fick skapa

  • 41.
    Ahlström, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Karlsson, Hilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En kvalitativ studie om hur lärplattor används i förskolan: men vad används de till?2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärplattan är ett relativt nytt digitalt verktyg i förskolans verksamhet. Då lärplattan har tagit plats i förskolans vardag, är frågan hur den ska användas i praktiken. Föregångaren till lärplattan är datorn som förskolan använde sig av i praktiken, men samhället har förändrats och ny teknik har nu tagit plats i verksamheten. I den tidigare forskning som vi har tagit del av har vi funnit liknande resultat vad gäller datorer och lärplattor då användandet av dessa påverkas av pedagogen. Vidare belyser Skolverket (2016a) att förskolan kan använda multimedia i verksamheten, trots detta är det en omdebatterad fråga. Skolverket (2016b) har lagt fram ett förslag på förändring inom ämnet där barns digitala kompetens ska stärkas i förskolan. Studien belyser och problematiserar pedagogens förhållningssätt i samband med användandet av lärplattan, studien vill bidra till en djupare förståelse för hur lärplattan används i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med lärplattan som arbetsredskap tillsammans med barnen på förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art där två fokusgruppsintervjuer har genomförts. Fokusgruppsintervjuerna har spelats in och transkriberats, därefter gjordes en textanalys av det insamlade materialet som ligger till grund för resultatet i vår studie. Resultat: Studiens resultat visar att ett lärande kan ske med hjälp av lärplattan. Där en närvarande pedagog kan vägleda och stötta barnen i användandet. Det förhållningssätt som pedagogen har är av betydelse för att ett lärande ska ske med hjälp av lärplattan. I studien har vi funnit hur pedagoger beskriver att lärplattan används i förskolans aktiviteter och de beskriver vidare hur den kan bidra till ökad kommunikation och variation i undervisningen. En negativ aspekt om förskolan inte använder lärplattan kan vara att det genererar digitala klyftor i samhället, vilket kan medföra att barnens demokratiska rättigheter förbises. Förskolan kan dock motverka dessa digitala klyftor genom att pedagogerna medvetet använder lärplattan, där alla barn får möjlighet att lära om och med de digitala verktygen.

  • 42.
    Ahlström, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Eisle Svanberg, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Fritidspedagogik: Fritidslärares roll i skolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fritidslärarens uppdrag finns tydligt beskrivet i styrdokument avseende den tid de arbetar i fritidshemmet men hur tiden ska disponeras under skoltid är inte lika självklart. Då vi upplevde att det fanns en stor variation i fritidslärarnas uppgifter valde vi att undersöka vad olika fritidslärare har för uppgifter och ansvar under skoltiden. Syftet med den här studien var att ta reda på hur de rekontextualiserar (tolkar) sitt uppdrag och hur de använder sig av fritidspedagogiken i sin undervisning men även vad som förhindrar och möjliggör deras arbete.

    Våra forskningsfrågor blev följande: Hur kan undervisning i skolan ske med hjälp av fritidspedagogik enligt fritidslärare? Vilket handlingsutrymme ges fritidslärare i skolans undervisning enligt fritidslärarna själva?

    Studien baseras på en kvalitativ metod bestående av intervjuer och enkäter där vi undersökt fritidslärares uppfattningar om vårt forskningsområde. Vi har utgått från ett kunskapssociologiskt perspektiv med Bernsteins pedagogiska teori som grund för vår analys.

    Resultatet visar på att fritidslärarna tolkar sitt uppdrag ur ett fritidspedagogiskt perspektiv där elevernas intressen och behov styr hur undervisningen ska läggas upp och där gruppen och det sociala samspelet står i centrum. Fritidslärarna tolkar fritidspedagogik som ett mer praktiskt arbetssätt som kan användas som ett bra komplement till den traditionella skolundervisningen. Det framkommer dock att fritidslärarna upplever att deras kompetens inte tas till vara på i den utsträckningen de önskar, då de ofta används som resurser och assistenter utan möjlighet att ansvara och planera sin egen undervisning. Det är rektorn som bestämmer var resurserna ska läggas vilket betyder att det är hen som har makten över hur fritidslärarens tid ska disponeras under skoltid.

  • 43.
    Ahlén, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dagerfelt, Erica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    I samtal med elever: Skolkuratorers upplevelser av praktiska och teoretiska kunskaper i samtal med elever2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att nå en ökad förståelse för skolkuratorers upplevelser av praktiska och teoretiska kunskaper i samtal med elever.

    För att besvara syftet har följande frågeställningar använts: Vilken upplevelse har skolkuratorerna av teoretisk och praktisk kunskap i samtal med elever? Upplever skolkuratorerna att någon annan kunskapsform framträder, än den teoretiska och praktiska kunskapen, i samtal med elever? Studien vilar på en kvalitativ metod och är inspirerad av en fenomenologisk forskningsansats. Vi har med andra ord inte undersökt fenomenet, utan skolkuratorernas upplevelser av fenomenet. Den datainsamlingsmetod som använts för studien är halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmetod.

    Resultatet av studien visar att skolkuratorerna upplever både den praktiska och teoretiska kunskapen som betydande i samtal med elever. Skolkuratorernas upplevelser av vad kunskapsformerna innebär och hur dessa används i samtal med elever skiljer sig åt, men den gemensamma nämnaren av deras upplevelser är att det ena inte kan utesluta det andra. Under arbetet framkom en annan form av kunskap som ansågs för skolkuratorerna som minst lika viktig som den praktiska och teoretiska kunskapen. Denna kunskap benämns som mellanmänsklig kunskap varav skolkuratorernas upplevelser kring denna kunskapsform även här skiljs åt. Mellanmänsklig kunskap beskrivs både som en personlighetsbunden kunskap och som en tyst kunskap. Skolkuratorerna upplevde även att ett empatiskt förhållningssätt och att deras intuition påverkar samtalet med eleverna.

  • 44.
    Ahmad, Hanadi
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Lababidy, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Nyanlända elevers svårigheter och lärares utmaningar inom engelskämnet2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste åren har en ökande invandring till Sverige haft en betydande inverkan på det svenska samhället, något som har lett till en ökning av antalet personer som talar flera språk och som har andra modersmål än svenska. Detta har i sin tur påverkat skolor som har förändrats, med klassrum som blivit heterogena och är fulla av olika språk, kulturer och bakgrunder. Detta innebär många svårigheter för nyanlända elever, samt utmaningar för skolorna och lärarna. En stor utmaning för lärarna är att undervisa i engelska till de nyanlända eleverna samtidigt som dessa elever får lära sig svenska som undervisningsspråk. Det är detta som också skapar svårigheter av speciell karaktär för dessa elever. Denna studie syftar till att belysa dessa svårigheter och utmaningar.

    Syfte: Denna studie syftar till att belysa de språksvårigheter som nyanlända elever möter när de lär sig engelska och de utmaningar som lärare står inför när de undervisar nyanlända elever i engelska. Studien kommer också att lyfta fram de arbetssätt som lärare använder för att främja nyanlända elevers lärande.

    Metod: Denna studie är kvalitativ, och data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra erfarna engelsklärare som undervisar på högstadiet och en grupp elever i årskurs nio som nyligen kommit till Sverige. Intervjuerna har genomförts på deltagarnas arbetsplatser. En intervjuguide användes för samtliga intervjuer. Dessa transkriberades sedan och svaren tematiserades.

    Resultat: Studiens resultat visade att elevernas svårigheter utmanar lärarna. Eleverna har svårt att lära sig två språk tillsammans, vilket hindrar dem från att uppnå ett bra resultat, särskilt de som inte har tidigare kunskaper i engelska. Att anpassa undervisningen till elevernas olika behov är också en utmaning för lärarna, i synnerhet som de upplever en brist på tid utöver bristen på resurser och utbildning för att undervisa nyanlända elever. Flera metoder används för att anpassa undervisningen till elevernas behov, varav en är metoden ”parallell läggning”.

  • 45.
    Ahmadi, Ahmad
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    From work-integrated learning (WIL) to WIL-element2017Ingår i: INTED2017 Proceedings, IATED-INT ASSOC TECHNOLOGY EDUCATION & DEVELOPMENT, LAURI VOLPI 6, VALENICA, BURJASSOT 46100, SPAIN , 2017, s. 7679-7685Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Well-being in the society and improvement of people's life standards are linked to sustainable development in society. Stimulation of the individual's learning, competencies and career development contributes to community development and hence promotion of the sustainable development of our society in the future. Therefore it is of great importance to discuss different learning concepts and developing theories of learning and work integrated learning (WIL).University West vision is a work integrated learning, as approach and method. Discussion and debate about what WIL is and how it should be applied in education and courses is going on constantly on the university and has largely been made since the university was founded. On the syllabuses of different courses on basic and advanced level, stats that the work integrated learning elements should be mentioned. On the guidelines presents examples of what WIL-element can be, leaves to those who plans the courses to identify what such a moment can be. My view is that; as definition and identification of such moments are, left to every employee, there is an uncertainty in what WIL-element actually is. Different disciplines can define the concept differently and thereby the uncertainty is high about what really WIL-elements can be. That is why, I believe it is of great importance to discuss what WIL is?.Purpose of the study is to identify what the colleges at university west, consider to be WIL-elements and how it is applied in practice in courses. The study's purpose is also to contribute to the theoretical development of WIL and theories of learning.Part one is introduction. Part two deals with description of WIL, theoretical foundations for the study. Work-integrated learning has been defined differently and in different ways. But what is common is the combination of theory and practice or academia and work/workplace.In part three discusses approach and survey's design and empirical presentation. In part four presents some facts from reality, ie, empirical facts. Part five is about discussion and conclusions. When discussing WIL, often is focus and emphases is primarily on the workplace and experiential learning. While on University West, is focus on theoretical learning in the first place, not on the workplace. The focus is on the learning that happens at the university and how it should be linked to practice and workplace. This means that the starting point is from the opposite side. Another aspect is that, the perception of WIL, is vague and not precise.

  • 46. Ahmadi, Ahmad
    et al.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Högberg, Karin
    Från akademi till arbete i filmindustrin: Filmproduktionsutbildningens bidrag som kulturbärare eller kulturomformare2011Ingår i: Utmaningar och perspektiv på VerksamhetsIntegrerat LÄRande, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 47.
    Ahokas, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "De känner sig tryggare med oss": En kvalitativ intervjustudie med studiehandledare i årskurs 1-62020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer studerat studiehandledares upplevelser av hur studiehandledning kan påverka nyanlända elevers lärande samt beskriva vilka framgångsfaktorer som kan finnas vid studiehandledning. En fenomenologiskt hermeneutisk ansats har tagits eftersom studien bygger på analyser och tolkningar av studiehandledares egna upplevelser av studiehandledning. I studien intervjuades fyra studiehandledare som arbetar i årskurs 1–6. Då intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som utgjorde grunden för resultatets presentation. I resultatet presenteras informanternas tankar om vilka förutsättningar som finns för studiehandledledning samt hur de ser på studiehandledarens roll. Det som framkommer är bland annat att samarbete mellan studiehandledare och lärare är mycket viktigt. Även att elevens behov måste styra planering och organisation är något som studiehandledarna betonar i intervjuerna. Studiehandledarna betonar också vikten av det sociala stöd som de kan ge för att stötta de nyanlända eleverna i deras lärande.

  • 48.
    Ajanović, Midhat
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Ett gammalt medium för ett nytt lärande2011Ingår i: / [ed] Peter Sigrén, Högskolan i Borås, 2011, Vol. 9, s. 137-150Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Albertsson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rudell, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Högläsning med toddlare: Förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning för barn 1–2 år.2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Högläsning inom förskolans verksamhet har en lång tradition och är en betydelsefull aktivitet för barns litteracitetsutveckling (Gjems, 2018, s.152). Vi har valt att rikta in oss på högläsning med toddlare och deras tidiga litteracitet. Forskning inom förskolans verksamhet gällande högläsning handlar i regel om vad som främjar språkutveckling, men forskningen beskriver i mindre utsträckning hur det upplevs av förskollärare ute i praktiken. Därför finner vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar forskning kring högläsning med toddlare i relation till deras erfarenheter och upplevelser. Syftet med examensarbetet är att undersöka förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning med de yngsta barnen när de utgår från resultat av tidigare forskning. Vi valde att ha en kvalitiv ingång på examensarbetet och genomfördeintervjuer med åtta förskollärare. När det gäller högläsning i förskolan framkommer det att de flesta förskollärarna ser det som en undervisningssituation men att det finns aspekter som kan göra det till en mer eller mindre renodlad undervisning. Förskollärarna ser även högläsning som en socialaktivitet och att det hör samman med undervisningsbegreppet. Det framkom att förskollärarna har flera olika strategier när det gäller högläsning för toddlare. Strategierna innefattar hur de läser, vilken litteratur som används, hur de tar vara på barnens intresse, hur de gör barnen delaktiga i läsningen och förskollärarnas egen roll och betydelse för att barnen ska tycka att högläsning är roligt och intressant. Förskollärarna beskriver även deras syn på högläsningens effekter för barns lärande och menar att högläsning bidrar till utökat ordföråd, sociala färdigheter och gemenskap.

  • 50.
    Albertsson, Lina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Fröberg, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kommunikationsförmågan i subtraktionsuppgifter: en innehållsanalys av elevböcker i matematik för årskurs 22020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom matematikundervisning i svenska klassrum menar flera forskare att matematikläromedel dominerar (Granström, 2007; Johansson, 2006; Wester, 2015). De definitioner, regler och lösningar som den utvalda matematikboken presenterar är det elever lär sig om (Johansson, 2006; 2017). Vidare beskriver Fuson (1984) att elever har svårigheter med subtraktion. Dessa svårigheter förklaras bero på att det finns olika sätt att tänka i subtraktionsberäkningar (Frisk, 2009). Forskare påpekar att undervisning ska involvera varierade uttrycksformer, vilket ska bidra till att ge elever möjlighet att kommunicera matematik på olika sätt (Gustafsson m.fl., 2011). Elever ska enligt läroplanen (Skolverket, 2019) utveckla sin kommunikationsförmåga, vilken innefattar att använda och växla mellan olika uttrycksformer. Kilhamn och Liljekvist (2018) poängterar att uttrycksformer behöver samvariera, så att de successivt kan bli en naturlig del av den matematiska kommunikationen.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka matematikböckers potential att utveckla elevers kommunikationsförmåga i subtraktionsuppgifter, med fokus på uttrycksformers förekomst och användning.

    Metod: För att genomföra studien valde vi att undersöka tre läroböcker för årskurs 2, Matte Eldorado, Mera Favorit matematik och Prima matematik. För att besvara studiens syfte använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visar att elever ges få möjligheter att uttrycka sig med olika uttrycksformer i subtraktionsuppgifter. Samtliga läroböcker domineras av algebraisk/ aritmetisk uttrycksform och de andra uttrycksformerna erbjuds i liten utsträckning. Endast en av läroböckerna, Matte Eldorado, involverar samtliga fyra uttrycksformer. Fortsättningsvis synliggör resultatet att läroböckerna överlag erbjuder få växlingar, men de som förekommer sker huvudsakligen mellan algebraisk/aritmetisk- och geometrisk/grafisk uttrycksform.

1234567 1 - 50 av 2860
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf