Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Claesson, Kalle
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Digitalisering av detaljplane- och bygglovsprocessen i Västra Götaland2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien omfattar en jämförelse av Västra Götalands kommuner angående hur de tillämpar digitalisering av detaljplaneprocessen samt motsvarande hur kommunerna digitaliserar bygglovshanteringen. Syftet med studien är att få kunskap om hur kommunerna implementerar digitalisering i samhällsbyggnadsprocessen och hur enhetliga de är. Boverket fick i december 2017 uppdrag från regeringen att "verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen". Alla detaljplaner ska vara tillgängliga digitalt från och med 1 juli 2021. Digitalisering av detaljplaner har olika ambitionsnivåer, från grundnivån där detaljplan i pappersformat omvandlas till textbaserade PDF-dokument upp till att detaljplanen visualiseras i tre dimensioner. Enligt Boverket ska digitaliseringen ta sikte på en mognadsnivå som innebär att plankarta och planbestämmelser är georefererade i vektorformat i två dimensioner. Digitalisering medför en effektivare samhällsbyggnadsprocess med kortare ledtider.Studien utförs på alla 49 kommuner i länet med metoden internetstudier. Information om hur kommunerna tillämpar digitalisering inom detaljplane- och bygglovsprocessen införskaffas från varje enskild kommunhemsida. Den erhållna informationen analyseras vidare utifrån två skilda aspekter, befolkningsmängd och turism. Resultatet visar att det råder en stor variation gällande digitalisering av detaljplane- och bygglovsprocessen hos kommunerna i dagsläge. Det finns inget tvivel om att utvecklingen har en koppling med befolkningsmängden i respektive kommun där de med fler invånare tenderar att ha satsat mer på digitaliseringsprocessen. Kommunerna saknar resurser för att slutföra digitaliseringsarbetet, med aktivt stöd från staten kan en enhetlig digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen fullbordas till målsättningen 1 juli 2021.

  • 2.
    Heder Brandt, Petter
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Olsson, Anders
    School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Dahlquist, Karl
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för samhällsbyggnad och samhällsutveckling.
    Inal, Tuba
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för samhällsbyggnad och samhällsutveckling.
    “Profitability is sustainability”: framing of forest management practices by the Swedish forest industry2023Ingår i: Scandinavian Journal of Forest Research, ISSN 0282-7581, E-ISSN 1651-1891, Vol. 38, nr 7-8, s. 429-441Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article investigates how the Swedish forest industry, as represented by the three largest Swedish private forest companies (Svenska Cellulosa AB, Stora Enso, and Holmen), through their main public relations (PR) channels frame the current dominant Swedish forestry model and alternative models that are promoted by the European Union (EU). The content analysis of the three companies’ trade magazines published between 2019 and 2022 explores the patterns in the PR framing of the forest management models with respect to economic, environmental, and social aspects. The time interval is centered by the July 2021 announcement of the EU’s new Forest Strategy for 2030. The magazines’ target audience is private forest owners, from whom Svenska Cellulosa AB, Stora Enso, and Holmen buy 40–50% of the timber used in production. The main finding of the study is that these corporations did not present alternative methods as viable options to replace the Swedish forestry model. The magazines, with some individual variations, respond to the alternative methods promoted by the EU and environmental associations by an increased emphasis on the benefits, mainly environmental, of the Swedish forestry model–framing the model as not only the most profitable but also the most ecologically sustainable. © 2023 The Author(s). Published by Informa UK Limited, trading as Taylor & Francis Group.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Mellbin, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Simson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Brukningsvärd jordbruksmark - för en hållbar framtid2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att klargöra den brukningsvärda jordbruksmarkens skydd och bevarande ur ett nationellt och hållbart perspektiv inom fysisk samhällsplanering. Den övergripande frågeställningen handlar om vad det finns för problematik när det gäller att bevara eller exploatera jordbruksmark. Särskilt studeras lagstiftningens eventuella hinder, tydlighet och tillämpning. Studien fokuserar på den lagstiftning som berör kommunens fysiska planering. Länsstyrelsen har en rådgivande och övervakande roll över kommunen i samband med planläggning av mark- och vattenområden men har inga befogenheter att informera eller ingripa när det gäller brukningsvärd jordbruksmark. Ett område av nationell betydelse i 3 kap. miljöbalken (MB) behandlas därmed annorlunda av staten än ett område av riksintresse i 3- och 4 kap. MB. Tillvägagångssättet för att klargöra lagstiftning som berör kommunens fysiska planering och länsstyrelsens roll i samband med planläggning av mark och vatten utgörs av en kombinerad rättsdogmatisk metod och rättsociologisk metod. Studien redogör för lägesbilden idag och det som förändrats sedan år 2013, genom intervjuundersökning, enkätundersökning och studier av avgöranden i Mark-och miljööverdomstolen (MÖD) från år 2016 till idag. Resultat från intervju ger förslag på en ändrad plan- och bygglagstiftning som förändrar länsstyrelsens rådgivnings- och tillsynsroll i planprocessen. Prognos framöver är fortsatt exploatering av jordbruksmark. Resultat från studiens enkät visar att kommun och länsstyrelse tror på en minskad exploateringstakt fram till år 2030 av jordbruksmark omkring tätorter. Bostadsbebyggelse är ett väsentligt allmänt intresse och är enligt enkätundersökningen den främsta anledningen till att jordbruksmark exploateras. Resultatet visar en ökad uppmärksamhet på jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och hållbar utveckling. Förslag från myndigheter på förändrat sätt att värdera jordbruksmark kan bidra till en ökad förståelse över jordbruksmarkens värde och betydelse för att uppnå hållbar utveckling. Enligt studien har förändring av rättsläget sedan år 2016 stärkt jordbruksmarkens bevarandevärde. MÖD konstaterar i studiens undersökta rättsfall: oavsett hur lite eller mycket marken brukas, oavsett klassning och oavsett om det är betes- eller åkermark anses jordbruksmark vara brukningsvärd och därmed inte lämplig att exploatera.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Olsson, Jacob
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Hägglund, Anton
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Samrådsrutiner vid delning av skogsbruksfastigheter2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2017 beslutade Lantmäteriet att principsamråd och andra lokala överenskommelser om samråd mellan lantmäterimyndigheterna och Länsstyrelserna skulle sluta gälla. De tidigare överenskommelserna ersattes med ett nationellt gällande dokument innehållande rutiner för samråd med Länsstyrelsen. Några kända rutiner för samråd med Skogsstyrelsen finns ej trots att de omnämns som en samrådspart i Lantmäteriets handbok för fastighetsbildning. Denna studie undersöker samrådsrutiner vid delning av skogsbruksfastigheter mellan de nämnda myndigheterna. En av metoderna som legat till grund för detta arbete är en rättsdogmatisk metod vars syfte är att kartlägga gällande rätt. Kartläggningen har skett genom inläsning av förarbeten, handböcker, rättsfall och förrättningsakter länkat till samrådsrutiner vid delning av skogsbruksfastigheter. Resultatet i denna del har mynnat ut i en tydlig ram om hur samrådsförfarandet med myndigheter bör gå till. Samråd bör ske mer sällan i enskilda ärenden men borde fortfarande användas vid större och principiella frågor. I vad som framkommit av rättsfallen när lantmätare samrått med berörd myndighet har utfallet i domstolarna liknat myndigheternas yttranden. Samråd ökar rättssäkerheten redan vid utredning i en förrättning. Den andra metoden var en rättssociologisk metod i form av en enkät för att kartlägga förrättningslantmätarnas samrådsrutiner i praktiken. Av resultatet framkommer det stora skillnader i arbetssättet mellan kommunala och statliga Lantmäteriet och deras geografiska lokalisering. Trots de beslut och riktlinjer om ett enhetligt arbetssätt används fortfarande inaktuella rutiner vid samråd med Länsstyrelsen, samt att de nya rutinerna tillämpas på olika sätt. Det finns i princip inga rutiner för samråd med Skogsstyrelsen, trots att det förespråkas av den juridiska litteraturen. Även här finns stora skillnader i arbetssätt då somliga inte anser Skogsstyrelsen vara en samrådspart medan några samråder med dem i frågor som de egentligen inte har i uppgift att bevaka.

  • 5.
    Steen, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Svensson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Kartläggning av invasiv trädart med satellitbaserad fjärranalys: Klassificering och identifiering av Pinus Contorta2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Invasiva växter är ett alltmer omtalat problem i samhället och de utgör ett stort hot mot vårt ekosystem, infrastruktur, hälsa och den biologiska mångfalden. Höga kostnader i arbetet med att bekämpa spridandet av de invasiva växterna är ett faktum och moderna satelliter kan erbjuda den data som krävs för att kartera förekomsten av dessa invasivaväxtarter. I tidigare studier för kartläggning av invasiva växter har klassificeringsmetoder som Stödvektormaskin (eng. support vector machine, SVM), Slumpmässig skog (eng. random forest, RF) och algoritmer för texturanalys använts. Information om huruvida mer simpla klassificeringsmetoder kan nyttjas för att genomföra en liknande klassificering av vegetation är begränsad. Likaså studier för kartering av enbart den invasiva trädarten Pinus contorta. Denna studie bygger på användandet av såväl pixelbaserade som objektbaserade klassificeringar för att identifiera och klassificera contortatallen. Vilken form av klassificeringsmetod som är lämplig varierar då alla växter har olika spatiala och spektrala egenskaper. En metod som fungerar för att klassificera en art innebär nödvändigtvis inte att den kommer kunna appliceras på en annan art. Den data som använts i studien är satellitbilder från 2018 som samlats in med Sentinel-2 och har en upplösning på 10 x 10 meter. Data bearbetades sedan i programvaran ArcMap 10.8 under alla stadier av analysen. Fyra olika former av klassificeringar utfördes för att hitta den lämpligaste metoden för klassificering av contortatallen. Klassificeringsresultaten validerades mot svenska lantbruksuniversitetets (SLU) rasterkarta över contortabestånd i det valda studieområdet som finns beläget norr om Härnösand och visade på bristfälliga resultat. Varje klassificering jämfördes mot SLU:s kartering över contortabestånd och med hjälp av ett kritiskt framgångsindex (CSI) som visar på klassificeringsmodellensprestationer lyckad träff (A), överestimerat (B) och miss (C) kunde resultaten enklare analyseras och tolkas. Metoderna i klassificeringsmodellen av Pinus contorta visade på 0,5–0,9 % korrekt klassificering.

1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf