I Norden är den sociala tilliten så hög att inga andra länder kommer i ens närheten av samma nivåer. Det för med sig samhälleliga vinster, då tillit är som ett smörjmedel som gör att kommunikationen flyter smidigare på såväl samhälls- som individnivå, vilket gör att det lämnas mindre utrymme för konflikter med påföljande kostnader. En hög social tillit ger därmed en starkare ekonomisk tillväxt samtidigt som den engagerar medborgare i samhället och ökar den individuella lyckan (Nordiska ministerrådet, 2017; Trägårdh etal., 2013). Enkelt uttryckt är tillit en förutsättning för ett gott liv och ett välfungerande samhälle (Blennberger, 2009).Grästorps kommun har i samverkan med Högskolan Väst undersökt tilliten till kommunen. Genom egna efterforskningar hade man funnit att kommunens gymnasieungdomar saknade en naturlig dialog med kommunstyret, och då man stod inför en implementering av tillitsbaserad styrning, vilken förutsätter dialog med medborgarna, önskade man studera tillliten till kommunen bland Grästorps unga invånare. I ett samverkansprojekt mellan Grästorps kommun och forskarna Linda Mossberg och Ann Liss från Högskolan Väst formulerades därför följande frågeställningar:

• Vad skapar tillit bland Grästorps unga invånare?

• Hur kan tilliten till kommunen utvecklas och stärkas bland Grästorps unga invånare?

Inledningsvis kan sägas att Grästorp inte är undantaget den generellt höga tilliten i Norden. Ungdomarna i studien sammanfattar det när de pratar om ”Grästorpssyndromet”, ett ord som rymmer en uppfattning om Grästorp som en trygg plats som man gärna återvänder till. I de fokusgrupper som hållits framkommer bilden av Grästorp som en plats där alla känner – eller känner till – alla och litar på varandra. I det följande kommer den bilden att analyseras och diskuteras. Vad bär den med sig och hur kan tilliten stärkas ytterligare?