Endre søk
Begrens søket
123456 1 - 50 of 290
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulhasan, Zaid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Al-Zurbatee, Hawraa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Drönarens utvecklingsmöjligheter tillkostnadseffektiv kartframställning2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Unmanned Aerial System (UAS) eller drönare som det kallas i det vardagliga språket, är ett obemannade flygfarkoster som användes för första gången inom militären. Under de senaste åren har användningen av UAS blivit mer vanligt. Med hjälp av denna teknik kan insamling av data ske. Detta för att drönarna är utrustade med digitala stillbildskameror. Insamlingen av data sker när kamerorna tar bilder av markytan under flygningen. Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med UAS-fotogrammetri för kartframställningsamt om tekniken kan ersätta eller komplettera traditionella kartframställningsmetoder. Root Mean Square (RMS-värdarna) varierade mellan olika undersökningarna, det kan bero på olika saker, exempelvis vad är det för typ av mark, asfalt eller grus, flyghöjden, vilken typ och storlek avstödpunkter har använts, vädret kan även påverka mätningen och så vidare. De ovannämnda orsakerna kan påverka noggrannheten i mätningarna. Resultatet för denna studie är att UAS-fotogrammetrin kan i vissa fall ersätta eller komplettera traditionella kartframställningsmetoderna. Denna studie har genom olika rapporter samt tidigare forskning visat att med hjälp av UAS- fotogrammetri kan kartframställning bli effektivare. Den totala tiden för mätningarna var ganska kort jämfört med traditionella mätningarna. Detta kan medföra en snabb kartframställning via UAS-fotogrammetri. Noggrannheten på experimenten har delvis klarat HMK-rekommendationer, som är 5 centimeter.

  • 2.
    Abdulla, Zine
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Varför blir inte detaljplanelagd mark för bostadsändamål bebyggd?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018, ett resultat av en nationell undersökning av bostadsmarknaden i Sverige, råder det underskott på bostäder i 243 av Sveriges 290 kommuner. För att möta en ökad efterfrågan av bostäder behövs ett ökat bostadsbyggande. I detaljplaner regleras de rättigheter, byggrätter, som anger med vad och i vilken omfattning fastighetsägare får bebygga mark. Detaljplaner är de juridiskt bindande handlingar som upprättas och antas av kommuner i syfte att bland annat bestämma användningen av mark- och vattenområden. Det finns flera orsaker till bostadsbristen och en är att Sveriges befolkning fortsätter att öka, både på grund av naturlig befolkningstillväxt och på grund av immigration. En växande befolkning medför bland annat ett ökat bostadsbehov vilket i sin tur ställer krav på bostadsmarknaden, nämligen att utbudet av bostäder ska anpassas efter bostadsefterfrågan. En annan orsak är att det idag är den privata sektorn som står för den större delen av bostadsförsörjningen. Den privata sektorn har inte det ansvar som kommuner har vad gäller att tillgodose kommuninvånares bostadsbehov, utan de privata aktörerna har som syfte att gå med vinst. Följaktligen innebär det att privatägda bygg- och bostadsföretag bygger när det är ekonomiskt gynnsamt och inte endast för att det finns ett bostadsbehov. Med anledning av att det i dagsläget ännu råder bostadsbrist i flertalet kommuner, vilket är problematiskt, är det intressant att undersöka vilka faktorer som har betydelse för bostadsbyggandet.

    I examensarbetet studerades gällande detaljplaner för bostadsändamål. De detaljplaner som inte var genomförda användes som underlag vid intervjuerna med berörda fastighetsägare, det vill säga fastighetsägare som är i besittning av outnyttjade byggrätter för bostadsändamål.

    Syftet med studien var att försöka komma underfund med vilka faktorer som påverkar att detaljplanelagd mark för bostadsändamål inte bebyggs.

    Studiens resultat visar att bland faktorerna är det främst marknadsläget, hög- och lågkonjunktur, som påverkar huruvida bostadsbyggande kommer igång eller inte. Det är även faktorer som till exempel bygglovshandläggningstider som påverkar hur snart ett bostadsbyggande kan komma igång.

    Slutsatsen av studien var bland annat att marknadsläget verkar vara den mest påverkande faktorn och eftersom marknaden styrs av vinstberoende aktörer kommer utbud och efterfrågan inte alltid mötas. Andra slutsatser som drogs var att det som byggs inte är det som efterfrågas och att bygglovshandläggningstiden tar längre tid än vad som regleras i plan- och bygglagen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abrehdary, Majid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik. Royal Institute of Technology, Stockholm (SWE).
    A New Moho Depth Model for Fennoscandia with Special Correction for the Glacial Isostatic Effect2021Inngår i: Pure and Applied Geophysics, ISSN 0033-4553, E-ISSN 1420-9136, Vol. 178, nr 3, s. 877-888Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, we present a new Moho depth model in Fennoscandia and its surroundings. The model is tailored from data sets of XGM2019e gravitationl field, Earth2014 topography and seismic crustal model CRUST1.0 using the Vening Meinesz-Moritz model based on isostatic theory to a resolution of 1° × 1°. To that end, the refined Bouguer gravity disturbance is determined by reducing the observed field for gravity effect of topography, density heterogeneities related to bathymetry, ice, sediments, and other crustal components. Moreover, stripping of non-isostatic effects of gravity signals from mass anomalies below the crust due to crustal thickening/thinning, thermal expansion of the mantle, Delayed Glacial Isostatic Adjustment (DGIA), i.e., the effect of future GIA, and plate flexure has also been performed. As Fennoscandia is a key area for GIA research, we particularly investigate the DGIA effect on the gravity disturbance and gravimetric Moho depth determination in this area. One may ask whether the DGIA effect is sufficiently well removed in the application of the general non-isostatic effects in such an area, and to answer this question, the Moho depth is determined both with and without specific removal of the DGIA effect prior to non-isostatic effect and Moho depth determinations. The numerical results yield that the RMS difference of the Moho depth from our model HVMD19 vs. the seismic CRUST19 and GRAD09 models are 3.8/4.2 km and 3.7/4.0 km when the above strategy for removing the DGIA effect is/is not applied, respectively, and the mean value differences are 1.2/1.4 km and 0.98/1.4 km, respectively. Hence, our study shows that the specific correction for the DGIA effect on gravity disturbance is slightly significant, resulting in individual changes in the gravimetric Moho depth up to − 1.3 km towards the seismic results. On the other hand, our study shows large discrepancies between gravimetric and seismic Moho models along the Norwegian coastline, which might be due to uncompensated non-isostatic effects caused by tectonic motions.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abrehdary, Majid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik. Division of Geodesy and Satellite Positioning, Royal Institute of Technology (KTH), SE-10044 Stockholm, (SWE).
    Moho density contrast in Antarctica determined by satellite gravity and seismic models2021Inngår i: Geophysical Journal International, ISSN 0956-540X, E-ISSN 1365-246X, Vol. 225, nr 3, s. 1952-1962Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    As recovering the crust-mantle/Moho density contrast (MDC) significantly depends on the properties of the Earth’s crust and upper mantle, varying from place to place, it is an oversimplification to define a constant standard value for it. It is especially challenging in Antarctica, where almost all the bedrock is covered with a thick layer of ice, and seismic data cannot provide a sufficient spatial resolution for geological and geophysical applications. As an alternative, we determine the MDC in Antarctica and its surrounding seas with a resolution of 1°x 1° by the Vening Meinesz-Moritz gravimetric-isostatic technique using the XGM2019e Earth Gravitational Model and Earth2014 topographic/bathymetric information along with CRUST1.0 and CRUST19 seismic crustal models. The numerical results show that our model, named HVMDC20, varies from 81 kg m-3 in the Pacific Antarctic mid-oceanic ridge to 579 kg m-3 in the Gamburtsev Mountain Range in the central continent with a general average of 403 kg m-3. To assess our computations, we compare our estimates with those of some other gravimetric as well as seismic models (KTH11, GEMMA12C, KTH15C and CRUST1.0), illustrating that our estimates agree fairly well with KTH15C and CRUST1.0 but rather poor with the other models. In addition, we compare the geological signatures with HVMDC20, showing how the main geological structures contribute to the MDC. Finally, we study the remaining glacial isostatic adjustment effect on gravity to figure out how much it affects the MDC recovery, yielding a correlation of the optimum spectral window (7< n <12) between XGM2019e and W12a GIA models of the order of ~0.6 contributing within a negligible \pm 14 kg m-3 to the MDC. 

    Fulltekst (pdf)
    Geophysical Journal International
  • 5.
    Abrehdary, Majid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik. Royal Institute of Technology (KTH), Division of Geodesy and Satellite Positioning, Stockholm, SE-10044, Sweden.
    Recovering Moho constituents from satellite altimetry and gravimetric data for Europe and surroundings2019Inngår i: Journal of Applied Geodesy, ISSN 1862-9016, E-ISSN 1862-9024, Vol. 13, nr 4, s. 291-303Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this research, we present a local Moho model, named MOHV19, including Moho depth and Moho density contrast (or shortly Moho constituents) with corresponding uncertainties, which are mapped from altimetric and gravimetric data (DSNSC08) in addition to seismic tomographic (CRUST1.0) and Earth topographic data (Earth2014) to a resolution of 1° × 1° based on a solution of Vening Meinesz-Moritz' theory of isostasy. The MOHV19 model covers the area of entire European plate along with the surrounding oceans, bounded by latitudes (30 °N–82 °N) and longitudes (40 °W–70 °E). The article aims to interpret the Moho model resulted via altimetric and gravimetric information from the geological and geophysical perspectives along with investigating the relation between the Moho depth and Moho density contrast. Our numerical results show that estimated Moho depths range from 7.5 to 57.9 km with continental and oceanic averages of 41.3 ± 4.9 km and 21.6 ± 9.2 km, respectively, and an overall average of 30.9 ± 12.3 km. The estimated Moho density contrast ranges from 60.2 to 565.8 kg/m3, with averages of 421.8 ± 57.9 and 284.4 ± 62.9 kg/m3 for continental and oceanic regions, respectively, with a total average of 350.3 ± 91.5 kg/m3. In most areas, estimated uncertainties in the Moho constituents are less than 3 km and 40 kg/m3, respectively, but they reach to much more significant values under Iceland, parts of Gulf of Bothnia and along the Kvitoya Island. Comparing the Moho depths estimated by MOHV19 and those derived by CRUST1.0, MDN07, GRAD09 and MD19 models shows that MOHV19 agree fairly well with CRUST1.0 but rather poor with other models. The RMS difference between the Moho density contrasts estimated by MOHV19 and CRUST1.0 models is 49.45 kg/m3.

  • 6.
    Abrehdary, Majid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars E.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik. Royal Institute of Technology (KTH), Division of Geodesy and Satellite Positioning, Stockholm, SE-100 44, Sweden.
    Sampietro, Daniele
    GReD S.r.l., Via Cavour 2, Lomazzo (CO), 22074, Italy.
    Contribution of satellite altimetry in modelling Moho density contrast in oceanic areas2019Inngår i: Journal of Applied Geodesy, ISSN 1862-9016, E-ISSN 1862-9024, Vol. 3, nr 1, s. 33-40Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The determination of the oceanic Moho (or crust-mantle) density contrast derived from seismic acquisitions suffers from severe lack of data in large parts of the oceans, where have not yet been sufficiently covered by such data. In order to overcome this limitation, gravitational field models obtained by means of satellite altimetry missions can be proficiently exploited, as they provide global uniform information with a sufficient accuracy and resolution for such a task. In this article, we estimate a new Moho density contrast model named MDC2018, using the marine gravity field from satellite altimetry in combination with a seismic-based crustal model and Earth's topographic/bathymetric data. The solution is based on the theory leading to Vening Meinesz-Moritz's isostatic model. The study results in a high-accuracy Moho density contrast model with a resolution of 1° × 1° in oceanic areas. The numerical investigations show that the estimated density contrast ranges from 14.2 to 599.7 kg/m3 with a global average of 293 kg/m3. In order to evaluate the accuracy of the MDC2018 model, the result was compared with some published global models, revealing that our altimetric model is able to image rather reliable information in most of the oceanic areas. However, the differences between this model and the published results are most notable along the coastal and polar zones, which are most likely due to that the quality and coverage of the satellite altimetry data are worsened in these regions.

  • 7.
    Abrehdary, Majid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars Erik
    Hogskolan i Gavle, Gavle, Sweden .
    Estimating a combined Moho model for marine areas via satellite altimetric: gravity and seismic crustal models2020Inngår i: Studia Geophysica et Geodaetica, ISSN 0039-3169, E-ISSN 1573-1626, Vol. 64, s. 1-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Isostasy is a key concept in geoscience in interpreting the state of mass balance between the Earth's lithosphere and viscous asthenosphere. A more satisfactory test of isostasy is to determine the depth to and density contrast between crust and mantle at the Moho discontinuity (Moho). Generally, the Moho can be mapped by seismic information, but the limited coverage of such data over large portions of the world (in particular at seas) and economic considerations make a combined gravimetric-seismic method a more realistic approach. The determination of a high-resolution of the Moho constituents for marine areas requires the combination of gravimetric and seismic data to diminish substantially the seismic data gaps. In this study, we estimate the Moho constituents globally for ocean regions to a resolution of 1° × 1° by applying the Vening Meinesz-Moritz method from gravimetric data and combine it with estimates derived from seismic data in a new model named COMHV19. The data files of GMG14 satellite altimetry-derived marine gravity field, the Earth2014 Earth topographic/bathymetric model, CRUST1.0 and CRUST19 crustal seismic models are used in a least-squares procedure. The numerical computations show that the Moho depths range from 7.3 km (in Kolbeinsey Ridge) to 52.6 km (in the Gulf of Bothnia) with a global average of 16.4 km and standard deviation of the order of 7.5 km. Estimated Moho density contrasts vary between 20 kg m-3 (north of Iceland) to 570 kg m-3 (in Baltic Sea), with a global average of 313.7 kg m-3 and standard deviation of the order of 77.4 kg m-3. When comparing the computed Moho depths with current knowledge of crustal structure, they are generally found to be in good agreement with other crustal models. However, in certain regions, such as oceanic spreading ridges and hot spots, we generally obtain thinner crust than proposed by other models, which is likely the result of improvements in the new model. We also see evidence for thickening of oceanic crust with increasing age. Hence, the new combined Moho model is able to image rather reliable information in most of the oceanic areas, in particular in ocean ridges, which are important features in ocean basins.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abu Ghanem, Anas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    IPv4 mot IPv6 IPsec tunnel2020Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensrapporten studerar skillnaden i hur datatrafik påverkas mellan IPsec VPN tunn-lar över IPv4 gentemot IPv6. Den datatrafik som skickas över tunnlarna är UDP- och TCPpaket där hastigheten på data mäts.

    Av de producerade resultatvärden kan slutsatsen dras att IPsec VPN tunnel över IPv4 är bättre jämfört med IPv6 då bandbredden är snabbare, men skillnaden är så pass liten att påverkan egentligen är obetydlig.

  • 9.
    Abu Ghanem, Anas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Eftekhari, Sina
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    A study of the network traffic between Bitcoin nodes2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bitcoin är ett digitalt penningsystem som är decentraliserat och inte kontrolleras av en central myndighet. Det fungerar som en kryptovaluta över ett peer-to-peer-nätverk och alla noder i nätverket har ett offentligt register över vem som äger vad och vem som gör vad. Transaktioner skyddas genom kryptografi och låses med tiden i ett datablock och addera still blockkedjan. Alla transaktioner och de nya blocken skickas med TCP protokoll för att transportera dessa paket till andra noder i nätverket.

    Bitcoin protokollet använder olika meddelandetyper i kommunikationen mellan noder i nätverket. Denna studie undersöker alla meddelandetyper som används i Bitcoin-nätverketunder två olika etapper: Nedladdning av blockkedjan till en Bitcoin-nod kontra att köra noden efter att blockkedjan har laddats ner.

    Från de producerade resultaten kan man dra slutsatsen att nätverkstrafiken mellan Bitcoin noder varierar beroende på vilka meddelanden som ska skickas och i vilken fas noden befinner sig i. 

  • 10.
    Ahmed, Abdirahman
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Ibrahim, Ahmed
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Säkerhetsanalys av CNAP-nätet i Högskolan Väst2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan internets födelse har det vuxit fram nya avancerade teknologier som har påverkat hur människor lever, jobbar och interagerar med varandra samt människosynen på världen. Detta har blivit grunden till dagens informationssamhälle. Dagens informationssamhälle är beroende av information och hotet mot detta informationssamhälle har ökat med takt av digitaliseringen. För att förebygga de attacker som riktas mot informationssamhället så har man utvecklats informationssäkerhet, vilket är kärnan av hur man ska skydda samhället såväl verksamheter som enskilda personer. Verksamheter, myndigheter och andra samhällsaktörer utför säkerhetsanalyser för att hitta de sårbarheter som finns i deras system för att förebygga attacker på ett tidigt skede så att inte angripare får möjlighet att utnyttja de sårbarheter som finns i systemet. Detta examensarbete handlar om en säkerhetsanalys som utförs i ett nät som kallas CNAP-nätet på en högskola. Syftet med det här projektet är att identifiera nätverksenheter som CNAP-nätverket består av, identifiera säkerhetshot som är riktad mot nätverket, identifiera sårbarheter med hjälp av ett sårbarhetsskanningsverktyg som kallas Nessus och utifrån de identifierade sårbarheterna komma med på förslag om hur dessa säkerhetshot och sårbarheter kan motverkas. Det har identifierats 194 nätverksenheter och 726 öppna portar med hjälp av NetworkMapper(Nmap). Utifrån dessa nätverkasenheter och öppna portar så har det identifierats olika typer av säkerhetshot så som öppna portar som inte borde vara öppna och sårbarheter så som Cisco Smart Install Remote Code Execution and Denial of Service Vulnerability. Förbättringsförslag och skyddsåtgärder till dessa säkerhetshot och sårbarheter har föresalgit såsom uppgradering av nätverksenheterna till den senaste versionen och att stänga av de öppna portar och tjänster som inte används eller utgör ett säkerhetshot mot systemet.

  • 11.
    Ahonen, Patricia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Heimdal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Samordnat planförfarande: en förenkling?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samordnat planförfarande reglerar hur samråd, kungörelse och granskning kan förenklas och samordnas med ett ärende som prövas enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Samordnat planförfarande infördes i plan- och bygglagen 1 jan 2015. Tidigare har förfarandet reglerats som ett enkelt förfarande. Enkelt förfarandet infördes i nya plan- och bygglagen år 2011 efter att utredningar och förarbeten konstaterat att en enklare planprocess behövs för att effektivisera byggandet och snabba på samhällsutvecklingen. Förenklingsmöjligheten ska också bidra till att dubbelt arbete och dubbel prövning undviks. För att kunna tillämpa förfarandet ställs vissa krav. Om kraven uppfylls kan kommunen hoppa över samråd och i vissa fall även nyttja den miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen i väg- eller järnvägsplanen. Vid ändring av väglagen och lagen om byggande av järnväg år 2013 infördes motsvarande förenklings- och samordnings bestämmelser även i dessa. Studien visar dock att Trafikverket inte kan förenkla samrådet på samma sätt som kommunerna och att det är svårt för Trafikverket att använda sig av en miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen av kommunen. Studien bygger på svar från enkäter som skickats ut till kommuner och Trafikverk samt intervjuer. Svaren från enkäterna visar att kunskapen om förfarandet är väldigt låg både hos kommunen och Trafikverket. Ett fåtal respondenter anger att de har använt förfarandet och har olika syn på vilka fördelar respektive nackdelar förfarandet medför. Av studien har vi konstaterat att samordnat planförfarande är svårt att tillämpa vilket medför att det sällan används. Studien visar att en mer generell samordning används eftersom parterna ser fördelar i att dela utredningar och i vissa fall även försöka hålla gemensamma samråd för att öka allmänhetens förståelse och undvika dubbla budskap. Det kan konstateras att den kommunala planprocessen och planprocessen för statlig infrastruktur skiljer sig både processuellt och tidsmässigt vilket är den största anledningen till att samordnat planförfarande låter fint men är svårt att förverkliga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alfljung, Patrick
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Fridström, Krister
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kartläggning och analys av CNAP-nätverket vid Högskolan Väst2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är resultaten av en undersökning av CNAP-nätverket (CiscoNetworking Academy Program). Projektet har som mål att kartlägga och analysera det föråldrade och röriga CNAP-nätverket på Högskolan Väst, analysera eventuella säkerhetsbrister samt komma med förslag på hur nätverket kan omorganiseras, byggas om eller förbättras.

    I vårt arbete fann vi en rad brister i nätverket och resultatet av kartläggningen sammanfattades i en lista över rekommendationer.

  • 13.
    Alizadeh-Khameneh, Mohammad Amin
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology, Division of Geodesy and Satellite Positioning, Stockholm, Sweden.
    Eshagh, Mehdi
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Jensen, Anna O.
    KTH Royal Institute of Technology, Division of Geodesy and Satellite Positioning, Stockholm, Sweden.
    Optimization of deformation monitoring networks using finite element strain analysis2018Inngår i: Journal of Applied Geodesy, ISSN 1862-9016, E-ISSN 1862-9024, Vol. 2, nr 2, s. 187-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An optimal design of a geodetic network can fulfill the requested precision and reliability of the network, and decrease the expenses of its execution by removing unnecessary observations. The role of an optimal design is highlighted in deformation monitoring network due to the repeatability of these networks. The core design problem is how to define precision and reliability criteria. This paper proposes a solution, where the precision criterion is defined based on the precision of deformation parameters, i. e. precision of strain and differential rotations. A strain analysis can be performed to obtain some information about the possible deformation of a deformable object. In this study, we split an area into a number of three-dimensional finite elements with the help of the Delaunay triangulation and performed the strain analysis on each element. According to the obtained precision of deformation parameters in each element, the precision criterion of displacement detection at each network point is then determined. The developed criterion is implemented to optimize the observations from the Global Positioning System (GPS) in Skåne monitoring network in Sweden. The network was established in 1989 and straddled the Tornquist zone, which is one of the most active faults in southern Sweden. The numerical results show that 17 out of all 21 possible GPS baseline observations are sufficient to detect minimum 3 mm displacement at each network point. © 2018 Walter de Gruyter GmbH, Berlin/Boston.

  • 14.
    Andersen Engstrand, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommuners uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av detaljplan som reglerar de ekonomiska och praktiska frågor som krävs för genomförandet. De ingående parterna är kommunen, i egenskap av planmyndighet, och en privat fastighetsägare som önskar utveckla sin fastighet, en exploatör. Avtalslagen och avtalsfrihet råder i grunden men exploateringsavtalets innehåll regleras till viss del i Plan- och bygglagen. Kommunen som myndighet måste också förhålla sig till det offentligrättsliga såsom kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och EU:s statsstödsregler.

    Syftet med studien är att undersöka i vilket utsträckning, och med vilka metoder, kommunerna arbetar med uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal. För studien användes en induktiv metod. Material har sedan samlats in genom enkäter till Sveriges samtliga kommuner samt djupintervjuer med två utvalda kommuner. Enkätsvaren har tolkats kvantitativ och kvalitativt medan intervjuerna endast har tolkats kvalitativt.

    80 svar inkom på enkäterna. Där framgick att 68,8 % ansåg sig inte ha en rutin för generell uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal. Majoriteten av de som ansåg sig ha en rutin angav "projektledare följer upp" eller "kontinuerlig uppföljning" som den gällande rutinen. På specifika frågor kring uppföljning av fastighetsbildning och ekonomisk säkerhet ansåg sig kommunerna i högre utsträckning ha rutin för uppföljning, 82,2 % respektive 77,8 %. Fastighetsbildning angav kommunerna att de kunde säkerställa genom att själva ansöka om förrättning i de fall det var en kommunal angelägenhet. Ekonomisk säkerhet säkerställer kommunerna främst genom att kräva säkerhet innan avtalstecknande, alternativt att projektledaren ansvarar för uppföljningen.

    Vid enskilt huvudmannaskap ansåg en del kommuner att det var mer att följa upp, en del att mindre uppföljning sker. Uppföljning sker till exempel genom slutbesiktning eller platsbesök.

    De två intervjuade kommunerna beskrev hur projektledarens rutin för uppföljning kan fungera och att de båda arbetar aktivt med uppföljning. En kommun hade hjälp av en koordinator och båda arbetade delvis med ett elektroniskt system.

    Slutsatsen är att en del kommuner arbetar aktivt med uppföljning av åtaganden, men att det förekommer en hel del brister. Vissa kommuner verkar inte aktivt arbeta med uppföljningen. Bland dessa kommuner återfinns många av de som skriver noll eller väldigt få avtal årligen, men också flera kommuner som skriver många avtal årligen.

  • 15.
    Andersson, Anna-Lotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Andersson, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Att neka rivningslov enligt PBL 9 kap. 34 § 22020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från rivning används PBL 9 kap. 34 § 2 om byggnaden är placerad inom detaljplan eller områdesbestämmelser. Förarbeten till paragrafen är tydliga med att vad som definieras som kulturhistoriskt ska avgöras med hänsyn till lokala överväganden. När en ansökan om rivningslov inkommer till kommunen ska den prövas mot PBL 9 kap. 34 § 2. För att kunna neka rivning ska byggnaden uppfylla rekvisitet kulturhistoriskt värdefull. Det kulturhistoriskt värdefulla kan vara byggnaden i sig eller den helhetsmiljö byggnaden är en del utav. För att styrka det kulturhistoriska värdet används utlåtanden från muséer, kulturinventeringar, privata företag med bebyggelseantikvarisk kompetens och kommunens egna planer.

    Kommunernas kulturhistoriska planer och program är inte alltid uppdaterade, vilket ställer högre krav på kunskapen om kulturhistoriskt värdefulla byggnader hos kommunernas tjänstepersoner. Studien tyder på att det finns en varierande kunskapsnivå bland tjänstepersonerna som deltagit i enkätundersökningen, i vissa fall förekommer feltolkningar av lagen. Det går inte att härleda kunskapsnivån till varken utbildning eller erfarenhet inom yrket. När tjänstepersonerna brister i kunskapen försvårar det kommunernas förutsättningar att följa lagens intentioner. För bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde är bebyggelseantikvarisk kompetens till stor hjälp. Kommunerna bör uppdatera och utöka inventeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader för att kunna göra kvalificerade avvägningar när det gäller att neka eller bevilja rivningslov.

    Studien visar på brister när det gäller kommunens information till fastighetsägare om fastighetsägarens rättighet till ersättning vid nekat rivningslov. Det är dessutom ovanligt att kommunerna budgeterar för denna ersättning. Det är svårt att avgöra varför kommunerna brister i informationen till fastighetsägarna och om bristen av budget leder till sämre information. Faktum kvarstår dock, kommunen är skyldig att ersätta fastighetsägaren om skadan av det nekade rivningslovet uppfyller kvalifikationsgränsen betydande skada i förhållande till värdet på berörd del av fastigheten.

    Lagstiftningen är tydlig, men kunskapen behöver spridas bland Sveriges kommuner för att i större utsträckning möjliggöra bevarandet av kulturhistorsikt värdefulla byggnader.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Carl
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bränfeldt, Jonathan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Användare, hot och beteende i nätverket2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete innehåller en säkerhetsanalys med främst fokus på användarna och deras beteenden i relation till deras IT-användande i vardagen.

    Företaget som detta examensarbete har genomförts tillsammans med är ett ledande internationellt E-handelsbolag inom sin bransch med deras svenska filial som har 35 anställda där samtliga använder sig utav IT-relaterad utrustning dagligen i sin verksamhet. Deras intresse i detta är att lära sig mer kring IT-säkerhet och i synnerhet säkerheten från insidan.

    Via granskningar av så väl nätverksenheter, användarnas enheter, intervjuer och en enkät har företagets säkerhet på lager två och beteende och kunskap undersökts. Efter denna granskning har information utvunnits angående sårbarheter och rekommendationer för vidare utveckling inom området kontra hur det ser ut i dag.

  • 17.
    Andersson, Dennis
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Appelgren, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Översvämningsproblematik i samhällsplaneringen: Hur ska samhällsplaneringen bemöta klimatförändringarnas utmaningar?2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att svara på om de granskade kommunerna är redo för klimatförändringars konsekvenser. Vidare utforskas den avvägning mellan nytta och risk som kommunerna gör vid exploatering i översvämningshotade områden. Detta har gjorts genom en fallstudie av Göteborg, Karlstad och Uddevallas styrdokument med en kvalitativ undersökning. De huvudsakliga dokumenten som undersökts är översiktsplaner med tillhörande fördjupningar och tillägg. Även två detaljplaner från varje kommun har analyserats och dokumentanalysen har kompletterats med fyra intervjuer, varav tre är med kommunala tjänstemän och en med en utomstående konsult. Analysen visar att kommunerna i sin planering, nu och i framtiden försöker dämpa de konsekvenser som klimatförändringarna ger i form av höjda havsnivåer och frekventare skyfall. Däremot fortsätter de undersökta kommunerna att planera för bebyggelse i översvämningshotade områden. Det beror på att det finns ett så pass stort ekonomiskt incitament och samhälleligt intresse för vidare exploatering. Vidare förs det en diskussion runt uppsatsens resultat och analys där resonemang inom samhällsplaneringen utforskas och nyanseras.

  • 18.
    Andersson, H. Robert H.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    de Blanche, Andreas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Lundqvist, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Flipping the Data Center Network: Increasing East-West Capacity Using Existing Hardware2017Inngår i: 2017 IEEE 42nd Conference on Local Computer Networks (LCN), 9-12 Oct. 2017, IEEE, 2017, s. 211-214, artikkel-id 8109355Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In today's datacenters, there is an increasing demand for more network traffic capacity. The majority of the increase in traffic is internal to the datacenter, i.e., it flows between different servers within the datacenter. This category of traffic is often referred to as east-west traffic and traditional hierarchical architectures are not well equipped to handle this type of traffic. Instead, they are better suited for the north-southbound traffic between hosts and the Internet. One suggested solution for this capacity problem is to adopt a folded CLOS topology, also known as spine-leaf, which often relies on software defined network (SDN) controllers to manage traffic. This paper shows that it is possible to implement a spine-leaf network using commodity-ofthe-shelf switches and thus improve the east-west traffic capacity. This can be obtained using low complexity configuration and edgerouting for load balancing, eliminating the need for a centralized SDN controller.

  • 19.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bosson, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: En kartläggande och jämförande studie av hur kommuner och Länsstyrelser tillämpar lagstiftningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan.

    Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien.

    Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Collby, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Planprocessen utifrån ett gentrifieringsperspektiv: En studie med gentrifiering i fokus för fyra stadsdelar i Göteborg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gentrifiering är ett begrepp för den förändringsprocess som uppstår i en stadsdel där människor med hög ekonomisk status flyttar in ett område, som tidigare dominerats av människor med lägre socioekonomisk status. Processen sker vanligtvis stegvis och påverkar bland annat det ekonomiska, sociala, fysiska och kulturella intrycket i stadsdelen. Begreppet i sig är inte allt för omtalat inom stadsplanering eller av politiker. De väljer istället att använda ord som integration i sitt arbete då det lämnar ett positivt intryck. Gentrifieringsprocessen kan på sikt ge positiva effekter till en stadsdel om den genererar tillväxt samt bidrar till ökad service i området. Den negativa sidan av gentrifieringsprocessen är dock mer omtalad. De negativa effekterna präglas av konsekvenser för de boende i ett område där hyrorna ökar och de inte längre har råd att bo kvar. Orsaken till prisökningen och att människor tvingas flytta kan vara en påföljd av den om- och nybyggnation som drivs av kommunen och exploatörer. Fenomenet uppstår världen över, men på grund av den omfattande exploateringsgraden inom Göteborgs Stad kommer studien baseras utifrån kommunen. Denna studie har som syfte att undersöka hur Göteborgs Stad förhåller sig till begreppet gentrifiering och till vilken utsträckning de jobbar med dess påföljder när de lägger nya detaljplaner för ett område. Studien är även ämnad till att utreda kommunens ställningstagande till begreppet samt om det är medvetna eller omedvetna beslut som tas under planarbeten, vilket i sin tur kan leda till gentrifiering av det detaljplanelagda området. För att avgränsa studien valdes fyra områden ut i Göteborg med liknande förutsättningar, där en ny detaljplan vunnit laga kraft och exploatering är antingen igång eller färdigställd. En kvalitativ metod har använts för både inläsning av material och de intervjuer som genomförts med kommunen, exploatör och doktorand i kulturstudier. Detta för att få en bred insikt i tankegångarna kring utformandet av detaljplanerna samt exploateringen. Efter genomförd studie har vi konstaterat att gentrifiering är ett känsligt laddat begrepp. I samband med utförda intervjuer för studien framkom det att de som arbetar med stadsutveckling till viss del har kännedom kring begreppet och dess innebörd, men har svårt att placera och ta ställning kring det. Samtidigt har de en stark tro om att just deras projekt kommer generera en positiv gentrifieringseffekt för området de projekterar. Vissa intervjuade redovisade även för viss typ av medveten gentrifiering, då de ansåg att ett ökat befolkningsantal och variation av befolkningsgrupper kunde bidra till någonting positivt trots den eventuella risken för gentrifiering i det exploaterade området

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Jens
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Lybratt, Rickard
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Överklagade lantmäteriförrättningar: I Västra Götalands och Hallands län mellan år 2012 och 20172018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker och kartlägger i hur stor utsträckning lantmäteriförrättningar har överklagats i Västra Götalands län och Hallands län under åren 2012 till 2017, där åren 2013 och 2016 valts ut för att detaljstuderas på en djupare nivå. Vidare undersöker studien skillnader mellan kommunala lantmäterimyndigheter (KLM) och statliga lantmäterimyndigheter (SLM) gällande arbetssätt och andel överklagade lantmäteriförrättningar. Studien genomfördes genom att studera 321 avgöranden från mark- och miljödomstolen (MMD), vilket motsvarar alla mål gällande överklagade lantmäteriförrättningar i Västra Götalands län och Hallands län under åren 2013 och 2016. Alla 321 avgöranden kategoriserades utefter; överklagad förrättningsåtgärd, klagande, kommuntillhörighet, orsak till överklagande samt utfall i MMD och överklagande till mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Vidare genomfördes sex intervjuer med dels ett tekniskt råd och en domare på MMD samt med fem nuvarande och före detta förrättningslantmätare med erfarenhet från KLM, SLM eller från båda. Intervjuerna genomfördes i huvudsakligt syfte för att undersöka skillnader mellan arbetssätt hos KLM och SLM och för att undersöka om detta kan ha någon koppling till hur stor andel av lantmäteriförrättningar som överklagas. Resultatet visar att andelen överklaganden har legat på i snitt 5 % i Västra Götalands län och 4 % i Hallands län mellan åren 2012 och 2017. Den vanligaste åtgärden som överklagas har varit fastighetsregleringar och anläggningsförrättningar. Vidare var förrättningskostnader den vanligaste överklagandeorsaken. I nästan hälften av alla genomgångna avgöranden valde MMD att lantmäterimyndighetens (LM) beslut skulle stå fast. I ungefär en fjärdedel valde MMD att på något sätt ändra LM:s beslut, antingen direkt eller genom återförvisning. Vidare visar studien att det finns skillnader mellan arbetssättet på SLM och KLM. Resultatet visade även en viss skillnad gällande andel överklaganden mellan kommuner med KLM och kommuner utan, närmare bestämt 3 % respektive 5 %. Om den framtagna statistiken har någon koppling med de olika arbetssätten på KLM och SLM kan inte sägas med säkerhet. Från gjorda intervjuer framkom det dock att många hade åsikten att personlig kontakt med sakägare och lokalkännedom är två viktiga faktorer för att kunna göra en bra förrättning. Detta är saker som inte tenderar att finnas i lika stor utsträckning på SLM, särskilt inte sedan produktionsutjämningen infördes.

  • 22.
    Andersson, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Claesson, Kalle
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Digitalisering av detaljplane- och bygglovsprocessen i Västra Götaland2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien omfattar en jämförelse av Västra Götalands kommuner angående hur de tillämpar digitalisering av detaljplaneprocessen samt motsvarande hur kommunerna digitaliserar bygglovshanteringen. Syftet med studien är att få kunskap om hur kommunerna implementerar digitalisering i samhällsbyggnadsprocessen och hur enhetliga de är. Boverket fick i december 2017 uppdrag från regeringen att "verka för en enhetlig digital tillämpning av plan- och bygglagen". Alla detaljplaner ska vara tillgängliga digitalt från och med 1 juli 2021. Digitalisering av detaljplaner har olika ambitionsnivåer, från grundnivån där detaljplan i pappersformat omvandlas till textbaserade PDF-dokument upp till att detaljplanen visualiseras i tre dimensioner. Enligt Boverket ska digitaliseringen ta sikte på en mognadsnivå som innebär att plankarta och planbestämmelser är georefererade i vektorformat i två dimensioner. Digitalisering medför en effektivare samhällsbyggnadsprocess med kortare ledtider.Studien utförs på alla 49 kommuner i länet med metoden internetstudier. Information om hur kommunerna tillämpar digitalisering inom detaljplane- och bygglovsprocessen införskaffas från varje enskild kommunhemsida. Den erhållna informationen analyseras vidare utifrån två skilda aspekter, befolkningsmängd och turism. Resultatet visar att det råder en stor variation gällande digitalisering av detaljplane- och bygglovsprocessen hos kommunerna i dagsläge. Det finns inget tvivel om att utvecklingen har en koppling med befolkningsmängden i respektive kommun där de med fler invånare tenderar att ha satsat mer på digitaliseringsprocessen. Kommunerna saknar resurser för att slutföra digitaliseringsarbetet, med aktivt stöd från staten kan en enhetlig digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen fullbordas till målsättningen 1 juli 2021.

  • 23.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Thyrsson, Alicia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Marklov för trädfällning & skogsplantering: Kravets omfattning och utbredning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom samhällsplanering finns det många regleringar som kan göras för att styra markanvändningen inom ett område och en detaljplan är ett instrument som Sveriges kommuner har tillgång till för detta syfte. I en detaljplan kan kommunen specificera egenskaper som ska gälla inom det aktuella området, exempelvis skydd av träd som den här studien handlar om. I PBL 9:12 står det att kommunen i en detaljplan får bestämma att det ska krävs marklov för trädfällning och skogsplantering och då behövs en planbestämmelse som anger vad som gäller. En ansökan om lov för att fälla träd och/eller skogsplantera ska skickas till kommunen som prövar om ansökan ska beviljas eller avslås. Att ange marklov för trädfällning i detaljplanen skyddar på så vis träd från fällning som annars kan sågas ner utan att kommunen behöver upplysas.

    Undersökningen syftar till att granska i vilken omfattning som Sveriges kommuner använder sig av möjligheten att bestämma om marklov i detaljplan. Vidare undersöks kommunernas motiv till att skydda träd och om det görs på annat vis än med planbestämmelse om marklov samt om det skett någon förändring hur kommunerna reglerar träd i detaljplanerna år 2017 jämfört med 1990, när planbestämmelsen relativt nyligen hade införts. Detta har skett med både kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en mångsidig och komplett studie.

    Resultatet visar att kommunerna använde planbestämmelsen om marklov för trädfällning 60 av detaljplanerna år 2017. Skydd av träd försöker kommunerna i vissa fall uppnå på andra sätt än marklov, bland annat genom att ange bestämmelse om trädskydd. Motiven kommunerna anger för att skydda träd varierar stort och det finns ekologiska, sociala och estetiska skäl. I jämförelsen av detaljplaner från år 2017 och år 1990 har skillnader setts. Fler planer år 2017 med marklovsplikt för trädfällning har observerats samt fler och mer varierade motiveringar. Marklov för skogsplantering har påträffats endast en gång i sammanlagt 1 353 detaljplaner.

    Slutsatsen är att reglering av marklovsplikt för trädfällning och skogsplantering är ett verktyg som kommunerna bör använda i större utsträckning i de fall kommunerna vill reglera och säkerställa träden ett fullgott skydd.

  • 24.
    Andersson, Jonathan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Birgersson, Alexander
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    IPv4 vs. IPv6: Vilket ska du surfa med?2020Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport tar sig an latens och responstidsjämförelser mellan protokollen IPv4 och IPv6. Dessa protokoll är absolut nödvändiga för att leverera data till rätt mottagare ute på internet då det är TCP/IP-modellen som används. IPv6 är en nyare version av IPv4 och skapades i slutet 1990-talet eftersom IPv4-adresser inte kommer att räcka till alla enheter som behöver det. I samband med övergång till IPv6 passade man på att optimera protokollet med färre fält i headern och på så sätt förbättra latens och responstiderna över IPv4.

    Rapporten visar likheter och skillnader i latens och responstid mellan IPv4 och IPv6 när man surfar till populära webbsidor, ett relevant användningsfall som sker dagligen. Mätningar sker genom att hämta webbsidorna med http-protokollet med respektive IPv4 och IPv6-protokollen för att sedan analysera de olika responstiderna mellan dessa. Detta görs för tre olika internetleverantörer: Telia, Bahnhof och Sunet. Telia använder sig även av en annan IPv6-lösning än de andra två vilket blir ytterligare en faktor inom analysen.

    Resultaten av mätningarna visar att IPv4 presterar något snabbare för samtliga internetleverantörer men innebär ingen direkt märkbar skillnad för en användare. Trafiken tar till stor del samma väg oavsett vilket av de två protokollen som används. Tiden för DNS-uppslagningar tar märkvärt längre tid för Sunet som internetleverantör än för de andra två. Skillnad i vägval beroende på vilket protokoll som används är mest påtaglig för Bahnhof. Telias 6RD presterar bättre genomsnittstid än Sunets native IPv6. 

  • 25.
    Andersson Novela, Adam Xavier
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Westerlind Novela, Elsa Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Enterprise servers' operating system performance during DoS and Slow DoS attacks2020Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tre olika servrar vilka kör tre olika serveroperativsystem utsattes för denial-of-service (DoS) attackerna; UDP-översvämning och långsam HTTP. Datorer som kör Kali Linux användes som angripare, samt verktygen hping3 och Slowloris användes för att utföra attackerna. Den första attackrundan utfördes av en dator och den andra omgången utfördes av fyra datorer samtidigt, detta var för att simulera DoS-attacker och distribuerade denial-of-service (DDoS). Resultaten samlades in både innan och under attackerna för att sedan jämföras. De tre operativsystemen i fråga var Windows Server 2019, Ubuntu Server 19.10 och CentOS 8 Server vilka alla hade Apache webbserverprogramvara installerad. Serverns genomsnittliga CPU-användning och genomsnittliga minnesanvändning mättes. Dessa resultat jämfördes sedan och om någon ökning hade inträffat under attacken betydde det att attacken påverkade servern negativt, en högre ökning innebar en högre effekt. Under de långsamma HTTP-attackerna kontrollerades webbservrarna för tillgänglighet, om dessa inte var tillgängliga var attacken framgångsrik.

    Under testen konstaterades det att Windows-servern hade den sämsta prestanda under båda attackerna, vilket visade den högsta ökningen av hårdvaruanvändning och den lägsta drifttiden på webbsidan när den attackerades.

    Ubuntu-servern presterade bäst när man tittade på CPU- och minnesanvändning, med liten eller ingen förändring från dess basresultat och en högre drifttid för webbsidan än Windows-servern.

    CentOS registrerade en mindre förändring i hårdvaruprestandan när den attackerades än Windows-servern men mer än Ubuntu-servern, det var dock servern med längst drifttid när webbsidan attackerades.

  • 26.
    Andersson, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Mänsklig faktor: hur kan man få den svagaste länken inom IT-säkerhet starkare?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens IT-miljöer blir användarens roll allt viktigare. Under 2016 var det 200 000 brott i Sverige som kunde kopplas till någon form av social engineering attacker. Dessa attacker riktar sig mot användare och det är därför viktigt att användarna är medvetna om hur de kan se ut. Denna rapport utfördes i samarbete med en kommun i Västergötland i Sverige och behandlar fyra olika metoder att använda vid förmedling av IT-information till deras användare. Metoderna skiljer sig inte enbart i utförande utan också i svårighetsgrad i val av ord och uttryck. Den första metoden är ett dokument med information taget från kommunens intranät, även den andra metoden är ett dokument men är omskriven för att förenkla för användarna. Tredje metoden är en videofilm och den fjärde gjordes som en föreläsning med möjlighet till interaktion med föreläsaren. För att utvärdera dessa fyra metoder utfördes två enkättillfällen. Det första tillfället gjordes innan informationen förmedlats för att skapa en baslinje att utgå från. Efter en och en halv månad gjordes den andra enkäten för att se hur mycket deltagarna kom ihåg och vilken metod som var mest effektiv. Resultaten tyder på att informationen som finns på kommunens intranät är svår att förstå för användarna. De tre andra metoderna ger större positiv förändring i användarnas enkätsvar och detta indikerar att användarna behöver en annan form och struktur när information skall delges.

  • 27.
    Andersson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Karlsson, Madeleine
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    802.1X, Cisco ISE och FortiAuthenticator: Autentiseringsmetoder för Ethernet i ett kommunalt nätverk2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En kommun i Västra Götaland har problem med att personer som kopplar in sig i nätverket i deras huvudbyggnad får en IP-adress ur deras administrativa nät. Deras önskemål är att de vill kunna separera personal och gäster för att öka säkerheten. I dagsläget finns även deras äldre servrar på detta administrativa nät och innebär därför en säkerhetsrisk då även vissa av servrarna inte har en brandvägg emellan som kan stoppa illvillig trafik.

    I rapporten kommer det undersökas vilka säkerhetsrisker kommunen i dagsläget kan vara utsatta för och utvalda autentiseringsmetoder kommer jämföras. De autentiseringsmetoderna som kommer jämföras i rapporten är FortiAuthenticator, Cisco ISE och 802.1X med RADIUS. Anledningen till att dessa har valts är för att kommunen i dagsläget använder sig av FortiGate brandväggar, Cisco enheter och RADIUS. Rapporten innehåller även dynamiska VLAN då detta kan användas tillsammans med 802.1X.

    Resultatet som har tagits fram är att FortiAutenticator och Cisco ISE har väldigt många likheter dock så finns det några saker som skiljer dem åt som tas upp i rapporten. Vid implementation av 802.1X finns det vissa för- och nackdelar att ta hänsyn till. Dock skulle alla tre metoderna fungera bra i kommunens nätverk.

  • 28.
    Andlovic, Mihael
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    How real-world IP-distribution affects load balancing2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen utvärderas hur IP adresserna på sista oktett är fördelad och hur dessa blir fördelade med olika lastbalanserare algoritmer. För att få tag på IP adresser som används har dessa samlats ihop från ett datacenter i mellersta Sverige. Dessa adresser har sedan använts med lastbalanserare som använder sig av IP source algoritmer. Fyra olika lastbalanserar algoritmer används i denna uppsats, hela IP adressen, först 3 oktetterna och sista oktetten utan och med hashning i olika scenarier med två till fem länkar/servrar. Beroende på länk/server miljön presterar ingen algoritm perfekt, om man jämför mellan två till fem länkar/servar. Den bästa övergripande distributionen som inte hade några svagheter mot de andra algoritmerna var applikationen Nginx som använder sig av Bob Jenkins hash-algoritm.

  • 29.
    Arbo, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    YubiKey: Utvärdering av tvåfaktorsautentisering2019Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    YubiKey är en liten autentiseringsmetod i hårdvaruformat, den är designad till att autentisera en användare på olika nätverksbaserade plattformar såsom Google, Dropbox, Facebook och Twitter.

    I den första delen av denna rapport beskrivs underliggande teknologi gällande YubiKey, såsom one-time password protokoll (OTP) och Universal 2nd Factor standarden, vidare beskrivs tillvägagångssättet vid testerna för att undersöka hur praktisk samt säker metoden i sig är, man  undersöker även dess användarvänlighet. Dessa tester utfördes på plattformarna Google Account, Facebook, Dropbox samt twitter, samt att YubiKey jämförs med andra metoder i relation till attackerna phishing, malware, lösenordsgissning, man-in-the-middle samt shoulder surfing.

    Syftet med jämförelsen var att se vilka hot YubiKey står emot i förhållande till andra aktörer på marknaden, alltså undersöka dess säkerhet. En senare del redovisar testernas resultat, men jämför även YubiKey med andra metoder ute på marknaden samt undersöker dess återställningsprocess vid stöld eller borttappad YubiKey. Dessa tester intygade metodens användarvänlighet samt hur praktisk och enkel metoden är.

    Jämförelsen visar klart och tydligt att YubiKey är en väldigt säker metod, som står emot vanligt förekommande hot mot användarsidan. Simuleringen av återställningsprocessen intygar ytterligare dess användarvänlighet och enkla hantering, även vid borttappad eller stulen nyckel.

  • 30.
    Archila Bustos, Maria Francisca
    et al.
    Lund University, Department of Human Geography, Sölvegatan 10, Lund, 223 62, Sweden.
    Hall, Ola
    Lund University, Department of Human Geography, Sölvegatan 10, Lund, 223 62, Sweden.
    Niedomysl, Thomas
    Department of Analysis and Coordination, Region Halland, Halmstad, Sweden; Stockholm University, Department of Human Geography, Stockholm, Sweden .
    Ernstson, Ulf
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    A pixel level evaluation of five multitemporal global gridded population datasets: a case study in Sweden, 1990-20152020Inngår i: Population and environment, ISSN 0199-0039, E-ISSN 1573-7810, Vol. 42, s. 255-277Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Human activity is a major driver of change and has contributed to many of the challenges we face today. Detailed information about human population distribution is fundamental and use of freely available, high-resolution, gridded datasets on global population as a source of such information is increasing. However, there is little research to guide users in dataset choice. This study evaluates five of the most commonly used global gridded population datasets against a high-resolution Swedish population dataset on a pixel level. We show that datasets which employ more complex modeling techniques exhibit lower errors overall but no one dataset performs best under all situations. Furthermore, differences exist in how unpopulated areas are identified and changes in algorithms over time affect accuracy. Our results provide guidance in navigating the differences between the most commonly used gridded population datasets and will help researchers and policy makers identify the most suitable datasets under varying conditions. © 2020, The Author(s).

  • 31.
    Arezoomande, Elias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    MMORPG och dess påverkan på unga vuxnas sociala relationer och deras färdigheter utanför spelvärlden: En intervjustudie utifrån spelarnas perspektiv2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har till syfte att undersöka hur långvarig och intensiv datorspelande, mer specifikt MMORPG spelande, påverkar unga vuxna spelarnas sociala relationer både i spelet och utanför spelvärlden. Online datorspelande har blivit en allmänt spridd vardaglig aktivitet och det pågår en långvarig debatt om dess påverkan på sociala relationer och de involverades välbefinnande är positiv eller negativ. Därav har en kvalitativ studie genomförts där datainsamling gjorts genom semistrukturerade intervjuer. Riktade urval har valts för studien. Intervjuerna hölls med 6 unga vuxna I åldersspannet 22–26 som ansågs vara relevanta för det riktade urvalet. Samtliga intervjuade spelar World of Warcraft (Blizzard, 2004) eller Final Fantasy XIV: A Realm Reborn (Square Enix, 2013). En tematisk analys på ämnet genomfördes. Studiens slutsats är att intensivt datorspelande online inte uppfattas som en socialt isolerande aktivitet. Istället möjliggörs tillfällen för nya vänskaper samt expansionen av det sociala nätverket bland likasinnade människor. Att spela spel med andra människor globen runt förbättrar individens kommunikationsfärdigheter, engelska kunskaper samt möjligheter att genomföra visuella arbetsuppgifter korrekt. Ansvarstagande för klanens aktiveter samt optimering av strategier förbättrar individens ledarförmåga. Det enda som krävs är att individen applicerar sina nyfunna skickligheter från spelet till det verkliga livet på ett meningsfullt sätt. Överdriven MMORPG-spelande kan ha negativa konsekvenser för kroppen på kort sikt. Unga vuxna har bättre förmåga att begränsa tiden som spenderas framför dataspel samt hitta en bättre balans mellan datorspelande och bibehållandet av ett hälsosamt liv. Unga vuxna anser ändock att överdrivet datorspelande är ett allvarligt problem som förtjänar benämningen "Internet gaming disorder".

  • 32.
    Backersgård, Oscar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Gustavsson, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Undersökning av Trimbles etableringsmetoder vid fri station: en jämförelsestudie av integrerad etablering och etablering med kända punkter2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har två olika etableringsmetoder jämförts vid fri stationsetablering.Dessa metoder är den traditionella med kända punkter, och den integrerade med GNSS.Syftet är att undersöka vilken av dessa metoder som är mest lämplig, och i vilka situationersom deras styrkor och svagheter kan komma fram. En del teoretisk bakgrund till vad de olika metoderna och tekniken innebär förklaras även inledningsvis. I undersökningen har endast noggrannheten för metoderna jämförts, och inte den tid som respektive metod tar för att etablera. Detta för att intresset främst fanns av att hitta den metod som ger minst standardosäkerhet, och att det ansågs för omfattande att även mäta och jämföra åtgången tid. Etableringsmetoden med kända punkter utgår från att man använder sig av redan koordinatbestämda punkter för att ta fram positioneringen för totalstationen, alltså utgångspunkten för de mätningar som utförs i ett arbete. Medan den andra etableringsmetoden, den integrerade metoden, utgår från att både totalstation och en GNSS-mottagare används för att säkerställa positionen, och att nya punkter, så kallade bakåtobjekt, används för att ta fram positioneringen av totalstationen. I arbetet tas även upp de felkällor som de olika metoderna kan frambringa, samt vikten av ett stabilt stomnät.Vilket består av de koordinatbestämda punkter i plan och höjd, som finns runt omkring ilandet, och kan se ut på olika sätt och komma i olika former.

    Det sammanställda resultatet från ett flertal mätningsomgångar vid olika tillfällen jämförs sedan och analyseras, där en djupare inblick görs i den mätdata som behandlas och sammanställs i tabeller för att underlätta förståelsen och möjligheten för jämförelse mellan metoderna. Resultatet har i denna studie visat på att den integrerade metoden, vid användning av fem eller fler bakåtobjekt, är den metoden som gav den bästa kvaliteten på etableringarna. De felkällor som påverkade vardera etableringsmetod undersöks närmare iförhållande till de förutsättningar som de haft under studiens gång. Studien har även kommit till att det finns en osäkerhet i stomnätet för Trollhättans stad, och det skulle vara nödvändigt att utföra en kontroll av dessa punkter, för att försäkra att det är möjligt att använda dessa i framtida arbeten.

    Slutsatsen som dras är att etablering med den integrerade metoden, där fem eller fler bakåtobjekt används är den etableringsmetod som ger det mest önskade resultatet. Kvalitén på stationsetableringen med den integrerade metoden var mellan 0,002 m och 0,004 m i plan medans den traditionella metoden med kända punkter fick en kvalité på mellan 0,004m och 0,013 m i plan. Båda metoderna fick en standardosäkerhet som ligger under den förväntade standardosäkerheten enligt HMK (integrerad metod 0.008 m i plan, traditionellmetod 0.014 m i plan).

  • 33.
    Bejbom, David
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Mätmetodik vid interiörmätning – kan den effektiviseras genom vidareutvecklad EDM-teknik?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie tar upp detaljinmätning med huvudsaklig fokus på mätning inomhus, så kallad interiörmätning. Interiörmätning görs exempelvis för att upprätta ritningsunderlag vid ombyggnationer och liknande projekt. I undersökningen utvärderas reflektorlös och prismamätning med totalstation. Syftet med denna studie är att identifiera de problem som uppstår vid interiörmätning samt att utreda vilka mätmetoder som är lämpligast att använda sett till effektivitet och kvalitet. Vidare skall det också undersökas huruvida en utveckling av den elektromagnetiska längdmätnings-tekniken (EDM) ytterligare kan effektivisera mätmetodiken och fasa ut användningen av prisma vid inmätning. Frågeställningarna som behandlades var:  Vilka objekt är idag problematiska att mäta reflektorlöst vid interiörmätning?  Vilka mätmetoder är lämpligast att använda för att mäta ovanstående objekt med hänsyn till effektivitet och mätosäkerhet?  Hur ser förhållandet ut mellan reflektorlösa mätningar med olika utvecklad EDMteknik? Ett antal kvalitativa intervjuer med mättekniker utfördes för att identifiera problemområden och olika mätmetoder som idag används. Tillsammans med tidigare studier inom området låg sedan intervjuerna till grund för den följande kvantitativa fältundersökningen. Problemområden som undersöktes var; inmätning med stor infallsvinkel, inmätning av innerhörn, inmätning av ytterhörn samt inmätning av cirkulära objekt. Samtliga reflektorlösa mätningar utfördes med två instrument med olika utvecklad EDM-teknik för att en jämförelse skulle kunna göras. Dessutom gjordes också mätningar med prisma, vilket är den idag mest använda mätmetoden. Undersökningen visade att mätning med prisma gav störst andel resultat inom den angivna toleransen på < 10 mm utvidgad lägesosäkerhet. Mätning med prisma gav godkända resultat i 34 av 46 undersökta scenariona jämfört med 38 av 54 vid reflektorlös mätning med det nyare instrumentet. Undersökningen visade också att instrumentet med nyare EDM-teknik gav bättre resultat i 50 av 54 undersökta scenarion och hade nästan dubbelt så många mätresultat inom angiven tolerans. Därmed kunde slutsatsen dras att en vidare utveckling av EDM-tekniken kan leda till en framtida utfasning av mätning med prisma i allt större utsträckning. För att göra korrekta val av mätmetod behöver hänsyns tas till satta toleranskrav, vilket instrument som används samt form och placering av den detalj som skall mätas in.

  • 34.
    Bengtsson, Robert
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Claesson, Rickard
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Att designa ett kostnadseffektivt nätverk för det lilla företaget2018Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [en]

    This paper goes through the process of designing a corporate network from scratch. The work clarifies some concepts in network design, how a simple requirement specification can look and how it is used in the process of creating a network that meets the customer's needs.

  • 35.
    Bergendahl, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Ejdbring, Nathalie
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Mätfel vid höjdmätning med RUFRIS i stadsmiljö2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Avvägning är den metod som traditionellt har använts för höjdmätning och som ger minst mätfel. Metoden kan dock vara tidskrävande och kräver tillgång till utgångspunkter med känd höjd. Denna studie syftar till att ta reda på om RUFRIS (RealtidsUppdaterad FRI Station) kan vara en alternativ metod till avvägning. RUFRIS-metoden bygger på att en fri station kombineras med en GNSS-mottagare och kan utgöra ett mer tids- och kostnadseffektivt sätt att mäta höjder. Dock behöver metoden undersökas för att ta reda på om den ger tillräckligt lågt mätfel för att vara ett lämpligt alternativ vid höjdmätning. Studien utfördes i stadsmiljö i syfte att undersöka om godtagbara mätfel går att uppnå med RUFRIS-metoden trots de hinder och felkällor som uppkommer i sådan omgivning.I studien har mätningar utförts med både avvägning och RUFRIS över tre punkter. Höjderna från avvägningen används som kända höjder och RUFRIS-mätningarna ger de mätta höjderna. Mätfelet blir skillnaden mellan de båda höjdmätningarna för respektive punkt. Mätningarna resulterade i mätfel mellan 3,4 och 3,9 cm. Detta uppfyller kraven för HMKs standardnivå 3, som är den nivå med högst krav där lägesosäkerheten ska vara mindre än 5 cm. Resultatet tyder på ett systematiskt fel eftersom samtliga höjder mätta med RUFRIS är lägre än de avvägda. Dock skulle fler mätningar än en per punkt behöva göras för att noggrannare underbygga det antagandet. Resultatet har sannolikt även påverkats av felkällor kopplade till närmiljön eftersom det fanns många hinder och reflekterande ytor som bland annat påverkade den fria sikten mot himlen och som kan ha gett upphov till flervägsfel. Det finns även en osäkerhet i resultatet till följd av de kända fixpunkternas osäkerhet som inte har kunnat redogöras för. Utifrån resultatet dras slutsatsen att RUFRIS-metoden är användbar för höjdmätning. Resultatet visar även att mätfelet för höjderna mätta med RUFRIS skiljer sig lite (5 mm) mellan varandra, vilket tyder på att metoden kan ge höjder med en inbördes liten avvikelse. Dock baseras detta på endast tre mätningar, så för att dra en säkrare slutsats skulle en studie med fler mätningar behöva utföras.

  • 36.
    Berggren, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bengtsson, Oscar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Implementering av 802.1X i en kommuns nätverk2022Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet förklarar vad 802.1X är samt hur det kan appliceras i kommunens nätverk. Den går igenom protokoll som används och hur de olika enheterna kommunicerar med varandra. Konfigurering samt tester sker enligt kravspecifikation för att bekräfta funktionen.

  • 37.
    Bergstrand, Andrea
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Säkerhetsbilden mot den uppkopplade bilen: En analys om säkerhet och hot i fordons trådlösa kommunikation2019Independent thesis Basic level (professional degree), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppkopplade fordon utvecklas i stor omfattning och under 2019 kommer fordonstillverkare och trafikföretag börja utrusta fordon och vägar med trådlös kommunikation runt om i Europa. Detta kommer öka säkerheten och effektivisera trafiken genom att förare kan bli varnade för sådant de ännu inte hunnit se som fordon runt hörnet, köbildning, halka, kollision och vägarbete. Dock har olyckor med uppkopplade fordon inträffat den senaste tiden vilket har skapat ovisshet rådande dess säkerhet. Stora krav ställs på dess säkerhet då uppkopplade fordon kommer öka markant på vägarna.

    Studien avser att utföra en säkerhetsanalys mot den uppkopplade bilen med målsättning att undersöka potentiella hot och risker i fordons trådlösa kommunikation, vad som krävs för att tekniken ska anses som säkert samt granska olika framtagna säkerhetslösningar

  • 38.
    Berntsson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    A study on the quality of the NKG2015 geoid model over the Nordic countries2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Geoidmodellen NKG2015 (Nordiska kommissionen för geodesi) är den senaste geoidmodellen över Norden. Det har inte publicerats någon forskning om kvaliteten på den här nya modellen, därför kan den här studien bidra till forskningen inom ämnet. Det är viktigt att vara medveten om begränsningarna och kvaliteten på den geoidmodell som används vid mätning av höjder. Om kvaliteten på geoidmodellen inte är känd så kommer kvaliteten på höjdmätningarna inte heller att vara känd. Detta kan skapa problem när mätningarna används i projekt där precision är viktigt.

    För att undersöka kvaliteten på geoidmodellen NKG2015 har geoidhöjderna beräknade från modellen jämförts med geoidhöjder som fås från mätning med metoden GNSS (Global Navigation Satellite Systems) /avvägning vid samma punkter. Slutningsfelet mellan geoidhöjderna från geoidmodellen och geoidhöjderna från mätningarna har analyserats med statistiska metoder. Slutningsfelens normalitet testas och analysen utförs på ofiltrerad data samt data som filtrerats med två olika konfidensintervall, 95% och 99,7%. Detta för att filtrera bort eventuella avvikande värden. Eventuella trender i datan jämnas ut med en metod baserad på minsta kvadratmetoden.

    Studiens resultat visar att filtrering av slutningsfelen generellt gör datan mer normalfördelad, men så är inte fallet för alla länder. I de flesta fall förbättras normaliteten även genom att jämna ut trender i datan. I processen med att jämna ut trender används en korrigerande yta med ett specificerat antal parametrar. Topografin i varje land spelar en stor roll när beslut ska fattas om hur många parametrar som behövs i den korrigerande ytan. Länder med höga berg och stora höjdskillnader så som Norge har en större osäkerhet i datan och kräver fler parametrar i den korrigerande ytan. Danmark är ett land med relativ platt topografi och behöver inte lika många parametrar i den korrigerande ytan som Norge för att effektivt jämna ut trender.

    Det finns givna värden på felen för datan som är uppmätt med GNSS/avvägning, dessa fel stämmer generellt inte överens med slutningsfelen. För Finland är det givna felet för GNSS/avvägning större än det borde vara medan felen för GNSS/avvägning i de andra länderna är något mindre än vad slutningsfelen antyder. De givna, uppskattade felen för geoidmodellen NKG2015 är 10 mm för Sverige och Danmark, 22 mm för Norge och 12 mm för Finland. Dessa fel är rimliga men stämmer inte helt överens med de givna felen för GNSS/avvägning i relation till slutningsfelen. Under antagandet att de givna felen för GNSS/avvägning är korrekta kan följande konfidensintervall uppskattas för geoidfelen; 06,5mm för Sverige, 1,8-5,2mm för Danmark, 14,8-17,7mm för Norge och 0-0mm för Finland.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Berring, Carl
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Dispens från strandskydd: En undersökning om kommunernas process och deras motiveringar kring dispens från strandskydd2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många vill bo och verka längs kusten i Bohuslän. Här finns havet med bad, segling och panoramautsikt. Strandskyddsbestämmelserna finns till för att skydda tillgängligheten och det rika naturliv som finns här. I vissa fall frångås strandskyddsbestämmelserna genom attskyddet upphävs eller att dispens ges. Det finns 6 särskilda skäl att göra detta utanför LISområden. Examensarbetet undersöker hur kommunerna hanterar dispenser från strandskyddet. Dettagörs för att studiens resultat ska bidra till att kommunernas arbete med strandskydd skakunna förbättras. För att få svar på frågeställningarna har jag skickat enkäter som besvarats till Orust, Stenungsund, Sotenäs, Strömstad och Tanums kommun. Det skickades också ut enkätfrågortill Länsstyrelsen Västra Götaland för att undersöka hur de ser på kommunernas arbete. För att kontrollera enkäterna har det studerats detaljplaner och rättsfall från mark- och miljööverdomstolen. Det gjordes för att se hur lagen fungerar i verkligheten. Vad som görs rätt och fel.Det går att koppla ihop enkätsvaren med studierna av rättsfall och detaljplaner. Metoderna som jag använt har gett en övergripande bild av problemen.Studiens resultat visar hur processerna och rollerna fungerar i både lagstiftningen och praktiken. Både länsstyrelsen och kommunerna betonar att den nya lagen fungerar på ett generellt plan men att kommunen inte alltid har rätt kompetenser eller gör fel avvägningar. Det sker även överklaganden för att tjänstemännen inte är tillräckligt duktiga på att förklara motiven till avslag. Slutsatsen är att det behövs ett effektivare sätt att använda resurserna som finns till strandskyddsdispens, att besluten som tas är bedömningar utifrån komplicerad lagstiftningoch att politikerna bör lyssna mer på tjänstemännens expertis. Slutsatsen är också att prioriteringar måste ändras så att friluftslivet och växt- och djurlivet har samma tyngd i kommunernas prövning.Det har framkommit fyra frågor som kan vara intressanta att studera vidare. Hur kan kommunerna bli bättre på att motivera avslag? Hur kan kommunerna bli bättre på att göra avvägningar mellan strandskyddets syften? Hur kan kommunen bli bättre på att motivera sina beslut om att ge dispens samt upphäva strandskydd? Vad skulle kunna göras för att avråda politikerna från att driva igenom frånrådda beslut?

  • 40.
    Bertilsson, Alexander
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Sandberg, Joel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Jämförelse av två VPN lösningar2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om en jämförelse av två virtual private network (VPN) lösningar på två olika hårdvaror med samma kryptering. En av de två är OpenVPN som körs på en liten enkortsdator vid namn Raspberry Pi. Den andra är Cisco AnyConnect som körs på en brandvägg vid namn Cisco ASA 5510. För att jämföra dem och bedöma vilken av lösningarna som är bäst så använde vi oss av tre parametrar; CPU användning vid hög belastning av UDP strömmar som skickats i server-klient modell över lösningarna, hur stor variation av fördröjning som fanns i anslutningen vid samma belastning, det vill säga UDP Jitter och hur stor dataförlust som uppstod vid den belastningen. För att få ut dessa värden anslöt sig PC-C som är klientdator till en lösning i taget och upprättade VPN tunnlarna sedan användes en mjukvara vid namn Jperf för att generera trafik. Mätningarna skickar en UDP ström på 100 Mbit/s med olika paketstorlekar, detta utförs på båda lösningar för att få fram ett jämförbart resultat. I resultatet framgår det att lösningen med Cisco ASA 5510 är den bättre utifrån de parametrarna vi mätt. Den har en mycket lägre CPU användning vid sändning av trafik, jitter är lite högre än den andra lösningen, dataförlusten är mycket lägre vilket är konstant under hela mätningen. Raspberry Pi lösningen är bra när man kollar på resultatet för att vara en sån liten enhet och billig. Vid större paketstorlekar förbättras CPU, jitter och dataförlust. Vid lägre paketstorlekar har den dock problem med CPU användning och paketförlust, vilket kan vara dåligt vid tillfällen som till exempel datatelefoni som använder den storleken. [1] Lösningen som var bäst enligt våra parametrar blev Ciscos ASA 5510 med AnyConnect. Vid två tester av tre var den bättre än den andra lösningen.

  • 41.
    Birlev, Olle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Halvordsson, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Gemensamhetsanläggning med flera ändamål2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Behov som är gemensamma för flera fastigheter kan tillgodoses av en gemensamhetsanläggning. Den kan bestå av ett eller flera ändamål och förvaltas ofta av en samfällighetsförening.

    Syftet med studien är att undersöka både lagreglering och tillämpning av möjligheterna att bilda gemensamhetsanläggningar med flera ändamål.

    Studien har en rättsdogmatisk utgångspunkt i gällande rätt ("de lege lata") men grundar sig huvudsakligen i kvalitativ metod med ett rättssociologiskt perspektiv. Telefonintervjuer har genomförts med tolv förrättningslantmätare från såväl kommunala som statliga lantmäterimyndigheter i Västra Götalands län. Fem skriftliga intervjuer med personer med lång erfarenhet inom anläggningslagen (1973:1149) (AL) samt en skriftlig intervju med en person med gedigen kunskap om samfällighetsföreningar har också gjorts.

    Resultatet har kunnat påvisa att det finns en möjlighet att förrättningslantmätare bryter mot lagstiftarens intentioner rörande när en eller flera anläggningar ska inrättas, men utan gällande praxis kan detta inte säkerställas. Förrättningslantmätare har i dagsläget mycket stor frihet att själva kunna motivera om en eller flera anläggningar ska inrättas.

    Det är oklart om en gemensamhetsanläggning med flera ändamål ska prövas som helhet, eller om respektive ändamål ska prövas enskilt gentemot villkoren i AL. Studien visar emellertid att det finns en risk att prövningen av respektive ändamål kan göras mindre strikt om en gemensamhetsanläggning med flera ändamål prövas som helhet mot villkoren i AL.

    Förrättningslantmätare väljer huvudsakligen att bilda gemensamhetsanläggningar med flera ändamål för att det förenklar både anläggningsförrättningen och den framtida förvaltningen för samfällighetsföreningen. Valet att bilda gemensamhetsanläggning med flera ändamål är dock underordnat att förrättningslantmätaren bedömt att områdets utformning lämpar sig för detta, att ändamålen bedöms lämpliga att inrätta i samma gemensamhetsanläggning och att delägarfastigheternas andelstal blir lika.

    Studien visar att en gemensamhetsanläggning med flera ändamål i vissa fall kan leda till framtida problem och att huvudproblematiken i dessa fall utgörs av det faktum att gemensamhetsanläggningen måste omprövas enligt AL 35 §. Detta kan innebära stora kostnader som hade kunnat undvikas om ändamålen istället inrättades som olika gemensamhetsanläggningar då de bildades.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Björkholdt, Elise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Lundström, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap. Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Generalizations of the normal basis theorem2004Inngår i: Mathematica Scandinavica, ISSN 0025-5521, E-ISSN 1903-1807, Vol. 94, s. 5s. 185-190Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 43.
    Borg, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Ekosystemtjänster i kommunal planering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Så lyder ett av etappmålet som beslutades av regeringen år 2012. Idag vet vi att endast delar av målet kommer kunna nås. Denna studie omfattar en kartläggning av begreppet ekosystemtjänst i Sveriges samtliga översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Vidare har en granskning av tre bostadsbyggnadsprojekt i Stockholms län genomförts, där ekosystemtjänster i planeringen från översiktsplan till genomförande varit fokuspunkt. Av studiens första del, kartläggning av begreppet, framgick det att 116 av 290 kommuner har använt begreppet ekosystemtjänst i sin översiktsplan. De senaste tre åren är det totalt fler antagna översiktsplaner där begreppet behandlas än utan. I studiens andra del granskades översiktsplaner, planhandlingar och genomförandeavtal från projekt i Täby, Nacka och Haninge kommun. Granskningen är baserad på textanalys och platsbesök, resultatet visade att kommunerna har en hög ambition gällande arbetet med ekosystemtjänster. Det finns samband mellan visioner i översiktsplan och bestämmelser i detaljplan. I avtalen för genomförandet av detaljplanerna binds exploatörerna till att arbeta efter gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram vilka reglerar hänsynstagandet av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster, de är livsviktiga för vår folkhälsa och vårt välbefinnande. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Det kan resultera i stora samhällsvinster att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden. Att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg på vägen. Översiktsplaneringen visar inriktningen för kommunens samhällsplanering och konturerna av den framtida fysiska strukturen, den vägleder kommande detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen spelar en nyckelroll för ekosystemtjänsternas framtid eftersom det där finns stora möjligheter att belysa deras mycket betydelsefulla värde. För att uppnå visionerna i översiktsplaneringen krävs möjlighet att förverkliga dessa i detaljplanen. För att säkra ekosystemtjänsternas producerande förmåga krävs en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning. Kunskapen och medvetenheten om dess livsviktiga förmåga måste öka. Alla måste se sin del i det gemensamma ansvaret och arbeta för ett hållbart samhälle.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Boström, Edvin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Johansson, Felicia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Enskilt huvudmannaskap för allmänna platser: en jämförelse av redovisning av särskilda skäl2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Målet med studien är att göra en jämförelse av hur redovisningen av särskilda skäl för enskilt huvudmannaskap för allmän plats sett ut före och efter lantmäterimyndighetens förändrade roll i detaljplaneprocessen som började gälla från och med år 2015. Till det görs även en bedömning av om de angivna skälen är godtagbara enligt lagen. Detaljplaner inom Kalmar län som innehåller enskilt huvudmannaskap för allmän plats samlas in. De planer som undersöks har vunnit laga kraft mellan år 2010 och 2020. Planbeskrivningar i dessa detaljplaner studeras för att se vad för skäl kommunen har angett för enskilt huvudmannaskap. Bedömningen av om de angivna skälen är godtagbara enligt lagen görs genom att studera rättsfall, förarbeten, rapporter och handböcker från lantmäteriet. För studien samlades 52 detaljplaner in från olika kommuner i Kalmar län. Perioden före lantmäteriets förändrade roll år 2015 utgörs av 28 detaljplaner och perioden efter år 2015 utgör 24. Resultatet visar att redovisningen av särskilda skäl ofta är bristfällig. I en stor del av planerna redovisas inga skäl. Det finns dock en tydlig skillnad mellan perioderna vilket är att före lantmäteriets nya roll redovisas inga skäl i 15 av de 28 planerna som studeras. I perioden mellan år 2015 och 2020 är det 4 av 24 planer där skäl inte redovisas.

  • 45.
    Bragander, Vilma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Berner, Madeleine
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Surfar den yngre generationen säkrare på internet?2021Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den allmänna uppfattningen är vanligtvis att den yngre generationen beter sig säkrare på internet, då denna generation vuxit upp med tekniken. Men stämmer verkligen detta? I denna studie tar vi reda på detta genom att publicera en online enkät till allmänheten och samlar in svar från olika åldersgrupper. Enkäten täcker flera olika områden som vi ansåg var viktiga aspekter för individens säkerhet på internet. Frågeställningarna som besvaras i detta arbete är: Har en viss åldersgrupp utsatts för fler cyberangrepp än andra? Har vissa åldersgrupper högre säkerhetstänk på Internet än andra? Hur ser den allmänna lösenordshanteringen ut i dem olika åldersgrupperna? Vi samlade in och analyserade alla svar från respondenterna och kom fram till slutsatsen att den teori vi hade innan arbetet inte stämde. Den yngre generationen skapar och bygger uppstarkare lösenord och använder sig av tjänster för att försvåra intrång på användar konton, detta är dock den enda aspekt som de yngre respondenterna hanterar bättre. Resultaten visade tydligt att de äldre respondenterna oftast hade större säkerhetstänk än de yngre och generellt agerade säkrare på internet. 

  • 46.
    Bäckberg, Erik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Wissmach, Toni
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    IPv6 latensprestandastudie över Internet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om en jämförelse av latens mellan IPv6 och IPv4 i ett verkligt användningsfall, Internet. När IPv4 utvecklades på 1980-talet förutsågs inte hur stort behovet av IP-adresser skulle bli. Av den anledningen började Internet Engineering Task Force utveckla IPv6 på 1990-talet. IPv6 utökar antalet tillgängliga IP-adresser mångfaldigt och eliminerar även då behovet av NAT. Protokollet optimerades också för effektivare pakethantering med färre fält i headern. Migrering till IPv6 från IPv4 är oundvikligt, men frågan är om det kommer att finnas skillnader i form av latens.

    Den här rapporten utgår från en hypotes om att IPv6 ska prestera bättre än IPv4 i form av latens, eftersom låg responstid är en fundamental del när det gäller bland annat onlinespel, direktsänd videoströmning och webbsurfing. Mätningar från Sunet och Telia har utförts med ping och traceroute mot 55 ändpunkter som har stöd för båda protokollen. Resultaten visar att IPv6 inte har någon tydlig indikering på lägre latenser än IPv4 där prestationen för varje ISP kan skilja sig avsevärt.

  • 47.
    Cala, Juan
    et al.
    Escuela de Matemáticas, Universidad Industrial de Santander, Bucaramanga (COL).
    Lundström, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Pinedo, Hector
    Escuela de Matemáticas, Universidad Industrial de Santander, Bucaramanga (COL).
    Graded modules over object-unital groupoid graded rings2021Inngår i: Communications in Algebra, ISSN 0092-7872, E-ISSN 1532-4125, Vol. 50, nr 2, s. 444-462Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this article, we analyze the category(Formula presented) of unitary G-graded modules over object unital G -graded rings R, being G a groupoid. Here we consider the forgetful functor  G - R- mod and determine many properties (Formula presented.) for which the following implications are valid for modules M in (Formula presented.) M is (Formula presented.) (Formula presented.) U(M) is (Formula presented.) U(M) is (Formula presented.) (Formula presented.) M is (Formula presented.) We treat the cases when (Formula presented.) is any of the properties: direct summand, projective, injective, free and semisimple. Moreover, graded versions of results concerning classical module theory are established, as well as some structural properties (Formula presented.). 

  • 48.
    Cala, Juan
    et al.
    Universidad Industrial de Santander, Escuela de Matemáticas, Bucaramanga, Colombia (COL).
    Lundström, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Pinedo, Hector
    Universidad Industrial de Santander, Escuela de Matemáticas, Bucaramanga, Colombia (COL).
    Object-unital groupoid graded rings, crossed products and separability2021Inngår i: Communications in Algebra, ISSN 0092-7872, E-ISSN 1532-4125, Vol. 44, nr 4, s. 1676-1696Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We extend the classical construction by Noether of crossed product algebras, defined by finite Galois field extensions, to cover the case of separable (but not necessarily finite or normal) field extensions. This leads us naturally to consider non-unital groupoid graded rings of a particular type that we call object unital. We determine when such rings are strongly graded, crossed products, skew groupoid rings and twisted groupoid rings. We also obtain necessary and sufficient criteria for when object unital groupoid graded rings are separable over their principal component, thereby generalizing previous results from the unital case to a non-unital situation. © 2020 The Author(s). Published with license by Taylor and Francis Group, LLC.

  • 49.
    Carlquist, Evelina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Filipson, Alexandra
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Skydd av stränder i Sverige och Finland: En jämförande studie av strandskyddslagstiftningen2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om svensk och finsk strandskyddslagstiftning och dess tillämpning. Målet är att kartlägga ländernas praktiska tillämpning av strandskydd, planering och möjlighet till exploatering inom strandområden. Metoden som använts i studien är huvudsakligen en komparativ metod baserad på rättsdogmatik (litteraturstudie) och rättssociologi (intervjustudie). 

    Det svenska strandskyddet regleras i miljöbalken (1998:808) (MB) och är ett generellt skydd som sträcker sig 100 meter från strandlinjen åt vardera håll med möjlighet att utvidgas till 300 meter. Strandskyddet gäller vid alla vattensamlingar och vattendrag och syftar till att skydda djur- och växtliv samt trygga allmänhetens tillgång till strandområden. Kommunen kan bevilja dispens från strandskyddet med förutsättning att särskilda skäl föreligger samt att åtgärden är förenlig med strandskyddets syfte. 

    I Finland regleras möjligheten till bebyggelse genom planläggningskravet för strandområden i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) (MBL). Planläggningskravet innebär att vid uppförande av byggnader inom strandzon- och strandområden krävs en gällande generalplan med rättsverkningar, alternativt en stranddetaljplan. Bredden av strandzonen- och strandområden bedöms oftast till 100–200 meter från strandlinjen. Undantagslov kan beviljas från planläggningskravet med förutsättning att den planerade åtgärden följer angivna bestämmelser i byggnadsordningen gällande byggnadens avstånd, placering och dimensionering.

    Resultatet visar att Sverige och Finlands lagstiftning har liknande syften. I lagstiftningen finns liknande förbud mot uppförande av byggnader inom strandområden med undantag för byggnationer uppförda i syfte för skogs- och jordbruksverksamhet samt för yrkesfisket. De båda länderna ger även möjlighet att frångå lagstiftningen för nybyggnation samt tillbyggnad inom strandområden. Av intervjustudien har det framkommit att den praktiska tillämpningen beror på olika faktorer, men trots kommunala skillnader har Sverige ett mer restriktivt förhållningssätt gällande dispensgivning och beviljande av bygglov inom strandområden. 

    Just nu pågår utredningar för både svensk och finsk lagändring. Det finns svårigheter i att bedöma hur de slutliga lagförslagen kommer se ut och därför kan ingen konkret slutsats dras till om ländernas lagstiftning rör sig mot varandra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Carlson, Freddie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Zurowetz, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommuners förhållningssätt till regeln om reduktion av bygglovsavgiften: en studie av fyra kommuner inom Västra Götaland2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid.

    Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna.

    Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor.

    Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
123456 1 - 50 of 290
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf