Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Cederlund, Christer
    et al.
    Stockholms Universitet, Stockholm.
    Eriksson, Lisbeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Ringsby Jansson, Bibbi
    Högskolan Väst, Administration.
    Svensson, Lars A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    I huvudet på en socialpedagog: En studie om yrkesverksamma välfärdsarbetare och deras föreställningar om socialpedagogik2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta är en studie om hur yrkesverksamma välfärdsaktörer med akademisk socialpedagogisk utbildning, förstår och beskriver socialpedagogik i teori och praktik. Studien har genomförts bland yrkesverksamma, före detta studenter på socionomprogrammet med inriktning mot socialpedagogik vid Stockholms universitet och det Socialpedagogiska programmet vid Högskolan Väst. Syftet är att beskriva och analysera de yrkesverksamma studenternas föreställningar om socialpedagogik som kunskapsfält och som praxis, samt hur socialpedagogiken kommit till uttryck i den egna yrkespraktiken. Studien bygger på intervjuer med 27 personer. Genom samtal och genom de berättelser vi tagit del av från respondenternas yrkesvardag har deras syn på socialpedagogik som fenomen, som värdegrund, som mål, metod och förhållningssätt växt fram.Analysen av yrkespraktiken tar utgångspunkt i tre teoretiska idealmodeller av socialpedagogik; den anpassande, den mobiliserande och den demokratiska, konstruerades som ett resultat av en tidigare intervjustudie med social-pedagogiska forskare (Eriksson 2006). I synen på socialpedagogikens värdegrund syns en samstämmighet bland respondenterna i den här studien och forskarna i den tidigare studien. Hur värdegrunden tar sig uttryck i praktiken är dock inte lika tydligt. Respondenterna ger uttryck för teorier, värderingar och förhållningssätt, men tvingas att i konkreta situationer handla pragmatiskt. Respondenternas sätt att förhålla sig till situationen är att inta ett pragmatiskt förhållningssätt, ett förhållningssätt som vi benämnt "den pragmatiske socialpedagogen". De försöker att upprätthålla, vad de menar är ett socialpedagogiskt förhållningssätt, trots administrativa och organisatoriska begränsningar. Det handlar om att hantera det upplevda handlingsutrymmet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Cedersund, Elisabet
    et al.
    Division of Ageing and Social Change, Department of Culture and Society, Linköping University, SE-60174 Norrköping, SWE.
    Eriksson, Lisbeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Ringsby Jansson, Bibbi
    Högskolan Väst, Administration. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Svensson, Lars A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Division of Social Work and Social Pedagogy, Department of Social and Behavioural Studies, University West, SE-46186 Trollhättan, Sweden; Lisbeth.Eriksson.2@hv.se (L.E.); bibbi.ringsby.jansson@hv.se (B.R.J.); lars.a.svensson@hv.se (L.A.S.).
    Social pedagogy versus social work in a Swedish context2021Inngår i: International journal of social pedagogy, E-ISSN 2051-5804, Vol. 10, nr 1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden there are several different professions that work within the welfare sector. Two of these are social pedagogues and socionoms. This article examines the similarities and differences between these professional fields by exploring four areas in more detail: education, the history of ideas and theory, research and practice. The results show that there are not only many differences but also some similarities. In practical work, social pedagogues and socionoms often work side by side and perform similar tasks. They are located in the same areas and often use the same methods. When it comes to the differences in educational history and current educations, they are large although they can also be found in, for example, the history of ideas. Furthermore, research in the various areas differs. In social pedagogy the interest has to a greater extent been focused on an understanding of the discipline through studies of the history of ideas, while in social work today one often focuses on studies of professional methods. Today’s challenges in the welfare sector require new knowledge, ways of thinking and understanding. Here, social pedagogy with its philosophical roots and humanistic values can play an important role.

  • 3.
    Hedberg, Berit
    et al.
    University College of Health Sciences, Jönköping, Department of Nursing.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Administration.
    Cederborg, Ann-Christin
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences.
    Communicating stroke survivors' health and further needs for support in care-planning meetings2008Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, nr 11, s. 1481-1491Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Hedberg, Berith
    et al.
    Göteborg University, Sahlgrenska Academy, Institute of Health Care Pedagogics.
    Cederborg, Ann-Christin
    Linköping University, Department of Behavioral Sciences.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Administration.
    Care-planning meetings with stroke survivors: Nurses as moderators of the communication2007Inngår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 15, nr 2, s. 214-221Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction: Stroke survivors often have communicative disabilities. They should, however, be involved when decisions are made about their care treatment. Aim: To explore and describe how nurses act as moderators of the communication in cooperative care-planning meetings and what kind of participant status the patients achieve in this type of multi-party talk. Method: Thirteen care-planning meetings were audio-recorded and transcribed. Nurses, social workers and stroke survivors were the main participants for the meetings. A coding scheme was created and three main categories were used for the analysis: pure utterance types, expert comments (EC) and asymmetries. Results: The nurses never invited the patients to tell their own versions without possible influence from them. Mostly the nurses gave ECs. The nurses acted as the patients' advocates by talking for or about them. They rarely supported the patients' utterances. Conclusion: There is an urgent need for nurses to learn how to involve the patients in the communicative process about their treatment. Assessment of the patients' communicative abilities before the care-planning meetings as well as knowledge about how to invite them can improve the patients' participant status. © 2007 The Authors. Journal compilation 2007 Blackwell Publishing Ltd.

  • 5.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Alexander i den tyskspråkiga medeltida tradiionen2018Inngår i: Alexanderlegenderna i tid och rum: Alexander den stores gränslösa historia / [ed] Hult, Karin & Vidén, Gunhild, Stockholm: Appell förlag , 2018, s. 187-202Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Du kan bli vad du vill: Gästkrönika2019Inngår i: TTELA, ISSN 1652-9391, Vol. 15 maj, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Gamla och nya murar: Gästkrönika2019Inngår i: TTELA, ISSN 1652-9391, Vol. 26 oktober, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Kunskap förändrar ingenting: Gästkrönika2019Inngår i: TTELA, ISSN 1652-9391, Vol. 27 april, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Mänskliga faktorn är nyckeln till framgång: Gästkrönika2019Inngår i: TTELA, ISSN 1652-9391, Vol. 27 juli, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Rauka vägen till Almedalen: Gästkrönika2019Inngår i: TTELA, ISSN 1652-9391, Vol. 29 juni, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 11.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Rektors inledningsord2021Inngår i: Organisering, implementering och användning av välfärdsteknologi: Resultat från eTeam-projektet / [ed] Ann Svensson, Camilla Gjellebæk, Trollhättan: Högskolan Väst , 2021, s. 5-5Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Hellström, Martin
    Högskolan Väst, Administration.
    Vad har en medeltida riddare som inte Bill Clinton har?: Gästkönika2019Inngår i: TTELA, ISSN 1652-9391, Vol. 28 september, s. 2-Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Herrman, Margaretha 
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Administration.
    Learning for Film Production2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Johansson Bunting, Leona
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Göteborgs universitet.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Högskolan Väst, Administration.
    Learning film production2014Inngår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 26, nr 5, s. 296-309Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this study is to contribute knowledge about learning linked to the film industry by investigating how film producers reason about learning for and in the profession. 

    Design/methodology/approach – This study is based on semi-structured interviews with twenty film producers, both university and workplace trained (UWT) and workplace trained (WT). The content analysis is based on the transcribed dialogues. The study is empirical, explorative and qualitative.

    Findings – The interviewees consider networks to be of utmost importance for gaining entrance to and continuously finding work in the film industry. They also reason about required knowing and what learning practices are available. Although formal education is not advocated by all, it can hold intrinsic value for the individual. Traditions of learning are being scrutinized and critical reflection is replacing naivety and emotionality.

    Practical implications – Different aims regarding learning in the formal education system and film industry result in a gap which needs to be bridged in order to challenge conserving and reproducing patterns of learning. Collaboration is suggested as a solution benefiting both the individual learner and the film industry. The resulting knowledge from this study can be used by the formal education system and the film industry when developing forms for collaboration surrounding learners of film production. 

    Originality/value – The focus presented in this paper of learning in and for film production has been sparingly addressed in previous research.

  • 15.
    Lindhé, Lena
    Högskolan Väst, Administration.
    Hur kan vi utveckla mer strukturerad samverkan och hållbara lösningar för stärkt tillgång till högre utbildning i hela landet?: Rapport från ett projekt inom ramen förVinnovas program för stöd till utvecklingen av lärosätenas samverkanskapacitet och -skicklighet, det s.k. K3-programmet2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER

    Projektet Nya Vägar vill visa på hållbara samverkanslösningar mellan kommuner och lärosäten för ökad tillgång till högre utbildning för livslångt lärande och kompetensförsörjning i hela landet. Skillnaderna mellan kommunerna i Sverige ökar – i tillgång till högre utbildning och i andel med utbildningsnivå över genomsnittet – trots satsningarna på nya högskolor och universitet. Av den forskningsstudie som genomförts inom projektet framgår att individer med högre utbildning är starkt geografiskt koncentrerade i vårt land. Koncentrationen ser heller inte ut att minska över tid, snarare tvärtom. Bland Sveriges samtliga kommuner hade 251 av 290 år 2018 en lägre andel högutbildade än genomsnittet för landet. Samtidigt är enigheten stor om att kompetens och tillgång till utbildning för utveckling och omställning är en överlevnadsfråga för alla kommuner och regioner – för hela landet.

    I rapporten beskrivs hur man inom högre utbildning kan arbeta för att åstadkomma hög kvalitet och en välfungerande distansutbildning, samt hur man kan organisera för att nå ut till många på ett strukturerat sätt. Satsningar på stärkt högskolepedagogisk kompetens för distansutbildning och e-lärande i kombination med platsanknytning och god infrastruktur kan ge individer i hela landet ökade möjligheter att ta del av högre utbildning. Inom projektet har vi även undersökt kommuners och lärosätens inställning till distansutbildning/utlokaliserad utbildning och hur man arbetar strategiskt med frågor om tillgång till högre utbildning. På kommunsidan framträder stora oklarheter om frågornas hemvist och strategiska betydelse. Bland lärosätena finns omfattande entusiasm och arbete för digitalisering och utökning av det nätbaserade utbudet ur ett "sändarperspektiv", men mindre fokus på möjligheter att samverka om högre utbildning med regioner, platser och individer långt från lärosäten på ett strukturerat sätt.

    En förebildlig samverkansstruktur har utvecklats i norra Skottland med University of the Highlands and Islands som nav för 13 lokala colleges med därtill knutna 70 lärcentra. Strukturen är komplex men sammanhållen och täcker in hela norra Skottland med sina stora avstånd och infrastrukturutmaningar. I ett ännu pågående delprojekt inom Nya Vägar undersöks just nu hur ett liknande partnerskap skulle kunna byggas upp i en svensk kontext. Läs mer på sidan 15 och framåt.

    En positiv utveckling på området kräver att såväl kommuner som lärosäten höjer ambitionsnivån och organiserar samverkan för hållbar tillgång till både kurser och program för fler individer och platser. En sådan utveckling kräver också att staten och andra berörda finansiärer prioriterar stöd till sådan samverkan, alternativt att något eller några lärosäten ges ett särskilt uppdrag att arbeta med sådan organiserad samverkan. En satsning på ökad tillgång till högre utbildning för individer, grupper och platser långt från lärosäten kommeratt ge samhällsekonomiska vinster i form av ökad social hållbarhet, förbättrad jämställdhet och – inte minst –inbromsning av de alltjämt ökande utbildningsklyftor som finns mellan större och mindre kommuner. Nya Vägarprojektet levererar genom den här rapporten en nulägesanalys. Ansvariga i ledning och beslutsfattande position för olika berörda delar av samhället är nu välkomna att ta frågorna vidare in i framtiden.

    Från projektet vill vi lämna följande rekommendationer (fler rekommendationer på detaljnivå finns inne i rapporten) som vi bedömer skulle kunna ge skjuts åt arbetet – såväl lokalt och regionalt som nationellt:

    Till beslutsfattare på nationell nivå:

    1. Lämna projekt- och eldsjälsfasen och ta itu med frågan på långsiktigt hållbara sätt. Staten och de aktörer som staten uppdrar att stötta förändring och utveckling på området bör koncentrera sina stödinsatser till att prioritera goda och långsiktigt hållbara samverkansstrukturer istället för att utlysa kortsiktiga projekt.

    2. Utred möjligheterna för skapande av en svensk öppen högskola eller

    3. Ge ett särskilt uppdrag till något eller ett par lärosäten att organisera strukturerade partnerskap för ökad tillgång till högre utbildning.

    4. Arbeta fram gemensamma kvalitetskriterier/riktlinjer för distansutbildningar och högskolelärares digitala kompetens.

    Till lärosäten:

    1. Bygg upp strukturer för utvecklad samverkan med kommuner långt från lärosätet.

    2. Erbjud ett riktat studentstöd till distansstudenter som tar hänsyn till de speciella förutsättningar som distansstudier innefattar.

    3. Säkerställ riktat stöd till lärare, i synnerhet inom distansutbildning. Detta stöd kan samordnas av ett högskolepedagogiskt centrum eller en liknande funktion.

    4. Skapa tydligare incitament/meriteringsvägar för lärare att utveckla sin distansundervisning via ett ökat erkännande av denna som del av deras professionella digitala kompetens.

    Till kommuner:

    1. Tydliggör var i den kommunala organisationen ansvaret för att tillgängliggöra högskoleutbildning för fler kommuninvånare finns. Frågan behöver synas i kommunernas övergripande målformuleringar om den ska få tyngd.

    2. Små kommuner behöver arbeta tillsammans för att i samverkan med högskolor och universitet tillgängliggöra högskoleutbildning för fler kommuninvånare.

    3. Lyft frågan till att – utöver det lokala kompetensförsörjningsperspektivet – också utgöra en strategisk utvecklingsfråga för social hållbarhet, demokrati och ett gott liv för kommunens invånare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Lindhé, Lena
    Högskolan Väst, Administration.
    Kvalitet i decentraliserade lärmiljöer för högre utbildning: Sammanställning av projektresultat. Dnr 2021/462i samarbete med Linnéuniversitetet, Campus Västervik, Campus Skellefteå och Campus Dalsland2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Lindhé, Lena
    et al.
    Högskolan Väst, Administration.
    Sülau, Andréas
    Högskolan Väst, Administration.
    Engström, Jerry
    Campus Västervik, Västervik.
    Campus Dalsland– Konceptutveckling och förstudie om uppbyggnad av ett lokalt campus: WP6 delrapport inom K3-projektet ”Nya Vägar”2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Linell, Per
    et al.
    Linköpings universitet.
    Norén, Kerstin
    Högskolan Väst, Administration.
    "Vadå spikmatta?": Att försöka förstå eller förebrå medhjälp av en reaktiv konstruktion2012Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Nilsson, Elinor
    et al.
    Campus Västervik, Västervik.
    Schantz, Mats
    Högskolan Väst, Administration.
    Berg, Agne
    Campus Västervik, Västervik.
    Åkerlundh, Hans
    Dals-Eds kommun, Dals-Ed.
    Bennersten, Lars
    Bengtsfors kommun, Bengtsfors.
    Avtal, Struktur Och Organisation – Om Hur Kommuner Och Lärosäten Samverkar Och Organiserar Sig För Ökad Tillgång Till Högre Utbildning: WP5 delrapport inom K3-projektet ”Nya Vägar”2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Norén, Kerstin
    Högskolan Väst, Administration.
    La politique linguistique en Suède dans la perspective de l'enseignement supérieur2012Inngår i: Nordiques, ISSN 1761-7677, nr 24, s. 91-101Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Sülau, Andréas
    et al.
    Högskolan Väst, Administration.
    Elison, Ingrid
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för svetsteknologi (SV).
    Karlsson, Ann-Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Andersson, Joel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för svetsteknologi (SV).
    Hattinger, Monika
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Komplex matchning av kompetensutvecklingsbehov inom digitalisering och hållbar utveckling: En kartläggning av industriföretag i Västsverige2021Inngår i: VILÄR: 9-10 of December,2021, University West, Trollhättan, 2021, s. 13-14Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Med allt högre krav på ett hållbart samhälle ökar behoven av en snabb och innovativ produktion med högteknologiska lösningar och ökad kompetens för att möta framtidens digitala transformation. Industrin står därmed inför stora behov av kompetens och tillgång till akademisk spjutspetsutbildning i flexibla former. Kraven på en effektiv produktion efterfrågar nya kunskaper inom områdena, produktionsteknik, digital produktion (I4.0), elektrifiering men även hållbart ledarskap. Det gäller både tekniska djupkunskaper och hur organisationen kan tar tillvara interdisciplinära kunskaper för att möjliggöra tekniklösningar för en hållbar industri. Studier visar dock en diskrepans mellan företagens förmåga att definiera kompetensbehov och akademins svårigheter att möta rätt nivå och innehåll. I Västsvenska handelskammarens rapport framgår det generellt att utbildningssystemet inte är anpassat för yrkesverksamma i näringslivet. Matchningsproblematiken mellan industri-akademi är mångfacetterad och det finns skillnader avseende definition av ämnesinnehåll, flexibla kursformer, organisationskultur, etc. Forskning visar att arbetsplatser efterfrågar både procedurkunskap (veta hur) för rutinbaserade och repetitiva uppgifter och konceptuell kunskap (veta att), som bygger på djupförståelse.

    Studiens syfte är att synliggöra industrins perspektiv på kompetensmatchning och den utgår ifrån en behovsinventering genomförd under 2021, i projektet ExSus, Hållbar och digitaliserad produktion, vid Högskolan Väst. 15 teknikchefer inom större SMF-företag intervjuades (konsult- och tillverkningsindustri) om kompetensbehov och utmaningar med digitalisering och hållbar produktion. Resultaten är mångfacetterade och visar behov av specifik och omedelbar kunskap, medan andra efterfrågar generellt lärande om Industri 4.0 (maskinlärande, sakernas internet, sensorteknik mm). Vidare finns det behov av AI (Artificiell Intelligens), fast man upplever problem med applicering. Allt fler efterfrågar kunskap utifrån ett organisations- och ledningsperspektiv, för generell förståelse, samt användning och nytta med teknologiutvecklingen, exempelvis överbryggningsutbildningar inom AI, maskinlärande och hållbar produktion i praktiken. Några efterlyser tydligare kommunikation och större samordning mellan utbildningsaktörer. Högskolan Västs nya projekt ExSus och tidigare kompetensutvecklingsprojekt, t ex ProdEx visar dock lyckade satsningar. Sammantaget finns det fortfarande ett glapp mellan akademins excellens och företagens behov av djupkunskap utifrån ett flexibelt och arbetsintegrerat lärande. Detta talar för kontinuerlig kompetensmatchning för att skapa synergier, tvärvetenskaplighet och ökad samproduktion mellan industri och akademi

    Fulltekst (pdf)
    VILÄR2021
  • 22.
    Wikström, Ann-Charlott
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Cederborg, Ann-Christin
    Department of Behavioural Sciences, Linköping University.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Administration.
    The meaning of technology in an intensive care unit-an interview study2007Inngår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 23, nr 4, s. 187-195Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Wikström, Ann-Charlott
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Administration.
    Plos, Kathy
    Cederborg, Ann-Christin
    Morality in discourse in a intensive care unit: a field studtArtikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf