Endre søk
Begrens søket
1 - 46 of 46
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Dåderman, Anna Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kajonius, Petri
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Gärningsmannaprofilering: personlighetens betydelse för utförandet av brott2022Bok (Annet vitenskapelig)
  • 2.
    Eliaeson, Emilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Nilsson, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Samhällsbyggnadskonsekvenser av riksgränsens rättsliga reglering mellan Sverige och Norge2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sveriges och Norges geografiska landområde skiljs av riksgränsen. Riksgränsen är den längsta i Europa och avgränsar svensk och norsk lagstiftnings tillämpningsområde. Syftet med studien är att utreda vilken påverkan riksgränsen mellan Sverige och Norge har på samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Detta görs genom att studera översynen av riksgränsen, gränsöverskridande byggnader och fastigheter med utfart över riksgränsen.

    Studien har genomförts med tre tillvägagångssätt i form av en studie av litteratur, intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter. För studien av litteratur har relevant lagtext, förarbeten och doktrin studerats. Intervjuer med sakkunniga och granskning av förrättningsakter har genomförts för att samla in information som inte kunde inhämtas genom studien av litteratur.

    Riksgränsens sträckning regleras i svensk rätt av förordning om riksgränsen mellan Sverige och Norge (SFS 1989:809) och i norsk rätt av lov om grensetillsyn og grensekontroll av personer (LOV nr 8, 20/04/2018), som båda hänvisar till överenskommelser mellan länderna från år 1661 och 1751. Översyner av riksgränsen genomförs gemensamt av länderna i enlighet med nämnda överenskommelser. Uppförande av byggnader på riksgränsen sker genom samarbete mellan Sverige och Norge. En problematik med att uppföra byggnader på riksgränsen är att det tolkas strida mot bestämmelser i nämnda överenskommelser vilket gör att ett beslut om undantag från bestämmelserna måste ske.Vem som ska ta ett sådant beslut är inte självklart. Av de studerade fastigheterna vars utfart passerar riksgränsen är det ingen som har någon formell rätt till utfart. Fastigheternauppfyller kraven på lämplighet i 3 kap. fastighetsbildningslagen (SFS 1970:988) såvida inter iksgränsen riskerar att stängas vilket var fallet under coronapandemin åren 2020-2022.

    Slutsatsen som kan dras är att den svenska lagstiftningen för riksgränsen behöver ses över eftersom det finns brister i vad som gäller för exempelvis uppförande av en byggnad på gränsen. Svensk och norsk lagstiftning är i många avseenden lik varandra vilket gör att samordning fungerar bra vid åtgärder inom samhällsbyggnadsprocessen i gränsnära områden. Däremot har stängningen av riksgränsen under pandemin medfört konsekvenser som gör att det finns anledning att ifrågasätta en alltför snäv samordning mellan länderna utan restriktioner. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Flensburg, Per
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik. Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Om kopieringsskydd2007Inngår i: Digital life : magasinet för en digital livsstil, nr 9Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 4.
    Gäskeby, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Tholin, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Förrättningsservitut för brygga2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Många fastigheter har inte tillgång till egen strand men kan ändå ha ett behov av brygga. Det skulle kunna vara för att transportera sig till och från fastigheten. Har fastigheten inte tillgång till egen strand kan det då bli aktuellt att säkerställa rätten till brygga över någon annans mark. Rättslig tillgång till brygga skulle kunna ordnas genom avtal eller en ansökan om förrättning hos Lantmäterimyndigheten (LM). Lagstiftaren klargör att servitut för brygg kan inrättas om det är av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenliga användning enligt 7:1 fastighetsbildningslagen (FBL).Syftet med studien är att klargöra rättsläget för inrättande av förrättningsservitut för brygga samt att undersöka hur Lantmäteriet hanterar denna fråga i praktiken. För att kunna uppnå syftet med studien har gällande rätt, förarbeten och rättspraxis studerats för att få en djupare förståelse av gällande rätt samt hur lagen ska tillämpas. För att se hur förrättningslantmätare (FLM) hanterade inrättande av förrättningsservitut för brygga studerades genomförda förrättningar och en FLM intervjuades. Syftet med intervjun var att få en större inblick för det praktiska förrättningsarbetet samt hur FLM tänker vid inrättande av servitut för brygga.

    Rättspraxis används för att se hur gällande rätt ska tillämpas. Utifrån de rättspraxis som har valts ut och studeras är domstolarna överens om att fastigheter har ett väsentligt behov av brygga om de är belägna på en ö utan fastlandsförbindelse eller annan möjlighet än via båt att ta sig till fastigheten.I studien har 42 förrättningar gällande bryggservitut studerats. Förrättningarna analyseradesutifrån flera faktorer som FLM ska ta hänsyn till vid inrättande av förrättningsservitut för brygga. Detta för att sedan kunna se om det är någon skillnad mellan gällande rätt, rättspraxis och FLM:s beslut om servitut för brygga.Det har tydligt framgått i studien att gällande rätt och rättspraxis är strikt i sin bedömning gällande förrättningsservitut för brygga medan FLM inte är lika strikta. Sammanfattningsvist visar studien på att det finns skillnader i hur gällande rätt är tänkt att tillämpas och hur den tillämpas i praktiken. Exempelvis redovisar rättspraxis tydligt och utförligt vilka paragrafer som ska prövas och tolkas vilket FLM inte tycks göra samt att de allmänna skydden prövas i en större utsträckning än vad de enskilda gör.

  • 5.
    Hammarén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    En gammal avhandling och några färska reflektioner om skyddet för upphovsrättens närstående rättigheter2021Inngår i: Ulf 85: då och nu; om avhandlingars beständighet / [ed] Andersson, Helene, Paju, Jaan, Stockholm: Jure, 2021Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Hammarén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Fotografirätt: Särskilt om skyddet för fotografier utan verkshöjd2017Inngår i: NIR: Nordiskt immateriellt rättsskydd, ISSN 0027-6723, nr 3Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Hammarén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Järnrörsmålet i HD: yttrandefriheten får stå tillbaka för upphovsrätten. Högsta Domstolens dom den 18 mars 2020 (T 4412-19)2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Högsta domstolen (HD) har meddelat dom i det s.k. järnrörsmålet – domstolen själv benämner målet ”Mobilfilmen” – mellan klaganden Sveriges Television AB (SVT) och motparten Kent Ekeroth. HD fastställde domslutet från Svea Hovrätt, Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD), 2019-07-15, PMT 1473-18. PMÖD:s domslut har tidigare kommenterats av Rosén.

    Järnrörsmålet i HD – yttrandefriheten får stå tillbaka för upphovsrätten

    Högsta Domstolens dom den 18 mars 2020 (T 4412-19)

  • 8.
    Hammarén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, politik och ekonomi. Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Upphovsrättslagens inskränkning till förmån för användning i rättsvårdens intresse2014Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2014-2015, nr 2, s. 347-368Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Hedman, Ulrika
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Twitter var fantastiskt: nu är det dags att lämna.2022Inngår i: JournalistenArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Icenogle, Grace
    et al.
    Temple University, Department of Psychology, United States.
    Steinberg, Laurence
    Temple University, Philadelphia, PA, USA .
    Duell, Natasha
    Temple University, Department of Psychology, United States.
    Chein, Jason
    Temple University, Department of Psychology, United States.
    Chang, Lei
    University of Macau, Department of Psychology, China.
    Chaudhary, Nandita
    ady Irwin College, Department of Human Development and Childhood Studies, LUniversity of Delhi, India.
    Di Giunta, Laura
    Rome University La Sapienza, Faculty of Psycholog , Rome, Italy .
    Dodge, Kenneth A.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Fanti, Kostas A.
    University of Cyprus, Department of Psychology, Cyprus.
    Lansford, Jennifer E.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Oburu, Paul
    Maseno University, Maseno, Kenya.
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma La Sapienza, Rome, Italy.
    Skinner, Ann T.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, Durham, NC, USA.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University, Department of Psychiatry, Chiang Mai, Thailand.
    Tirado, Liliana Maria Uribe
    Universidad San Buenaventura,Consultorio Psicologico Popular, Medellín, Colombia.
    Alampay, Liane Peña
    Ateneo de Manila University, Quezon City, Philippines.
    Al-Hassan, Suha M.
    Hashemite University, Zarqa, Jordan; Emirates College for Advanced Education.
    Takash, Hanan M. S.
    Queen Rania Faculty for Childhood, Hashemite University, Jordan.
    Bacchini, Dario
    University of Naples Federico II, Department of Psychology, Italy.
    Adolescents’ cognitive capacity reaches adult levels prior to their psychosocial maturity: Evidence for a "maturity gap" in a multinational, cross-sectional sample2019Inngår i: Law and human behavior, ISSN 0147-7307, E-ISSN 1573-661X, Vol. 43, nr 1, s. 69-85Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    All countries distinguish between minors and adults for various legal purposes. Recent U.S. Supreme Court cases concerning the legal status of juveniles have consulted psychological science to decide where to draw these boundaries. However, little is known about the robustness of the relevant research, because it has been conducted largely in the U.S. and other Western countries. To the extent that lawmakers look to research to guide their decisions, it is important to know how generalizable the scientific conclusions are. The present study examines 2 psychological phenomena relevant to legal questions about adolescent maturity: cognitive capacity, which undergirds logical thinking, and psychosocial maturity, which comprises individuals' ability to restrain themselves in the face of emotional, exciting, or risky stimuli. Age patterns of these constructs were assessed in 5,227 individuals (50.7% female), ages 10-30 (M = 17.05, SD = 5.91) from 11 countries. Importantly, whereas cognitive capacity reached adult levels around age 16, psychosocial maturity reached adult levels beyond age 18, creating a "maturity gap" between cognitive and psychosocial development. Juveniles may be capable of deliberative decision making by age 16, but even young adults may demonstrate "immature" decision making in arousing situations. We argue it is therefore reasonable to have different age boundaries for different legal purposes: 1 for matters in which cognitive capacity predominates, and a later 1 for matters in which psychosocial maturity plays a substantial role. © 2019 American Psychological Association.

  • 11.
    Inal, Tuba
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Looting and Rape in Wartime: Law and Change in International Relations2013Bok (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Inal, Tuba
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    The role of the European court of human rights in changing gender norms in Turkey: the case of women’s maiden names2020Inngår i: Turkish Studies, ISSN 1468-3849, E-ISSN 1743-9663, Vol. 21, nr 4, s. 524-556Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The diffusion of international human rights norms through the enforcement of international human rights law by courts has been explored by both scholars of international relations and international law. Turkey, which has been a state party to most international human rights treaties despite being a major violator of human rights, is the case in this paper. It examines norm diffusion in the area of women’s rights through court action in a patriarchal culture protected and represented by a deeply patriarchal state and judiciary. By looking at the legal processes, domestic and international, through which the issue of the right of Turkish women to keep their maiden names after marriage has gone, this paper argues that norm diffusion through court action can be triggered even in difficult cases such as changing gendered norms and describes the conditions and mechanisms that make these changes more likely.

  • 13.
    Jansson, Hampus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Hedberg, Oscar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Nedsättning av byggsanktionsavgifter2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker i vilka fall byggnadsnämnderna i 15 olika kommuner i VästraGötalands län tar ut en byggsanktionsavgift för en överträdelse av regler i plan- ochbygglagen (PBL) och även när kommunerna inte tar ut en avgift. Det presenteras också hurnämnden gör för att räkna ut avgiften (alltså vad de baserar sin avgift på) vilket går att finna i plan- och byggförordningen (PBF). Det står också reglerat i både PBL och PBF närnämnden ska ta ut en avgift. PBL 11:51 säger att nämnden ska ta ut en avgift för överträdelsersom bryter mot vissa bestämmelser i PBL. PBL 11:53 säger att avgiften ska tas ut även omöverträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.PBF 6:5 säger att vissa åtgärder som inte kräver lov ändå kräver en anmälan. Det kanexempelvis röra sig om åtgärder som berör människors hälsa och säkerhet. Det här arbetetska framför allt undersöka när byggnadsnämnden i olika kommuner har möjlighet och hurofta de tillämpar PBL 11:53 a, som ger nämnden en möjlighet att i ett enskilt fall sätta ner enavgift som inte står i rimlig proportion till överträdelsen som har begåtts. Hur gör kommunerna för att sätta ner en avgift som inte står i rimlig proportion till överträdelsen som har begåtts? Efterföljs rättspraxis och lagen i alla lägen eller har kommunen lite friare händer vid tillämpningen av lagen? Hur väl motiverar kommunerna sina beslut? Lagensförarbeten har studerats och summerats för att ge läsaren en inblick i lagstiftarens syfte medlagen.Ett av syftena med lagens utformning var att ge kommunen möjlighet till att sänkabyggsanktionsavgiften, då genom att ge kommunen ett verktyg och en viss frihet ibedömningen. Detta sker genom möjligheten att sätta ner avgiften till hälften eller enfjärdedel, dessa två nedsättningsstorlekar syftar till att minska risken för skönhetsmässigabedömningar från byggnadsnämnden. Ytterligare studeras rättsfall och rättspraxis ställs mothur nämnden har beslutat i de fallen då de valt att sänka avgiften. Slutligen dras en slutsatsom huruvida kommunerna beslutar i linje med rättspraxis, vilken problematik som finns vidtillämpningen av lagen samt om lagen har en klar tolkningsram eller om de skönhetsmässigabedömningarna ändå sker

  • 14.
    Johansson, Magnus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Paulsson, Kristoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    En studie i gällande rätt för ersättning av enskilda va-anläggningar vid delexpropriation2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att ha en rationell och rättvis samhällsbyggnad är det viktigt att de spelregler som Expropriationslagen utgör för förhandlingar i markåtkomstsituationer tolkas och behandlas på ett likvärdigt sätt i varje situation. Detta för att bidra till en hållbar utveckling av samhället där infrastrukturen är en viktig del av Sveriges möjlighet att utvecklas både ekonomiskt och socialt. Vid markåtkomst ställs man inför en mängd olika parametrar som måste behandlas och genom att skapa en metodik hur ersättningsfrågorna ska lösas för olika situationer kan en mer effektiv process tillskapas.Arbetet syftar till att redogöra vad som är gällande rätt i frågor kring Trafikverkets skyldigheter vid delexproprationer för byggande av väg och järnväg. Syftet är även att klargöra gällande rätt för den enskildes ersättningsrätt när deras enskilda vatten- och/eller avloppsanläggningar ingår i den mark som delexproprieras. Vidare är syftet att skapa ett underlag i formen av en värderingsmodell för att Trafikverket i framtiden ska kunna utge jämlika rättsenliga ersättningar. För att uppnå målet att bringa klarhet i frågan har en studie av litteratur i ämnet och relevanta rättsfall genomförts. Vidare har en intervjustudie genomförts med sakkunniga personer.Vårt arbete har lett oss till att en strikt tolkning av expropriationslagens fjärde kapitel anger att det är en ren marknadsvärdesminskning som bör ersättas. Detta utan att blanda in poster som övrig eller annan skada för att ersätta förlusten av anläggningen såvida det inte är skador som kan anses personliga eller av överskjutande karaktär. För att beräkna marknadsvärdesminskningen bör man först se till att anläggningen inte är uppenbartundermålig – sett till en lekmannamässig bedömning av anläggningens standard. Därefter se till ett värde före, minus ett värde efter ianspråktagandet utan anläggning. Denna differensmed ett schablonmässigt påslag om 25%. Anläggningens värde torde kunna härledas till vad en återanskaffning kostar. Vidare har studien påvisat att inget ansvar från Trafikverket sida föreligger gällande att praktiskt utföra entreprenad och skadeförebyggande åtgärder.

  • 15.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Behövs alternativa förfaranden för företagsrekonstruktion?: Debatt2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 1, s. 94-95Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Förutsättningar för företagsrekonstruktion, livskraftstest och ordnad bokföring2022Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, s. 39-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Harmonisera bestämmelser i medlemsstaternas konkurslagar: debattartikel2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 1, s. 90-93Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Hedersrelaterad brottslighet och förtryck2023Inngår i: Med unga i fokus: festskrift till Kerstin Nordlöf / [ed] Anderberg, Andreas, Ervo, Laura, Kristoffersson, Eleonor, Iustus förlag, 2023, s. 199-210Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Lagen (2022:964) om företagskonstruktion: en kommentar2022Bok (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Ledare2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 3, s. 5-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Notiser2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 3, s. 122-129Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Några spörsmål rörande rekonstruktionsplanen i den nya lagen om företagsrekonstruktion2022Inngår i: Magna mater - Vänbok till Marianne Levi / [ed] Marie Karlsson-Tuula, Per Jonas Nordell, Frantzeska Papadopoulou & Annina H. Persson, Jure, 2022, s. 111-117Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Några spörsmål rörande rekonstruktionsplanen i den nya lagen om företagsrekonstruktion2022Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 4, s. 23-32Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Rekonstruktören i fokus2022Inngår i: Ny Juridik, nr 4, s. 73-94Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Resolving-Insolvency, om insolvensförfaranden i världen, särskilt avseende tidsåtgång, kostnader och det ekonomiska utfallet: en internationell forskningsstudie2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 1, s. 43-49Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras en internationell studie från Doing Business vid Worlbank.org, om hur effektiva insolvensförfaranden är i de olika länderna. Det som granskats är hur den insolvensrättsliga lagstiftningens utformad, tiden för genomförande, kostnaderna för förfarandena och det ekonomiska resultatet. Studien visar bland annat att USA, Finland och Japan är mest framgångsrika med att lösa insolvensförfaranden i världen. I denna artikel presenteras studiens resultat. Artikeln avslutas med egna reflektioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Karlstad Universitet, Karlstad, (SWE).
    Skärpta krav på rekonstruktören i nya lagen om företagsrekonstruktion2022Inngår i: Dagens JuridikArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Karlsson-Tuula, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Vad utgör den löpande förvaltningen i företagsrekonstruktion?2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 3, s. 31-40Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 28.
    Karlsson-Tuula, Marie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Lorentzon, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    Några värderingsfrågor vid företagsrekonstruktion i ett juridiskt och företagsekonomiskt perspektiv2023Inngår i: Ny juridik, ISSN 1400-3007, nr 3, s. 41-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Karlsson-Tuula, Marie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Lorentzon, Johan
    Karlstad universitet, Karlstad (SWE).
    Värderingsfrågorna vid företagsrekonstruktion måste tas på allvar: debatt2023Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 3, s. 113-114Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Karlsson-Tuula, Marie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Persson, Annina
    å Institutionen för fastigheter och byggande vid KTH, Stockholm (SWE).
    Ansökan om företagsrekonstruktion i praxis: debattartikel2022Inngår i: Insolvensrättslig tidskrift, ISSN 2002-3014, E-ISSN 2002-6315, nr 3, s. 45-48Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Karlsson-Tuula, Marie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för mäklarekonomi och samhälle.
    Thörn, Peter
    Småföretagarnas Riksförbund (SWE).
    Hög tid för lagstiftaren att underlätta för småföretagare: Debatt 2023-11-132023Inngår i: Dagens JuridikArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Kelmendi, Denisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap.
    Lotfi, Shilan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap.
    Frihetsberövade personers vistelse i slutna miljöer och påverkan på den psykiska hälsan: En litteraturbaserad studie2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige kan man frihetsberövas i antingen anstalter eller rättspsykiatriska vårdavdelningar. Frihetsberövade personer löper större risk för psykisk ohälsa än den allmänna befolkningen.

    Syfte: Att belysa brottsdömda personers erfarenheter av hur vistelsen i slutna miljöer som anstalt och rättspsykiatrisk vårdavdelning påverkar deras psykiska hälsa.

    Metod: En litteraturbaserad studie har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar erhölls från databaserna Cinahl och PsycINFO genom systematiska sökningar och analyserades därefter utifrån en femstegsmodell. 

    Resultat: Både positiva och negativa erfarenheter framkom, dock utgjorde de negativa upplevelserna en majoritet. Tre kategorier och åtta subkategorier framkom. De tre kategorierna var: Nedstämdhet, Maktutövande och utsatthet och Förbättrad psykisk hälsa.

    Slutsatser: Den psykosociala miljön övervägde mer än den fysiska miljön vad gäller påverkan på frihetsberövade personers psykiska hälsa. 

  • 33.
    Kravchenko, Zhanna
    et al.
    Södertörn University, Huddinge (SWE).
    Jezierska, Katarzyna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för samhällsbyggnad och samhällsutveckling.
    Gumkowska, Marta
    Klon/Jawor Association, Warsaw (POL).
    Charycka, Beata
    Klon/Jawor Association, Warsaw (POL).
    Szafranek, Magdalena
    Institute of Applied Social Sciences, University of Warsaw (POL).
    Polish Human Rights Organizations: Resisting Institutional Pressures2022Inngår i: Resourceful Civil Society / [ed] Kravchenko, Z., Kings, L., Jezierska, K., Palgrave Macmillan, 2022, s. 93-120Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This chapter explores human rights organizations resisting the illiberal reconfiguration of Polish society that has been spearheaded by the country’s ruling political party since 2015. By decreasing financial support, launching smearing campaigns, and engaging in intimidation practices, the political regime aims to influence the scope of economic, symbolic, human, and social resources available to human rights organizations. Using data from representative surveys and in-depth interviews with representatives of human rights organizations and other civil society organizations, we systematically examine opportunities and limitations in navigating such institutional pressures. Our study demonstrates that organizations’ characteristics and environmental conditions determine the action repertoire, including diversification of resources, coalition building, and public campaigns, that sustains an organization’s legitimacy and (re)generates various forms of support.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Larm, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Länsstyrelsen överklagar lantmäteribeslut2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under året 2017 avvecklades de lokala riktlinjerna för samråd, riktlinjer samt rekommendationer vid handläggning av fastighetsbildningsärenden. Genom ett nytt beslut som innefattade samtliga län i Sverige skulle länsstyrelsen utgå från samma riktlinjer och då undvika lokala avvikelser som hade godkänts tidigare samt att minska antalet samråd. I Värmland och Västra Götalands län togs Gröna häftet bort som hade använts som stöttning samt hjälp vid lantmäteriförrättningar som skulle beslutas. Genom att kontakta respektive länsstyrelse och begära ut domar för perioden 2016 fram till och med 2018 där länsstyrelsen överklagat lantmäteribeslut gällande fastighetsbildningsärenden och undersöka om, ifall överklagade ärenden ökat eller minskat. 

    Lantmäterimyndigheten handlägger fastighetsbildningsärenden som avser strandnära områden genom en förrättning som länsstyrelsen sedan granskar. Fastighetsbildning innebär om- eller nybildning av fastigheter. I denna process ingår fastighetsreglering i samband medavstyckning, klyvning eller sammanläggning av en fastighet. Handläggningen av dessa ärenden kan ske på en kommunal lantmäterimyndighet eller på en statlig lantmäterimyndighet. Finns någon motsättning i ärendet kan länsstyrelsen överklaga beslutet till mark- och miljödomstolen. Detta kan endast ske om förrättningen sker utanför detaljplanelagt område. Gäller förrättningen ett detaljplanelagt område har inte länsstyrelsen några rättigheter att överklaga. I de fall som mark- och miljödomstolen anser att lantmäterimyndigheten har tagit ett felaktigt eller bristfälligt beslut kan mark- och miljödomstolen återförvisa ärendet tillbaka till lantmäteriet. När mark- och miljödomstolen har fastställt dom kan någon av sakägare överklaga, om det anses att domen är felaktig. Överklagan ska inom en tre veckors period skickas in till mark- och miljödomstolen som i sin tur skickar vidare till mark och miljööverdomstolen som tar ställning till överklagan har inkommit i rätt tid.

    I enkätundersökningen som skickats ut till landets 21 länsstyrelser svarade 14, vilket motsvarade 67%. Av dessa 14 svarade 13 på enkäten, en avstod på grund av att det inte fanns möjligheter att svara. På frågan om de intervjuade upplevde att länsstyrelsens överklagan på lantmäteribeslut ökat, svarade 8 att en ökning skett. De övriga 5, hade inte märkt till någon minskning heller.

  • 35.
    Liljegren, Andreas
    et al.
    Department of Social Work, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Szücs, Stefan
    Department of Social Work, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Höjer, Staffan
    Department of Social Work, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    The police and ‘the balance’: managing the workload within Swedish investigation units2021Inngår i: Journal of Professions and Organization, ISSN 2051-8803, E-ISSN 2051-8811, Vol. 8, s. 70-85Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Professionals within street-level organizations are essential for the delivery of public services to citizens. However, among a number of difficult dilemmas, they have to deal with an extensive workload.The police can be seen as a good example of this; they are expected to solve most crimes, includingthe so-called mass crimes and the more spectacular cases that make it into media headlines, and often on a continually decreasing budget. A key regulating mechanism for investigation departmentsin the Swedish police is the so-called balance. The balance can be described as a basket in whichthey put the cases that there is a desire and potential to work on but not in the immediate term.The purpose of this article is to analyse the balance as a way of rationing the workload within theSwedish police. Working with the balance consists of two processes: limiting and buffering the workload. Limiting is the practice of reducing the work in a situation. Buffering is the process of puttingsome work on hold to deal with later, of which the article identifies five kinds; functional, problematic,quasi, progressive, and symbolic buffering. The exploration of ‘the balance’ contributes to our understanding of how street level organizations attempt to defend their professional jurisdictions, theirwell-being, and their ability to complete their duties.

  • 36.
    Lundqvist, Ida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Rydsmo, Elvira
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bostäder och strandskydd: Skilda kommunala förutsättningar2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien behandlar strandskyddslagstiftningen och den aktuella utredningen från 2020. Strandskyddslagstiftningen motverkar utvecklingen för mindre kommuner som är i behov av att exploatera attraktiva lägen. Utredningen syftar till att göra strandskyddslagstiftningen differentierad genom att underlätta för ny byggnation på landsbygden och införa restriktivare lagstiftning vid den exploaterade kusten. Syftet med studien är att undersöka om strandskyddslagstiftningen tolkas olika i kommuner på Bohuskusten respektive kommuner med främst landsbygd i Dalsland, samt att ta reda på om kommunerna ser någon förändring om utredningens förslag kommer att genomföras. Studien är gjord med kvalitativ metod genom halvstrukturerade intervjuer samt med en rättsdogmatisk metod i syfte att fastställa kommunernas tolkning av gällande rätt. Slutsatsen visar att kommunerna gör olika tolkningar av lagstiftningen vilket innebär att länsstyrelsen får en viktig roll att likställa resultaten för dem som söker dispens för strandskyddet. Även om en del kommuner anser att regelverket är strikt så är de eniga om att lagstiftningen har en väsentlig betydelse för ett hållbart samhällsbygge. Det finns ett behov av differentiering av regelverket för kommuner som brottas med avfolkningsproblematik. Vi finner att landsbygdskommunerna anser att utredningens förslag inte ger en tillräckligt differentierad lagstiftning. Kustkommunerna ser inte heller att utredningen kommer att medföra någon större förändring men berörs inte i samma utsträckning.

  • 37.
    Löfberg, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Lundkvist, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Solcellsanläggningars varaktighet vid etablering på jordbruksmark: Hur ser gällande praxis och lagstiftning ut idag?2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien syftar till att belysa det rättsläget som råder vid etablering av solceller på jordbruksmark. Rapporten inriktar sig på att kartlägga de bestämmelser och skäl Läns–styrelsen samt domstolen grundar beslut respektive domslut efter.

    Frågeställningen inriktar sig på att beskriva den problematik kring området solceller på jordbruksmark. Lagstiftningen, domar och beslut från länsstyrelsen granskades för att få en förståelse hur det ser ut i dagsläget. Domar från mark och miljödomstolen kompletterades med beslut från länsstyrelsen eftersom det saknas prejudicerande domar.

    Studien fokuserar på lagstiftning berörande i anspråktagande av jordbruksmark. Länsstyrelsen har en nyckelroll i det här avseendet eftersom de är myndigheten som handlägger ärenden kring etablering av solceller på jordbruksmark. Processen handläggs i ett samråd med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken. Länsstyreslen uppgift vid samrådet är att värna om samhällsintressena men även avgöra om det råder ändrad markanvändning.

    Vid en ändrad markanvändning tillämpas 2 kap. 6 § miljöbalken vilket medför att 3 kap. 4 § miljöbalken även ska tillämpas. Bestämmelsen innebär att brukningsvärd jordbruksmark endast får i anspråkstas vid väsentliga samhällsintressen.

    Tillvägagångsättet för att klargöra det rättsläge som gäller för området är en rättsdogmatisk metod. Studien redogör för rådande rättsläge och hur länsstyrelsen handlägger området. Avsaknaden av praxis inom området har resulterat i att studien kompletterats med intervjuer med handläggare från länsstyrelsen och representant från solcellsindustrin.

    Resultatet från interjuverna gav av en bild hur de två stösta länsstyrelsen arbetar med frågan samt den skillnad som råder mellan deras tillvägagångsätt. De fick även möjlighet att delge oss vad som kan förbättras för att underlätta förståelsen mellan företag och länsstyrelsen vid samråd. Det resulterade i att samtliga parter ansåg att bygglov borde gälla för solcellsparker,alternativt att de förs in i balkens nionde kapitel om miljöfarlig verksamhet.

    Rättsläget och hur länsstyrelsen ska förhålla sig är inte alltid självklart. Det saknas domar från högre instans för att fastställa praxis inom området. De två överklagade domar som finns i dagsläget kommer inte lösa hela problematiken med etablering av solceller på jordbruksmark. Det kommer krävas fler domar med olika förutsättningar och lokalisering för att skapa en rättspraxis kring solcellsparker på jordbruksmark. 

  • 38.
    Magnusson, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Nilsson, Carl
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Lantz, Peter
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Svagt intresse för köpmäklare: en fråga om bristande kännedom eller saknas behovet?2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

     Syfte: Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på ifall det svaga intresset för köpmäklare i Sverige beror på en bristande kännedom om köpmäklartjänstens existens eller om det saknas ett behov för tjänsten. En kortare utredning av hur lagen ser ut genomförs för att se om en köpmäklartjänst kan utövas enligt den idag rådande lagstiftningen.

    Forskningsfråga: Beror det svaga intresset för köpmäklare i Sverige på att svenska folket inte är medvetna om att tjänsten existerar eller beror det på att det inte finns ett behov av tjänsten?

    Metod: I uppsatsen har information samlats in genom två olika typer av undersökningsmetoder, kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer. Informationen av dessa har sedan sammanställts och utgör resultatet i uppsatsen. Analysen i arbetet utgår ifrån resultatet vilket har bearbetats med den teoretiska delen som en grund. Det är utifrån den teoretiska modell som ställts upp, vilken är kallad ”slutlig analysmodell”, som analysen utarbetats.

    Uppsatsens bidrag: I Sverige finns det idag ett fåtal aktörer som agerar som så kallade köpmäklare, vilka jobbar på uppdrag av köpare. Efter att ha gjort en kortare forskning kring området så märktes det snabbt att det inte finns mycket information om varken tjänsten eller hur väl det svenska folket känner till en sådan tjänst eller om de har behov av det, att tillgå. Genom denna uppsats uppmärksammas därför problematiken kring efterfrågan av tjänsten och vad detta eventuellt kan bero på. Efter genomfört arbete kommer uppsatsen att kunna ligga till grund för vidare forskning kring tjänsten och dess efterfrågan.

     

    Resultat och slutsats: Svenska bostadsspekulanter har dålig till ingen kännedom om att köpmäklartjänsten existerar då minimal marknadsföring görs. Även behovet är lågt bland svenska bostadsköpare då de är bra skyddade genom säljarens fastighetsmäklare som enligt lag även ska tillgodose köparens intresse.

     

    Förslag till vidare forskning:

    1)      Undersöka om det finns utrymme eller möjlighet till att genomföra lagändringar vilket skulle främja en köpmäklartjänst.

    2)      Hur man kan öka svenska folkets medvetenhet om köpmäklartjänstens existens.

    3)      Genomföra en mer rikstäckande undersökning kring svenska folkets medvetenhet och behov för att se om resultatet visar något annat.

    Fulltekst (pdf)
    Svagt intresse för köpmäklare – En fråga om bristande kännedom eller saknas behovet?
  • 39.
    Marklund, Julia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Solberg Spång, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Vilken betydelse har översiktsplanen vid prövning av förhandsbesked och bygglov?2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har kommunerna planmonopol, det vill säga att varje kommun har rätt att planlägga mark och vatten inom sin geografiska gräns. Det svenska planeringssystemet stadgas i plan- och bygglagen och utgörs av regionplan, översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser. Översiktsplanen, som är huvudfokus i detta arbete, utgör ett viktigt politiskt styrdokument i kommunernas långsiktiga planering med syfte att säkerställa god hushållning av mark och vatten samt skydda allmänna intressen. Den ska även ha en vägledande roll vid prövning av bygglov och förhandsbesked. Syftet med uppsatsen är att undersöka rättsläget kring översiktsplanen och vad den har för betydelse i frågor om bygglov och förhandsbesked samt redogöra för ställningstaganden i praxis och om det skett någon förändring över tid.

    Vid prövning av lämplig användning av mark- och vattenområden ska alltid enskilda och allmänna intressen enligt 2 kap. PBL beaktas. Det är genom detta kapitel som översiktsplanen får betydelse i prövningar av bygglov och förhandsbesked eftersom den redogör för allmänna intressen. Beroende på hur nyanserad och konkret planen är får den olika stor vägledande effekt. Det är emellertid aldrig översiktsplanen i sig som avgör om en åtgärd kan tillåtas på angiven plats eller inte, utan avgörande är hur åtgärden bedöms påverka de allmänna intressen som planen redovisar. Med anledning av det prejudicerande fallet NJA 2021. s. 321 har det framgått tydligare riktlinjer kring hur översiktsplanenska tillämpas i prövningar om bygglov. Det framgår också tydligt att översiktsplanens betydelse i prövning av bygglov och förhandsbesked beror på om prövningen avser inom eller utom detaljplan.

  • 40.
    Mogren, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Johansson, Jonny
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Fritidshus i plan- och bygglagen: undantaget från tillgänglighetskraven2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I PBL 8 kap. 6 § 2 finns ett undantag för fritidshus som innebär att de inte behöver uppfylla tillgänglighetskraven. Fritidshus behöver inte vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Studiens syfte är att undersöka om undantaget i lagstiftningen används genom att söka bygglov för fritidshus med intensionen att undkomma kraven i PBL. Studien undersöker även hur byggnadsnämnderna hanterar bygglov för stora fritidshus samt kriterierna som används för att skilja fritidshus från permanenthus. Stora fritidshus undersöks, då en generalisering skulle kunna visa attchansen är större att ett stort fritidshus har byggts genom att utnyttja undantaget.Genom en rättsdogmatisk undersökning insamlas information kring det gällande rättsläget som sedan sammanställs med en rättssociologisk undersökning. I den rättssociologiska undersökningen finns osäkerheter eftersom en begränsad andel av de kommuner i Västra Götaland som ingick i undersökningen, svarade på intervjuformuläret.För att bo permanent i ett fritidshus krävs varken bygglov eller anmälan. Enligt lagstiftningen ska den som bor permanent i ett fritidshus ändå säkerställa att huset uppfyller kraven på tillgänglighet och användbarhet. Intervjusvaren från kommunerna visar trots detta en tendens till att undantaget utnyttjas till viss grad. Det finns ingen definition för fritidshus i PBL och i praktiken skulle ett stort fritidshus lika gärna kunna vara ett permanenthus. När kommunerna hanterar bygglovsansökningar måste de ändå skilja mellan de olika boendeformerna, det som avgör är vilket ändamål som angetts i bygglovsansökningen.Det är svårt att bevisa att fastighetsägare utnyttjar undantaget för att undkomma tillgänglighetskraven. Det kan medföra vissa nackdelar att ange fritidshus i ansökan om intensionen är att bo permanent. Att tillgänglighetsanpassa i efterhand kan innebära en högre kostnad, det kan även uppstå vissa problem om kommunen inför områdesbestämmelser.Ur ett långsiktigt perspektiv ställs en andel av befolkningen utanför fritidshusmarknaden när en betydande andel fastigheter inte byggs tillgänglighetsanpassade.

  • 41.
    Nyblom, David
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Johansson, Fredrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Justerade bygglov2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) menade i ett avgörande från 2020 att mindre justeringar inom befintligt bygglov kan beviljas. Formuleringen om mindre justeringar indikerade en ändrad syn hos MÖD som 2015 menade i ett avgörande att plan- och bygglagen (2010:900) inte lämnar något utrymme för ändring av bygglov utan i stället hänvisade till ny bygglovsansökan. MÖDs beslut 2015 konstaterade även i avgörandet att ett nytt lov fordrade att grannar ska ges möjlighet att yttra sig om åtgärden.

    Syftet med studien är att undersöka hur byggnadsnämnderna tolkar ändring av beviljade bygglov. De följande frågeställningarna behandlas: vilka lagar prövar byggnadsnämnderna i fråga om ändring av bygglov och hur hanteras grannar vid ändring av bygglov. Vidare granskas begreppet liten avvikelse och vad det innebär i bygglovsprövningen, samt hur MÖD tolkar ändring av redan beviljat bygglov.Juridisk metod har tillämpats i studien. Samtliga 49 kommuner i Västra Götalandsregionen har kontaktats med begäran om fem bygglovsbeslut från 2017 eller 2018. 14 bygglov var relevanta för studien. Tre intervjuer genomfördes med bygglovshandläggare som är verksamma inom Västra Götalandsregionen.Analys av de insamlade bygglovshandlingarna visade bland annat att ändring av en byggnadsplacering behandlades i flera av fallen. Respondenterna svarade i intervjuerna att flytt av bostadens placering var en vanlig avvikelse från bygglov. De bygglovshandlingar som granskats var samtliga ändringar jämfört med tidigare bygglov vilket ger att de granskade byggloven innehåller åtgärder som inte tolererats inom tidigare beviljat bygglov.

    Studiens slutsatser är bland annat att gällande rätt för bygglovsbeslut följts av byggnadsnämnderna men att studien saknar underlag för att bedöma huruvida byggnadsnämnder förhållit sig till MÖDs senaste avgörande avseende mindre justeringar avbygglov. Begreppet liten avvikelse i bygglovsprövningen hanteras enligt respondenterna restriktivt.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Olsen, Lena
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bull, Thomas
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Forzelius, Jens
    Gölstam, Carl Martin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Hammarén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Larsson, Magnus
    Pettersson, Tord
    Stenlund, Anders
    Kommunikationsrätt i det elektroniska medielandskapet2013Bok (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Olsen, Lena
    et al.
    Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige.
    Forzelius, Jens
    Wikström & Partners Advokatbyrå, Sverige.
    Gustavsson, Daniel
    Sverige.
    Hammarén, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Holmqvist, Lena
    Uppsala Universitet, Uppsala, Sverige.
    Larsson, Magnus
    Sverige.
    Pettersson, Tord
    Sverige.
    Stenlund, Anders
    Svenskt Näringsliv, Stockholm, Sverige.
    Kommunikationsrätt: från avsändare till mottagare via internet, radio/tv eller telefoni2019 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
  • 44.
    Sandersson, Eric
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Smids, Niklas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Rätt Rättelse i Rätt Situation: Rättelse enligt FBL & FL2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom lagstiftningen 15 kap. 10 § FBL och 36 § FL är det möjligt för Lantmäteriet att rätta ett förrättningbeslut till följd av en uppenbar felaktighet, fel, oklarhet eller rättsosäkerhet i fastighetsregistrets allmänna del. Studien avser att undersöka vilka situationer som rättelseinstitutionen i FBL samt FL kan tillämpas. Rättelse enligt FBL och FL är fakultativ vilket innebär att LM har ensamrätt att tillämpa paragraferna. Det finns vägledningen i förarbetena till hur 36 § FL ska tillämpas, medan förarbetena till 15 kap. 10 § FBL saknar någon egentlig vägledning för vilka situationer lagen ska tillämpas. I och med detta uppstår en problematik hos Lantmäteriet i fråga om vilka situationer lagstiftningen egentligen kan tillämpas. För att klargöra vilka situationer som 15 kap. 10 § FBL samt 36 § FL kan tillämpas har en rättsfallsanalys genomförts i studien där 14 rättsfall rörande FBL och 8 rättsfall rörande FL valts ut efter relevans och har därefter analyserats. Av de rättsfall som undersöktes har det i studiens resultat delats upp i olika kategorier för att urskilja de situationer från rättsfallen där rättelse enligt respektive lagstiftning är tillämpbar:

    15 kap. 10 § FBL

    ● Undanröjning eller återkallelse

    ● Rättelse av fastighetsbildning och fastighetsreglering

    ● Rättelse av övrigt material i fastighetsregistrets allmänna del

    36 § FL

    ● Rättelse av ersättning eller andra kostnader

    ● Rättelse av GA och andelstal

    ● Rättelse av gräns och areal

    Av studiens slutsatser framgår det att om 15 kap. 10 § FBL ska vara tillämpbar krävs det att något av tre följande rekvisit ska vara uppfyllda: fel, oklarheter eller äventyra fastighetsregistrets tillförlitlighet. Det redovisas även författarnas exempel på situationer där rekvisiten fel samt äventyra fastighetsregistrets tillförlitlighet uppfylls. Dessa situationer baseras på rättsfall som inkluderats i rättsfallanalysen. Gällande 36 § FL redovisas en situation som uppfyller rekvisitet uppenbar felaktighet. Det beaktas även att det inte är möjligt att dra generella slutsatser om vilka situationer som rättelse enligt FBL kan tillämpas utifrån de studerade rättsfallen, eftersom varje rättelsesituation är unik. 

  • 45.
    Strandberg, Simon
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Vajizovic, Victor
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Industritillbehör: en föråldrad tillbehörskategori?2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna uppsats redogör för vad som idag kan kategoriseras som industritillbehör utifrån gällande rätt. Den uppmärksammar även flera problem med nuvarande lagstiftning gällande industritillbehör och presenterar ett förslag på ändrad ordalydelse som bedöms vara lämpligare. Förslaget grundas på en bredare kategorisering av vad som ska kunna tillhöra industritillbehörskretsen som presenterades i de förarbeten som ligger till grund för den nuvarande lagen. Ändringen motiveras delvis på samma sätt som det tidigare förslaget i och med att det anses ha varit befogat redan då och delvis med stöd av de nya förhållanden som råder idag vilka ytterligare framhäver nödvändigheten av en så bred krets som från början föreslogs.

    Så som lagen är utformad begränsas industritillbehörskretsen bland annat till att enbart innefatta utrustning som används inom ”industriell verksamhet”, ett begrepp som endast är applicerbart på verksamheter vilka bedriver varuproduktion. Det ansågs inte vara nödvändigt att inkludera en bredare krets av verksamheter i och med att utrustning av det slag som åsyftades bedömdes finnas främst i fabriker. Med den teknikutveckling som skett sedan dess har liknande och ibland även likadan utrustning dock kommit att användas inom flera verksamheter som inte ägnar sig åt varuproduktion. De gamla motiveringarna till varför sådana verksamheters utrustning inte ska kunna utgöra industritillbehör är därför inte längre försvarbara

     Denna uppsats presenterar ”industriell eller därmed jämförlig verksamhet” som ett förslag på ändrad ordalydelse i 2:3 JB, vilket är taget direkt från lagens förarbeten. Det hade varit lämpligt att låta lagen lyda så från början, men det framstår som särskilt lämpligt i dagsläget. Industritillbehörskretsen bör utvidgas främst för att fler verksamheter ska kunna nyttja dyrbar utrustning till att förstärka kreditunderlaget för fastighetspant. En utvidgad industritillbehörskrets hade troligen även undanröjt viss gränsdragningsproblematik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Warberg, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Libers lagtextsamling: för juridiska grundkurser2020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
1 - 46 of 46
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf