Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 189
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adamsson, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Huhtaviita, Mia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Estetikens roll för kunskapsutvecklingi de naturorienterande ämnena: En kvalitativ studie genomförd på lågstadieskolor i Irland2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är genomförd på lågstadieskolor i Irland. I de irländska styrdokumenten framgår praktiskt-estetiskt arbete vara en central del i de naturorienterande ämnena. Den svenska läroplanen framhåller att estetiskt arbete ska ingå i samtliga av skolans ämnen, dock inte i lika stor utsträckning som i den irländska. Forskning har visat att estetik kan främja elevers utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena. Därför har vi valt att fokusera på analys- och kommunikationsförmågan som inte är lika beforskade i samband med kombinationen estetik och naturvetenskap. Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur verksamma lärare, på irländska skolor i Irland, erfar att praktisk undervisning med och genom estetik kan främja elevernas utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena.Den metod som använts är enskilda semistrukturerade intervjuer där lärarna fått möjlighet att, genom öppna frågor, delge sina erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att lärarna uppfattar estetiken som främjande för utveckling av elevernas förmågor och ämneskunskaper. Estetiken uppges kunna användas för att integrera ämnen och göra den abstrakta naturvetenskapen mer konkret för barnen. Kroppen och sinnena anges vara en stor del av det vetenskapliga arbetet som ofta är aktivitetsbaserat. Estetiken visar sig användas för att göra undervisningen mer lustfylld och motivera eleverna till ett vidare intresse för naturvetenskapen. Resultatet visar vidare att lärarna inte erfar att det estetiska arbetet medför några begränsningar för elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, men begränsningar i form av bland annat resurser uttrycks förekomma.

  • 2.
    Ahmadi, Ahmad
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi.
    From work-integrated learning (WIL) to WIL-element2017Inngår i: INTED2017 Proceedings, 2017, 7679-7685 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Well-being in the society and improvement of people's life standards are linked to sustainable development in society. Stimulation of the individual's learning, competencies and career development contributes to community development and hence promotion of the sustainable development of our society in the future. Therefore it is of great importance to discuss different learning concepts and developing theories of learning and work integrated learning (WIL).University West vision is a work integrated learning, as approach and method. Discussion and debate about what WIL is and how it should be applied in education and courses is going on constantly on the university and has largely been made since the university was founded. On the syllabuses of different courses on basic and advanced level, stats that the work integrated learning elements should be mentioned. On the guidelines presents examples of what WIL-element can be, leaves to those who plans the courses to identify what such a moment can be. My view is that; as definition and identification of such moments are, left to every employee, there is an uncertainty in what WIL-element actually is. Different disciplines can define the concept differently and thereby the uncertainty is high about what really WIL-elements can be. That is why, I believe it is of great importance to discuss what WIL is?.Purpose of the study is to identify what the colleges at university west, consider to be WIL-elements and how it is applied in practice in courses. The study's purpose is also to contribute to the theoretical development of WIL and theories of learning.Part one is introduction. Part two deals with description of WIL, theoretical foundations for the study. Work-integrated learning has been defined differently and in different ways. But what is common is the combination of theory and practice or academia and work/workplace.In part three discusses approach and survey's design and empirical presentation. In part four presents some facts from reality, ie, empirical facts. Part five is about discussion and conclusions. When discussing WIL, often is focus and emphases is primarily on the workplace and experiential learning. While on University West, is focus on theoretical learning in the first place, not on the workplace. The focus is on the learning that happens at the university and how it should be linked to practice and workplace. This means that the starting point is from the opposite side. Another aspect is that, the perception of WIL, is vague and not precise.

  • 3.
    Ajanović, Midhat
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Ett gammalt medium för ett nytt lärande2011Inngår i: / [ed] Peter Sigrén, Högskolan i Borås, 2011, Vol. 9, 137-150 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Algers, Anne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik. wedish University of Agricultural Sciences Skara Sweden.
    Lindström, Berner
    University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Work-based learning through negotiated projects: Exploring learning at the boundary2016Inngår i: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 6, nr 1, 2-19 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose

    More collaborative and open learning models are suggested as part of the paradigm shift in the way knowledge is produced, distributed and used. This paper aims to explore a work-based learning model, based on systemic negotiations between actors from the three parties: The academy, the industry and the students. The purpose is to investigate how teachers, supervisors and students value negotiated work-based learning as a boundary activity and to enhance the understanding of the learning potential at the boundary.

    Design/methodology/approach

    Activity theory is used as a lens to analyse the results from a survey to the three stakeholder groups and interviews of students. The four learning mechanisms are used to explore learning at the boundary between the two activity systems.

    Findings

    Diversity and mobility in education and work addressed by the notion of boundary crossing are associated with both challenges and a learning potential. There is a constant dynamic between structure and agency, where structure, the negotiated model, influence the individual agency. When gradually removing scaffolding students can as boundary crossers engage behaviourally, emotionally, and cognitively and have agency to handle contradictions at a local level. However, they did not seem to prioritize both systems equally but instead they were gradually socialised into the activity system of the industry.

    Originality/value

    When work-based learning is framed by a negotiated partnership it can manage and customize inherent conflicts of interest and enhance individual learning opportunities at the boundary and can be conceptualized as an open learning practice.

  • 5.
    Algotsson Wiklund, Åza
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Strinne, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nio pedagogers uppfattningar av samlingen som fenomen2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat.

    Syfte

    Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.

    Metod

    Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland.

    Resultat

    Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli

    miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden".

    Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

  • 6.
    Alwan, Noor
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Signalord i matematiska textuppgifter: en kvalitativ studie om hur andraspråkselever i årskurs tre arbetar med matematiska textuppgifter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: flera undersökningar visar att andraspråkselever får svårigheter i arbetet med textuppgifter matematik. Dessa svårigheter kan bero på att elever kopplar samman signalord till ett visst räknesätt, utan att förstå och lösa textuppgiften i sin kontext. Detta kan medverka att elever kommer till fel lösning på uppgifterna. Därför kan läsnings- och lösningsstrategi hjälpa eleverna att läsa och lösa matematiska textuppgifter. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på hur andraspråkselever i årskurs tre tolkade och löste textuppgifter inom addition och subtraktion. Textuppgifterna innehöll signalord som kunde kopplas till ett visst räknesätt, såsom ”äldre” skulle kunna kopplas till addition, medan signalordet ”mindre” kunde kopplas till subtraktion. Signalorden kunde vara missledande om elever skulle koppla samman signalordet till ett räknesätt, istället för att läsa och förstå hela texten inför lösningsprocessen. För att kunna tydliggöra elevers tillvägagångssätt vid arbete med textuppgifter, har några teoretiska modeller använts som analytiska redskap för att tolka hur elever arbetar med textuppgifter i matematik.  Metod: Studien genomfördes genom gruppintervjuer samt observationer av elevers arbete med åtta textuppgifter i matematik. I studien deltog 15 elever från tre olika skolor i västra Götalands län. Resultatet utifrån observationer och gruppintervjuer visade att majoriteten av eleverna kopplade samman signalord till ett visst räknesätt i arbetet med textuppgifter. Resultat: Resultatet verifierade i likhet med tidigare forskning och teoretiska modeller elevers tendens att fokusera på signalord och matematiska symbolspråk, även om de teoretiska modellerna Problem Model Approach och Direct Translation Approach som ingick i studien i huvudsak var inriktade mot äldre förstaspråkselever. I resultatet framgick det även att eleverna inte visade tydlig användning av läsning- och lösningsstrategier vid arbetet med textuppgifterna. Samband till strategimodell LURBRA som ingick i studien var därför svagt.   

  • 7.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Carlström, Eric
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå. Göteborgs universitet, Sahlgrenska Akademin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa .
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Organisering av en fingerad verklighet: Om övningar mellan blåljusorganisationer2013Inngår i: Nordiske organisasjonsstudier, ISSN 1501-8237, Vol. 15, nr 3, 34-64 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study aimed to elucidate exercise participants’ understanding of critical aspects of organizing and implementation of collaboration exercises with police, fire department and ambulance services. The focus is critical aspects in exercises that have, or are expected to have, bearing on the participants’ ability to learn. Collaboration exercises are used as a tool to reinforce and develop the preparedness for future incidents. The need for such exercises was usually advocated after critique to actions during largescale real-life incidents. The study had a qualitative approach and is based on phenomenographic analysis of interviews with participants from four exercises with different scenarios. The identified critical aspects of exercises were related to realism, acceptance for mistakes, exercise extent and aims and opportunities for joint discussions. The management of an accident can be described to a large extent depend on the organizations’ joint ability to adapt to the prevailing situation and to collaborate. For exercises to contribute to these abilities, they could benefit from shifting the focus to how to organize exercises that allow participants to test different decisions and actions, with less emphasis on the choice of scenario.

  • 8.
    Andersson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Carlström, Eric D.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health, Göteborg, Sweden.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Managing boundaries at the accident scene: a qualitative study of collaboration exercises2014Inngår i: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, Vol. 3, nr 1, 77-94 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this study is to identify what is practiced during collaboration exercises and possible facilitators for inter-organisational collaboration.

    Design/methodology/approach Interviews with 23 participants from four exercises in Sweden were carried out during autumn 2011. Interview data were subjected to qualitative content analysis.

    Findings Findings indicate that the exercises tend to focus on intra-organisational routines and skills, rather than developing collaboration capacities. What the participants practiced depended on roles and order of arrival at the exercise. Exercises contributed to practicing leadership roles, which was considered essential since crises are unpredictable and require inter-organisational decision-making.

    Originality/value The results of this study indicate that the ability to identify boundary objects, such as injured/patients, was found to be important in order for collaboration to occur. Furthermore, lessons learned from exercises could benefit from inter-organisational evaluation. By introducing and reinforcing certain elements and distinct aims of the exercise, the proactive function of collaboration exercises can be clarified.

  • 9.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Floberg, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    ”Vi hör vad ni säger och vi ska se vad vi kan göra av det”: Barns inflytande i samlingen2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).

    Syfte:

    Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen. Vi kommer även att koppla utifrån det kompetenta barnet och makt vilket är våra teoretiska utgångspunkter.

    Metod:

    Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta stycken förskollärare. Vi använde oss av diktafon för att försäkra oss om att inte gå miste om viktig information. När vi bearbetade den insamlade datan tog vi inspiration av fenomenografin.

    Resultat:

    Vi finner att pedagogerna är medvetna kring barns inflytande under samlingarna och de tillåter detta till en viss del, dock har pedagogerna makten att bestämma hur och när de ska möjliggöra för barnens inflytande. Studien visar att barnen verkar få mer inflytande än vad vi först trodde. Pedagogerna anser det viktigt att barnens intressen tas tillvara och att de ska få ett talutrymme under samlingen. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer vilka ska få en möjlighet att utvecklas.

  • 10.
    Andersson, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att skapa inlärning med hjälp av bedömning: Effekterna av lärandebedömning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studiens syfte är att studera hur lärare i skolans tidigare år tänker kring formativ bedömning. Jag studerade lärarnas val av bedömningsmetod och arbetssättet kring formativ bedömning eftersom jag finner detta område inom undervisningen intressant. Jag anser att jag inte fått tillräckligt med kunskap om formativ bedömning i min utbildning därför tog jag tillfället att fördjupa mina kunskaper inom området. Hogden & Black (2011) menar att den bedömning vars viktigaste syfte är att stödja och utveckla elevers lärande är formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande. Den information som en bedömningsaktivitet ger kan stötta lärandet om den används av såväl lärare som av elever i syfte att anpassa undervisningen och lärandet.

    Syfte:

    Min avsikt är att undersöka vilka kunskaper lärarna i verksamheten har samt om de är medvetna vid valet av metoder och arbetssätt när det gäller bedömning för lärande.

    Metod:

    Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat åtta verksamma lärare i årskurs 1-6. Som bakgrund till min undersökning gjorde jag en litteraturstudie. Mitt mål var att ta reda på lärarnas tankar och funderingar kring begreppet "bedömning för lärande" samt hur stor medvetenhet lärarna har runt detta begrepp.

    Resultat:

    Studiens resultat visar att de flesta lärare är medvetna om vad begreppet formativ bedömning står för men att de upplever att det är svårt att genomföra i det dagliga arbetet även om de kan se de positiva effekterna av att arbeta med att synliggöra bedömningen för eleverna. Vidare fann jag att det fanns olikheter i vilken utsträckning de intervjuade lärarna använde sig av bedömning för lärande i sin undervisning. Vissa lärare hade en djupare insikt och positiv inställning till denna bedömningsform än andra som har en ytligare bedömning och inte anser sig behöva förändra sitt tänkande kring bedömningssituationen.

  • 11.
    Aronsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blank, Veronika
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärares syn på barns skrivutveckling i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.

    Metod:

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.

    Resultat:

    Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

  • 12.
    Barimani, Mia
    et al.
    Department of Women's and Children's Health, Division of Reproductive Health, Karolinska Institutet, Re tsius väg 13 A, SE:17177 Stockholm, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Rosander, M.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Berlin, A,
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Childbirth and parenting preparation in antenatal classes2017Inngår i: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 57, 1-7 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: to describe topics (1) presented by midwives' during antenatal classes and the amount of time spent on these topics and (2) raised and discussed by first-time parents and the amount of time spent on these topics. Design: qualitative; data were gathered using video or tape recordings and analysed using a three-pronged content analysis approach, i.e., conventional, summative, and directed analyses. Setting and participants: 3 antenatal courses in 2 antenatal units in a large Swedish city; 3 midwives; and 34 course participants. Findings: class content focused on childbirth preparation (67% of the entire antenatal course) and on parenting preparation (33%). Childbirth preparation facilitated parents' understanding of the childbirth process, birthing milieu, the partner's role, what could go wrong during delivery, and pain relief advantages and disadvantages. Parenting preparation enabled parents to (i) plan for those first moments with the newborn; (ii) care for/physically handle the infant; (iii) manage breastfeeding; (iv) manage the period at home immediately after childbirth; and (v) maintain their relationship. During the classes, parents expressed concerns about what could happened to newborns. Parents' questions to midwives and discussion topics among parents were evenly distributed between childbirth preparation (52%) and parenting preparation (48%). Key conclusions: childbirth preparation and pain relief consumed 67% of course time. Parents particularly reflected on child issues, relationship, sex, and anxiety. Female and male participants actively listened to the midwives, appeared receptive to complex issues, and needed more time to ask questions. Parents appreciated the classes yet needed to more information for managing various post-childbirth situations. Implications for practice: while midwifery services vary among hospitals, regions, and countries, midwives might equalise content focus, offer classes in the second trimester, provide more time for parents to talk to each other, allow time in the course plan for parents to bring up new topics, and investigate: (i) ways in which antenatal course development and planning can improve; (ii) measures for evaluating courses; (iii) facilitator training; and (iv) parent satisfaction surveys.

  • 13.
    Basaran, Hülya
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    "Ett herrans liv": en diskursanalytisk studie om skolavslutning i kyrkan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.

  • 14.
    Bellani, Erwina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kallin, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Resonemangsförmågan i lärarhandledningar?: en innehållsanalys av fyra lärarhandledningar i matematik för årskurs 32016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematik är ett skolämne som ofta förknippas med tyst enskilt arbete i en matematikbok trots att läroplanen och den senaste forskningen lyfter fram och betonar social interaktion och kommunikation som ytterst betydelsefull för elevers matematiska utveckling. Tidigare forskning kring läroböcker i matematik har mestadels handlat om elevboken och dess utformning och betydelse. Lärarhandledningar har inte varit lika undersökta även om de är nära knuta till elevboken och att det är genom handledningen som läraren kan få stöd och en bra resurs till lyckad undervisning. Syfte: Syftet med undersökningen är att granska de delar i lärarhandledningar i matematik som behandlar aritmetik för att se vilket stöd lärare ges för att utveckla elevernas resonemangsförmåga. Vi vill också undersöka hur texterna kommunicerar med läraren.Metod: Genom en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar ville vi undersöka huruvida texterna var bildande eller instruerande, om det finns skillnader mellan de olika handledningarna och om de motsvarar det som framgår i tidigare forskning. I utformningen av vårt analysverktyg har vi inspirerats av tidigare liknande granskningar. Resultat: I vårt resultat kom vi fram till att de olika lärarhandledningarna ofta har en liknande struktur men att de skiljer sig åt i hur texten kommunicerar med läraren och hur de kan verka som stöd och resurs. Vissa texter är som en instruktion med ett färdigt manus till läraren medan andra texter ger läraren påminnelser på svårigheter som kan uppstå, tips att tänka på samt uppmanar till diskussion. Utifrån vårt resultat anser vi att det är ytterst viktigt att som lärare göra ett medvetet val av lärarhandledning och reflektera över sitt syfte med hur läromedlet används i matematikundervisningen.

  • 15.
    Bengtler, Camilla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Söfting Bergstedt, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hur upplevs återkoppling på stavning av elever?: en kvalitativ studie om motivation till berättelseskrivning2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Till grund för vår studie ligger diskussioner mellan forskare om huruvida lärare stärker eller minskar elevers motivation till skrivning om de rättar deras texter. Då många studier utgår från lärares perspektiv och hur de ser på rättstavning valde vi i vår studie att utgå från barns perspektiv för att låta eleverna själva uttrycka vad de känner angående stavning, återkoppling och motivation att skriva.Syfte: Syftet med studien är att få inblick i några elevers känsla för motivation till berättelseskrivning utifrån återkoppling på stavning med utgångspunkt i enskilt skrivna berättelser. Syftet är också att söka svar på hur lärare kan tillämpa elevernas uttalanden i undervisningssituationer. Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med en fenomenologisk ansats. Först skapade vi två berättelseskrivtillfällen för eleverna. Under första tillfället gav vi skriftlig återkoppling på elevernas stavfel och under andra tillfället gav vi muntlig direktåterkoppling samt observerade hur lång tid det tog för eleverna att återgå till sitt skrivande. Vi utförde sedan semistrukturerade fokusgruppsintervjuer i två omgångar med sammanlagt sju elever och samtalade om deras upplevelse av vår återkoppling och vad de anser om motivationen att skriva berättelser eller andra texter.Resultat: I resultatet av vår studie framkom det att eleverna delvis föredrog att få direktåterkoppling framför att få återkoppling skriftligt, på sina stavfel. Det framkom också att de upplever stavning och att stava rätt som viktigt, men att det framförallt är viktigt i de vuxnas livsvärld. Deras motivation att skriva minskades inte av någon av återkopplingsformerna. Beroende på vilken skrivuppgift eleverna fick kunde vi se en liten skillnad i motivation hos dem, där de föredrog att skriva på det sätt de är vana vid och att dessa texter blev längre, vilket eleverna själva bekräftade under intervjuerna. De framförde också att båda skrivtillfällena var roliga och att de upplevde motivation till att skriva båda typerna av berättande texter. Det är svårt att säga om detta resultat har med elevernas inre motivation att göra eller om det är den yttre motivationen, att eleverna vill vara oss och/eller sin lärare till lags, som gör att de beskriver båda skrivtillfällena som roliga. Elevernas beskrivningar indikerar dock en inre motivation att skriva hos de flesta av de sju eleverna.

  • 16.
    Bengtsson, Nilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Film i svenskämnet: Gymnasielärares synsätt på filmanvändandet i svenskämnet2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 17.
    Bengtsson, Staffan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Svensson, Lars A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Närhet och kommunikation på distans: en studie om hur studenter och lärare beskriver och upplever lärcenter/högskolecentrumbaserad utbildning2011Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.

    The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:

    1) What are the motives for students to choose this kind of education?

    2) What kind of expectations did the students have before they started the program?

    3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?

    4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?

    The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.

    Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises. 

  • 18.
    Bernhard, Irene
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medieproduktion.
    Grundén, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och informatik, Avd för informatik.
    Kompetensstrategier vid införande av kundcenter i kommuner2010Inngår i: Lärande i och för det nya arbetslivet / [ed] Lagrosen, Stefan, Lundh-Snis Ulrika, Nehls, Eddy, Lund: Studentlitteratur, 2010, 1, 31-46 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Perneman, Jan-Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    An Intercultural University with Hubs, Nodes and Feeds2011Inngår i: EDU Learn 2011 Proceedings, 2011, 4755-4758 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Linköping University and University West in Sweden have during the last decades developed intercultural courses together with indigenous groups in the Nordic countries, Latin America and Africa.

    We have recently developed ideas about how the modern web-based tools could give the possibility to create a sustainable and mutual communication . The ideas are based on the use of technologies in the field of Web 2.0 and refer to tools such as blogs and RSS feeds and readers of such feeds.

    Readers can be set so that the transmitted information is displayed in the individual's own language, although it is written in another language. Similar features are also available for direct real-time translation of such blogs or other websites. Many blogs also allow, by special functions, to read and subscribe to the content of other blogs. By creating structures that link the course blogs "inwards" towards a common hub, portal information are made ​​available in such a way that the individual participant or group courses can easily find relevant information from other participants or from the education provider. The use of such hubs also create incentives to study digital communication tools and how these can operate in different educational models with education and lifelong learning in focus.

    Course blogs or group blogs are created on various free sites on the web. Examples include Wordpress.com or Blogger.com. The place does not matter if there's a feed so others can subscribe. If the group wants to link information from other blogs or sites with feedback there is a need for functionality locally on the system. The aforementioned systems have such features.A study group blog provides feedback to the course blog and a group blog can also subscribe to various feeds for different categories of course blogs. The hub shares in the same way information in both directions with one or more course blogs. The hub may also include links to the various systems and also addresses for individual feeds or combined for different course groups or a common language.

    The implementation of a hub according to the above model of intercultural courses also provide experiences that can be used for other courses in which several courses are given to groups that are dispersed geographically and also in time. There is also an opportunity to communicate and provide material from their own or joint "learning environments". It can be seen as experiments with forms of support to the "Personal Learning Environment" and opens for use of the “Open Educational Resources ", especially such as the participants themselves find interesting and want to spread to others.

  • 20.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Vallo Hult, Helena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Gellerstedt, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Combining pedagogical strategies and ICT support for fostering the digitalized agentic learner2017Inngår i: INTED2017 Proceedings, 2017, 1433-1441 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Higher education is facing exceptional challenges due to an increased complexity on the labour market. The work life of today is highly specialized and demands continuous education, i.e. lifelong learning. Higher education must focus on developing competencies for work life, beyond traditional theoretical knowledge [1]. To cater for these demands, higher education must adopt more application-oriented and trans-disciplinary research [2]. Moreover, colleges and universities could more systematically take responsibility for career development and adjust curricula for both traditional and non-traditional students [3]. A crucial question to address is how higher education could foster a student to become a “lifelong learner”? From a pedagogical perspective, it is of course vital to teach a student how to learn [4], aiming at achieving the skill to become a self-directed learner. Interestingly, it is argued that the qualities for being a proactive and agentic learner in higher education are the very same abilities required for effective professional practice [5]. We need to use educational strategies, e.g. work-integrated learning (WiL), as a part of the preparation of becoming an agentic learner, that permit them to successfully negotiate, engage and learn from what they are afforded, for both personal and professional outcomes [6]. Furthermore, we need to adopt important key factors that support fostering agentic learners [7]. 

    In parallel to pedagogical strategies and key factors, Information and Communication Technology (ICT) could play an important role for continuous learning [8-10]. Research shows that over the recent years, social media has been pointed out as a tool, not only for external communication, but also for informal learning within organizations [11-14]. 

    In this paper we wish to suggest a combination where important pedagogical strategies are combined with ICT-support. Moreover, we wish to suggest a strategy for how this combination could be practiced in higher education, making the transfer to work life smoother. 

    We acknowledge that students of today most often have good knowledge of the use of various digital tools such as Facebook, Youtube etc. This is however often constrained to the use of various platforms and tools for entertainment and social contacts. How these tools can be used for learning portfolios, both during their studies and for lifelong learning, is less known and used. We suggest that students during their education choose digital tools based on individual preferences and build a personal learning environment (PLE) [15]. The PLE should include “open tools”, such tools are available outside closed systems within organizations, in order to be useful also after graduation. The student has the possible to develop and re-use knowledge of tools and platforms to work in the new context, working life. However, the use of a PLE will not in itself do the trick. 

    Portfolio is one of many tools to assess learning. When the digital development progressed and applications on the Internet has expanded, the portfolio characteristics can be changed to the e-portfolio [16]. We advocate that both teachers and student need support for developing pedagogical strategies that optimize the use of ICT and aims at fostering agentic learners. We suggest that an e-portfolio may constitute such a joint support. 

    In this paper we will show that an e-portfolio and PLE can support important factors for fostering agentic learners who in an efficient way take advantage of modern ICT. In sum, we suggest an approach for fostering “digitalized agentic learners”. 

  • 21.
    Bohlin, Margareta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Widén, Stephen E.
    School of Health and Medical Sciences Swedish Institute for Disability Research Örebro University, Sweden..
    University teacher and student judgments on misleading behavior in study situations2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study deals with teachers' and students' judgments of misleading (e.g. cheating or plagiarism) behaviors during examinations. The data was collected at a university in Sweden using a questionnaire presenting specific behaviors to bejudged. In total, 253 individuals completed the questionnaire. The teachers, incontrast to the students, tended to judge the behaviors presented as more serious. There was, however, plenty of variation in the judgments made by both teachers and students. Although the teachers, on average, tended to judge the behaviors as more serious, about 20% of the students were found to judge the behaviors as more serious than the average teacher. It was also found that about 20 % of the teachers judged the scenarios as less serious compared to the average student judgments. This indicates a lack of agreement among teachers and students on the definition of misleading behavior. Subjective opinions seem to play a more important role for judgment than having actual knowledge about the rules and regulations stating what misleading behaviors really are inacademic work.

  • 22.
    Boklund, Deepali
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Jag får ju se till att det blir intressant för alla, det är min uppgift": En studie om mellanstadieelevers intresse och lärares arbetssätt i de naturorienterande ämnena2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det finns en bekräftad slutsats av tidigare forskning att det existerar skillnader mellan flickors och pojkars intresse till naturvetenskap. Det har även visat sig hur intresset skiljer sig mellan könen på så vis att flickor tenderar att ha ett lägre intresse än pojkarna för de naturorienterande ämnena. Intresset i sig är inte bara lägre hos flickorna utan det tenderar även att variera. Därför har det fallit naturligt att frågeställningen som behandlas i den här studien handlar om elevers intresse. En annan aspekt som studien baseras på är utifrån ett lärarperspektiv. Lärare ställs inför att skapa en lärorik, trivsam och planerad undervisning. Men även ha hänsyn till varje enskild elev och arbeta genusmedvetet. Därför kändes det givet att undersöka hur lärare arbetar för att öka elevers intresse i naturvetenskap. En del av syftet med studien är att undersöka ifall det finns en skillnad i intresset mellan pojkar och flickor i mellanstadiet och i så fall hur. Syftet med den andra delen är att besvara hur lärare arbetar för att elevers intresse ska öka. I studien användes två olika metoder, en kvantitativ i form av enkäter samt en kvalitativ i form av intervjuer. Enkäterna gjordes med mellanstadieelever på två olika skolor, i tre olika klasser i Västra Götaland och intervjuerna gjordes med tre olika verksamma mellanstadielärare på tre olika skolor också i Västra Götalandsregionen. I resultatet av enkäterna visade det sig att det finns en skillnad mellan pojkars och flickors intresse till NO-ämnet. På så vis att flickor i större grad än pojkar vill ha mer biologi och pojkarna vill ha mer kemi än flickorna. Det som visade sig vara utmärkande i resultatet av enkäterna var att procentuellt fler flickor än pojkar föredrog fysik. Resultatet av intervjuerna visade att lärare arbetar med konkret material, att koppla ämnet till elevens vardag och att ha en god och sund inställning, eget engagemang och intresse för ämnet själv för att öka elevens intresse för ämnet. Sambandet med dessa två frågeställningar är att lärare kan arbeta genusmedvetet i sitt klassrum på flera olika sätt men det handlar också om vilka erfarenheter och vilket intresse eleverna får med sig hemifrån. Så lärare kan möta eleverna halvvägs med sitt genusmedvetna arbetssätt men den andra halvan är beroende av vad som sker hemifrån och på elevens fritid. Kort och gott så kan det som sker hemifrån också göra att intresset kan skilja sig mellan pojkar och flickor.

  • 23.
    Boklund, Deepali
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Persson, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärarhandledningars vägledning till läraren: en innehållsanalys av algebraundervisningen i läromedel för årskurs 4-62017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:  En problematik gällande läromedel är att det varken finns några krav eller någon nämnd som granskar de läromedel som används i undervisningen (IFAU, 2014). Det blir framförallt problematiskt när rapporten från Skolverket som är en sammanställning av TIMSS (2012) visar att läroboken utgör en central roll i matematikundervisningen bland svenska lärare. Lärarhandledningen kan ses som en förlängning av läroboken och det blir därför intressant att studera hur läromedelsförfattare vägleder läraren i matematikundervisningen. Mot bakgrund av tidigare forskning fann vi en kunskapslucka där allt för lite uppmärksamhet har riktats mot hur algebra inleds i lärarhandledningar för årskurs 4–6.   Syfte: Syftet är att få en fördjupad kunskap om hur läromedelsförfattare vägleder läraren i undervisningen om algebra i läromedel för årskurs 4–6.  Metod: För att uppnå studiens syfte har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårt resultat visar att det finns en bredd i hur lärarhandledningar vägleder lärare i undervisningen om algebra. Något som var gemensamt för läromedlen Mattespanarna och Mattegruvan var att läraren får en balanserad vägledning av både instruerande och bildande karaktär. Det framkommer även i studien att de båda läromedlen problematiserar likhetstecknets betydelse för att skapa en förståelse för variabler. Likhetstecknets betydelse problematiseras i läromedlen i form av det framställs antingen som en gungbräda eller balansvåg för att visa på jämvikt och obalans. Eleverna får därefter arbeta med öppna utsagor i form av lucktal eller tomma skivlinjer. Dessa tomrum ersätts sedan med en variabel.

  • 24.
    Bolin, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Shifting Subordination: Co-located interprofessional collaboration betweenteachers and social workers2011Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this thesis is to describe and analyse the practice processes involved in colocated interprofessional collaboration. The study took place in a resource school where social workers and teachers collaborate on an everyday basis around children who are both in receiptof special educational support and interventions from social services. The research questioncentres on the division of labour and the explicit notions and implicit assumptions thatunderpin it. Further, the organisational conditions that influence the division of labour, theprocess involved in the selection of pupils, and the processes of maintenance anddevelopment of professional identities in a close collaborative context are all examined.

    The study is a qualitative case study of interprofessional collaboration. Through interviews with the teachers and social workers, and via participatory observation of their professionalpractice, empirical data has been generated. This has been used to examine processes ofcollaborative collaboration in accordance with a thematic analytical scheme. A theoretical framework based on theories of the sociology of professions (Abbot, 1988; Evetts, 2006b) and drawing also on the work of Hasenfeld (2010a) on human serviceorganisations and Lipsky (1980) on street level bureaucrats, in conjunction with Strauss’ (1978) theory of negotiations, has been used in analysing the empirical data.

    The results indicate that the intake process functions primarily to legitimise collaborationfrom an organisational and professional perspective. Further, the teachers and social workerscreate what are termed common and separate grounds for practice. The concept of common grounds describes the processes in which common collaborative relationships are created, such as, forexample, the construction of interchangeability and a common practice ideology. Separate grounds, on the other hand, involves situations in which social workers and teachers are engaged in defining and specifying their profession-specific roles in the context of their  everyday work. Another means of maintaining and reinforcing a profession-specific professional identity in co-located collaborative contexts is the use of the spatial design. The results also point to three particular characteristics in the construction of co-located interprofessional collaboration. First, professionals are engaged in what can be termed a form of  shifting subordination as a means of both legitimising and developing their professional identities. Shifting subordination is a strategy used to reduce and avoid professional conflict around roles and working tasks. Secondly, they are engaged in constructing a shared professional identity as a means to meet the organization’s imperative of ‘getting the job done’. Thirdly, there is the characteristic of interdependence which shapes the negotiation processes involved in the division of labour.

  • 25.
    Bramfors, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Ungdomslitteratur i klassrummet: en analys av norm och avvikelse i förhållande till familjekonstellationer i fyra ungdomsromaner2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Representation av olika samhällsgrupper i skönlitteratur är ett förhållandevis stort forskningsområde. Dock fokuseras ungdomsromanen mer sällan. När ungdomsromanen förs in i klassrummet och helklassundervisning får den dessutom en läroboksliknande funktion vilket gör att forskningsbakgrunden smalnas av ytterligare. Denna studie undersöker därför hur ungdomsromaner som används i svenskundervisning framställer olika samhällsgrupper. Inom flera litteraturteorier behandlas synen på norm och avvikelse i förhållande till representation. Flera av dessa teorier innebär en syn på normen som konstruerad och fjärran det verkliga samhället och de verkliga människorna. Dagens samhälle uppvisar en mångfald kring familjekonstellationer. I undersökningen kommer därför framställningen av norm och avvikelse gällande familjekonstellationer fokuseras. För att sammankoppla analysen med skolans uppdrag kommer resultatet sedan granskas i relation till värdegrundskapitlet i Lpo 94. 

    Syfte: Syftet med undersökningen är att, med fokus på vad som framställs som norm och avvikelse i förhållande till genus, etnicitet och sexualitet, undersöka hur olika familjekonstellationer behandlas i några ungdomsromaner som används i svenskundervisningen i grundskolans senare år samt vilka värderingar som förmedlas i dem i detta avseende.

    Metod: Urvalet av ungdomsromaner görs med hjälp av en mindre enkätundersökning bland svensklärare verksamma i grundskolans senare årskurser. Ungdomsromanerna analyseras med dekonstruktion som metod och utgår, då ett bredare perspektiv på det studerade fenomenet kan ge en djupare förståelse för detsamma, från tre olika litteraturteoretiska områden: queerteori, postkolonial teori och fransk feministisk teori. Analysens fokus är därmed binära motsatspar som framställs i ungdomsromanerna i förhållande till de aktuella litteraturteorierna och till familjekonstellationer. Resultatet av detta jämförs sedan med skolans värdegrundskapitel i Lpo 94.

    Resultat: Resultatet visade att det finns en stark uppdelning i binära motsatspar mellan ensamstående mammor och mammor i kärnfamiljer. Kärnfamiljsmammorna framstår som normen. I förhållande till papporna finns inte samma uppdelning då alla pappor skildras som mer eller mindre frånvarande. Mammorna fungerar som logos i förhållande till papporna angående familjelivet medan papporna privilegieras gällande maktfördelningen. I förhållande till etnicitet fungerar kärnfamiljerna med endast svensk bakgrund som logos. Detta mönster är inte lika tydligt som i förhållande till genus och skillnader kan ses mellan två olika undergrupper med annan etnisk bakgrund än svensk. Här finns dock även exempel på hur karaktärers etniska bakgrund inte görs explicit utan insinueras på olika sätt vilket kan ses som ett brott mot det logocentriska systemet då tveksamheten försvårar användning av detta. Gällande etnicitet finns också exempel på avvikelser som beskrivs som positiva. I relation till sexualitet framstår det heterosexuella förhållandet som norm och som naturligt medan homo- och bisexualitet överhuvudtaget behandlas i mycket liten utsträckning. Inga regnbågsfamiljer finns representerade och endast ett fåtal enskilda karaktärer, oftast i form av ungdomar. Beskrivningen av homosexuella karaktärer är dubbelbottnad då den manar till ett uppbrott från stereotyper samtidigt som den endast beskriver homosexuella karaktärer fragmentariskt samt i vissa sammanhang. Bisexualitet beskrivs också på ett tvetydigt sätt då det finns ett normaliserande budskap kring det samtidigt som det jämförs med överdriven sexualitet. I relation till Lpo 94 och värdegrundskapitlet ses fenomen som avviker från värdegrundens budskap men även vissa som främjar det. Uppdelningen kring norm och avvikelse genomsyrar hela resultatet vilket motsäger värdegrundsformuleringarna kring de tre teoretiska utgångspunkterna; De grupperingar som traditionellt sett underordnas i det logocentriska systemet gör så även i denna undersökning. Samtidigt kan tveksamheter kring såväl etnicitet som sexualitet ses som brott mot det logocentriska systemet vilket främjar värdegrundsformuleringarna.

  • 26.
    Bäckström, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Grönlund, Helén
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Trygga föräldrar ger trygga barn: en studie om samarbete mellan skola och hem2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Genom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet. Som blivande lärare bygger vårt intresse på hur man kan motivera föräldrar och lärare till att gemensamt arbeta utifrån intresset - våra barn och elever.

    Syfte

    Vårt syfte med studien är att undersöka vad skolan kan göra för att stimulera till större föräldrasamarbete. Vi riktar vårt intresse mot en föräldracirkel vars huvudsyfte var att stödja föräldrarna i deras fostrarroll. Vi vill undersöka anledningar till deltagande, behållningar av att delta, orsak till att avstå och uppfattningar om vad man som lärare behöver tänka på vid samverkan skola – föräldrar.

    Metod

    Vi har valt att använda oss av enkäter med öppna frågor. I enkäterna har vi använt metoden meningskategorisering för att skapa huvudkategorier, för att sedan genom ad hoc få fram underkategorier som vi presenterar i diagram. Härefter genomförde vi halvstrukturerade intervjuer. Vi använde oss av meningskoncentrering när vi behandlade intervjumaterialet. Slutligen har vi jämfört intervjumaterialet med enkätresultatet för att se skillnader och likheter.

    Resultat

    Sammanfattningsvis visar vårt resultat att det som stimulerar föräldrar att medverka i föräldracirkeln är att möta andra föräldrar. Den praktiska nytta som föräldrarna anger är att de ökar sina kunskaper om barns utveckling, får konkreta förslag om fostran och ökad förståelse för andra föräldrars handlande. Ledarna ökar sin förståelse kring frågor om dagens föräldraskap genom föräldracirkeln. De flesta föräldrarna som inte deltog hade velat delta i föräldracirkeln. Den främsta orsaken till att inte delta i cirkeln var att man har tidsbrist. De föräldrar som kunnat delta men avstod gjorde det på grund av att de inte kände något behov av en föräldracirkel. Det en lärare behöver tänka på när det gäller föräldrasamverkan är att man ska skall vara öppen, rak och tydlig. Inför möten ska vi som lärare ha klart för oss vad målet för mötet är och vi ska beakta vad för sorts möte föräldrarna behöver. Vi ska visa omtanke och respekt inför föräldrar samt alltid tänka på att alla har ett förhållande till skolan.

  • 27.
    Bäckström, Robert
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Carlsson, Sonny
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    "Man kommer aldrig tillbaka": Barns uppfattningar om fenomenet döden2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De få undersökningar som finns om barns syn på döden handlar i hög grad om sorg och sorgearbete och inte om döden som fenomen. Fokus för vår studie är hur barn uppfattar fenomenet döden. Det är ett ämne som vi upplever hamnar i skymundan i skolan på grund av att det ofta sammankopplas med sorgliga och hemska händelser i livet.

    Syfte: Vårt syfte är att ta reda på hur barn i förskoleklass respektive barn i årskurs två uppfattar fenomenet döden, för att på detta vis se om det förekommer någon skillnad i svaren beroende på ålder. Vi undersöker om pojkar och flickors svar skiljer sig åt, samt se hur media påverkar barnens svar. Utöver dessa kommer vi även sammanfatta de övriga påverkansfaktorer som vi kan se. 

    Metod: Studien bygger på intervjuer med barn i grundskolan på två olika skolor där åldern varierar mellan 6-8 år. Vi använder ålder, genus, media och berör även övriga faktorer som vi stött på under arbetes gång för att ta reda på barns uppfattningar om fenomenet döden. Vår undersökning hämtar inspiration från fenomenografin och de teoretiska utgångspunkterna är det sociokulturella perspektivet och konstruktivism. 

    Resultat: Resultatet visar att barnens tankar angående döden varierar beroende på ålder och att både media och genus är faktorer som påverkar barnens åsikter om fenomenet. Ytterligare  en påverkansfaktor som utmärkte sig i studien var barnens föräldrar. Flera av barnen uttryckte en ovilja att prata med sina föräldrar och menade att de föredrog att prata med en vän istället för en vuxen.

  • 28.
    Börjesson, Natalie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kurtisi, Alisa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det är bara att 'toucha' på och skriva": En kvalitativ studie om hur lärare talar om surfplattans stöd i nyanlända elevers skrivutveckling2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle möter lärare i den svenska skolan allt fler nyanlända elever som startar eller fortsätter sin skolgång i den svenska skolan. Detta ställer i sin tur krav på att skolan erbjuder eleverna en anpassad undervisning där nyanlända eleverna ska utvecklas så långt som möjligt. Digitaliseringen av svenska skolan sker genom införandet av en mängd olika digitala verktyg. Sådana verktyg används bland annat för att utveckla elevernas språkutveckling.Syftet i studien är att undersöka hur lärare och elever i grundskolans lägre åldrar använder surfplattor i svenskundervisningen för nyanlända elevers skrivutveckling. För att besvara forskningsfrågan har metoden semistrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare. För att förstå deras didaktiska utmaningar har studien utgått från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande konstrueras genom att elevernas samverkar med surfplattan. Resultatet i studien visar att de nyanlända eleverna kommer med olika förutsättningar som lärarna måste bemöta. Elevernas tidigare förutsättningar och skolbakgrund samt modersmålets alfabet avgjorde hur skrivutvecklingen för eleverna planerades. Resultatet visar även att surfplattan är ett stöd för nyanlända elever i deras skrivutveckling genom användning av olika applikationer. Skolstil var den ledande applikationen där eleverna fick höra bokstavsljuden, orden och meningarna de skrev. Surfplattan erbjöd också olika översättningsapplikationer för eleverna där de kunde översätta ord från modersmålet och på så sätt få stöd i sitt skrivande. Det framkommer även i resultatet att det blir viktigt att nyanlända elever får stöd i sitt modersmål samtidigt som de lär sig svenska. Lärarna i studien anser att de olika översättningsapplikationerna är till stöd då eleverna kunde översätta från sitt modersmål själva. Det framkommer även möjligheter och hinder med att använda surfplattan i undervisningen. Ett hinder som lärarna påvisar är att eleverna blir distraherade av andra applikationer och funktioner på surfplattan. Vad gäller möjligheter anser lärarna att surfplattan erbjuder individualisering och flexibilitet för att organisera undervisningen samt att eleverna även kan arbeta mer självständigt med sin skrivutveckling.

  • 29.
    Börjesson, Pauline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Problemlösning i läromedel för årskurs 4-6: En kvalitativ studie om hur problemlösning konstrueras i matematikböcker och lärarhandledningar.2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Skolinspektionen (2009) redovisas det att matematikundervisningen utgörs av matematikböcker i en allt större utsträckning, varvid de problemlösningsuppgifter som är konstruerade i matematikböckerna kan anses otillräckliga. Det här medför att eleverna får begränsade möjligheter att utveckla och erhålla kunskaper inom områden med problemlösning. Vidare framkommer det att många lärare förlitar sig på att matematikböckerna upptar de kunskapskrav som redogörs i läroplanen. I en rapport från TIMSS (2011) redogör Skolverket att den problematik som kan uppkomma vid arbete med läromedel i matematikundervisningen kan grunda sig i hur lärarna väljer att använda sig av materialet. Löwing och Kilborn (2002) belyser att problemlösning är ett viktigt moment i matematik, men att de uppgifter som eleverna ofta tilldelas är bristfälliga, varpå de menar att eleverna ska få möjlighet att lösa problemuppgifter på olika sätt och av olika slag.Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur problemlösning konstrueras i matematikböcker och lärarhandledningar för årskurs 4-6. Metod: För att besvara mina forskningsfrågor har jag utgått från en kvalitativ innehållsanalys där jag med hjälp av fem kriterier, som Taflin (2007) bland annat redovisar i sin avhandling gällande definition av rika matematiska problem, analyserade matematikböcker med tillhörande lärarhandledningar. Resultat: Det framkommer i studien att ingen av de matematikböcker och lärarhandledningar som jag har granskat besvarar studiens forskningsfrågor fullt ut, vilket jag kan konstatera utifrån aktuell forskning och studiens teoretiska utgångspunkter gällande problemlösning. Matematikböckerna är bristfälliga vad gäller elevernas möjligheter att få använda sig av olika representationsformer i en och samma uppgift. Vidare framkommer det att ytterst få uppgifter erbjuder eleverna till att formulera egna problemlösningsuppgifter i förhållande till de befintliga problemlösningsuppgifterna. Däremot påvisas det i den här studien att lärarhandledningarna är ett ytterst viktigt redskap för läraren vid arbete med problemlösning i matematikböckerna. Samtidigt kan det konstateras att om läraren inte väljer att använda lärarhandledningarna utifrån de konstruktioner som anges, kan det orsaka att eleverna får begränsade möjligheter att uppnå kunskapsmål som omfattar problemlösning i Lgr11 (Skolverket, 2015).

  • 30.
    Carlsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sandblom, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskolebarns och pedagogers åsikter om hälsa och lek utomhus: en jämförelse mellan traditionella förskolor och naturförskolor2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom våra egna erfarenheter från vår uppväxttid har vi fått ett naturintresse som lever kvar även i vuxen ålder. Som blivande förskolelärare med miljö- och naturintresse ville vi ta reda på vilka förutsättningar utomhuspedagogik hade i förskolan. Naturen har alltid varit en viktig del i människans liv och det är betydelsefullt att ge barn goda möjligheter till att visats utomhus. Regelbunden utevistelse skapar kunskap om naturen och om vårt samspel med den. Syftet med undersökningen var att jämföra traditionella förskolor med naturförskolor för att se ifall det är någon skillnad i barns lek och uttryck av fantasi utomhus samt om mängden utevistelse påverkade barns hälsa. De frågor vi hade som utgångspunkt var om barns utelekar och lekmaterial skiljer sig åt mellan traditionella förskolor och naturförskolor, vad pedagogerna hade för uppfattning om utevistelsen och ifall barn som vistades mycket utomhus var friskare. Undersökningen är till största del av kvalitativ art grundad på barnintervjuer och öppna enkäter till pedagoger på förskolor. Dessutom finns en kvantitativ del i studien i form av statistik över barnens närvaro. Studiens visade att barn på naturförskolor är friskare än barn på traditionella förskolor under vinterhalvåret. Däremot syns ingen större skillnad i sjukfrånvaro mellan förskolorna under sensommaren. På de olika förskolorna är barns lek relativt likartad och de använder oftast samma typ av lekmaterial. Pedagogerna upplevde att det bara finns positiva effekter av att barn vistas mycket utomhus på förskolan, både vad det gäller psykiska och fysiska reaktioner hos barnen.

  • 31.
    Carlzon, Marion Nyokabi
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Hosseini, Nasrin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Integrering av vardagsmatematiken och skolmatematiken: hur upplever elever att den påverkar deras attityd till matematik?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning.

  • 32.
    Cuscik, Alisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thorson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogers bemötande av flickor och pojkar sett ur ett genusperspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    BAKGRUND Måltiden och tambursituationen är rutinsituationer som barnen på förskolan möter dagligen. I dessa situationer, liksom många andra, för pedagoger dialoger med barn. Pedagoger som arbetar inom förskolan kan genom sitt bemötande motverka traditionella könsroller och de bör ha en kunskap om vad genus är och vilken betydelse det kan ha i arbetet med barnen. SYFTE Syftet med vår studie är att ta reda på om genus har betydelse vid bemötandet gentemot barnen. Vi studerar situationer som dagligen förekommer i förskolan och fokuserar på hur pedagogerna uttrycker sig i samtalen med barnen. METOD Vårt empiriska material består av en kvalitativ undersökning där vi har observerat en förskola vid två rutinsituationer. Dessa situationer var måltid- och tambursituation. Vi utförde observationerna vid flera tillfällen. Vi har även intervjuat en pedagog på avdelningen där vi utförde observationerna. RESULTAT Vi har utifrån våra frågeställningar analyserat våra observationer och sammanställt resultatet. Det vi fann i vår studie var att pedagogerna hade ett genusmedvetet bemötande och att pedagogerna var väl medvetna om vad genus var. Vi såg även hur de arbetade för att motverka traditionella könsroller. Analysen av vår studie visar att antalet barn i barngruppen samt ålder på barnen hade störst betydelse för pedagogernas bemötande sett ur ett genusperspektiv.

  • 33.
    Dalawe, Joan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Jönsson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nyanlända elevers upplevelser av matematikundervisning: En intervjustudie i årskurs 32016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den högaktuella invandringen har gjort att skolan i dag präglas av det mångkulturella samhället. Tidigare forskning har visat att elever med utländsk bakgrund presterar sämre än elever med svensk bakgrund i skolan och att en anledning kan vara elevernas bristfälliga språkkunskaper. För att nyanlända elever ska få möjligheten att utveckla sina matematiska färdigheter behöver både lärare och skolverksamhetens pedagogiska resurser, kompetens och kunskap om hur dessa elever lär sig och vilket stöd de behöver för att ta till sig kunskap. Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka hur nyanlända elever upplever matematikundervisningen samt belysa om vilka svårigheter som de kunde möta i ämnet. Metod: Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt nyanländas upplevelser av matematikundervisningen. Totalt intervjuades 10 elever i årskurs 3, på tre olika skolor i Västra Götalandsregionen. Eleverna som intervjuades hade olika kulturella bakgrunder och annat modersmål än svenska. Deras tid i Sverige varierade mellan 1 – 3 år. Resultat: Resultatet visade på att de nyanlända eleverna upplevde att svårigheterna i matematikämnet grundade sig i förståelsen för textuppgifterna där det framkommer begrepp som de inte är bekanta med. En viktig faktor för inlärningprocessen som belystes i resultatet var bland annat betydelsen av stöttning på modersmålet från både familjen, kamraterna och modersmålsläraren och även interaktionen med dessa för att få förståelse för svenska språket. Vidare uttryckte de nyanlända eleverna betydelsen av att ha modersmålslärare som ett komplement till ordinarie klasslärare i undervisningen för att utveckla förståelse för innehållet i textuppgifter i matematikböckerna.

  • 34.
    Drysdale, Maureen
    et al.
    University of Waterloo/St. Jerome’s University (Canada).
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    A Scientific approach to research design and quality in cooperative and Work-integrated education2011Inngår i: International handbook for cooperative and work-integrated education: international perspectives of theory, research, and practice / [ed] Coll, Rickard K. & Zegwaard, Karsten E., Lowell, Mass.: World Association for Cooperative Education , 2011, 85-100 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    "The Handbook has four sections. Section I is concerned with the theory of cooperative education, with particular focus on the learning that occurs in the workplace. This part also addresses contemporary issues such as assessment of cooperative education, and identifies areas of needed research. Section II examines the practice of co-op worldwide. This part shows the breadth of disciplines of study, and is intended to allow co-op professionals see how co-op has been used in their discipline and other disciplines. This has been substantially revised from the first edition, with many more disciplines now covered. Each chapter in this section contains contributions from several authors, in most instances from more than one country, in order to gain an international perspective of the practice of co-op. The chapters begin with an overview of the discipline as it pertains to co-op, and consider models of practice, outcomes, constraints, and conclude with a detailed case study of co-op in the discipline. Section III is concerned with the benefits of co-op for all three parties; employers, students, and educational institutions. Section IV concludes the Handbook by considering some current issues confronting co-op, and the future of co-op."--publisher website.

  • 35.
    Edell, Ellinor
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Astrid
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Det är ju genom leken de lär sig: Pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lek har betydelse för barns språkutveckling då lek skapar samspel som gör att barn uppmanas till att använda språkliga uttrycksformer vilket leder till att de utmanas och utvecklas. Pedagogens roll blir här viktig då de genom olika strategier såsom att tillföra material, skapa lekgrupper och använda sig av ett varierat språk kan stimulera, stötta och utmana barns språkutveckling genom lek.

    Syfte: Syftet med studien är dels att undersöka pedagogers uppfattningar om lek och dess betydelse för barns språkutveckling i förskolan, dels hur pedagoger stimulerar dessa processer i den dagliga verksamheten. Utifrån detta är studiens frågeställningar: Hur beskriver pedagoger lek i relation till barns språkutveckling? Hur beskriver pedagoger sitt arbete för att stimulera barns språkutveckling genom lek?

    Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie i form av fokusgruppsintervju som metod, där elva verksamma pedagoger i förskolan deltog. Under intervjuerna användes ljudinspelning för att samla in data, samt att anteckningar fördes.

    Resultat: Resultatet visar att lek är språkstimulerande för barn, dels genom att de kan stöttas och utmanas i samspel med andra barn då de kompletterar varandras kompetenser. Dels att pedagoger med olika arbetssätt kan främja barns språkutveckling genom stimulans i form av stöttning och utmaning. De arbetssätt kan vara att medla mellan barn genom att bekräfta och uppmuntra samt att dela in barn i mindre grupper och där tillföra olika material och redskap.

  • 36.
    Ekman, Karin
    et al.
    Department of Applied IT, Chalmers University of Technology.
    Lundin, Johan
    Department of Applied IT, University of Gothenburg Sweden.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Attitudes towards IT and use of LMS in Teacher Education: A Swedish case study2015Inngår i: Proceedings of Society for Information Technology & Teacher Education International Conference, Mar 02, 2015 in Las Vegas, NV, United States / [ed] David Slykhuis; Gary Marks, Chesapeake, VA, 2015, 900-906 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we explore the relation between attitude and use of a university-wide Learning Management System (LMS) among faculty members engaged in teacher education at a large Swedish University. We compare the findings with a control group of educators from the same university, not involved in teacher education. The results reveal that all teachers fail to provide evidence for a correlation between attitude and use, which contest established assumptions in, for instance, the technology acceptance model (TAM). Still we can detect significant differences between teacher educators and other faculty members: Teacher educators are more positive to the potential for IT in general (p<0.1), and in particular more positive to (i) how IT develop their pedagogy, and (ii) that time spent on communicating with students through IT is time well spent. Furthermore, teacher educators use the LMS significantly more frequently, and with a wider scope of used functionality compared to other faculty.

  • 37.
    Ekström, Martina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Olander, Pornpimol
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Musiken stärker och förstärker”: 12 lärares inställning till musik i den pedagogiska verksamheten2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Vi har valt att göra en studie som berör lärares inställning till musikens plats i den pedagogiska verksamheten. Vi vill med undersökningen se på vilket vis och i vilken utsträckning musik förekommer. Vår utbildning riktar sig främst mot grundskolans tidigare år och utifrån det valde vi att genomföra vår studie inom samma yrkesgrupp som vi själva i framtiden kommer att tillhöra. De erfarenheter vi själva har av hur och hur mycket musik används på skolor gjorde att vi ville undersöka lärarnas inställning till musikaktiviteter i den pedagogiska verksamheten runt om i olika kommuner. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärare beskriver musikens plats och betydelse i den pedagogiska verksamhet de bedriver. Vi syftar till att bland annat undersöka hur mycket plats musik ges samt om lärarna anser att det finns mål med de aktiviteter de väljer att genomföra, och om det finns upplevelser eller kunskaper om musik som de vill att eleverna skall få med sig under sin skoltid. Metod Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökningsmetod med delvis strukturerade intervjufrågor. Utifrån ett strategiskt urval av de undersökningspersoner som deltagit i vår studie utgick vi i vår analys från ramfaktorteorin. Det betyder att samtliga personer som deltar i undersökningen ryms inom samma ramar och de har alla liknande faktorer som påverkar de val och prioriteringar de gör i sina arbetssituationer. Vi var båda närvarande vid samtliga intervjuer och alla intervjuer har spelats in för att vara till hjälp vid vår analys och i tolkningsprocessen. Resultat Resultatet visade att majoriteten av lärarna använder sig av musik i den pedagogiska verksamheten på olika sätt. Lärarna använder musik av olika skäl, och det mest framträdande skälet är att de anser att eleverna behöver utöva estetiska arbetsformer lite då och då för att orka med den övriga verksamheten. Musik används också för att stärka elevernas gruppsammanhållning och inlärningsförmåga, och för att pedagogerna anser att det är viktigt att eleverna har roligt.

  • 38.
    Engström, Pär
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Professional Experiences in Seminar Discussions2012Inngår i: Journal of Cooperative Education and Internships, ISSN 1933-2130, Vol. 46, nr 1, 16-29 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Professional knowledge involves both practical skills developed through and in a job, and general theoretical assumptions about activities at work. The latter arise from a theoretical study of the subject. Studying the relationship between knowledge derived in these two processes will contribute to understanding and resolving tension between practice and theory in professional education. This study has examined how child minders, who are about to start vocational training to become preschool teachers, use both their practical experience and their general assumptions in discussions of ethical dilemmas in their work. The results show that the child minders can incorporate general assumptions and perspectives into these discussions with relatively few problems, while they do not compare the different perspectives with each other. Tensions between these perspectives are, therefore, not made visible. 

  • 39.
    Engström, Pär
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Erfarenhet och samtal: En studie om yrkeserfarenhetens betydelse i seminariesamtal2011Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Vid Högskolan Väst startades hösten 2008 en lärarutbildning där barnskötare utbildas till

    lärare. Barnskötarna ska ha minst tre års yrkeserfarenhet av att arbeta inom förskola eller

    fritidshem. Denna yrkeserfarenhet gör att barnskötarna har, genom ett valideringsförfarande,

    fått sig tillgodoräknat den första kursen i utbildningen. Dessutom antas yrkeserfarenheten

    bidra till att studenterna kan, samtidigt som de arbetar, läsa en "förtätad" utbildning som läses

    på kortare studietid än i den reguljära lärarutbildningen. Detta motiverar att yrkeserfarenhet

    studeras närmare i denna utbildning. För detta ändamål bedrivs ett forskningsprojekt där

    relationen yrkeserfarenhet och professionsutbildning studeras.

    Denna rapport redovisar en inledande delstudie i detta projekt. Syftet med denna delstudie

    är dels att beskriva hur yrkeserfarenheten tar sig uttryck när deltagarna innan utbildningen

    diskuterar vardagssituationer i sin yrkespraktik, dels att utveckla kunskaper om

    seminariesamtalets möjligheter att bidra till att deltagare utvecklar ny kunskap. För båda dessa

    syften valdes en seminariegrupp bestående av sex barnskötare och en seminarieledare ut.

    Resultatet av delstudien visar att barnskötarna diskuterade vardagssituationer och dilemman

    i dessa som fokuserar på olika aspekter av förskolans omsorgs- och fostransuppdrag. Den

    första talarens beskrivning av sitt dilemma kom att sätta ramen för övriga deltagares

    samtalsbidrag vilket bidrog till att deltagarna hade svårt att utifrån sin erfarenhet utveckla ny

    kunskap under seminariet. Samtidigt visar studien att deltagarna uttrycker olika synsätt på

    barn och barns utveckling. Exempelvis uttrycker deltagare både en form av sociokulturellt

    perspektiv där förhållanden i omgivningen betonas och ett utvecklingspsykologiskt synsätt

    där barns inre egenskaper betonas. 

  • 40.
    Ericsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Simonsson, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Sagans betydelse i förskolan2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vår studie går ut på att få en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att främja barns utveckling. Vi utgår från följande frågeställningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhåller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?

    I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att få en ökad kunskap och förståelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgångspunkter som legat till grund för vår studie är socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien på är intervjuer och observationer. Vi diskuterar begränsningar och studiens trovärdighet. I resultatet belyser vi de observationer och intervjuer vi utfört. Vårt resultat visar på att sagan är av stor betydelse i verksamheterna. Pedagogerna är överens om att sagan används som ett hjälpmedel för att främja barnens olika förmågor. Under våra observationer fick vi ta del av tre sagosamlingar som hölls av tre olika pedagoger som var utbildade förskollärare. De gestaltade sagan och hade ett gemensamt syfte som var att främja barnens empatiska förmåga. I vår diskussion analyserar och problematiserar vi det material som vi under studiens gång har arbetat fram.

  • 41.
    Ericsson, Mikael
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro- och automationsteknik.
    Holmblad, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro- och automationsteknik.
    Almhage, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro- och automationsteknik.
    Brochmann, Johanne
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro- och automationsteknik.
    Co-op-modellen – ökad motivation, genomströmning och anställningsbarhet hos studenterna2011Inngår i: 3:e UTVECKLINGSKONFERENSEN FÖR SVERIGES INGENJÖRSUTBILDNINGAR 30 NOVEMBER – 1 DECEMBER 2011 PÅ TEKNISKA HÖGSKOLAN VID LINKÖPINGS UNIVERSITET / [ed] Svante Gunnarsson, Linköping: Linköpings Universitet , 2011, 90-93 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln beskriver ett mycket framgångsrikt utbildningskoncept som genomförs på Högskolan Väst, främst på ingenjörsutbildningarna maskin och elkraft, som ger en ökad samverkan mellan högskola och omkringliggande samhälle. Konceptet bygger på en amerikansk modell som heter ”Cooperative Education” (Co-op). I Co-oputbildningen varvas teoriperioder med betalda arbetsperioder ute på olika företag och organisationer. Genom en väl planerad integration mellan teoriperioderna och arbetsperioderna förlängs utbildningen i genomsnitt med ca 6 månader men studenten har efter erlagd examen ca 1 års arbetslivserfarenhet. För att sköta kontakterna med de olika företagen finns Co-opkoordinatorer anställda på högskolan. Dessa har till uppgift att sköter den grundläggande kontakten med respektive företag. Studenterna anställs av företagen via ett normalt anställningsförfarande och de har lön enligt företagets kollektivavtal. Företagens organisation och arbetssätt integreras naturligt i utbildningen genom Co-opmodellen då studenten deltar i företagets verksamhet. Detta ger studenten en direkt inblick i arbetslivets villkor och en för Co-opmodellen karaktäristisk självgående förmåga hos studenterna utvecklas.

    Under arbetsperioden besöks studenten och företaget av Co-opkoordinatorn. Under detta besök diskuteras bl.a. arbetsinnehåll, utbildning och framtida kunskapsbehov i företaget. Företagens önskemål fångas upp och integreras på ett bra sätt i utbildningen. Exempel på bra samverkan är gästlärare från företagen. Gästlärare har funnits med sen starten av högskolans ingenjörsutbildningar 1990 och andelen kurser med en eller flera gästföreläsare har ökat genom åren. Den främsta samarbetspartnern på elkraftprogrammet är Vattenfall, men också Preemraff och Trollhättan Energi finns representerade.

    Konkreta resultat av utbildningskonceptet är att studenterna blir mer studiemotiverade vilket ger en ökad genomströmning av godkända studenter på programmen jämfört med studenter som inte följer Co-opmodellen. Ett annat resultat är att Co-opstudenterna har en mycket högre anställningsbarhet jämfört med en vanlig student som har läst samma utbildning.

  • 42.
    Eriksson, Erik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Olsson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Uppfattningar om läxor: om läxors pedagogiska betydelse2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vi har valt att skriva om läxor eftersom det är en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Trots detta finns det lite forskning på området. Läxor är ett ständigt aktuellt ämne som diskuteras bland föräldrar, pedagoger, elever och andra intresserade i samhället. Syfte: Vårt syfte har varit att undersöka föräldrars och pedagogers uppfattningar om läxornas betydelse och vilken pedagogisk betydelse det har för inlärningen i grundskolans tidigare år. Vi ville även studera vilken samverkan som sker mellan hem och skola. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ intervjumetod genom vilken vi har intervjuat fyra föräldrar och fyra pedagoger på två olika skolor. Intervjuerna spelades in på band som sedan transkriberades. Undersökningen har en fenomenografisk utgångspunkt där forskaren undersöker vilka olika variationer av uppfattningar som finns. Resultat: Åsikterna bland de intervjuade går isär. Föräldrar har både positiva och negativa tankar om läxor i skolan. De skulle gärna se ett ökat samarbete med skolan där kommunikation sker mer kontinuerligt. Pedagogerna har olika uppfattningar och syften om varför läxor ges. Ofta är inte det huvudsakliga syftet inlärning. Viktiga mål som nämns är ansvarsträning och förberedelse för fortsatta studier i senare skolår. Eftersom det inte står någonting om läxor i läroplanen är det upp till varje lärare att själv bedöma hur läxor ska användas.

  • 43.
    Eriksson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Carlsson, Isabelle
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Terminologi inom de fyra räknesätten: En kvalitativ studie i matematik hos elever i årskurs fem2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt kursplanens kunskapskrav för årskurs sex ska elever ha kunskap om matematiska begrepp och använda dem på ett fungerande sätt (Skolverket, 2011). Att ha en korrekt terminologi inom de fyra räknesätten är därför relevant eftersom det ligger till grund för det fortsatta matematiklärandet. När vi tittar på internationella jämförelser kan vi dock se att svenska elevers resultat i matematik sjunker (Skolverket, 2013; Skolverket, 2012). Vi avser därför med studien att bidra med kunskap om elevers förståelse och användning av relevanta matematiska termer inom de fyra räknesätten.Syfte: Syftet är att undersöka hur elever i årskurs fem förstår och använder matematiska termer inom de fyra räknesätten.Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av en intervjuguide när vi intervjuade 12 elever (sex elever vardera). Vid intervjuerna gjordes ljudupptagning och de transkriberades i efterhand som redskap för analysen. Resultat: Resultatet visar att eleverna förstår räknesätten oavsett vilken terminologi de använder. De använder sina egna förklaringar som består av ett förenklat vardagsspråk men också av ett matematiskt språk. Eleverna är generellt bra på att koppla ihop de fyra räknesätten till vardagen och matematikundervisningen. De känner igen de matematiska termerna men den matematiska terminologin är inte alltid befäst. Det är få av eleverna som svarar matematiskt korrekt och visar att de bemästrar de matematiska termerna. Resultatet visar att den generellt mest befästa terminologin är divisionsterminologin och den används på ett korrekt och tydligt sätt.

  • 44.
    Eriksson, Zandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rosén, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skriftlig huvudräkning eller standardalgoritm i lärarhandledningar?: Presentation av beräkningsstrategier i addition i lärarhandledningar i matematik för årskurs fyra2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I vår tidigare studie (Eriksson & Rosén, 2015) visar resultatet att elevers matematiska förmåga gynnas av en undervisning där de får ta del av olika beräkningsstrategier inom addition. Dessutom framkommer det i rapporten från TIMSS 2011 (Skolverket, 2012) att svenska elever i årskurs fyra har fått försämrade kunskaper i matematik, framförallt inom området Taluppfattning och aritmetik. Mot bakgrund av detta har vi valt att undersöka hur lärarhandledningar behandlar området aritmetik, eftersom det anses vara ett extra viktigt område att förbättra elevers matematiska kunskaper inom. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att ta reda på hur lärarhandledningar i matematik för årskurs fyra presenterar och behandlar olika beräkningsstrategier i addition. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för datainsamlingen har också analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar på att samtliga lärarhandledningar behandlar både standardalgoritmen och någon beräkningsstrategi i skriftlig huvudräkning. Däremot visar resultatet att standardalgoritmen ges störst utrymme samt att flera olika sorters uppgifter tas upp till denna metod. Vi har också noterat att ingen av de fyra lärarhandledningarna tydligt behandlar de tre begrepp som är viktiga att eleverna har förståelse kring när de ska introduceras för beräkningsstrategier i addition. Resultatet i vår studie visar även på att samtliga lärarhandledningar till stor del består av instruerande delar. Det visade sig även att tre utav de fyra lärarhandledningar som vi analyserat kan ge lärare ett visst stöd för att skapa sig en förståelse för beräkningsstrategier i addition samt hur de kan undervisa i dessa.

  • 45.
    Erlandsson, Tobias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Arvidsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematikundervisning med stöd av applikationer och hemsidor: En kvalitativ studie om lärares IKT-användning i matematikundervisningen2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskning visar att IKT (informations- och kommunikationsteknologi) kan utveckla elevernas kunskaper, men det behöver användas på rätt sätt. IKT behöver ha en didaktisk tanke eftersom oreflekterad användning av IKT inte ger en lyckad undervisning. IKT kan användas på olika sätt i undervisningen, bland annat som ett steg i dokumentationen av undervisningen eller som en del i själva undervisningen, men det är vid kontinuerlig användning som IKT ger bäst resultat. Oftast har inte lärarna kunskapen att använda IKT på ett effektivt sätt och när IKT används är det till stor del för att färdighetsträna. IKT i undervisningen har även visat höja elevernas motivation och eleverna blir mer engagerade i sitt arbete eftersom de kan sätta en kreativ prägel på sitt arbete, samt att de får träna sin kommunikationsförmåga. Det har även visat sig att det är hög- och lågpresterande elever som får mest stöttning av undervisning med IKT. Utifrån tidigare forskning har det uppkommit en kunskapslucka om lärares perspektiv på IKT användning. Med utgångspunkt från kunskapsluckan är studiens syfte att undersöka lärares arbetssätt vid arbete med applikationer och hemsidor och vilka didaktiska val lärare gör för att använda dessa i matematikundervisningen i skolans tidigare årskurser. För att få svar på forskningsfrågorna har studien genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Informanterna för studien har varit sex lärare som aktivt arbetar med IKT i matematikundervisningen.  Lärare organiserar IKT på flera sätt. Det används först och främst på ett sätt som ersätter traditionella matematikhjälpmedel. IKT används främst i introduktionen av nya arbetsområden eller för att färdighetsträna. Även skapande av matematikfilmer var ett av arbetssätten som nämndes. Samtal sågs som ett viktigt inslag i undervisningen för att stärka elevernas kunskaper. Det som visats vara de argument som lärare använder först och främst är att variera arbetssätt och komplettera den redan planerade undervisningen, eftersom IKT ger nya infallsvinklar på elevernas uppgifter. Lärarna var måna om att IKT ska användas där det passar i den existerande undervisningen. Dessutom menar flera lärare att IKT ger eleverna lust till att lära sig eftersom IKT är en stor del av elevernas vardag samt är nytt och spännande. IKT får även eleverna att anstränga sig mer på lektionerna, vilket kan bero på att IKT ger eleverna direktrespons på sina arbeten. Lärarna nämnde att elever med svårigheter på olika sätt, framförallt motoriska, får lättare att arbeta med IKT eftersom de inte behöver skriva för hand.   

  • 46.
    Ersson, Anders
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Ungdomars attityd till hälsosam kostvana : En kvalitativ studie om ungdomars inställning till att förändra sina kostvanor för att uppnå hälsa2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det allmänna hälsotillståndet är ett resultat av de levnadsvanor som individen har och lever under. En förändring av vanor är starkt relaterat till individens attityd och inställning!

    Syftet med den här studien, är att undersöka ungdomars attityd till hälsosam kost och inställning till att förändra kostvana, samt söka klarhet i vilka eventuella hinder och incitament som föreligger vid en förändring av kostvana.

  • 47.
    Flyckt, Zandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Johansson, Annelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Pedagogers uppfattningar om barn med leksvårigheter i förskolan.2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:

    Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter. Vi vill också undersöka vilka metoder pedagogerna använder för att få med alla barnen i leken. Metod:

    Som metod har vi använt oss av fokusgruppsintervju där vi har varit på fyra olika förskolor i olika kommuner. De som var med på intervjuerna var förskollärare och fritidspedagoger, sammanlagt femton personer. Intervjuerna spelades in på band som sedan transkriberades. Undersökningen är en kvalitativ studie, vilket innebär att analysera olika variationer som uppkommer i resultatet. Resultat:

    Vi fick en bild av pedagogers uppfattningar av barn med leksvårigheter via våra fokusgruppsintervjuer. Pedagogerna hade skiftande uppfattningar om barn med leksvårigheter och orsakerna till detta. På några förskolor tolkade vi som att de hade kommit längre i synen på olika leksvårigheter och såg många andra bidragande faktorer till leksvårigheterna än enbart barnet. Verksamhetens utbud påverkade också barns förutsättningar och kunde likaså vara upphovet till svårigheterna. 

  • 48.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Estetik och kreativ kommunikation2017Annet (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Forsberg Ahlcrona, Mirella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kreativitet i förskolan2016Bok (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Linköpings universitet.
    To make the unknown know: Assessment in group work among students2017Inngår i: Journal of Education Research, ISSN 1935-052X, Vol. 10, 149-162 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When group work is used as pedagogical practice in compulsory schools, teachers are expected to assess each student’s individual knowledge even if learning has been gained in interaction with other students. This can be particularly challenge for teachers, i.e., the dilemma of reconciling the demands for individual assessment while fulfilling the demand to teach cooperation abilities through group work. Earlier studies concerning group work as classroom activity (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2010, 2011; Hammar Chiriac & Forslund Frykedal, 2011) reveal that assessment is a highly relevant but challenging factor when organising group work in educational settings. To our knowledge, assessment in group work is a rather neglected research area with very little attention being paid to research about this phenomenon. Previous research therefore provides little theoretical knowledge or useful tools to assist teachers in resolving these apparently conflicting demands. The main focus in this chapter is to present and elucidate our current knowledge about assessment in group work. Some of the aspects considered and problematized in this chapter are:

     

    • Purpose of the assessment;
    • What is assessed;
    • How the assessment is carried out;
    • Which level is in focus – individual level, group level or both;
    • How the feedback is implemented; and
    • Who is assessing – teacher, students or both.

     

    Furthermore, an empirically grounded model with the purpose of clarifying different aspects of group assessment will be presented. Finally, the chapter is concluded with some pedagogical implications being suggested.

     

1234 1 - 50 of 189
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf