Endre søk
Begrens søket
1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulhasan, Zaid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Al-Zurbatee, Hawraa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Drönarens utvecklingsmöjligheter tillkostnadseffektiv kartframställning2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Unmanned Aerial System (UAS) eller drönare som det kallas i det vardagliga språket, är ett obemannade flygfarkoster som användes för första gången inom militären. Under de senaste åren har användningen av UAS blivit mer vanligt. Med hjälp av denna teknik kan insamling av data ske. Detta för att drönarna är utrustade med digitala stillbildskameror. Insamlingen av data sker när kamerorna tar bilder av markytan under flygningen. Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med UAS-fotogrammetri för kartframställningsamt om tekniken kan ersätta eller komplettera traditionella kartframställningsmetoder. Root Mean Square (RMS-värdarna) varierade mellan olika undersökningarna, det kan bero på olika saker, exempelvis vad är det för typ av mark, asfalt eller grus, flyghöjden, vilken typ och storlek avstödpunkter har använts, vädret kan även påverka mätningen och så vidare. De ovannämnda orsakerna kan påverka noggrannheten i mätningarna. Resultatet för denna studie är att UAS-fotogrammetrin kan i vissa fall ersätta eller komplettera traditionella kartframställningsmetoderna. Denna studie har genom olika rapporter samt tidigare forskning visat att med hjälp av UAS- fotogrammetri kan kartframställning bli effektivare. Den totala tiden för mätningarna var ganska kort jämfört med traditionella mätningarna. Detta kan medföra en snabb kartframställning via UAS-fotogrammetri. Noggrannheten på experimenten har delvis klarat HMK-rekommendationer, som är 5 centimeter.

  • 2.
    Andersson, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Studie av nyblivna skogsägares värdering vid köp av sina fastigheter2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Carlsson, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Jämförelsestudie mellan digitala terrängmodeller av en bergyta framställda med TLS och med UAS-laserskanning2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitala terrängmodeller (DTM) av bergytor är ett viktigt underlag för bland annat volymberäkning, säkerhetsplanering och inför bergsprängning. DTM kan skapas från punktmoln framställda med terrester laserskanning (TLS) eller obemannade farkoster (UAS) utrustade med laserskanner. TLS är en äldre och mer etablerad metod medan UAS-laserskanning för topografiska syften är nyare. En felkälla med TLS som metod för inskanning av bergsytor är att den inte kan skanna in hela bergytan på grund av att skuggzoner bildas då skanningen endast kan ske nedanför berget. UAS-laserskanning har möjlighet att skanna in en bergyta från olika höjder och vinklar vilket eventuellt hade skapat ett bättre punktmoln.

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka TLS och UAS-laserskanning som metod för inskanning av en bergyta i bergtäkt och försöka redogöra för skillnaderna i kvalitet på DTM och punktmoln från de olika metoderna. Studien gjordes i samarbete med företaget Bohus Bergsprängning AB. En bergyta belägen i en bergtäkt tre mil söder om Uddevalla skannades med TLS och UAS-laserskanning och därefter skapades DTM från varje punktmoln. DTM skapades och jämfördes i programmet Trimble RealWorks.

    Resultatet av georefereringen av punktmolnen från de olika metoderna visade att punktmolnet från TLS uppnådde en osäkerhet på 3,884 mm medan det från UAS-laserskanningen hade en noggrannhet på 61,023 mm. DTM skapades med ett punktavstånd på 0,1 m. DTM innehöll stora hål där punktäthet varit för dåligt, speciellt DTM från UAS-laserskanningen innehöll stora och många hål på grund av dåligt punktmoln. Jämförelsen av modellerna visade en differens mellan -1,277 m och 1,637 m på bergväggen och mellan -0,268 m och 0,557 m på toppytan.

    Resultatet av denna studie visar att TLS är den metod som skapar en DTM av en bergyta med lägst osäkerhet i georefereringen samt det tätaste punktmolnet. Ytterligare studier inom området bör göras för att skapa en nyanserad jämförelse mellan TLS och UAS-laserskanning. Resultatet av denna studie bör ses som en jämförelse mellan ett sämre punktmoln från UAS-laserskanning och ett bättre punktmoln med låg osäkerhet från TLS.

  • 4.
    Carlsson, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Lokalisering av de mest ändamålsenligaplatserna för bostadsexploatering i Uddevalla centrum med avseende på översvämningsrisk: Med hjälp av spatiala data och multikriterieanalys2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uddevalla centrum är beläget intill Bäveån och omges av berg och faktorer såsom höjda vattennivåer och dålig dränering har gett upphov till flera översvämningar i stadskärnan. Syftet med studien var att hitta de lämpligaste platserna i Uddevalla centrum för framtida bostadsexploatering med avseende på översvämningsrisk. Metoden som användes är multikriterieanalys vilken innebär att flera kriterier kan vägas samman till ett resultat. Två separata multikriterieanalyser genomfördes för att först ta fram en karta över översvämningsrisken och sedan en lämplighetskarta för bostadsexploateringslämpligheten. Den programvara som användes var huvudsakligen ArcMap 10.8 och GIS-data inhämtadesfrån bland annat Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Lantmäteriet. Datan användes för att skapa både begränsnings- och faktorkartor vilka sedan kunde kombineras till ett resultat. Liknande studier har gjorts på andra platser tidigare och mycket information finns därmed tillgänglig både med avseende på översvämningsriskkartering och lämplighetsbedömning för bostadsplanering. Vid genomförande av analysen fick samtligafaktorkriterier vikter vilket gjordes med hjälp av metoden Analytical Hierarchy Process (AHP) och rangordning enligt tidigare studier och efter att resultatet tagits fram genomfördesen sensitivitetsanalys med hjälp av metoden ”One-at-a-time” (OAT) för att validera det. Studien har stor betydelse för framtida samhällsplanering i Uddevalla centrum då områden vilka löper stor risk för översvämning kan undvikas för planering av bebyggelse. Resultaten från denna studie kan också tillämpas på andra områden och bidra med kunskap till framtida studier inom fältet. Hänsyn måste dock tas till faktorer såsom val och rangordning, kriterier och klassintervall i och med att sådana faktorer kan ha betydelse för osäkerheter i resultatet. 

    Nyckelord: Multikriterieanalys, översvämningsrisk, bostadsexploatering, GIS-data, Analytical Hierarchy Process (AHP), sensitivitetsanalys, OAT

  • 5.
    Eklund, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Kjörk, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Rättigheter för ledningar: en studie av upplåtelseformer för ledningar i Göteborgs Stad2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter. Denna del är baserad på intervjuer med nio företrädare för olika bolag och förvaltningar med verksamhet i Göteborg. Här redovisas även en del av de avtal som finns i dagsläget. Vid intervjuerna framkom att ledningsägare är intresserade av att få långvarigt skydd till låg ersättning och därför ur den synvinkeln ser ledningsrätt som en önskvärd upplåtelseform. Denna form används dock mycket sällan inom kommunalägd mark i Göteborg då företagen vill undvika tvångsåtgärder och kommunen generellt sett är negativt inställd till att låsa upp mark genom att den belastas med rättigheter som är obegränsade i tid. Kommunen erbjuder sig istället att upprätta nyttjanderättsavtal. Hur dessa sedan utformas är en förhandlingsfråga som avgörs från fall till fall. Även om avtal i stor utsträckning har kunnat upprättas är de i samtliga fall kompromisser. I enstaka fall har inte ens avtal kunnat upprättas då parternas intressen står för långt ifrån varandra. Vår slutsats är därför att vi ser ett behov av en förändrad lagstiftning. Det saknas ett mellanting mellan nyttjanderättsavtal, helt baserade på frivillighet, och ledningsrätt som i sin nuvarande form är problematisk eftersom den ger fördelar för den ena parten på den andras bekostnad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Gustafsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Rättslig reglering av enskilda vägar med fokus på kostnadsansvarets utformning och tillämpning2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De enskilda vägarna utgör ungefär 75 % av alla vägar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanläggningarinnehåller vägar. Drift och underhållskostnader för enskilda vägar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanläggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfällighetsföreningarför vägändamål fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 där tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts på frågor som rör enskilda vägar och kostnader, ersättningarsamt ändrade förhållanden för dessa. Ett antal samfällighetsföreningar för vägändamålhar undersökts och kontaktats för att få reda på hur de ser på systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmänhet anses som rättvist. I hälften av föreningarna hadeförutsättningarna ändrats på sätt som gjorde att andelstalen ändrades. Oftast var det pågrund av ändrad användning av fastigheter eller ändrad fastighetsindelning.Endast i ett fåtal fall hade föreningarna haft problem med utebliven betalning från medlemmarna.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Hellqvist, Emilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Sandoval Palma, Vanessa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Detektera deformationer på träbyggnader med hjälp av terrester laserskanning: En metodstudie på Slåttagården, Delsbo2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Slåttagården i Delsbo är en kulturminnesklassificerad hälsingegård där bebyggelsen står på lerjord vilken är ostabilt och riskerar därför att byggnaderna utsätts för deformationer. För att bevara kulturarvet och för att i framtiden kunna bevara liknande byggnationer med träfasader, undersöks hur deformationer kan upptäckas på träfasader med hjälp av terrester laserskanning. Som metod för att detektera deformationer används olika jämförelsemetoder som punkt till punkt, punktmoln till punktmoln (C2C) och punktmoln till modell. Vårundersökning indikerar på att en förändring kan ha skett och att huset troligen är deformeratsedan byggnationen av huset. Vad som hänt mellan epokerna 2017 och 2023 är ovisst då enpunktmolnsjämförelse mellan dessa epoker visar för små differenser. Inga definitiva slutsatser kan dras om vad differenserna i punktmolnen visar på grund av de sammantagna osäkerheterna i metoden. Det som kan konstateras är att både referensnätet ochgeorefereringen har en väsentlig betydelse för om deformationer kan upptäckas samt att det är viktigt att inte förväxla mätosäkerhet i någon form med verkliga deformationer. För att på bästa sätt upptäcka deformationer på träfasader genom punktmolnsjämförelse behöver ytterligare och mer omfattande studier genomföras för att kunna justera för osäkerheterna ibland annat fasadens ojämna yta, men även för att säkerställa att de sammantagna mätosäkerheterna blir lägre än de storlekar på förändringar som ska analyseras. Ett ytterligarekonstaterande är att med hjälp av kontrollpunkter mätta med totalstation på fönsterdetaljer har en sannolik förändring upptäckts som skett över tid sedan uppförandet av Slåttagården, då våra mätningar antyder på att byggnaden både lutar och skevar. 

  • 8.
    Holmstrand, Alex
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Blomster, Adam
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Samråd eller oråd: Samrådsförförandet vid fastighetsbildning inom strandskyddatområde2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Lantmäterimyndigheten ansvarar för landets fastighetsindelning, som innebär att lantmäterimyndigheten har beslutsrätten vad gäller fastighetsrättsliga frågor och indelningen av landets fastighetsbestånd. I handläggningen av förrättningar måste lantmätaren i många fall ta hänsyn till andra instanser och myndigheters intresse i den aktuella frågan. 

    Strandskyddet har ett stort allmänt intresse med syfte att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv samt bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Kommunerna har fått det övergripande ansvaret för strandskyddet på delegation av länsstyrelsen. Genom detta har kommunerna fått rätten att besluta om dispens eller upphävande av strandskyddet. Trots mandat att ta beslut gällande strandskydd övervakar länsstyrelsen dessa beslut med rätt att överklaga. Lantmäterimyndighetens arbete med ärenden inom strandskyddat område är därför noga bevakat av flera instanser. 

    Mellan åren 2010–2017 fanns det ett dokument som kallades för Gröna häftet. Det kunde ses som en handbok för förrättningslantmätarnas fastighetsbildningsbeslut inom strandskyddat område. Detta dokument ersattes år 2018 med ett nytt dokument, som kallas för Moderniserat arbetssätt mellan lantmäterimyndigheterna och länsstyrelserna, med förhoppning om att samrådsprocessen myndigheterna emellan skulle bli mer effektiv och rättssäker. Syftet med denna studie har varit att utreda huruvida det nya arbetssättet kommit att påverka samrådsprocessen. Detta har gjorts genom litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter relevant bakgrund inom ämnet med erfarenhet av samråd gällande strandskyddade områden. 

    Av litteraturstudierna framgår det tydligt att dokumenten skiljer sig åt vad gäller innehåll och utformning. Gröna häftet tar upp exempel och konkretiserar olika problem, vilka är till nytta för förrättningslantmätarna vid deras bedömning om ett samråd är aktuellt. Att Moderniserat arbetssätt mellan lantmäterimyndigheterna och länsstyrelserna skulle ersätta Gröna häftet ger en skev bild av förväntningarna på innehållet i det nya arbetssättet. Där tyngdpunkten i det nya arbetssättet ligger i hur formalia i en samrådsförfrågan ska vara utformad, utan exempel på när samråd anses nödvändigt. Vilket är vad flera av de intervjuade personerna efterfrågat.

    Ändamålet med det nya arbetssättet var att få ett enhetligt arbetssätt inom hela Sverige. Det skulle innebära att en förrättningslantmätare från de södra delarna av landet ska kunna handlägga ett ärende i de norra delarna av landet, utan att samrådsförfarandet skiljer sig åt. Vad vi i denna rapporten kommit fram till är att det nya arbetssättet inte nått upp till dessa förhoppningar.

  • 9.
    Ingelman-Sundberg, Simon
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Mishal Salem, Ali
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Transformation av stomnät till SWEREF 99: Fallstudie Norra Vätö, Norrtälje kommun 2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige har under lång tid haft flera olika koordinatsystem, både nationella och lokala. Nu genomförs en övergång till ett gemensamt koordinatsystem som kallas SWEREF 99.

    I Norrtälje kommun finns stomnät som är noterade i ett flertal olika koordinatsystem, med ursprung i tidigare förrättningar. Åtskilliga av dessa har dålig orientering i kända nationella koordinatsystem men däremot god inre noggrannhet.

    I detta arbete väljs 12 stomnät för transformation till SWEREF 99 18 00. Detta görs genom att passpunkter mäts in med GNSS-teknik. De inmätta punkterna används sedan för att transformera stomnäten som de är noterade i. Detta gör att i framtiden kan till exempel husutsättningar i de aktuella områdena utföras med enbart GNSS-teknik.

    Stomnäten som väljs finns på norra delen av ön Vätö i Norrtälje kommun.

    GNSS-utrustningen som används för att mäta in punkterna är Leica 1203 nätverks-RTK. De valda passpunkterna mäts in vid två tillfällen med minst 45 minuters mellanrum. Vid varje tillfälle görs 10 mätningar. Sedan beräknas medelvärdet av 20 mätningar.

    När alla punkter väl har mätts in görs transformationer från tre olika från-system till SWEREF 99 18 00. De tre från-systemen är RT 38 2,5 gon V, RT R09 0 gon och ett lokalt 1000/1000-system. Eftersom områdena som är noterade i RT 38 är dåligt orienterade gentemot varandra ger det dålig noggrannhet att transformera hela RT 38-området på en gång. Därför delas RT 38-området in i flera transformationsområden.

    När transformationen gjorts kontrollmäts fastighetsgränser i ett gränsområde där gränspunkternas koordinatsystem är osäkert. Avslutningsvis kontrollmäts en Rix 95-punkt med namnet Klockarängsberget (Rix 95-punktnummer: 119741) som finns på södra delen av Vätö.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Karlsson, Kamilla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Olsson, Johannes
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Finns det behov av att införa blandat huvudmannaskap i detaljplaner?2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Karlsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    UAS-fotogrammetri för kustnära djupmätning: Göteborgs södra skärgård2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att på två områden i Göteborgs södra skärgård undersöka vilken inverkan flyghöjden på drönaren och formatet av den insamlade data har på punktmolnet och på den digitala batymetriska modellen. Två områden i Göteborgs södra skärgård valdes ut i studien: ett beläget på norra sidan av Fotö med en yta på cirka 0.080 km2 och ett beläget på västra sidan av Hönö med en yta på cirka 0.180 km2. För att undersöka inverkan utfördes batymetriska mätningar med multibeamekolod och datainsamling med drönare. Tre olika flyghöjder och två olika lägen på drönarens kamera (2D och 3D) undersöktes. Antalet geostödpunkter (geostöd) har undersökts med. Fem olika flygningar planerades och genomfördes med varierande flyghöjder, kamera-lägen och antal geostöd. En mätning med båt utfördes i varje område. I programvaran Pix4D Mapper användes två olika kalibreringslägen för att undersöka deras inverkan på punktmolnet och den digitala batymetriska modellen. Resultaten visade att en flyghöjd på 70 m var optimalt för de två valda områdena med den använda utrustningen. 3D-läget på kameran och kalibreringsläget ”accurate geolocation and orientation” resulterade i det bästa punktmolnet och den digitala batymetriska modellen. Med denna metod och utrustning kan UAS-fotogrammetri kan användas för att mäta ner till 1.5 m djup.

  • 12.
    Karlsson, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Siverbo, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Ny strandskyddslag: en generell metod för att utse områden för lättnader i strandskyddet på landsbygden2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En ny strandskyddslag träder i kraft den 1 juli 2009. Anledningen till att ett nytt lagförslag har vuxit fram är att det har ansetts finnas brister i nuvarande strandskyddsregler och det har medfört att dagens regler är på väg att urholkas. Stränderna vid kusten och runt de större sjöarna kommer att få ett förstärkt skydd medan lättnader i strandskyddet kan bli aktuellt vid sjöar på landsbygden. Den nya lagen möjliggör en ökad samordning av miljöbalken och plan- och bygglagen genom att kommunerna kommer att få ansvar för upphävande och dispens från strandskyddet vilket gör att strandskyddsfrågorna blir en naturlig del av den kommunala samhällsplaneringen. Kommunerna ska dessutom i sin översiktsplan utse områden som kommer att bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. I dagsläget finns ingen vägledning om hur kommunerna ska gå tillväga vid framtagandet av områden. I detta arbete ges ett förslag till en generell metod som kommunerna kan använda sig av för att få fram områden som kan bli aktuella för lättnader i strandskyddet på landsbygden. Metoden består av en översiktlig analys och en fördjupad analys som inom sig rymmer ett flertal kriterier. Metoden tillämpas på Tanums kommun som i stor utsträckning påverkas av den nya lagstiftningen.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Karlsson, Per Rune
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Reglering av enskilt och gemensamt vid ägarlägenhetsförrättningar: En analys av de två första årens praktiska tillämpning2011Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ägarlägenheter är en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast är avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Det har varit möjligt att bilda ägarlägenheter sedan maj 2009. De 24 ägarlägenhetsförrättningar som registrerats i fastighetsregistret under de två första åren har kartlagts och en analys av olika aspekter på hur förhållandet mellan enskilda ägarlägenheter och gemensam egendom reglerats i förrättningarna har genomförts.

    I ca 20 % av ägarlägenhetsprojekten bildades ägarlägenheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet är bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osäkerhet om ifall lägenheterna i den färdiga byggnaden överensstämmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminärfråga i dessa fall medför att förrättningen inte avslutas förrän byggnaden är klar och därigenom kan lantmäterimyndig­heten säkerställa att fastighetsindelningen överensstämmer med byggnadens slutliga utformning.

    Byggherren är nästan alltid ensam sakägare i förrättningen. Detta gör handlägg­ningen smidig för förrättningslantmätaren men gör också att ingen rättspraxis kommer att utvecklas inom området. Detta medför ett större behov av väl utformade rekommenda­tioner att följa vid handläggningen.

    Byggnadsutformningen har i ett flertal ägarlägenhetsprojekt anpassats för att öka den enskildes frihet och minimera behovet av samverkan mellan samfällighetsföreningen och ägarlägenhetens ägare.

    Lantmäteriets rekommendationer anger att fönster, ytterdörrar och balkongräcken bör ingå i ägarlägenheten, men de kan dessutom helt eller delvis ingå i en gemensamhetsanläggning för att t.ex. yttre underhåll ska skötas gemensamt. Det anges inte hur detta ska formuleras i förrättningshandlingarna och hur det regleras i förrättningarna varierar. I flera förrättningar finns skrivningar om att det yttre underhållet är en del av gemensamhets­anläggning, vilket inte faller inom anläggningslagens tillämpningsområde, då det enligt anläggningslagen krävs att det är ett objekt som upplåts. Det finns ett behov av tydligare rekommendationer från Lantmäteriet om hur sådana anläggningsbeslut ska utformas och i studien föreslås att endast varianten där hela fönstret, ytterdörren eller balkongräcket upplåts för gemensamhetsanläggningen ska rekommenderas av Lantmäteriet.

    Ägarlägenheternas andelstal i gemensamhetsanläggningar sätts vanligtvis efter de två huvudprinciperna lika andel per lägenhet respektive andelstal efter boarea. Det finns olika varianter på principen andelstal efter boarea, vissa syftar till att ge enklare andelstal för att underlätta för samfällighets­föreningens förvaltning och andra till att boarean inte ska få fullt genomslag på andelstalen. Det är inte möjligt att med de genomförda förrättningarna som grund förklara valet av princip för att sätta andelstal med spridningen mellan lägen­heternas boarea i projektet.

    Storleken på den lägsta årliga avsättningen till samfällighetsföreningens underhålls- och förnyelsefond varierar mellan projekten. Flera förrättningslantmätare har låtit byggherren sätta summan, andra räknade på 0,3 % av anläggningskostnaden och vissa har satt summan godtyckligt. Det är bra att relatera avsättningen till prisbasbeloppet för att undgå inflations­effekter.

    Fulltekst (pdf)
    Reglering av enskilt och gemensamt vid ägarlägenhetsförrättningar
  • 14.
    Melin, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Marthinsson, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    En studie om att förbättra registerkartan med mätning och transformation2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi har gjort en studie om hur vi kan förbättra registerkartan med hjälp av mätning med GPS och transformation i området Tobyn i Årjängs kommun. Arbetet innehåller fastighetsbildning förr i tiden och även om hur fastighetsbildning går till i dag. Vidare har vi skrivit om olika mätningsmetoder och fakta om GPS-systemet, exempelvis NRTK, fasmätning, absolutmätning och kort om olika transformationsmetoder. Vi har också skrivit om hur vi gick tillväga när vi först mätte och sedan transformerade. Till detta har vi olika bilagor med jämförelse mellan inmätta och transformerade punkter och kartor som visar hur mycket som skilde mellan transformerade gränser och den befintliga registerkartan. Det finns också en bilaga med flygbild över Tobyn som visar något av hur mätförhållandena är. Vår slutsats är att det gick väldigt smidigt att mäta och transformera och tidsåtgången var inte så stor. Det skilde upp till 75 centimeter mellan transformerad och inmätt punkt på vissa ställen. De största avvikelserna fanns i utkanterna av området Tobyn.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Odby, Christina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Tobiasson, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    En kartläggning av befintliga och planerade vindkraftverk i Västra Götaland2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Parianos, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Dahlqvist, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    En utredning av tekniken "mobile mapping" i kommunal verksamhet2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis work is intended to analyze whether the municipalities has a need for the new technology of mobile mapping.

    Mobile mapping consists of the technologies of laser scanning, photographing and positioning of streets and roads in city environment and in the countryside. When these technologies are operating together a georeferenced three-dimensional image model is created, which has specific coordinates that states its position on the surface of the earth. Thanks to the laser scanning process even measuring can be performed in this model.

    The municipal sector consists of many different departments which use visual spatial information. These departments are an interesting target group for this system. Specific departments within the municipal sector, which we considered were the most suitable, have been selected. Individuals within these departments have replied to a questionnaire where several statements were given. The statements are constructed so that the replies that are received as much as possible describe the need for this new technology. In addition to the questionnaire a number of telephone- and in-depth interviews have been done in purpose of creating a basis which is as solid as possible.

    The results that have been obtained indicate that there is a rather considerable demand for the technology. The majority of the asked professions have given replies which hint that they would appreciate visual measurable spatial information in accurate and detailed 3D-models. The telephone interviews have pointed in this direction as well.

    Since a municipality is organized of a large number of departments which each have a need for the technology, a reference can be made to the expression “many a little makes a mickle”. In other words, the municipal need for the technology is considerable since many different units find their own uses for mobile mapping.

    We have after this investigation obtained a result which implies that mobile mapping would be a good investment for the municipal sector.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Saldert, Hannah
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avdelningen för samhällsbyggnad och samhällsutveckling.
    Kortsiktig byggbudget ger segregerat boende: Forskarkommentar2023Inngår i: Forskning & Framsteg, E-ISSN 2002-5076Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Steen, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Svensson, Tobias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Kartläggning av invasiv trädart med satellitbaserad fjärranalys: Klassificering och identifiering av Pinus Contorta2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Invasiva växter är ett alltmer omtalat problem i samhället och de utgör ett stort hot mot vårt ekosystem, infrastruktur, hälsa och den biologiska mångfalden. Höga kostnader i arbetet med att bekämpa spridandet av de invasiva växterna är ett faktum och moderna satelliter kan erbjuda den data som krävs för att kartera förekomsten av dessa invasivaväxtarter. I tidigare studier för kartläggning av invasiva växter har klassificeringsmetoder som Stödvektormaskin (eng. support vector machine, SVM), Slumpmässig skog (eng. random forest, RF) och algoritmer för texturanalys använts. Information om huruvida mer simpla klassificeringsmetoder kan nyttjas för att genomföra en liknande klassificering av vegetation är begränsad. Likaså studier för kartering av enbart den invasiva trädarten Pinus contorta. Denna studie bygger på användandet av såväl pixelbaserade som objektbaserade klassificeringar för att identifiera och klassificera contortatallen. Vilken form av klassificeringsmetod som är lämplig varierar då alla växter har olika spatiala och spektrala egenskaper. En metod som fungerar för att klassificera en art innebär nödvändigtvis inte att den kommer kunna appliceras på en annan art. Den data som använts i studien är satellitbilder från 2018 som samlats in med Sentinel-2 och har en upplösning på 10 x 10 meter. Data bearbetades sedan i programvaran ArcMap 10.8 under alla stadier av analysen. Fyra olika former av klassificeringar utfördes för att hitta den lämpligaste metoden för klassificering av contortatallen. Klassificeringsresultaten validerades mot svenska lantbruksuniversitetets (SLU) rasterkarta över contortabestånd i det valda studieområdet som finns beläget norr om Härnösand och visade på bristfälliga resultat. Varje klassificering jämfördes mot SLU:s kartering över contortabestånd och med hjälp av ett kritiskt framgångsindex (CSI) som visar på klassificeringsmodellensprestationer lyckad träff (A), överestimerat (B) och miss (C) kunde resultaten enklare analyseras och tolkas. Metoderna i klassificeringsmodellen av Pinus contorta visade på 0,5–0,9 % korrekt klassificering.

  • 19.
    Strandelin, Jeanette
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Bostadsrätten och ägarlägenheten: en jämförande studie2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Tannerfalk, Jakob
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Landsbygdsprogrammet 2007-2013: en jämförelsestudie av genomförandet under åren 2007-2009 avseende infrastruktur (åtgärdskod 125)2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt. Insatserna inom åtgärdskod 125 är trots stora möjligheter relativt enkelspåriga. Av totalt 456 beviljade ärenden (2007-2009) och totalt 16 327 000 kronor utgör i princip allt, med några få undantag, lantmäteriförrättningar rörande ny- eller omprövning av vägsamfälligheter och gemensamhetsanläggningar. En omprövning kan, genom uppdaterade andelstal och nya stadgar, underlätta för framtida samverkan inom de föreningar som förvaltar Sveriges enskilda vägar. Med tanke på att Sveriges enskilda vägar är ett komplement till de allmänna vägarna bör det ligga ett stort intresse i att hålla dessa vägar och dess förvaltande föreningar i bra skick. Trots detta är nyttan med både åtgärdskoden och ny- eller omprövning av vägsamfälligheter/GA på olika sätt ifrågasatt.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT02
  • 21.
    Toftehag, Mikaela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Lilliebjelke, Alexandra
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Riksintressen för kulturmiljövård: En studie över riksintressen för kulturmiljövård och dess inverkan på samhällsutvecklingen i Göteborg2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Byggnader och miljöer av kulturhistoriskt värde ger oss en inblick i de ideal och formspråk som rådde under tiden för byggnadens uppförande. Områdena av riksintresse avser representera delar av Sveriges historia, från stenålder till nutid. Miljöerna ger en unik inblick i de levnadssätt och ideal som rått under seklerna som passerat.

    Studien behandlar riksintressen för kulturmiljövård och dess inverkan på samhällsutvecklingen i Göteborg. Många större städer lider idag av bostadsbrist till följd av ökad befolkning och urbanisering, och nästan två tredjedelar av landets befolkning bor i kommuner där det råder brist på bostäder. Efterfrågan på centralt belägna bostäder medför att förtätning i redan bebyggda områden är ett alternativ för kommunerna att lösa problemet. Konflikt uppstår dock när riksintressen för kulturmiljövård är belägna på attraktiv, central mark, kolliderar med intresset för att utveckla staden. Det råder således delade meningar om vikten av bevarandearbete när efterfrågan på nya, moderna och hållbara stadsdelar ökar.

    För att få en förståelse för hur kommunen hanterar kulturmiljöerna i planarbetet, undersöktes ett antal detaljplaner för Göteborgs centrum. Ett antal kvalitativa intervjuer gjordes i syfte att ge en inblick i kommun och länsstyrelsens syn på ämnet. Resultatet pekar på att riksintressen för kulturmiljövården spelar en viktig roll i den fortsatta samhällsutvecklingen, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv.

1 - 21 of 21
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf