Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 216
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulhasan, Zaid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Al-Zurbatee, Hawraa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Drönarens utvecklingsmöjligheter tillkostnadseffektiv kartframställning2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Unmanned Aerial System (UAS) eller drönare som det kallas i det vardagliga språket, är ett obemannade flygfarkoster som användes för första gången inom militären. Under de senaste åren har användningen av UAS blivit mer vanligt. Med hjälp av denna teknik kan insamling av data ske. Detta för att drönarna är utrustade med digitala stillbildskameror. Insamlingen av data sker när kamerorna tar bilder av markytan under flygningen. Studiens syfte var att undersöka för- och nackdelar med UAS-fotogrammetri för kartframställningsamt om tekniken kan ersätta eller komplettera traditionella kartframställningsmetoder. Root Mean Square (RMS-värdarna) varierade mellan olika undersökningarna, det kan bero på olika saker, exempelvis vad är det för typ av mark, asfalt eller grus, flyghöjden, vilken typ och storlek avstödpunkter har använts, vädret kan även påverka mätningen och så vidare. De ovannämnda orsakerna kan påverka noggrannheten i mätningarna. Resultatet för denna studie är att UAS-fotogrammetrin kan i vissa fall ersätta eller komplettera traditionella kartframställningsmetoderna. Denna studie har genom olika rapporter samt tidigare forskning visat att med hjälp av UAS- fotogrammetri kan kartframställning bli effektivare. Den totala tiden för mätningarna var ganska kort jämfört med traditionella mätningarna. Detta kan medföra en snabb kartframställning via UAS-fotogrammetri. Noggrannheten på experimenten har delvis klarat HMK-rekommendationer, som är 5 centimeter.

  • 2.
    Abdulla, Zine
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Varför blir inte detaljplanelagd mark för bostadsändamål bebyggd?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018, ett resultat av en nationell undersökning av bostadsmarknaden i Sverige, råder det underskott på bostäder i 243 av Sveriges 290 kommuner. För att möta en ökad efterfrågan av bostäder behövs ett ökat bostadsbyggande. I detaljplaner regleras de rättigheter, byggrätter, som anger med vad och i vilken omfattning fastighetsägare får bebygga mark. Detaljplaner är de juridiskt bindande handlingar som upprättas och antas av kommuner i syfte att bland annat bestämma användningen av mark- och vattenområden. Det finns flera orsaker till bostadsbristen och en är att Sveriges befolkning fortsätter att öka, både på grund av naturlig befolkningstillväxt och på grund av immigration. En växande befolkning medför bland annat ett ökat bostadsbehov vilket i sin tur ställer krav på bostadsmarknaden, nämligen att utbudet av bostäder ska anpassas efter bostadsefterfrågan. En annan orsak är att det idag är den privata sektorn som står för den större delen av bostadsförsörjningen. Den privata sektorn har inte det ansvar som kommuner har vad gäller att tillgodose kommuninvånares bostadsbehov, utan de privata aktörerna har som syfte att gå med vinst. Följaktligen innebär det att privatägda bygg- och bostadsföretag bygger när det är ekonomiskt gynnsamt och inte endast för att det finns ett bostadsbehov. Med anledning av att det i dagsläget ännu råder bostadsbrist i flertalet kommuner, vilket är problematiskt, är det intressant att undersöka vilka faktorer som har betydelse för bostadsbyggandet.

    I examensarbetet studerades gällande detaljplaner för bostadsändamål. De detaljplaner som inte var genomförda användes som underlag vid intervjuerna med berörda fastighetsägare, det vill säga fastighetsägare som är i besittning av outnyttjade byggrätter för bostadsändamål.

    Syftet med studien var att försöka komma underfund med vilka faktorer som påverkar att detaljplanelagd mark för bostadsändamål inte bebyggs.

    Studiens resultat visar att bland faktorerna är det främst marknadsläget, hög- och lågkonjunktur, som påverkar huruvida bostadsbyggande kommer igång eller inte. Det är även faktorer som till exempel bygglovshandläggningstider som påverkar hur snart ett bostadsbyggande kan komma igång.

    Slutsatsen av studien var bland annat att marknadsläget verkar vara den mest påverkande faktorn och eftersom marknaden styrs av vinstberoende aktörer kommer utbud och efterfrågan inte alltid mötas. Andra slutsatser som drogs var att det som byggs inte är det som efterfrågas och att bygglovshandläggningstiden tar längre tid än vad som regleras i plan- och bygglagen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ahonen, Patricia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Heimdal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Samordnat planförfarande: en förenkling?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samordnat planförfarande reglerar hur samråd, kungörelse och granskning kan förenklas och samordnas med ett ärende som prövas enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Samordnat planförfarande infördes i plan- och bygglagen 1 jan 2015. Tidigare har förfarandet reglerats som ett enkelt förfarande. Enkelt förfarandet infördes i nya plan- och bygglagen år 2011 efter att utredningar och förarbeten konstaterat att en enklare planprocess behövs för att effektivisera byggandet och snabba på samhällsutvecklingen. Förenklingsmöjligheten ska också bidra till att dubbelt arbete och dubbel prövning undviks. För att kunna tillämpa förfarandet ställs vissa krav. Om kraven uppfylls kan kommunen hoppa över samråd och i vissa fall även nyttja den miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen i väg- eller järnvägsplanen. Vid ändring av väglagen och lagen om byggande av järnväg år 2013 infördes motsvarande förenklings- och samordnings bestämmelser även i dessa. Studien visar dock att Trafikverket inte kan förenkla samrådet på samma sätt som kommunerna och att det är svårt för Trafikverket att använda sig av en miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen av kommunen. Studien bygger på svar från enkäter som skickats ut till kommuner och Trafikverk samt intervjuer. Svaren från enkäterna visar att kunskapen om förfarandet är väldigt låg både hos kommunen och Trafikverket. Ett fåtal respondenter anger att de har använt förfarandet och har olika syn på vilka fördelar respektive nackdelar förfarandet medför. Av studien har vi konstaterat att samordnat planförfarande är svårt att tillämpa vilket medför att det sällan används. Studien visar att en mer generell samordning används eftersom parterna ser fördelar i att dela utredningar och i vissa fall även försöka hålla gemensamma samråd för att öka allmänhetens förståelse och undvika dubbla budskap. Det kan konstateras att den kommunala planprocessen och planprocessen för statlig infrastruktur skiljer sig både processuellt och tidsmässigt vilket är den största anledningen till att samordnat planförfarande låter fint men är svårt att förverkliga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Alizadeh Khameneh, Mohammad Amin
    et al.
    KTH.
    Eshagh, Mehdi
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars E.
    KTH.
    Optimisation of Lilla Edet Landslide GPS Monitoring Network2015Inngår i: Journal of Geodetic Science, ISSN 2081-9919, E-ISSN 2081-9943, Vol. 5, nr 1, s. 57-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the year 2000, some periodic investigations have been performed in the Lilla Edet region to monitor and possibly determine the landslide of the area with GPS measurements. The responsible consultant has conducted this project by setting up some stable stations for GPS receivers in the risky areas of Lilla Edet and measured the independent baselines amongst the stations according to their observation plan. Here, we optimise the existing surveying network and determine the optimal configuration of the observation plan based on different criteria.We aim to optimise the current network to become sensitive to detect 5 mm possible displacements in each net point. The network quality criteria of precision, reliability and cost are used as object functions to perform single-, bi- and multi-objective optimisation models. It has been shown in the results that the single-objective model of reliability, which is constrained to the precision, provides much higher precision than the defined criterion by preserving almost all of the observations. However, in this study, the multi-objective model can fulfil all the mentioned quality criteria of the network by 17% less measurements than the original observation plan, meaning 17%of saving time, cost and effort in the project.

  • 5.
    Alizadeh-Khameneh, Mohammad Amin
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology, Division of Geodesy and Satellite Positioning, Stockholm, Sweden.
    Eshagh, Mehdi
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Jensen, Anna O.
    KTH Royal Institute of Technology, Division of Geodesy and Satellite Positioning, Stockholm, Sweden.
    Optimization of deformation monitoring networks using finite element strain analysis2018Inngår i: Journal of Applied Geodesy, ISSN 1862-9016, E-ISSN 1862-9024, Vol. 2, nr 2, s. 187-197Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    An optimal design of a geodetic network can fulfill the requested precision and reliability of the network, and decrease the expenses of its execution by removing unnecessary observations. The role of an optimal design is highlighted in deformation monitoring network due to the repeatability of these networks. The core design problem is how to define precision and reliability criteria. This paper proposes a solution, where the precision criterion is defined based on the precision of deformation parameters, i. e. precision of strain and differential rotations. A strain analysis can be performed to obtain some information about the possible deformation of a deformable object. In this study, we split an area into a number of three-dimensional finite elements with the help of the Delaunay triangulation and performed the strain analysis on each element. According to the obtained precision of deformation parameters in each element, the precision criterion of displacement detection at each network point is then determined. The developed criterion is implemented to optimize the observations from the Global Positioning System (GPS) in Skåne monitoring network in Sweden. The network was established in 1989 and straddled the Tornquist zone, which is one of the most active faults in southern Sweden. The numerical results show that 17 out of all 21 possible GPS baseline observations are sufficient to detect minimum 3 mm displacement at each network point. © 2018 Walter de Gruyter GmbH, Berlin/Boston.

  • 6.
    Andersen Engstrand, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommuners uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av detaljplan som reglerar de ekonomiska och praktiska frågor som krävs för genomförandet. De ingående parterna är kommunen, i egenskap av planmyndighet, och en privat fastighetsägare som önskar utveckla sin fastighet, en exploatör. Avtalslagen och avtalsfrihet råder i grunden men exploateringsavtalets innehåll regleras till viss del i Plan- och bygglagen. Kommunen som myndighet måste också förhålla sig till det offentligrättsliga såsom kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och EU:s statsstödsregler.

    Syftet med studien är att undersöka i vilket utsträckning, och med vilka metoder, kommunerna arbetar med uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal. För studien användes en induktiv metod. Material har sedan samlats in genom enkäter till Sveriges samtliga kommuner samt djupintervjuer med två utvalda kommuner. Enkätsvaren har tolkats kvantitativ och kvalitativt medan intervjuerna endast har tolkats kvalitativt.

    80 svar inkom på enkäterna. Där framgick att 68,8 % ansåg sig inte ha en rutin för generell uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal. Majoriteten av de som ansåg sig ha en rutin angav "projektledare följer upp" eller "kontinuerlig uppföljning" som den gällande rutinen. På specifika frågor kring uppföljning av fastighetsbildning och ekonomisk säkerhet ansåg sig kommunerna i högre utsträckning ha rutin för uppföljning, 82,2 % respektive 77,8 %. Fastighetsbildning angav kommunerna att de kunde säkerställa genom att själva ansöka om förrättning i de fall det var en kommunal angelägenhet. Ekonomisk säkerhet säkerställer kommunerna främst genom att kräva säkerhet innan avtalstecknande, alternativt att projektledaren ansvarar för uppföljningen.

    Vid enskilt huvudmannaskap ansåg en del kommuner att det var mer att följa upp, en del att mindre uppföljning sker. Uppföljning sker till exempel genom slutbesiktning eller platsbesök.

    De två intervjuade kommunerna beskrev hur projektledarens rutin för uppföljning kan fungera och att de båda arbetar aktivt med uppföljning. En kommun hade hjälp av en koordinator och båda arbetade delvis med ett elektroniskt system.

    Slutsatsen är att en del kommuner arbetar aktivt med uppföljning av åtaganden, men att det förekommer en hel del brister. Vissa kommuner verkar inte aktivt arbeta med uppföljningen. Bland dessa kommuner återfinns många av de som skriver noll eller väldigt få avtal årligen, men också flera kommuner som skriver många avtal årligen.

  • 7.
    Andersson, Anna-Lotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Andersson, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Att neka rivningslov enligt PBL 9 kap. 34 § 22020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader från rivning används PBL 9 kap. 34 § 2 om byggnaden är placerad inom detaljplan eller områdesbestämmelser. Förarbeten till paragrafen är tydliga med att vad som definieras som kulturhistoriskt ska avgöras med hänsyn till lokala överväganden. När en ansökan om rivningslov inkommer till kommunen ska den prövas mot PBL 9 kap. 34 § 2. För att kunna neka rivning ska byggnaden uppfylla rekvisitet kulturhistoriskt värdefull. Det kulturhistoriskt värdefulla kan vara byggnaden i sig eller den helhetsmiljö byggnaden är en del utav. För att styrka det kulturhistoriska värdet används utlåtanden från muséer, kulturinventeringar, privata företag med bebyggelseantikvarisk kompetens och kommunens egna planer.

    Kommunernas kulturhistoriska planer och program är inte alltid uppdaterade, vilket ställer högre krav på kunskapen om kulturhistoriskt värdefulla byggnader hos kommunernas tjänstepersoner. Studien tyder på att det finns en varierande kunskapsnivå bland tjänstepersonerna som deltagit i enkätundersökningen, i vissa fall förekommer feltolkningar av lagen. Det går inte att härleda kunskapsnivån till varken utbildning eller erfarenhet inom yrket. När tjänstepersonerna brister i kunskapen försvårar det kommunernas förutsättningar att följa lagens intentioner. För bedömning av en byggnads kulturhistoriska värde är bebyggelseantikvarisk kompetens till stor hjälp. Kommunerna bör uppdatera och utöka inventeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader för att kunna göra kvalificerade avvägningar när det gäller att neka eller bevilja rivningslov.

    Studien visar på brister när det gäller kommunens information till fastighetsägare om fastighetsägarens rättighet till ersättning vid nekat rivningslov. Det är dessutom ovanligt att kommunerna budgeterar för denna ersättning. Det är svårt att avgöra varför kommunerna brister i informationen till fastighetsägarna och om bristen av budget leder till sämre information. Faktum kvarstår dock, kommunen är skyldig att ersätta fastighetsägaren om skadan av det nekade rivningslovet uppfyller kvalifikationsgränsen betydande skada i förhållande till värdet på berörd del av fastigheten.

    Lagstiftningen är tydlig, men kunskapen behöver spridas bland Sveriges kommuner för att i större utsträckning möjliggöra bevarandet av kulturhistorsikt värdefulla byggnader.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Ahl, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Täktverksamhet: En undersökning av beslut om avgifter och nedsättning2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.

    Grunden till denna studie är frågeställningarna;

    1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter?

    2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften?

    3. I vilken utsträckning begär verksamhetsutövare nedsättning av tillsynsavgiften?

    Begreppet täkt definieras som arbetsföretag vilket primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet. Detta sker antingen genom direktförsäljning eller i övrig verksamhet inom det egna företaget. Arbetet handlar endast om tillståndspliktiga täkter och i Sverige finns det omkring 2300 sådana igång. Tillsynsavgiften för täkterna ligger på omkring 800 kronor per timme och i snitt läggs det enligt våra intervjuer tio timmar tillsynstid per täkt och år. Det sammanlagda beloppet på tillsynskostnader i Sverige ligger således på drygt arton miljoner kronor.

    Arbetet inleds med en teoridel där läsaren ges möjlighet att få en djupare förståelse för täkter, tillsynsavgifter, nedsättning och de lagrum som skall följas i samband med detta. Teorin grundas på litteraturstudier och samtal med sakkunniga. Följt av teorin kommer en undersökning som valdes att utföras genom intervjuer med ett visst antal kommuner, Länsstyrelser och verksamhetsutövare. Sammanställningen av intervjuerna blev grunden för det avslutande resultatet och de slutsatser som kunde tas av undersökningen.

    Resultatet av arbetet visar på att tillsynsmyndigheter fattar beslut om tillsynsavgifter och nedsättning på olika sätt och grunder. För att få en mer likvärdig hantering av frågorna skulle en tydligare och mer konkret lagstiftning behöva arbetas fram. Vi kunde också fastslå att Naturvårdsverket som har en tillsynsvägledande roll i sammanhanget inte verkar nå ut till de tillsynsansvariga då de flesta av dem inte vet om att Naturvårdverket tillhandahåller detta stöd. Det är många frågor som väcks efter att ha fullbordat denna studie och listan på förslag till framtida arbete kan därmed göras lång

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik och naturvetenskap.
    Boström, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik och naturvetenskap.
    Emballagenedbrytning: Framtagning av förslag till utformning av ny arbetsstation till Volvo Pentas fabrik i Vara2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    AB Volvo Penta tillverkar och säljer motorer och drivsystem för marina och industriella applikationer. Fabriken i Vara är specialiserad inom tillverkning av marina dieselmotorer.Varafabriken står inför stora förändringar som kommer att innebära bland annat utbyggnation, ombyggnation och förflyttningar av arbetsplatser. Detta till följd av en sammanslagning med Volvo Penta Production (VPP) som i dagsläget ligger i Göteborg. I samband med sammanslagningen ska stationen för emballagenedbrytning flyttas. Samtidigt ska utformningen ses över för att kunna göra stationen effektivare och mer ergonomisk.Syftet med projektet är att utforma en arbetsstation där effektiv nedbrytning av befintligt emballage kan genomföras på ett ergonomiskt sätt för stationens operatörer. Målet var att ta fram ett lösningsförslag där layout, utrustning och arbetssätt ingår.För att uppfylla syfte och mål utfördes litteraturstudier, datainsamling och faktainsamling. Teorin som studerades behandlade främst lean, stationsutformning, arbetsmiljö och ergonomi. Data samlades in genom en nulägesanalys där dagens station undersöktes. Intressenter, tidigare studier och befintligt emballage identifierades och sammanställdes. Därefter utfördes benchmarking på VPP i Göteborg, Logent AB i Skövde och Mape Sweden AB i Trollhättan. Faktainsamling gjordes i form av observationer på plats, intervjuer och en workshop med operatörer och medarbetare.Därefter startade processen med framtagning av lösningsförslag. Krav på en ny station identifierades och utgjorde ett underlag inför framtagningen. Därefter studerades möjliga flöden för en ny station. Dels undersöktes det befintliga flödet och dels andra möjliga flöden. Efter analys av flödena gick projektgruppen vidare med två flöden. Ett flöde med parallella banor och ett flöde med U-formad bana. Sedan formades möjliga layouter. Dessa vägdes mot identifierade krav och befintlig teori och resultatet blev en U-cell med yttre placering av operatör och material.Dagens station måste göras om då den är klassad som en riskarbetsplats. Det framtagna förslaget är tänkt som vägvisning för Penta. Förslaget behöver utvecklas vidare för att kunna implementera förändringarna.

  • 10.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Patriksson, Linnéa
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Northvolts etablering leder till påskyndade detaljplaneprocesser: Hur har processen sett ut och vilka konsekvenser/risker medföljer?2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En effektivare detaljplaneprocess efterfrågas och en debatt om långsamma processer pågår. Detaljplan är ett viktigt verktyg för Sveriges samhällsutveckling och syftar till att reglera och lämplighetspröva mark- och vattenanvändningen i förhållande till den specifika platsen. Det är därför viktigt att processen är demokratisk och att alla delar utreds för att kommunen ska kunna avväga intressen och bedöma ifall kommande markanvändning är lämplig.

    I studien har två påskyndade detaljplaneprocesser i kommunerna Skellefteå och Göteborg undersökts. Detaljplanernas gemensamma faktor är att planläggningen ska möjliggöra etablering av industriverksamheten Northvolt. Handläggningstiden för detaljplaner är i genomsnitt 24 månader i Skellefteå och 27 månader i Göteborg.

    Studiens syfte är att utreda kommunernas tillvägagångssätt i arbetet med att ta fram detaljplanerna. Skellefteås detaljplanearbete har tagit sex månader och Göteborgs detaljplan beräknas vinna laga kraft i arbetets tionde månad. För att ta reda på vad som orsakat den snabba detaljplaneprocessen har författarna utrett hur kommunerna har arbetat och vad detta arbetssätt leder till för konsekvenser och risker. Svaren på studiens frågeställningar är bland annat baserat på intervjuer där två tjänstemän från respektive kommun intervjuats. Detaljplanehandlingar och artiklar har även undersökts för att besvara studiens frågeställningar.

    Undersökningen redovisar likheter och skillnader i kommunernas arbetssätt och presenterar konsekvenser och risker med de påskyndade detaljplaneprocesserna. Resultat från studien visar att en påskyndad detaljplaneprocess kräver god kommunikation mellan förvaltningar och ett sammansatt projektgrupp. Den viktigaste faktorn för de påskyndade detaljplanearbetet har visats vara att det funnits ett gemensamt mål och att politikerna prioriterat planen och tillsatt ett team.

    Skellefteå och Göteborgs utredningsarbete har skilts åt vilket har bidragit till varierande detaljeringsgrad i utredningsmaterialet som redovisas i kommunernas miljökonsekvensbeskrivning. Tecken på den forcerade detaljplaneprocessen tydliggörs i kommunernas samråd- och granskningshandlingar. Frågan är ifall det är möjligt att uppnå kombinationen av skyndsamt genom- och välarbetade detaljplaner. Arbetssättets lämplighet är beroende av hur arbetet forceras och det är viktigt att göra noggranna avvägningar, ta grundade beslut och att inte glömma bort syftet med detaljplaneläggning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bosson, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: En kartläggande och jämförande studie av hur kommuner och Länsstyrelser tillämpar lagstiftningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan.

    Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien.

    Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Collby, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Planprocessen utifrån ett gentrifieringsperspektiv: En studie med gentrifiering i fokus för fyra stadsdelar i Göteborg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gentrifiering är ett begrepp för den förändringsprocess som uppstår i en stadsdel där människor med hög ekonomisk status flyttar in ett område, som tidigare dominerats av människor med lägre socioekonomisk status. Processen sker vanligtvis stegvis och påverkar bland annat det ekonomiska, sociala, fysiska och kulturella intrycket i stadsdelen. Begreppet i sig är inte allt för omtalat inom stadsplanering eller av politiker. De väljer istället att använda ord som integration i sitt arbete då det lämnar ett positivt intryck. Gentrifieringsprocessen kan på sikt ge positiva effekter till en stadsdel om den genererar tillväxt samt bidrar till ökad service i området. Den negativa sidan av gentrifieringsprocessen är dock mer omtalad. De negativa effekterna präglas av konsekvenser för de boende i ett område där hyrorna ökar och de inte längre har råd att bo kvar. Orsaken till prisökningen och att människor tvingas flytta kan vara en påföljd av den om- och nybyggnation som drivs av kommunen och exploatörer. Fenomenet uppstår världen över, men på grund av den omfattande exploateringsgraden inom Göteborgs Stad kommer studien baseras utifrån kommunen. Denna studie har som syfte att undersöka hur Göteborgs Stad förhåller sig till begreppet gentrifiering och till vilken utsträckning de jobbar med dess påföljder när de lägger nya detaljplaner för ett område. Studien är även ämnad till att utreda kommunens ställningstagande till begreppet samt om det är medvetna eller omedvetna beslut som tas under planarbeten, vilket i sin tur kan leda till gentrifiering av det detaljplanelagda området. För att avgränsa studien valdes fyra områden ut i Göteborg med liknande förutsättningar, där en ny detaljplan vunnit laga kraft och exploatering är antingen igång eller färdigställd. En kvalitativ metod har använts för både inläsning av material och de intervjuer som genomförts med kommunen, exploatör och doktorand i kulturstudier. Detta för att få en bred insikt i tankegångarna kring utformandet av detaljplanerna samt exploateringen. Efter genomförd studie har vi konstaterat att gentrifiering är ett känsligt laddat begrepp. I samband med utförda intervjuer för studien framkom det att de som arbetar med stadsutveckling till viss del har kännedom kring begreppet och dess innebörd, men har svårt att placera och ta ställning kring det. Samtidigt har de en stark tro om att just deras projekt kommer generera en positiv gentrifieringseffekt för området de projekterar. Vissa intervjuade redovisade även för viss typ av medveten gentrifiering, då de ansåg att ett ökat befolkningsantal och variation av befolkningsgrupper kunde bidra till någonting positivt trots den eventuella risken för gentrifiering i det exploaterade området

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Thyrsson, Alicia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Marklov för trädfällning & skogsplantering: Kravets omfattning och utbredning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom samhällsplanering finns det många regleringar som kan göras för att styra markanvändningen inom ett område och en detaljplan är ett instrument som Sveriges kommuner har tillgång till för detta syfte. I en detaljplan kan kommunen specificera egenskaper som ska gälla inom det aktuella området, exempelvis skydd av träd som den här studien handlar om. I PBL 9:12 står det att kommunen i en detaljplan får bestämma att det ska krävs marklov för trädfällning och skogsplantering och då behövs en planbestämmelse som anger vad som gäller. En ansökan om lov för att fälla träd och/eller skogsplantera ska skickas till kommunen som prövar om ansökan ska beviljas eller avslås. Att ange marklov för trädfällning i detaljplanen skyddar på så vis träd från fällning som annars kan sågas ner utan att kommunen behöver upplysas.

    Undersökningen syftar till att granska i vilken omfattning som Sveriges kommuner använder sig av möjligheten att bestämma om marklov i detaljplan. Vidare undersöks kommunernas motiv till att skydda träd och om det görs på annat vis än med planbestämmelse om marklov samt om det skett någon förändring hur kommunerna reglerar träd i detaljplanerna år 2017 jämfört med 1990, när planbestämmelsen relativt nyligen hade införts. Detta har skett med både kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en mångsidig och komplett studie.

    Resultatet visar att kommunerna använde planbestämmelsen om marklov för trädfällning 60 av detaljplanerna år 2017. Skydd av träd försöker kommunerna i vissa fall uppnå på andra sätt än marklov, bland annat genom att ange bestämmelse om trädskydd. Motiven kommunerna anger för att skydda träd varierar stort och det finns ekologiska, sociala och estetiska skäl. I jämförelsen av detaljplaner från år 2017 och år 1990 har skillnader setts. Fler planer år 2017 med marklovsplikt för trädfällning har observerats samt fler och mer varierade motiveringar. Marklov för skogsplantering har påträffats endast en gång i sammanlagt 1 353 detaljplaner.

    Slutsatsen är att reglering av marklovsplikt för trädfällning och skogsplantering är ett verktyg som kommunerna bör använda i större utsträckning i de fall kommunerna vill reglera och säkerställa träden ett fullgott skydd.

  • 14.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Carmesund, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Handläggningstiden vid bygglov: En studie kring kravet i PBL 9:272015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL 9:27 ska en ansökan om lov handläggas skyndsamt och sökanden ska meddelas beslut inom tio veckor från det att en komplett ansökan har kommit in till byggnadsnämnden. Syftet med kravet var att effektivisera handläggningsprocessen och minska skillnader i handläggningen mellan olika kommuner. I samband med införandet valde man att inte koppla någon sanktion till kravet med motivet att målet med en effektivare handläggningsprocess skulle uppfyllas ändå. Efter flera anmälningar till JO kan man konstatera att kommunerna i flera fall inte uppfyller kravet på en handläggningstid inom tio veckor. Eftersom det inte finns några sanktioner kopplade till kravet kan kommunerna utan risk ta den tid de anser sig behöva för handläggning. Därigenom motverkas även syftet med en enhetlig bygglovsprövning i Sverige.

    Syftet med studien är att undersöka hur långa handläggningstiderna är vid bygglov. Genom ett omfattande granskningsarbete av bygglovsärenden hos sju kommuner i Västra Götalands län skulle huvudfrågan om kommunerna handläggningstider uppfyller kravet i PBL 9:27 besvaras. Studien avgränsar sig till ärenden från 2014 med åtgärder gällande nybyggnation av byggnad. Materialet sammanställdes i en datamatris för respektive kommun. Utöver datamatrisen fick respektive kommun besvara ett frågeformulär angående arbetsbelastning. Syftet med formuläret var att koppla resultatet från granskningen till hur arbetssituationen såg ut för de anställda under år 2014.

    Av de 436 granskade ärendena var det 44 ärenden som inte uppfyllde kravet på en handläggningstid inom tio veckor, vilket motsvarar cirka 10 % av antalet granskade ärenden. Av de ärenden som inte uppfyllde kravet i PBL 9:27 var 32 fastigheter belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelser och resterande tolv var belägna utanför detaljplanelagt område. Av de 32 ärendena vars fastigheter var belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelse innebar 13 ärenden en liten avvikelse från gällande bestämmelser och resterande 19 överensstämde med detaljplanen eller områdesbestämmelserna.

    Utifrån resultatet är slutsatsen att kommunerna även fortsättningsvis behöver arbeta med sina handläggningstider. Under granskningen noterades även att det brister i kommunernas dokumentation kring viktiga datum och att kommunerna har olika syn på huruvida en ansökan ska anses vara komplett. Förslagsvis bör tydligare riktlinjer upprättas kring dokumentation och när en ansökan ska anses vara komplett.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Wagerland, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Gestaltningsprogram kopplat till detaljplan: Gestaltningens påverkan på hållbarhetsdimensionerna2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I planprocessen arbetar kommuner med gestaltning. För att specificera och motivera utformningen av den byggda miljön kan kommunen välja att ta fram ett gestaltningsprogram i samband med att en detaljplan tas fram eller ändras. Detta kan ske i kommunens egen regi eller i samverkan med byggherre. Gestaltningsprogram har ingen juridisk verkan utan bör användas som ett vägledande dokument vid exempelvis bygglovsprövning. Gestaltning kan bridra till att kommuner uppnår de nationella målen för hållbart samhällsbyggande och propositionen Politik för gestaltad livsmiljö.

    Det kan vara svårt för kommuner att förhålla sig till en detaljplan som är juridiskt bindande och ett gestaltningsprogram utan juridisk verkan, vilket kan skapa osäkerhet kring hur dokumenten kan användas tillsammans. Studien grundar sig därför på att utreda huruvida ett gestaltningsprogram bör göras juridiskt bindande eller inte samt vad ett mer juridiskt bindande gestaltningsprogram skulle ha för inverkan på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. För att undersöka hur kommuner arbetar med gestaltning i praktiken och hur de ser på gestaltningsprogrammets eventuella juridiska verkan användes Lilla Edets kommun som ett exempel i studien. 

    Studiens resultat presenterar hur kommunen förhåller sig till styrande dokument, lagar och riktlinjer. Det framgår att det inte är juridiskt korrekt att koppla samman gestaltningsprogram med en detaljplan. Idag behöver gestaltning beskrivas direkt i planbestämmelserna för att bli juridiskt bindande. Vidare presenteras att gestaltning har stor inverkan på hållbarhetsdimensionerna på lång och kort sikt. Studiens resultat tyder på att ett juridiskt bindande gestaltningsprogram kan främja en god gestaltning, vilket skulle resultera i en god balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

  • 16.
    Andersson, Oskar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Persson, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Flödesförbättring för processkedja på GKN2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    GKN Aerospace är en världsledande leverantör av flygmotorkomponenter. Aerospace delen har totalt 35 anläggningar på fyra kontinenter och sysselsätter i skrivande stund över 12,000 personer. Produkterna produceras i svårarbetade material med extremt höga krav på noggrannhet.

    Fallstudien har genomförts på GKN Aerospace i Trollhättan och syftar till att identifiera störningsmoment i den inledande delen av processkedjan för produkterna LM2500 och 3-9C. Målsättningen är att arbetet ska mynna ut i åtgärdsförslag som syftar till att jämna ut flödet och skapa förutsättningar att hålla den givna takttiden på elva timmar.

    GKN har under lång tid arbetat med Lean Production som därför ligger till grund för den teoretiska referensramen. Den huvudsakliga metoden för arbetet var datainsamling från affärssystemet, som har kompletteras med intervjuer och observationer i verksamheten. En viktig del inom Lean är att eliminera slöserier. Därför har de åtta slöserierna legat som grundstruktur för resultatdelen. Utifrån den valda strukturen kunde ett flertal slöserier identifieras. Tillsammans med analysen som är underbyggd av teori och datainsamling mynnar arbetet ut i förbättringsförslag, där de viktigaste är:

    • Se över underhållsrutiner då maskinstopp ger upphov till förhållandevis många timmars väntan och medför oförutsägbarhet i produktionen.

    • Utjämna arbetsbördan mellan processerna för att minska balanseringsförluster i

    produktionen.

    • Arbeta mot att initiera ett enstycksflöde genom separation av operationer som i dagsläget bearbetas i samma maskin.

  • 17.
    Andersson, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Studie av nyblivna skogsägares värdering vid köp av sina fastigheter2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Asad, Ahmed
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Sallander, Rikard
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Balansering och tidsoptimering av materialsatsning till F12-monteringen på Parker PMDE Trollhättan2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I industriföretag används managementverktyg för att utveckla och effektivisera verksamheten så att ledtider och slöseri reduceras i samtliga processer. Parker PMDE Trollhättan tillverkar hydraulikmaskiner. Sedan 90-talet har Parker bedrivit verksamhetsutveckling enligt management principer i Lean Production. Ett nästa steg i Parkers ständiga förbättringsarbete var att undersöka möjligheter att utveckla en materialsatsningsavdelning så att en person kan förse monteringen med material tillräckligt snabbt utan att extra resurser behöver tillsättas. I dagsläget råder det obalans gentemot takttider i monteringen och det tar längre tid för satsningen att plocka ihop fyra satser än vad det tar för monteringen att förbruka dessa satser.Målet med examensarbetet var att ta fram förbättringsförslag där en person får förutsättningar att plocka ihop material till montering av fyra hydraulikmaskiner på mindre än 16 minuter. Delmålen var att göra en kartläggning av tider och arbetsmoment vid satsningen. Avgränsningarna i projektet var att inte undersöka processer utanför satsningen. Examensarbetet utformades efter DMAIC-metodiken, som är en projektmodell för faktabaserad problemlösning och tydlig struktur. Metoderna som användes vid insamling av data var observationer och analys av videoinspelat material som utfördes i programvaran AviX Method. Videoinspelningarna kategoriserades som olika aktiviteter i satsningsprocessen där gång, plock, scannertid, förmontering och övrig tid var de största kategorierna. Arbetsmoment identifierades som var tidskrävande och ej tillförde värde i processen. Mätningarna låg till grund för generering av lösningsförslagen.Baserat på ovanstående resultat och med hjälp av brainstorming genererades lösningsförslag tillsammans med produktionstekniker och materialhanterare. De lösningsförslag som uppfyllde målet med projektet att plocka en 4-sats under 16 minuter var pick by voice, pick by light, ringscanner och flytt av kilpress. Pick by voice anses vara lösningen som företaget bör införa eftersom den reducerar plocktid, scannertid och är ett flexibelt system. Ytterligare två lösningsförslag togs fram som inte uppfyllde målet men uppfattas som värda för företaget att utreda vidare utifrån Lean Production och ergonomiska skäl. De lösningsförslagen som inte uppfyllde målen bestod av en förändring av plockrundan och införande av en magnetlyft.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Augustsson, Angelica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Albertsson, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lantmäterier i Norden: Dess centralorganisationer och det nordiska samarbetet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa likheter och skillnader mellan de olika centralorganisationerna inom lantmäteri i Norden. Studien omfattar även det nordiska samarbetet för att skapa en djupare förståelse för hur länderna samarbetar inom lantmäteri.

    De nordiska ländernas centralorganisationer skiljer sig åt i uppbyggnad och arbetsmetoder. Fastighetsförändringar och den fastighetsrättsliga hanteringen är av lika stor vikt i samtliga länder som ingår i studien men hanteras på olika sätt. Danmarks centralorganisation består av tre styrelser. Privata aktörer utför förrättningar som sedan rapporteras till styrelserna för registrering. Organisationen är komplex på så vis att den inte är uppbyggd som en enda organisation, utan består av flera samarbetande parter. Finlands centralorganisation består av flera enheter, områden och avdelningar som styrs av direktörer. Organisationen är statlig där både förrättningar och inskrivning ligger inom centralorganisationens ansvar. Norges centralorganisation är statlig, med få arbetsområden och inriktningar. Inom organisationen hanteras kartor, inskrivning och fastighetsregistrering. Jordskifteretten, vilket är det domstolsväsen som utför stora och tvistiga förrättningar, så som jord-, skogsbruks- och samfällighetsförrättningar. Kommunerna utför de mindre och enklare förrättningarna, exempelvis fastighetsreglering inom detaljplan. Norges organisation går mot en privatiserad förrättningsprocess för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet. Norges organisation är mindre i omfattning än de anda nordiska ländernas. Organisation består av färre divisioner och saknar enheter. Sverige har en statlig centralorganisation som hanterar förrättningar och inskrivning. Organisationen baseras på olika divisioner som hanterar fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och geodesi.

    Nordiskt samarbete förekommer mellan både centralorganisationerna och ländernas lantmäteriföreningar, vilka syftar till att stärka samhörigheten och gemenskapen mellan lantmätarna. Samarbetet möjliggör kompetensutbyte, yrkesmässig- och personlig utveckling.

    Centralorganisationerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige skiljer sig från varandra men det finns ändå vissa likheter. Möjligheten att skapa en organisation som fungerar över länderna gemensamt begränsas av den nationella lagstiftningen. En gemensam centralorganisation kommer således inte att bildas och är inte heller syftet med det nordiska samarbetet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Backersgård, Oscar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Gustavsson, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Undersökning av Trimbles etableringsmetoder vid fri station: en jämförelsestudie av integrerad etablering och etablering med kända punkter2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete har två olika etableringsmetoder jämförts vid fri stationsetablering.Dessa metoder är den traditionella med kända punkter, och den integrerade med GNSS.Syftet är att undersöka vilken av dessa metoder som är mest lämplig, och i vilka situationersom deras styrkor och svagheter kan komma fram. En del teoretisk bakgrund till vad de olika metoderna och tekniken innebär förklaras även inledningsvis. I undersökningen har endast noggrannheten för metoderna jämförts, och inte den tid som respektive metod tar för att etablera. Detta för att intresset främst fanns av att hitta den metod som ger minst standardosäkerhet, och att det ansågs för omfattande att även mäta och jämföra åtgången tid. Etableringsmetoden med kända punkter utgår från att man använder sig av redan koordinatbestämda punkter för att ta fram positioneringen för totalstationen, alltså utgångspunkten för de mätningar som utförs i ett arbete. Medan den andra etableringsmetoden, den integrerade metoden, utgår från att både totalstation och en GNSS-mottagare används för att säkerställa positionen, och att nya punkter, så kallade bakåtobjekt, används för att ta fram positioneringen av totalstationen. I arbetet tas även upp de felkällor som de olika metoderna kan frambringa, samt vikten av ett stabilt stomnät.Vilket består av de koordinatbestämda punkter i plan och höjd, som finns runt omkring ilandet, och kan se ut på olika sätt och komma i olika former.

    Det sammanställda resultatet från ett flertal mätningsomgångar vid olika tillfällen jämförs sedan och analyseras, där en djupare inblick görs i den mätdata som behandlas och sammanställs i tabeller för att underlätta förståelsen och möjligheten för jämförelse mellan metoderna. Resultatet har i denna studie visat på att den integrerade metoden, vid användning av fem eller fler bakåtobjekt, är den metoden som gav den bästa kvaliteten på etableringarna. De felkällor som påverkade vardera etableringsmetod undersöks närmare iförhållande till de förutsättningar som de haft under studiens gång. Studien har även kommit till att det finns en osäkerhet i stomnätet för Trollhättans stad, och det skulle vara nödvändigt att utföra en kontroll av dessa punkter, för att försäkra att det är möjligt att använda dessa i framtida arbeten.

    Slutsatsen som dras är att etablering med den integrerade metoden, där fem eller fler bakåtobjekt används är den etableringsmetod som ger det mest önskade resultatet. Kvalitén på stationsetableringen med den integrerade metoden var mellan 0,002 m och 0,004 m i plan medans den traditionella metoden med kända punkter fick en kvalité på mellan 0,004m och 0,013 m i plan. Båda metoderna fick en standardosäkerhet som ligger under den förväntade standardosäkerheten enligt HMK (integrerad metod 0.008 m i plan, traditionellmetod 0.014 m i plan).

  • 21.
    Bengtsson, Emmy
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Svensson, Anton
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Små och okomplicerade projekt inom infrastrukturplanering: En studie i hur Trafikverket använder typfall 12015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

    Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem.

    Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering.

    De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt.

    Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt.

    Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Bengtsson, Erik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Carlson, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Kontroll av en del av den nationella höjdmodellen Laserdata Nedladdning NH med hjälp av tekniska specifikationen SIS-TS 21144:20162022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att använda mätdata som redan existerar är ett bra sätt att spara både tid och pengar. I detta fall handlar det om Laserdata Nedladdning NH, en rikstäckande höjdmodell skapad av Lantmäteriet under en period på tio år. Men går denna data alltid att lita på? Att göra stickprovskontroller på denna data är viktigt för att kunna veta när och hur man kan använda den. Genom att följa den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2016:s krav och instruktioner genomfördes just ett sådant stickprov. Denna specifikation gäller vid uppförande av digitala markmodeller på begäran av beställaren för att underlätta samarbetet mellan denna part och den som utför arbetet. I denna rapport ska det undersökas om specifikationen är relevant som kontrolldokument för markmodeller framställda med Laserdata Nedladdning NH samt hur utglesning av samma data påverkar dess osäkerhet.

    Denna kontroll utfördes på parkeringsplats och grönytor vid Högskolan Väst. Inmätningen skedde med totalstation som etablerarades med hjälp av en GNSS-integrerad metod, RUFRIS, då det inte fanns i närheten några tidigare bakobjekt eller lämpliga ställen att placera exempelvis prismor. För att kontrollera stationsetableringen markerades det ut punkter i asfalten och gräsytan som mättes in direkt efter bakåtobjekt och som sista inmätning innan allt packades ihop. 18 kontrollprofiler mättes in, utspridda över området i linjer på minst 20 m med minst 20 punkter. Punktmolnet från Laserdata Nedladdning NH glesades ut i flera cellstorlekar som kontrollprofilerna testades emot.

    Resultatet visade på att markmodellen till stor del klarade de krav som specifikationen ställde, med en genomsnittlig medelavvikelse på knappt 1 cm, men visade på att områden med skarpa höjdskillnader skapar utstickande värden. Liknande gällde när punktmolnet glesades ut till enligt specifikationens tätaste minsta punktantal/ha, där värdena började sticka ut mer och mer. På den största utglesningen, 50 m, höll datakvalitén knappt endast för en äldre höjdmodell som var baserad på denna cellstorlek då medelavvikelsen i höjd uppgick till 2,99 m. Utifrån resultatet kunde vi dra slutsatsen att den tekniska specifikationen SIS-TS 21144:2016 är relevant för undersökning av dessa modeller men dock inte där marken har för oregelbunden utformning med flera skarpa höjdskillnader. Specifikationen rekommenderas heller inte vid utglesning av mätdata så vidare inte det utförts på ett öppet plant område. 

  • 23.
    Berdén, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Da Silva Jonasson, Amanda
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    En minskad budget för skötsel av värdefull natur: Hur påverkar det länsstyrelsens skötselarbete i Sveriges naturreservat?2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Naturen är av värde för oss människor genom att vi utvinner dess resurser för att överleva vilket gör att det också är av vikt att vårda den. För att inte äventyra framtida försörjning av naturens nyttor måste det finnas en balans mellan resursuttag och naturens möjlighet till återväxt. Utmaningen uppkommer när befolkningen ständigt ökar och utvinner resurser i allt högre utsträckning än tidigare. Enligt internationella rapporter pågår en utarmning av terrestra ekosystem och för att handskas med utarmningen är det mer hållbart att skydda och sköta naturen nu i stället för att återställa den senare. Tidigt under 2023 när Länsstyrelserna tog del av årets budget för skötsel av naturreservat kunde de ge en indikation på att det kan leda till konsekvenser för deras arbete med att sköta Sveriges naturreservat. Regeringen har i årets budget minskat de medel som delas ut för att sköta värdefull natur med cirka 70 procent mot föregående år.

    I denna studie undersöks hur den minskade budgeten påverkar länsstyrelsens skötselarbete i Sveriges naturreservat. Avsikten är att belysa hur de ekonomiska faktorerna i form av minskade anslag kan få vidare konsekvenser i länsstyrelsens arbete med att underhålla naturreservat. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med sju verksamma från fem av landets Länsstyrelser. Genom att besvara frågeställningen kan studien bidra till att belysa de förändringar i arbetssätt som uppstår och i vilken omfattning regeringens budget för 2023 påverkar arbetet med skötsel hos Sveriges länsstyrelser.

    Resultatet visar att länsstyrelsens skötselarbete i naturreservaten påverkas till följd av den minskade budgeten. Länsstyrelsen får prioritera annorlunda i och med den minskade budgeten och de största förändringarna går att urskilja i arbetet med restaureringar och bekämpningen av invasiva främmande arter. Avgörande för hur länsstyrelserna väljer att prioritera är bland annat hur akuta de anser att skötselåtgärderna är, men i studien framkom även andra faktorer som avgör prioriteringen och i vilken utsträckning det enskilda länet påverkas av den minskade budgeten. Dessa faktorer är bland annat länets geografiska förutsättningar och vilken typ av projekt de påbörjat tidigare år. Yttre avgörande faktorer som påverkar i Länsstyrelsernas skötselarbete handlar bland annat om den årliga variationen i budget och hur riktade tidsbegränsade medel leder till följdkostnader när insatserna avslutas. Avgörande är också om budgeten fortsätter på en låg nivå under en längre tid. De är främst då riskerna tycks uppkomma för naturvärdena och den biologiska mångfalden riskerar att minska.

    Avslutningsvis visar resultatet att minskade medel försvårar länsstyrelsens arbete, men ett minst lika stort problem tycks vara den stora variationen i medel med korta årliga intervall. När stora satsningar avbryts riskerar arbete bli ogjort vilket leder till att de medel som tilldelats länsstyrelsen inte fått tänkt effekt. En låg budget över tid leder även till ökade kostnader i framtiden då åtgärder som dröjer kräver större insatser på sikt.

  • 24.
    Berglund, Emil
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Thörnqvist, Simon
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser: planering kontra genomförande2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan.

    En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.

    Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la. skall utredas hur tillgängligheten till allmänna platser med enskilt huvudmannaskap skall vara, har vi under besiktningen av områdena också undersökt hur tillgängligheten faktiskt var. Besiktningen visade att tillgängligheten till de allmänna platserna varierade mellan de kommuner vi granskade.

    En enkätundersökning visar att lantmäterimyndigheterna anser att samarbetet med kommunerna är för dålig p.g.a. bristande resurser. Lantmäterimyndigheterna har som utgångspunkt att följa planbestämmelser gällande utformning av allmänna platser. Det förekommer att lantmäterimyndigheterna förbiser prövning av väsentlighet och båtnad i de fall detaljplan ligger till grund för förrättningen.

    Övriga slutsatser vi dragit från arbetet är att naturområden som skall vara allmänt tillgängliga ej bör ingå i en gemensamhetsanläggning då väsentlighetsvillkoret enligt Anläggningslagen, AL kan ifrågasättas. Vi kom också fram till att anläggningsbesluten bör utformas mer utförligt för att tydliggöra kostnader och ansvar för fastighetsägare i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Berntsson, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Halldin, Josefin
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Ägarlägenheter på Öckerö: erfarenheter kring förvaltningsfrågor2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har det sedan maj 2009 varit tillåtet att bilda ägarlägenheter. En ägarlägenhet är en typ av fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt och avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Ägarlägenheten ägs som vilken fastighet som helst och kan därmed fritt hyras ut, pantsättas, belånas och överlåtas.Några av de första att satsa på den nya bostadsformen var det kommunala bostadsbolaget på Öckerö, Öckerö Bostads AB. Bolaget startade 2009 projekteringen av ett nytt bostadsområde som omfattades av 5 huskroppar om totalt 50 ägarlägenheter på Breviksängar. Öckerö Bostads AB styckade av 50 ägarlägenheter varav de sålde 30 av lägenheterna och behöll 20 lägenheter för uthyrning. Det är kombinationen bolagsägande och privat ägande men också hur förvaltningen har fungerat som har undersökts och analyserats. Både lekmannaperspektivet och fackmannaperspektivet har belysts.En anledning till att bolaget valde att sälja 30 av de 50 ägarlägenheterna var för att bolaget ville delfinansiera de 20 hyreslägenheterna och på så sätt hålla hyresnivån för en nyproducerad lägenhet på en rimlig nivå. Att hyresrätterna delfinansieras med försäljning av ägarlägenheter leder till att bostadsbolaget kan erbjuda hyresgästerna en lägre hyra jämfört med om hela projektet hade varit hyresrätterBlandningen av hyresrätter och ägarlägenheter upplevs av de flesta som positiv. Vissa av ägarlägenheternas ägare anser dock att hyresgästerna inte är lika rädda om området som ägarlägenhetsägarna. Ser man till de grannelagsrättsliga reglerna är det däremot mer säkert att bo bredvid en hyresgäst än att bo bredvid en ägarlägenhetsägare eftersom en hyresgäst kan avhysas om denne orsakar störningar i boendet medan en ägarlägenhetsägare inte kan avhysas även om denne orsakar störningar.Öckerö Bostads AB hade också en integrationstanke om att blanda olika typer av människor och familjekonstellationer på Breviksängar, därför blandades hyresrätter och ägarlägenheter i samtliga hus, detta är dock svårt att införliva på Öckerö på grund av att hyrorna och kostnaden för en ägarlägenhet fortfarande är relativt höga.Samfälligheter och gemensamhetsanläggningar bildades för att tillgodose ägarlägenheternas gemensamma behov. Alla ägarlägenheternas ägare, både privata ägare och bostadsbolaget, ingår i Norra Breviks samfällighetsförening som förvaltar samfälligheterna och gemensamhetsanläggningarna. Denna gemensamma förvaltning upplevs till stor del ha fungerat bra. Att Öckerö Bostads AB representeras i styrelsen är bra dels för att bolaget representerar hyresgästerna, men också för att Öckerö Bostads AB har kunskap om fastighetsförvaltning. Det finns dock ägarlägenhetsägare som anser att Öckerö Bostads AB inte skall vara med i styrelsen.Bland de som äger sina ägarlägenheter har det uppstått oklarheter från kring bolagets olika roller. En gränsdragning mellan bolagets roll som byggherre och bolagets roll som fastighetsägare bör vara tydligare för att undvika missförstånd, speciellt viktigt är det innan garantitidens utgång för att inte blanda ihop byggherrefrågor och föreningsfrågor.

    Fulltekst (pdf)
    ex.arb.Halldin-Berntsson-HV-2012
  • 26.
    Berntsson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    A study on the quality of the NKG2015 geoid model over the Nordic countries2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Geoidmodellen NKG2015 (Nordiska kommissionen för geodesi) är den senaste geoidmodellen över Norden. Det har inte publicerats någon forskning om kvaliteten på den här nya modellen, därför kan den här studien bidra till forskningen inom ämnet. Det är viktigt att vara medveten om begränsningarna och kvaliteten på den geoidmodell som används vid mätning av höjder. Om kvaliteten på geoidmodellen inte är känd så kommer kvaliteten på höjdmätningarna inte heller att vara känd. Detta kan skapa problem när mätningarna används i projekt där precision är viktigt.

    För att undersöka kvaliteten på geoidmodellen NKG2015 har geoidhöjderna beräknade från modellen jämförts med geoidhöjder som fås från mätning med metoden GNSS (Global Navigation Satellite Systems) /avvägning vid samma punkter. Slutningsfelet mellan geoidhöjderna från geoidmodellen och geoidhöjderna från mätningarna har analyserats med statistiska metoder. Slutningsfelens normalitet testas och analysen utförs på ofiltrerad data samt data som filtrerats med två olika konfidensintervall, 95% och 99,7%. Detta för att filtrera bort eventuella avvikande värden. Eventuella trender i datan jämnas ut med en metod baserad på minsta kvadratmetoden.

    Studiens resultat visar att filtrering av slutningsfelen generellt gör datan mer normalfördelad, men så är inte fallet för alla länder. I de flesta fall förbättras normaliteten även genom att jämna ut trender i datan. I processen med att jämna ut trender används en korrigerande yta med ett specificerat antal parametrar. Topografin i varje land spelar en stor roll när beslut ska fattas om hur många parametrar som behövs i den korrigerande ytan. Länder med höga berg och stora höjdskillnader så som Norge har en större osäkerhet i datan och kräver fler parametrar i den korrigerande ytan. Danmark är ett land med relativ platt topografi och behöver inte lika många parametrar i den korrigerande ytan som Norge för att effektivt jämna ut trender.

    Det finns givna värden på felen för datan som är uppmätt med GNSS/avvägning, dessa fel stämmer generellt inte överens med slutningsfelen. För Finland är det givna felet för GNSS/avvägning större än det borde vara medan felen för GNSS/avvägning i de andra länderna är något mindre än vad slutningsfelen antyder. De givna, uppskattade felen för geoidmodellen NKG2015 är 10 mm för Sverige och Danmark, 22 mm för Norge och 12 mm för Finland. Dessa fel är rimliga men stämmer inte helt överens med de givna felen för GNSS/avvägning i relation till slutningsfelen. Under antagandet att de givna felen för GNSS/avvägning är korrekta kan följande konfidensintervall uppskattas för geoidfelen; 06,5mm för Sverige, 1,8-5,2mm för Danmark, 14,8-17,7mm för Norge och 0-0mm för Finland.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Birlev, Olle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Halvordsson, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Gemensamhetsanläggning med flera ändamål2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Behov som är gemensamma för flera fastigheter kan tillgodoses av en gemensamhetsanläggning. Den kan bestå av ett eller flera ändamål och förvaltas ofta av en samfällighetsförening.

    Syftet med studien är att undersöka både lagreglering och tillämpning av möjligheterna att bilda gemensamhetsanläggningar med flera ändamål.

    Studien har en rättsdogmatisk utgångspunkt i gällande rätt ("de lege lata") men grundar sig huvudsakligen i kvalitativ metod med ett rättssociologiskt perspektiv. Telefonintervjuer har genomförts med tolv förrättningslantmätare från såväl kommunala som statliga lantmäterimyndigheter i Västra Götalands län. Fem skriftliga intervjuer med personer med lång erfarenhet inom anläggningslagen (1973:1149) (AL) samt en skriftlig intervju med en person med gedigen kunskap om samfällighetsföreningar har också gjorts.

    Resultatet har kunnat påvisa att det finns en möjlighet att förrättningslantmätare bryter mot lagstiftarens intentioner rörande när en eller flera anläggningar ska inrättas, men utan gällande praxis kan detta inte säkerställas. Förrättningslantmätare har i dagsläget mycket stor frihet att själva kunna motivera om en eller flera anläggningar ska inrättas.

    Det är oklart om en gemensamhetsanläggning med flera ändamål ska prövas som helhet, eller om respektive ändamål ska prövas enskilt gentemot villkoren i AL. Studien visar emellertid att det finns en risk att prövningen av respektive ändamål kan göras mindre strikt om en gemensamhetsanläggning med flera ändamål prövas som helhet mot villkoren i AL.

    Förrättningslantmätare väljer huvudsakligen att bilda gemensamhetsanläggningar med flera ändamål för att det förenklar både anläggningsförrättningen och den framtida förvaltningen för samfällighetsföreningen. Valet att bilda gemensamhetsanläggning med flera ändamål är dock underordnat att förrättningslantmätaren bedömt att områdets utformning lämpar sig för detta, att ändamålen bedöms lämpliga att inrätta i samma gemensamhetsanläggning och att delägarfastigheternas andelstal blir lika.

    Studien visar att en gemensamhetsanläggning med flera ändamål i vissa fall kan leda till framtida problem och att huvudproblematiken i dessa fall utgörs av det faktum att gemensamhetsanläggningen måste omprövas enligt AL 35 §. Detta kan innebära stora kostnader som hade kunnat undvikas om ändamålen istället inrättades som olika gemensamhetsanläggningar då de bildades.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Blom, Roger
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Höglund, Annika
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Konsekvensredovisning vid detaljplanering: En studie av planer enligt nya PBL2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser.

    Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt. Införandet av en ny PBL den 2 maj år 2011 syftade bland annat till att stärka genomförandefrågornas status. I studien undersöktes omfattningen av redovisningen med avseende på organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor samt om redovisningen sker summariskt eller fastighetsvis. Studien omfattar 84 detaljplaner från Västra Götalands och Stockholms län som var i granskningsskedet under vecka 14 och 15, år 2014. För att få en bild av tillämpningen av 2011 års PBL 4:33 § skapades 19 frågor. Till dessa frågor togs ett antal kategorier/svarsalternativ fram som användes för att klassificera innehållet i planbeskrivningarna. Resultatet visar att det förekommer en stor variation på omfattningen av konsekvensredovisning i planbeskrivningen. Ett genomsnittligt värde på hur vanligt det är med bristfällig konsekvensredovisning (i de applicerbara fallen) i respektive huvudgrupp ger följande resultat:

     Organisatoriska frågor: 49 %

     Tekniska frågor: 30 %

     Ekonomiska frågor: 68 %

     Fastighetsrättsliga frågor: 13 %

    Studien visar också att fastighetsvis redovisning förekommer i mycket begränsad omfattning. Med ovanstående resultat är det tveksamt om ett flertal av detaljplanerna uppfyller lagens krav på redovisning och skulle klara en prövning i domstol

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Blomberg, Charlotte
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Söderqvist, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Andelstalsfördelning för gemensamhetsanläggningar i tredimensionella fastigheter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För 3D-fastighetsbildning finns idag inget vedertaget sätt att fördela andelstal i gemensamhetsanläggningar. En anledning är att 3D-fastighetsbildning är relativt nytt och tidigare bara använts i begränsad omfattning men idag blir detta allt vanligare då städerna förtätas och växer på höjden. Detta leder till en mer komplicerad fastighetsbildning med fler gemensamma utrymmen och anläggningar.  Syftet med examensarbetet är att skapa en modell för andelstalsfördelning som kan användas vid anläggningsförrättningar för 3D-fastigheter för gemensamhetsanläggning med ändamål hiss. Utgångspunkten är att andelstalen ska vara enkla att förstå och samtidigt upplevas rättvisa av fastighetsägarna samt ge en generell bild av verkligheten. Metoden som används för att ta fram beräkningsmodellerna är statistik över antalet resor som görs i hissar samt undersökningar av ytor och besökare till olika fastighetstyper. Vidare förs diskussioner med flera lantmätare samt analys av insamlat material och resultat. Den framtagna modellen har tonkilometermetoden som utgångspunkt. På samma sätt som i tonkilometermetoden delas fördelningen här upp i två steg för att först ta fram ett transporttal och därefter ett längdtal. Transporttalet motsvarar antalet hissresor en fastighet genererar och beräknas med hjälp av modeller beroende på typ av verksamhet i fastigheten. Arbetet genererar i beräkningsmallar för fastigheter med ändamålen bostäder, kontor, restaurang, förskola och tandläkarmottagning. För andra typer av fastigheter förs endast en vägledande diskussion.  Längdtalet bestäms efter de våningsplan fastigheten nyttjar. Modellen för längdtalet leder fram till två förslag för hur längdtalet kan beräknas och differentieras med hänsyn till våningsplan, med en linjär funktion eller en exponentiell funktion. De två lösningsförslagen jämförs och deras för- och nackdelar analyseras. Transporttalet och längdtalet används tillsammans för att ta fram det andelstal som fastigheten får.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Boman Ivarsson, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Ragnarsson, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Framtagning av installationshandlingar till flerbostadshus i Trollhättan2021Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Rapporten är ett examensarbete omfattande 15 högskolepoäng för utbildningen högskole-tekniker, elkraft 120 högskolepoäng på Högskolan Väst i Trollhättan. Syftet med arbetet är att upprätta installationshandlingar för el- och telesystem för en nybyggnation av ett flerbostadshus i Trollhättan. Författarna har haft tillgång till underlaget för projektet. 

    Arbetet har utförts i programvaror som MagiCAD för konstruktion av ritningar, EL-Vis för kontroll av kablar, DIA-Lux för ljusstudie, Bluebeam Revu för granskning. Projekteringen har följt projektets rambeskrivning och standarderna SS 437 01 02, SS 436 40 00 och Bygghandlingar 90. Det medger att projektet uppfyller ELSÄK-FS 2008:1, kapitel 2, god elsäkerhetsteknisk praxis.

    Arbetet resulterade i ritningar för 20 lägenheter, byggnadens loftgångar, källare med garage och teknikrum, gårdsmiljö och komplementbyggnader. Framställda handlingar för leverans av projektet är: kanalisation, belysning, kraft, data, tele, passersystem, brandlarm, armaturförteckning, huvudledningsschema, nätschema och enlinjeschema. Byggnadens beräknade sammanlagrade effektbehov uppgår till 102 kW. Byggnaden ansluts med en AXQJ 4x95/29mm2kabel och är avsäkrad med en 160 A säkring. Lägenheterna ansluts med en FQQ 5G6 kabel. Fastighetsutrustningen och elbilsladdare ansluts med EQLQ kabel, hissen ansluts med FQQ 5G6 kabel. I garaget används åtta armaturer som är 1200 mm lång och har en effekt på 35 W och en färgtemperatur på 4000 K.

    Resultat i projekt kan variera mellan olika projektörer beroende på hur standarder och rambeskrivningen tolkas. Projektet blev färdigställt inom utsatt tid, godkänt för användning och anses uppfylla god säkerhetsteknisk praxis.

  • 31.
    Borg, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Ekosystemtjänster i kommunal planering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Så lyder ett av etappmålet som beslutades av regeringen år 2012. Idag vet vi att endast delar av målet kommer kunna nås. Denna studie omfattar en kartläggning av begreppet ekosystemtjänst i Sveriges samtliga översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Vidare har en granskning av tre bostadsbyggnadsprojekt i Stockholms län genomförts, där ekosystemtjänster i planeringen från översiktsplan till genomförande varit fokuspunkt. Av studiens första del, kartläggning av begreppet, framgick det att 116 av 290 kommuner har använt begreppet ekosystemtjänst i sin översiktsplan. De senaste tre åren är det totalt fler antagna översiktsplaner där begreppet behandlas än utan. I studiens andra del granskades översiktsplaner, planhandlingar och genomförandeavtal från projekt i Täby, Nacka och Haninge kommun. Granskningen är baserad på textanalys och platsbesök, resultatet visade att kommunerna har en hög ambition gällande arbetet med ekosystemtjänster. Det finns samband mellan visioner i översiktsplan och bestämmelser i detaljplan. I avtalen för genomförandet av detaljplanerna binds exploatörerna till att arbeta efter gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram vilka reglerar hänsynstagandet av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster, de är livsviktiga för vår folkhälsa och vårt välbefinnande. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Det kan resultera i stora samhällsvinster att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden. Att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg på vägen. Översiktsplaneringen visar inriktningen för kommunens samhällsplanering och konturerna av den framtida fysiska strukturen, den vägleder kommande detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen spelar en nyckelroll för ekosystemtjänsternas framtid eftersom det där finns stora möjligheter att belysa deras mycket betydelsefulla värde. För att uppnå visionerna i översiktsplaneringen krävs möjlighet att förverkliga dessa i detaljplanen. För att säkra ekosystemtjänsternas producerande förmåga krävs en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning. Kunskapen och medvetenheten om dess livsviktiga förmåga måste öka. Alla måste se sin del i det gemensamma ansvaret och arbeta för ett hållbart samhälle.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Borgmalm, Tomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Schüllerqvist, Ola
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Bygglovets giltighetstid: Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång.

    Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken.

    Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet.

    Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång.

    Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Brandt, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Kihlberg, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Barns perspektiv i fysisk planering: För realisering av barnkonventionen2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Barn och unga under 18 år motsvarar en femtedel av Sveriges befolkning. Deras deltagande i fysisk planering rör sig därmed i högsta grad om en demokratifråga. Efter att barnkonventionen år 2020 erhöll ställning som svensk lagstiftning befästes barns rätt att påverka i alla frågor som rör barnet, och få sin åsikt respekterad. Enligt en av SKR nyligen sammanställd forskningsöversikt räknas dock barn som en grupp som marginaliseras i den fysiska planeringen. Syftet med det här arbetet är att bidra med inblick i de ömsesidiga utbyten som medborgardialoger med barn innebär, och förhoppningen är att på så vis uppmuntra fler att aktivt arbeta för att realisera barnkonventionens artiklar inom fysisk planering.  

    Målet med arbetet är att besvara vad det är för sorts kunskap som barn kan bidra med, och hur den kunskapen sedan kan tillvaratas i den ordinarie planprocessen. Dessutom utforskas vad som är viktigt för processledare att tänka på under dialogarbetet med barn. För att lyckas ge svar på frågeställningarna genomfördes en fallstudie av ett nyligen genomfört dialogprojekt. Dialogen hade genomförts inom ramen för projektet Våra Rum, tillsammans med elever i klass fem på Brålandaskolan i Vänersborgs kommun. Inom ramen för fallstudien genomfördes tre intervjuer; en med projektets processtöd, och en med vardera processledare. Därtill genomfördes en intervju med en sakkunnig, med många års erfarenhet av dialogarbete med barn och unga.

    Resultatet visar att den kunskap barn bidrar med är hur de använder en plats, hur de rör sig, vad de gillar med en plats, vad de ogillar, och vilka behov som finns. Tack vare barnens perspektiv får planeraren en djupare förståelse för platsen. Huruvida ansvarig planhandläggare måste vara med i dialogarbetet med barn är något som har diskuteras av alla respondenter, och även sinsemellan författarna till denna studie. En slutsats som dras är att det inte alltid är lämpligt att ansvarig planhandläggare är delaktig i själva dialogen med barn. Det har dock konstaterats att det är viktigt med ett nära samarbete mellan processledaren och planhandläggaren, för att barnens kunskap ska kunna tillvaratas på bästa sätt. Därtill visar resultatet att det är viktigt med en öppenhet i dialogarbetet. Dels att processledarna är öppna i dialogen med barnen och dels vikten av en öppen, transparent process. En transparent process innebär att alla deltagare är medvetna om sina rättigheter att påverka, och om hur deras kunskap och åsikter avses att användas i planarbetet. Dessutom innebär en transparent process kännedom om vem som är ansvarig för genomförandet av dialog och återkoppling, samt för att resultatet implementeras i den ordinarie planprocessen. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Brodin, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Johansson, Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Spårbarhet inom återvinningsindustrin2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet är utfört för Hoglin Recycling AB i Kungshamn, även kallat Västsvensk Fettåtervinning. Företaget hämtar och förädlar matfett från kunder i västra Sverige och Småland. Slutprodukten säljer Hoglin sedan vidare till en återförsäljare. Syftet med arbetet är att hitta det mest lämpliga spårbarhetssystemet för Hoglin så att de på ett säkert och effektivt sätt kan hålla isär sina två produkter, animaliskt och vegetabiliskt matfett. Med hjälp av litteraturstudier, diskussioner och experiment har gruppen tagit fram ett förslag som även skulle kunna implementeras i andra verksamheter.

    För att göra tunnor som matfettet förvaras i spårbara har djupare litteraturstudier gjorts på olika spårningsmetoder som streckkoder, RFID och GPS vilka är några av de vanligaste metoderna för att spåra produkter. För att kunna särskilja dessa och välja ut vilken spårningsmetod som var mest lämplig i Hoglins fall valde gruppen att använda sig av verktygen screening- och scoringmatriser. I dessa moment rankades spårningsmetoderna i sju olika kategorier där endimensionella streckkoder blev det vinnande konceptet.

    För att ett spårbarhetssystem skall fungera fullt ut krävs inte bara en spårningsmetod utan även att informationen kan sparas och senare kunna användas vid behov, detta har gruppen valt att kalla spårningssystem. Gruppen valde då att utöka teoristudierna inom detta område. Med den nya informationen valde gruppen att jämföra ett färdigutvecklat spårningssystem från en leverantör med en egenutvecklad mobilapplikation. För att välja ut vilket av spårningssystemen som skulle väljas skapades en SWOT-analys för vart och ett av systemen. Mobilapplikationen visade sig vara bäst lämpat med fördelar både vid kostnad och vid möjlighet till att skräddarsy till ett specifikt ändamål. Endast ett problem kvarstod gällande huruvida GPS:en på en mobiltelefon var tillräckligt bra för att spåra tunnornas plats. När gruppen bestämt sig för att gå vidare med detta spårningssystem genomfördes experiment på en mobiltelefons GPS.

    Resultatet av arbetet mynnade ut i en kravspecifikation med de krav spårbarhetssystemet hade på sig och en beskrivning över hur det skulle fungera. För att ge en förståelse för hur systemet skulle kunna tänkas se ut illustrerades applikationen med hjälp av bilder.

  • 35.
    Bryntesson, Markus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Rasheed, Nihro
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Omprövningsförrättningar enligt AL 43 §: En studie där omprövningar utvärderas med hänsyn till kvalifikationsgränser I AL 35 §2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att anläggningar, som är gemensamma för flera fastigheter, i Sverige ska fungera på ett ändamålsenligt sätt inrättas gemensamhetsanläggningar. Det vanligaste sättet att förvalta dessa anläggningar är genom att bilda samfällighetsföreningar vilket utgörs av de deltagande fastigheterna. Efter inrättandet av en gemensamhetsanläggning kan behov av att göra ändringar eller justeringar i anläggningen uppkomma. För att genomföra dessa ändringar kan omprövningsförrättningar enligt AL 35 § användas, då frågan kring gemensamhetsanläggningen prövas igen vid ny förrättning.

    För att genomföra en omprövning krävs det att någon av de tre kvalifikationsgränserna angivna i AL 35 § är uppfylld. För att få pröva frågan igen vid ny förrättning krävs också att de materiella villkoren i AL 5-11 §§ är uppfyllda. Detta arbete består av en studie av de olika kvalifikationsgränserna i AL 35 § samt en undersökning av omprövningar införda i Lantmäteriets arkiv. Huvudsyftet med arbetet är att se hur väl kriterierna har tillämpats och prövats i omprövningsförrättningarna.

    De tre kvalifikationsgränserna som reglerar om en omprövning av ett anläggningsbeslut kan genomföras är ändrade förhållanden, klart behov eller om en tidsfrist som angetts i det tidigare beslutet har passerats. Hur de två först nämnda kvalifikationsgränserna ska användas och prövas framgår inte tydligt av lagen, därför ligger det en svårighet i förrättningslantmätarnas bedömning och tillämpning av AL 35 §.

    Av det totala antalet analyserade akter är det 2.5 % som inte uppfyller eller anses tveksamt uppfyller någon kvalifikationsgräns. 15 % av alla de studerade akterna är fall där det uppstått någon form av oklarhet vilket skapat frågetecken kring förrättningslantmätarens användning och tillämpning av paragrafen, men där förrättningarna ändå genomförts.

    Resultatet av arbetet visar på att flertalet av de undersökta situationerna i akterna uppfyller någon av kvalifikationsgränserna, men trots detta finns oklarheter i tillämpningen av AL 35 §. Det är i många fall svårt för förrättningslantmätaren att veta hur tillämpningen ska göras och vilken prövning som ska genomföras för respektive kvalifikationsgräns.

    Tydligare och bättre förklaringar av reglerna om kvalifikationsgränserna vid omprövning kan bidra till en mer korrekt och effektivare omprövningsprocess.

  • 36.
    Börjesson, Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Wikman, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Geografiska informationssystem som analysverktyg av kommunal planering: En studie om markinnehav i Kungälv-, Lysekil- & Skövde kommun2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan år 1900 har en stor befolkningsökning skett i Sverige vilket idag har lett till att strategisk planering är viktig för samhällets fortsatta utveckling. Den senaste kommunreformen år 1970-71 ledde till större kommuner och ett ökat ansvar. Kommunerna skulle nu börja arbeta aktivt med samhällsplaneringsfrågor och inga juridiska skillnader skulle finnas kvar. Idag sker den kommunala utvecklingen i olika takt, dels beroende på geografiskt läge och resurser men även för att det inte finns något regionalt system som kontrollerar hur kommunerna arbetar med markfrågor. I samband med Väröfallet år 1963 uppmärksammades att den fysiska planeringen hamnade i skuggan av ekonomiska intressen. Efter händelsen fick människor upp ögonen för miljöfrågor och rädslan för miljöförstörelser på jorden ökade. I och med Väröfallet började kommunerna arbeta mer aktivt med miljöfrågor men först år 1999 antog Riksdagen 15 miljökvalitetsmål som senare blev 16 stycken år 2005. Miljökvalitetsmålen regleras i miljöbalken. Miljökvalitetsmålen skulle främja en hållbar utveckling och riksintressena finns för att skydda den biologiska mångfalden. Syftet med studien är att kartlägga tre kommuners markinnehav och hur användningen påverkats sedan den senaste kommunreformen. Metoderna som använts i studien är kvalitativ och kvantitativ. Den kvantitativa delen består av konkret kartframställning i programmet ArcMap där tillhandahållet kartmaterial kommer från respektive kommun och en tidigare kurs. Kartframställningen är ett viktigt moment för att analysera hur markinnehavet ser ut samt riksintressenas utbredning i kommunerna. Den kvalitativa delen i studien består av intervjuer med kommunala representanter som delgivit oss fakta kring markfrågor och planeringsstrategi. I studien undersöks även om det finns något regionalt system som kontrollerar deras arbetssätt. Resultatet av de framställda kartorna visar kommunalt markinnehav, kommunal industrimark, riksintressen och privata markägare som är av betydelse. En del i resultatet är en analys av areal på kartorna som gjordes med hjälp av GIS-verktyg för att visa hur mycket kommunal mark och industrimark som täcks av riksintressen. En annan del i resultatet är att visuellt se kommunala förutsättningar för framtida utveckling. Sammanfattningsvis bör kommunerna arbeta aktivt med GIS-verktyg som ett hjälpmedel för kontroll av markanvändningen. Genom GIS kan kommunerna hålla sig uppdaterade och se hur förändringar i kommunen sker över tid. Slutsatsen av studien är att kommunerna måste arbeta strategiskt för att utveckla ett hållbart samhälle

  • 37.
    Carlson, Freddie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Zurowetz, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommuners förhållningssätt till regeln om reduktion av bygglovsavgiften: en studie av fyra kommuner inom Västra Götaland2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid.

    Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna.

    Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor.

    Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lindesson, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Är det skäligt?: En studie kring skäl vid överklagade bygglov2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den rådande bostadsbristen har en del av samhällsdebatten handlat om att effektivisera bygglovsprocessen och mer specifikt möjligheten att överklaga bygglov. Förslag som framkommit i förarbeten till plan- och bygglagen (PBL) är bland annat att begränsa vad som får överklagas och vem som har rätt att överklaga ett bygglovsbeslut samt att avgiftsbelägga överklaganden. Då förarbetena endast bygger på generell statistik saknas kunskap kring vad den klagande parten anför för skäl vid ett överklagande. Det saknas även redovisning kring vilka skäl som vinner störst framgång hos länsstyrelsen genom att ärenden återförvisas eller upphävs.

    Syftet med studien är att skapa förståelse kring överklagade bygglov samt vilken funktion länsstyrelsen fyller som överklagandeinstans. Huvudmålet är att utreda skälen bakom överklagade bygglov samt undersöka vilka av de anförda skälen som har störst framgång för de klagande hos länsstyrelsen. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar besvarats. Vilka skäl som anförs av klagande part? Med vilka skäl upphäver och återförvisar länsstyrelsen kommunernas beslut? I vilken grad överensstämmer skälen anförda av klagande med de skäl länsstyrelsen upphäver eller återförvisar ärenden?

    En kvantitativ innehållsanalys har tillämpats tillsammans med juridisk metod för att kunna uttolka och klassificera skälen. För att sammanställa och analysera resultatet användes statistisk analys. Totalt har 274 överklagade beslutshandlingar granskats och resulterat i 197 handlingar som ansågs representativa för studien. Granskningen resulterade vidare i 77 kategorier med skäl anförda av klagande part.

    De skäl som anförts flest gånger av klagande part var att åtgärden medförde betydande olägenhet, stred mot detaljplan eller påverkade omgivningen negativt med hänsyn till exempelvis stads- och landskapsbild samt kulturvärden på platsen. Vidare anfördes även frekvent att grannehörande ej hade skett eller att det funnits brister i bygglovshandlingarna. Skäl som inte berörde den sökta åtgärden, så kallade okynnesskäl, var också ett av de vanligaste skälen anförda av klagade part.

    Det överlägset vanligaste skälet för upphävande var att åtgärden strider mot detaljplan och inte var att betrakta som en liten avvikelse. För återförvisade ärenden var de vanligaste skälen för länsstyrelsens beslut att grannehörande ej hade skett samt att byggnadsnämnden brustit i sin motivering. Totalt överensstämde anförda skäl av klagande och länsstyrelsens skäl för upphävande eller återförvisning i 47 % av fallen.

    Sammantaget var de största framgångsfaktorerna skäl som berör planstridigheter eller brister i byggnadsnämndens hantering av bygglovsärenden. Som helhet ansågs länsstyrelsen fylla en viktig roll som tillsynsmyndighet och borde därmed inte uteslutas ur instanskedjan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Carlsson, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Jämförelsestudie mellan digitala terrängmodeller av en bergyta framställda med TLS och med UAS-laserskanning2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Digitala terrängmodeller (DTM) av bergytor är ett viktigt underlag för bland annat volymberäkning, säkerhetsplanering och inför bergsprängning. DTM kan skapas från punktmoln framställda med terrester laserskanning (TLS) eller obemannade farkoster (UAS) utrustade med laserskanner. TLS är en äldre och mer etablerad metod medan UAS-laserskanning för topografiska syften är nyare. En felkälla med TLS som metod för inskanning av bergsytor är att den inte kan skanna in hela bergytan på grund av att skuggzoner bildas då skanningen endast kan ske nedanför berget. UAS-laserskanning har möjlighet att skanna in en bergyta från olika höjder och vinklar vilket eventuellt hade skapat ett bättre punktmoln.

    Syftet med detta examensarbete var att undersöka TLS och UAS-laserskanning som metod för inskanning av en bergyta i bergtäkt och försöka redogöra för skillnaderna i kvalitet på DTM och punktmoln från de olika metoderna. Studien gjordes i samarbete med företaget Bohus Bergsprängning AB. En bergyta belägen i en bergtäkt tre mil söder om Uddevalla skannades med TLS och UAS-laserskanning och därefter skapades DTM från varje punktmoln. DTM skapades och jämfördes i programmet Trimble RealWorks.

    Resultatet av georefereringen av punktmolnen från de olika metoderna visade att punktmolnet från TLS uppnådde en osäkerhet på 3,884 mm medan det från UAS-laserskanningen hade en noggrannhet på 61,023 mm. DTM skapades med ett punktavstånd på 0,1 m. DTM innehöll stora hål där punktäthet varit för dåligt, speciellt DTM från UAS-laserskanningen innehöll stora och många hål på grund av dåligt punktmoln. Jämförelsen av modellerna visade en differens mellan -1,277 m och 1,637 m på bergväggen och mellan -0,268 m och 0,557 m på toppytan.

    Resultatet av denna studie visar att TLS är den metod som skapar en DTM av en bergyta med lägst osäkerhet i georefereringen samt det tätaste punktmolnet. Ytterligare studier inom området bör göras för att skapa en nyanserad jämförelse mellan TLS och UAS-laserskanning. Resultatet av denna studie bör ses som en jämförelse mellan ett sämre punktmoln från UAS-laserskanning och ett bättre punktmoln med låg osäkerhet från TLS.

  • 40.
    Carlsson, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Lokalisering av de mest ändamålsenligaplatserna för bostadsexploatering i Uddevalla centrum med avseende på översvämningsrisk: Med hjälp av spatiala data och multikriterieanalys2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uddevalla centrum är beläget intill Bäveån och omges av berg och faktorer såsom höjda vattennivåer och dålig dränering har gett upphov till flera översvämningar i stadskärnan. Syftet med studien var att hitta de lämpligaste platserna i Uddevalla centrum för framtida bostadsexploatering med avseende på översvämningsrisk. Metoden som användes är multikriterieanalys vilken innebär att flera kriterier kan vägas samman till ett resultat. Två separata multikriterieanalyser genomfördes för att först ta fram en karta över översvämningsrisken och sedan en lämplighetskarta för bostadsexploateringslämpligheten. Den programvara som användes var huvudsakligen ArcMap 10.8 och GIS-data inhämtadesfrån bland annat Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Lantmäteriet. Datan användes för att skapa både begränsnings- och faktorkartor vilka sedan kunde kombineras till ett resultat. Liknande studier har gjorts på andra platser tidigare och mycket information finns därmed tillgänglig både med avseende på översvämningsriskkartering och lämplighetsbedömning för bostadsplanering. Vid genomförande av analysen fick samtligafaktorkriterier vikter vilket gjordes med hjälp av metoden Analytical Hierarchy Process (AHP) och rangordning enligt tidigare studier och efter att resultatet tagits fram genomfördesen sensitivitetsanalys med hjälp av metoden ”One-at-a-time” (OAT) för att validera det. Studien har stor betydelse för framtida samhällsplanering i Uddevalla centrum då områden vilka löper stor risk för översvämning kan undvikas för planering av bebyggelse. Resultaten från denna studie kan också tillämpas på andra områden och bidra med kunskap till framtida studier inom fältet. Hänsyn måste dock tas till faktorer såsom val och rangordning, kriterier och klassintervall i och med att sådana faktorer kan ha betydelse för osäkerheter i resultatet. 

    Nyckelord: Multikriterieanalys, översvämningsrisk, bostadsexploatering, GIS-data, Analytical Hierarchy Process (AHP), sensitivitetsanalys, OAT

  • 41.
    Chit, Ali
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Wimmer, Anton
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Rör inte mitt kränkande ortnamn!: En studie om varför vissa kränkande ortnamnselement tagits bort medan andra finns kvar2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har det sista ortnamnet innehållande ordet “neger” tagits bort från Lantmäteriets kartor. Samtidigt finns de kränkande orden “tattare”, “zigenare” och “lapp” kvar i ortnamn på kartorna. Syftet med denna studie är att undersöka varför ett kränkande ortnamnselement tagits bort medan de andra finns kvar samt att undersöka hur de kvarvarande kränkande ortnamnen bör hanteras. Eftersom problematiken handlar om huruvida ortnamnens hävd eller ändamålsenlighet väger tyngst så kommer rapporten undersöka hur Lantmäteriet gör denna avvägningen i praktiken.

    Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer och mailkorrespondens med ortnamnsexperter och representanter för de berörda folkgrupperna. Lantmäteriet berättade att avvägningen mellan hävd och ändamålsenlighet alltid sker från fall till fall och kräver att de tar hänsyn till många faktorer, men eventuell hävd och kulturhistoriskt värde väger tungt i bedömningen eftersom ortnamnen ingår i Sveriges immateriella kulturarv. Utifrån respondenternas svar sammanställdes ett resultat som visar att ortnamnen med ordet “neger” sällan var hävdvunna eller kopplade till det svenska kulturarvet, vilket skapade ett lägre skyddsvärde än vid de övriga orden som vanligen förekommer i hävdvunna ortnamn med ett kulturhistoriskt värde. Andra faktorer som kan spela in är allmänhetens opinion, hur gemene man uppfattar orden, huruvida prejudikat uppstått, hur stor enighet som råder kring huruvida ortnamnen bör bevaras eller tas bort, folkgruppernas status med mera. Fem av sex respondenter förespråkar bevarande av ortnamnen eftersom de har ett historiskt värde, men åsikter om att ta bort dem lyftes också eftersom orden är väldigt kränkande. Flera respondenter anser att det krävs en ökad folkbildning om hur folkgrupperna behandlats historiskt - eventuellt kan ortnamnen användas som exempel i utbildningen och därmed användas i ett positivt avseende. Önskemål lyftes om att skapa plakat eller monument på de platser som har orden “tattare” eller “zigenare” i namnen eftersom det hade förtydligat platsens resande/romska historia.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Dahl, Tove
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Skateboard urbanism: Kunskaper och deltagande i stadsplanering för en rebellisk disciplin2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Skateboardåkare har sedan 1960-talet använt den urbana miljön för att praktisera sin disciplin. Historiskt har aktiviteten varit ovälkommen, men med insikter av vad den bidrar med till stadsmiljöer välkomnas den nu med planerade ytor i städer. Att planera för en grupp som tidigare praktiserat en disciplin som har varit och inneburit en protest mot maktstrukturer i den urbana miljön kan vara utmanande och innebär flera motsättningar. Involvering av användargruppen är möjligen därför extra viktig.

    Studien genomfördes inom ramen Habermas teoribildning kommunikativt handlande och för Patsy Healys teoribildning kollaborativ planering. Genom intervjuer, observationsstudier och dokumentanalyser, med fokus på två torg i Malmö, undersöktes skateboardåkarens upplevelse av planerade skateplatser i staden och hur upplevelsen kan tas tillvara på. 

    Under studien identifierades och konkretiserades tre viktiga aspekter för planering av skateboard i stadsrummet: dialog, materialval och skateboardkulturen. Därutöver framkom en problematisering av kunskapsglappet mellan landskapsarkitekter och skateboardåkare, som en negativ inverkan på planeringsprocessen. Trots att konkreta slutsatser var svåra att dra, betonas vikten av ovanstående aspekter, med dialog som det främsta verktyget för planerare att få insikt om bra materialval och skateboardkulturen. 

  • 43.
    Dawid, Nahren
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Melvinsdotter, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Att skydda natur och kulturhistorisk bebyggelse enligt plan- och bygglagen och miljöbalken2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi undersökt hur fem kommuner i Västra Götaland arbetar med att skydda natur och kulturhistoriskt intressant bebyggelse i kommunal planläggning genom detaljplaner, områdesbestämmelser, natur- eller kulturreservat. Sammanlagt har tio planer från kommunerna Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv och Partille studerats. Fem av planerna i studien är bildade enligt plan- och bygglagen (1987:10) och fem av planerna är bildade enligt miljöbalken (1998:808). I merparten av planerna har kommunen genom planläggningen velat bevara, skydda och/eller utveckla djur- och växtliv, kulturhistoriska värden, rekreationsvärden och möjlighet till friluftsliv för allmänheten. Studien har omfattats av två delmoment; dels har granskning skett av aktuella planhandlingar och dels har intervjuer genomförts med en för planen ansvarig handläggare.

    Studien visar att det är otydligt hur val av planform skett och att kommunerna inte övervägt olika alternativ av planläggning. Resultatet visar också att kommunerna i huvudsak använder sig av detaljplaneinstrumentet vid planläggning och att kunskap om de olika planformerna skiljer sig åt både mellan tjänstemännen och hos politikerna. Tjänstemännen i studien uppfattar att politikerna inte vet så mycket om de olika planformerna utan att tjänstemännen planerar och tar fram förslag till politikerna. Studien konstaterar att den politiska viljeinriktningen dock är av väsentlig vikt för att skapa bevarande planer. Om politikerna inte vill skydda områden genom planläggning avsätts inte heller resurser till det.

    Ur bevarandesynpunkt visar resultatet att natur- och kulturreservat är den planform som ger bäst skydd. Genom reservatens föreskrifter kan kommunen tydligt bestämma förbud och andra rådighetsinskränkningar för både sakägare och allmänheten. I reservatsbesluten finns också krav på att det ska finnas en skötselplan vilket inte finns lagreglerat för detaljplan eller områdesbestämmelser. Ett reservatsbeslut är också svårare att upphäva jämfört med detaljplan och områdesbestämmelser

  • 44.
    Dikelius, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Tellesås, Emmie
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Lantmäteriets handläggningstider gällande fastighetsbildning: Hur påverkar det bostadsutvecklingen?2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under en längre tid har bostadsbristen ökat och Lantmäteriets handläggningstider avseende fastighetsbildning har blivit allt längre. Då fastighetsbildning är av stor betydelse för bostadsutvecklingen riskerar handläggningstiderna att hämma en utveckling av samhället. I Förvaltningslagens 9 § 1 st. anges det att ärenden ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Riksrevisionen publiceradeen granskningsrapport i mars 2022, ”Fastighetsbildning i Sverige - handläggningstider, avgifter och reformbehov (RiR 2022:3)”. De konstaterar att handläggningstiderna riskerar att påverka fastighetsbildning och inte minst bostadsutvecklingen.

    Att den negativa utvecklingen av handläggningstiderna medför problem är ett faktum, men i vilken utsträckning samt vilka konsekvenser det resulterar i för bostadsbyggandet är inte preciserat. Genom att kartlägga eventuella effekter till följd av statliga Lantmäteriets handläggningstider avser studien att besvara på vilket sätt de påverkar bostadsutvecklingen. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med två kommuner, fyra fastighetsutvecklare samt en enhetschef på statliga Lantmäteriet. Insamlingoch granskning av data har också tillämpats för att besvara studiens syfte.

    Resultatet visar att branschen tar höjd för Lantmäteriets handläggningstider. De arbetar proaktivt och parallellt med exploateringsprocesserna men ser helst att tiderna minskas då fastighetsbildningsbeslut är väsentligt i processen. Sökanden kan varken belåna eller överlåta fastigheten innan fastighetsbildningsbeslut är taget. Sammanfattningsvis visar studien att bostadsutvecklingen inte påtagligt hindras till följd av Lantmäteriets handläggningstider,däremot uppstår flertal andra effekter som påverkar samhället. Effekter som går att urskilja från studien är:

    • Ekonomisk påverkan för branschen

    • Fördröjande av exploateringsprocesser

    • Bostadsköpare riskerar att tappa förtroende för exploatörerna

    I resultatet konstaterades att handläggningstiderna inte längre är det största problemet. Det byggs inte mindre bostäder, men byggnationen riskerar att ta längre tid. Problematiken enligt studiens resultat är snarare förrättningskostnaderna. 

  • 45.
    Dufin, Sandra
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Anståndsbeslut i enlighet med PBL 9kap. 28 §: innebörd och konsekvenser2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Ett anståndsbeslut kan i enlighet med PBL 9 kap. 28 § fattas om ett ärende om lov eller förhandsbesked berörs av ett påbörjat planarbete, frågan om lov avgörs i så fall när planarbetet har avslutats dock senast två år från att ansökan inkom till byggnadsnämnden. Det finns inget hinder mot att planarbete påbörjas i samband med att anståndsbeslut fattas och syftet med beslutet är enligt lagstiftaren att byggnadsnämnden ska få möjlighet att påbörja ett planarbete för att kunna neka en ansökan om lov som berör en fastighet utom plan eller som är i enlighet med gällande detaljplan eller områdesbestämmelser.Denna studie visar att ytterst få anståndsbeslut fattas i enlighet med lagstiftarens syfte utan många gånger istället för att vänta in bestämmelser i ett redan pågående planarbete. Vid tillfällen där ansökan om lov inte är i enlighet med gällande detaljplan eller områdesbestämmelser är anståndsbeslutet positivt för fastighetsägaren genom att möjlighet till att lov kan lämnas i enlighet med pågående planarbete finns. Om ansökan om lov istället antingen gäller en fastighet utom plan eller är i enlighet med gällande detaljplan eller områdesbestämmelser finns risken att anståndsbeslutet leder till att ansökan om lov blir nekad.Om ett beslut att påbörja planarbete fattas i samband med anståndsbeslut för att få möjlighet att neka en specifik ansökan om lov kan en situation där ansökan om lov har föregåtts av att lantmäteriet har fastighetsbildat enligt samma syfte som ansökan om lov uppstå. Vid ett nekat lov innebär det i så fall att fastighetsägaren hamnar i kläm och att den nybildade fastigheten inte blir möjlig att bebygga enligt fastighetsägarens önskemål. När fastighetsbildning för nybyggnation sker utom plan är det i de flesta fall nödvändigt med ett förhandsbesked innan lantmäteriet fattar beslut. Baserat på studiens slutsatser rekommenderas en fastighetsägare alltid att söka förhandsbesked när en åtgärd som kräver lov ska genomföras, även om det ska ske inom detaljplan. När genomförandetiden för en plan har gått ut finns nämligen ingen garanti för att åtgärder i enlighet med planen är genomförbara. Att lantmäteriet i en större utsträckning ska samråda med byggnadsnämnden vid fastighetsbildning inom plan är även något som diskuteras inom studien, även om det skulle ske är det osäkert om det skulle kunna leda till att en fastighetsbildning kan nekas på de grunderna vilket i så fall inte skulle leda till en lösning på att fastighetsägaren hamnar i kläm.

  • 46.
    Ekberg, Mattias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Jansson, David
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Konsekvenser av bristande kvalitet i registerkartans gränsredovisning i skogsmark2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark.

    Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen.

     En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats.

    En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar.

    Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete. Även fast fel uppstår p.g.a. brister i deras kartmaterial och utrustning. De vill hellre peka på att gränserna många gånger är för dåligt underhållna av fastighetsägarna och att lantmäteriets prissättning gör att man hellre riskerar att göra fel än att få gränsen bestämd.

    Fulltekst (pdf)
    ex.arb.Jansson-Ekberg-HV-2012
  • 47.
    Eklund, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Kjörk, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Rättigheter för ledningar: en studie av upplåtelseformer för ledningar i Göteborgs Stad2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter. Denna del är baserad på intervjuer med nio företrädare för olika bolag och förvaltningar med verksamhet i Göteborg. Här redovisas även en del av de avtal som finns i dagsläget. Vid intervjuerna framkom att ledningsägare är intresserade av att få långvarigt skydd till låg ersättning och därför ur den synvinkeln ser ledningsrätt som en önskvärd upplåtelseform. Denna form används dock mycket sällan inom kommunalägd mark i Göteborg då företagen vill undvika tvångsåtgärder och kommunen generellt sett är negativt inställd till att låsa upp mark genom att den belastas med rättigheter som är obegränsade i tid. Kommunen erbjuder sig istället att upprätta nyttjanderättsavtal. Hur dessa sedan utformas är en förhandlingsfråga som avgörs från fall till fall. Även om avtal i stor utsträckning har kunnat upprättas är de i samtliga fall kompromisser. I enstaka fall har inte ens avtal kunnat upprättas då parternas intressen står för långt ifrån varandra. Vår slutsats är därför att vi ser ett behov av en förändrad lagstiftning. Det saknas ett mellanting mellan nyttjanderättsavtal, helt baserade på frivillighet, och ledningsrätt som i sin nuvarande form är problematisk eftersom den ger fördelar för den ena parten på den andras bekostnad.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 48.
    Eklund, Kristin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Detaljplan och naturreservat: En jämförelse mellan två kommunala processer2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Naturområden kan bevaras och skyddas av olika anledningar, på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller dess värden för friluftsliv och rekreation. Svensk lagstiftning författar att värdefull natur är av riksintresse och ska skyddas mot sådana ingrepp som exempelvis fysisk planering kan innebära. Detaljplan och naturreservat är två olika planformer som kommuner använder sig av för att skapa naturområden för bevarandet av värden eller för säkerställning av naturområden för friluftsliv och rekreation.

    Syftet med studien är att jämföra den kommunala detaljplaneprocessen med den kommunala naturreservatsprocessen. Jämförelsen kommer att inrikta sig mot att finna likheter och skillnader mellan de två processerna för att kunna svara på frågan vilken av processerna som kommuner normalt bör använda sig av för att skapa naturområden. För att ge svar på frågorna har de två processernas moment kartlagts. För kartläggningen har den rättsdogmatiska metoden använts vilket innebär att rättskällor, såsom författningar, rättspraxis, förarbeten och doktrin studeras.

    Vad studien har visat på är att naturreservat är den planform som bör användas. Det kan tyckas klart men studien har påvisat varför naturreservat ska användas. Förutom att vara det mer inriktade beslutet för natur och miljöfrågor, finns där fördelar både för fastighetsägare och kommunen. Fastighetsägare kan involveras mer i processen och i besluten och dessutom har miljöbalken mer generösa regler för ersättning än om när detaljplaner skapats. För kommuner innebär naturreservatsprocessen ett större fokus mot miljöfrågor samt möjligheter för statliga bidrag. Naturreservatsprocessen är även ett starkare och mer permanent skydd och säkerställer kommunens beslut mot framtida maktskifte

  • 49.
    Eklund, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Friyta på lika villkor!: En studie av 8 kap. 9 § plan- och bygglagen2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sveriges befolkning ökar stadigt och städer förtätas. Flertalet av invånarna önskar bo centralt, där närhet till både jobb och service finns. Förtätningen leder i sin tur till att fler skolor och förskolor behöver byggas. I de förtätade städerna krymper ytan att bygga på vilket får till följd ett högre pris på marken. Syftet med studien är att undersöka hur Sveriges kommuner tolkar "tillräckligt stor friyta" i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen. Studien undersöker även om kommunerna ändrat sitt arbetssätt i och med att barnkonventionen blivit lag 1 januari 2020. Studien har använt sig av elektroniska enkäter som skickats ut till Sveriges 290 kommuners samhällsbyggnadsavdelningar med en svarsfrekvens på 44%. Nära hälften av studiens respondenter använder Boverkets checklista och nästan lika många har även egna riktlinjer. En del av studiens tillfrågade använder sig av funktionsprogram som följer läroplanens intentioner vid planering av skol- eller förskolegården. Resultatet av studiens tillfrågade visar att det är 61% av respondenterna som följer aktuell forskning om friytans storlek som är 30 kvadratmeter för elever åk F-6 och 40 kvadratmeter för förskolebarn. De respondenter som inte följer Boverkets allmänna råd om friyta tog fram egna riktlinjer för friytans storlek. En majoritet av dessa kommuner satte lägre storlek på friytorna än de rekommenderade. Resultatet visar att de respondenter som inte följer Boverkets allmänna råd om friyta tycker att lokaliseringen av friytan väger tyngre än friytans storlek och utformning. Av respondenterna är det endast 30 som arbetat med barnkonventionen redan innan lagen trädde ikraft. Övervägande del av respondenterna kommer att börja eller har börjat arbeta mer med barnkonventionen vid utformning av skol- och förskolegårdar från och med att barnkonventionen blivit lag. Trots att städer förtätas allt mer har nuvarande formuleringen i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen i princip inte ändrats sedan byggnadsstadgan. Eftersom marken i dagens samhälle är mer attraktiv samt att barnkonventionen blivit lag bör formuleringen "tillräckligt stor friyta" i 8 kap. 9 § 2 st plan- och bygglagen ändras. Lagparagrafen bör innehålla preciseringar av ytans utformning och storlek för att säkerställa en så stor friyta som enligt forskning är lämplig för barn i skolan och förskolan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Eklund, Oskar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Engström, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Preliminärfråga enligt anläggningslagen: En kartläggning av användandet I Västra Götaland, Skåne och Blekinge län 20142016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en gemensamhetsanläggning införs sker det via anläggningslagen. I anläggningslagen finns det möjligheter att skapa gemensamhetsanläggningar för ett flertal olika ändamål såsom väg, parkering, vatten och avlopp med mera. Att införa en sådan anläggning innebär att en ansökan från en sakägare skickas in till Lantmäteriet som sedan handlägger ärendet på det sätt som lagen kräver. Denna rapport undersöker användandet av ett speciellt förfarande som innebär att preliminärfrågan i anläggningslagens 25 § används. Preliminärfrågan innebär att förrättningslantmätaren kan ta ett anläggningsbeslut innan värderingar eller tekniska arbeten har utförts. Detta är rekommenderat om det råder oklara förhållanden med gemensamhetsanläggningens lokalisering eller om det finns tvist mellan ett flertal sakägare och det råder risk för överklaganden.

    Syftet med rapporten är att kartlägga hur många förrättningar där preliminärfrågan har förekommit och om det finns några tydliga mönster för situationer och ändamål. Vidare undersöks förrättningslantmätarnas egna åsikter om preliminärfrågan. Slutligen genomförs en undersökning kring formkravet för hur preliminärfrågan redovisas i de akter där förfarandet har använts. Studien är avgränsad geografiskt och tidsmässigt till att enbart granska akter ifrån Västra Götalands, Skåne och Blekinge län år 2014. Under arbetets gång har två metoder använts, en statistisk kartläggning och en intervjumetod. Den statistiska metoden valdes för att kunna kartlägga användandet av preliminärfrågan i Västra Götaland, Skåne och Blekinge län på ett tydligt sätt.

    Det statistiska resultatet visar att anläggningsbeslut som meddelats som preliminärfråga i en anläggningsförrättning inte är vanligt förekommande. Studien visar att det endast i 2,2 % av fallen används anläggningslagens 25 §. Det går även se att det absolut vanligaste ändamålet för en gemensamhetsanläggning är väg. Resultatet ifrån intervjuerna påvisar att paragrafen används vid nybyggnation av gemensamhetsanläggningar för att underlätta vid handläggning av förrättningen. Dessutom visar resultatet att lantmätarna som intervjuades upplever att paragrafen används vid komplicerade förrättningar. Det här resulterar mer praktiskt i att en lantmätare som är relativt nyutbildad inte kommer i kontakt med paragrafen tidigt i karriären. Efter att ha granskat över 500 akter går det att konstatera att det inte finns ett entydigt sätt att redovisa i förrättningsakten när anläggningslagen 25 § har nyttjats i samband med en förrättning. Slutsatsen med rapporten är att preliminärfrågan enligt anläggningslagen används i liten utsträckning, endast 2,2 % enligt vår undersökning. Ett väl nyttjande av preliminärfrågan leder till en förenklad och mer tidsekonomisk handläggning av komplicerade ärenden. Den används vid invecklade förrättningar när utsikterna av förrättningen är osäkra samt vid nybyggnation. Författarna upplever paragrafen som väldigt användbar efter genomförandet av studien

12345 1 - 50 of 216
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf