Bakgrund: Populärlitteratur har traditionellt inte haft någon stark ställning i svenskundervisningen. Detta har på senare tid ändrats till att populärlitterära romaner mycket väl kan förekomma som läsmaterial. Populärlitteratur är emellertid ett svårdefinierat begrepp, och studiens utgångspunkt är att även livsstilsmagasin ska räknas till populärlitteraturens sfär. För att kunna använda dessa texter i en undervisningssituation krävs att läraren vet vad dessa tidningar innehåller. Fokus i studien ligger dels på populärkulturens roll i samhället, dels på livsstilsmagasinens roll i populärkulturen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka innehållet i ett antal livsstilsmagasin samt den bild av samhället de ger uttryck för. Vidare utforskar vi det språk som används i livsstilsmagasinen och vilket värde livsstilsmagasin skulle kunna ha i svenskundervisningen.

Metod: Metoden som använts är Foucaultinspirerad diskursanalys som tillämpats på ett antal livsstilsmagasin. Vi stöder oss främst på teorier om populärkultur och genusteori. De livsstilsmagasin som valdes ut till studien är de som läses mest av ungdomar i 13-19 års ålder enligt SIFOs undersökning 2009.

Resultat: Livsstilsmagasin beskylls ofta för att vara ytliga. Vi hävdar att de har ett budskap som ofta förbises och att livsstilsmagasinen både avslöjar och upprätthåller de rådande normerna i samhället. Bland annat syns i livsstilsmagasinen att det finns strikta regler för vad som kan skrivas i dem. Dessutom bidrar magasinen till att förstärka stereotyper och uppmuntrar till konsumtion. Livsstilsmagasinens syn på relationen mellan kvinnor och män är traditionell med kvinnan underordnad mannen. Detta gör livsstilsmagasin till värdefulla och intressanta texter att använda i svenskundervisningen som underlag för analys och diskussion.