Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the 'Create feeds' function.
  • 1.
    Granbom, Ingrid
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Intergenerational learning: preschool children and older people in a retirement home singing together.2016In: NERA 2016, 9-11 march, Helsinki, Finland, 44th congress, 2016: Book of Abstracts, 2016, 59-60 p.Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    In Sweden generations are frequently segregated from one another, particularly the youngest and oldest people. The aim with this presentation is to describe an ongoing project where preschool children and older people in a nursing home have the opportunity to share a common experience of singing together. The project was initially designed to increase quality of life for elderly people and it was just taken for granted that the project would benefit the children. However, evaluation shows, the need of increased knowledge regarding children's learning in the project. This is the foundation of my study. Music teachers, children from preschool, elderly people who live in the nursing home, and staff from the nursing home and preschool are involved in this project. The project enables meetings between children, elderly and different categories of staff. Cross-border cooperation projects might contribute to develop a collective expertise where reflections of learning from professionals with different missions and working conditions and new ideas occur. This is a project where children make music and sing along with the elderly in a retirement home. My part of this project is to investigate how the professionals talk about the learning of the children. I have also been a supervisor for students writing their final written exam in teacher training linked to the project. They studied the project from a child perspective by observing and interviewing participating children. The overall aim of the study is two folded: to investigate what learning children will benefit according to the professionals involved and to identify the factors that influence these learning opportunities. The methods used are observations during the music sessions and interviews with the professionals involved. Jederlund (2002) believes that music should be seen as a tool that can help promote communication between different groups in society. The study used music as a glue that is expected to enable interaction and communication between different generations. The results shows however, that forms of communication varies depending on the organization and cooperation between different professions. Expectations and perceptions about the project's purpose is highlited as important factors which contribute to children's learning possibilities. The result of this study has relevance to Nordic educational research since it highlights childrens opportunities to learn from, and share knowledge with older people.

  • 2.
    Granbom, Ingrid
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Teachers’ beliefs, norms and values of gender equality in pre-schools2015In: Men, Masculinities and Teaching in Early Childhood Education: International perspectives on gender and care / [ed] Simon Brownhill, Jo Warin and Inga Wernersson, Taylor and Francis Inc. , 2015, 83-91 p.Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Granbom, Ingrid
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik2011Doctoral thesis, monograph (Other academic)
  • 4.
    Granbom, Ingrid
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundström, Marita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Barns och elevers övergångar mellan olika skolformer2016Report (Other academic)
  • 5.
    Granbom, Ingrid
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundström, Marita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Children’s Transitions from Preschool to School2016In: NERA 2016, 9-11 march, Helsinki, Finland, 44th congress, 2016, 2016Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    This is an ongoing project where one community in Sweden, along with University West, are studying children's transitions between different school types. This school differs from others in the sense that different school types are placed in the same building. One of the aim is to promote cooperation between different school forms. In the first phase, children’s transition from preschool to preschool classes and to school was studied. The project is characterized by an attempt of deepening knowledge. The researches and the professionals have reflected upon children's transitions between preschool and preschool classes and the knowledge is based on current research and the teachers own experiences. The areas treated are routines for transitions, educational and social continuity, and opportunities for children to take part in and the transition between preschool and school. We have collected our data through a case study where one school is participating. The participating school has children from 3 years to 7 years. The investigation was formed as a research circle were some themes were discussed. The discussions were recorded and transcribed by the researchers. Benefits identified in the analysis is for example that most of the participating children know both the school environment and most of the teachers. This does not apply to all children, when some children are coming from other preschools when they start preschool class at age of six. It also emerges that the structure during handovers from preschool to preschool classes vary even if the community has some guidelines for how the information should be submitted. The professionals have different systems for educational documentation in the various school forms and documentation is not used in order to learn more about children’s learning processes. Focus of documentation in preschool is learning processes in which children participate. The information requested from school teachers however, concerns children’s social relations and information about children with special needs rather than knowledge about the learning processes in which children have participated. Even though teachers work in the same school, one conclusion in this study is that there are some discontinuity regarding for example tools for documentation, the process of children's learning, organization of groups and children's social relations. The study shows that children are quite used to participate and move between different groups before they start school. These transitions differ in many ways from the transition to preschool class and school and it is not considered when the teachers are planning the classes.

  • 6.
    Granbom, Ingrid
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundström, Marita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Övergångar mellan olika skolformer2015Report (Other academic)
  • 7.
    Granbom, Ingrid
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Wernersson, Inga
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Män i förskolan: kartläggning och analys av insatser2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Föreliggande arbete rapporterar ett uppdrag från Skolverket att kartlägga och analysera åtgärder, som har genomförts sedan 1970 för att öka andelen män som arbetar i förskolan. Kartläggningen syftade till att lyfta fram genomförda åtgärder inom såväl kommunala som fristående förskolor samt uppmärksamma goda exempel där rekryteringen av män till förskolan har varit framgångsrik. Uppdraget handlade också om att se över vilka åtgärder som har vidtagits för att öka andelen män i förskollärarutbildningen. Utblickar i omvärlden avseende hur man arbetat med motsvarande frågor och vad Sverige kan lära av erfarenheter i andra länder har också ingått. Offentlig barnomsorg började i Sverige byggas ut under 1960- och -70-talen och redan från början aktualiserades vikten av att män rekryteras som personal i denna verksamhet. Olika, och delvis motstridiga, argument har använts med utgångspunkt i antaganden om antingen likhet eller särart som grund för arbetsfördelning mellan kvinnor och män. För det första finns jämställdhetsargument som betonar vikten av att kvinnor och män är verksamma i alla yrken. Särskild vikt har båda könens närvaro antagits vara i arbete med barn, men mäns betydelse för yrkens lönesättning och status har också lyfts fram. För det andra finns argument som utgår från barns utveckling. Tillgång till vuxna män som förebilder för pojkars identitetskonstruktioner betraktas då som central. En tredje grupp av argument utgår från att mäns yrkespreferenser måste förändras, eftersom arbetsmarkandens behov förändrats. Dessa argument utvecklades på 1970-talet och är fortfarande aktuella. Trots insatser för att öka andelen män bland sysselsatta inom förskolan som, med varierande intensitet, genomförts i Sverige under ungefär fyra decennier är den oförändrat ungefär tre procent i kommunala förskolor. Enskilda förskolor har något större andel män, ungefär fem procent, bland sina anställda. Skillnaden mellan kommunala och enskilda förskolor är dock liten inom kategorin utbildade förskollärare. Skälen till den fortsatt skeva könsfördelningen bland förskolepersonal har visat sig vara svåra att empiriskt belägga. Kombinationen av akademisk utbildning och relativt låg lön kan dock antas vara en faktor. Att vara ensam man bland många kvinnor anges som ett annat problem. En följd av mäns högre position i genusordningen förefaller vara att kraftigare sanktioner drabbar män som bryter traditionella könsbarriärer än kvinnor som gör motsvarande val. Detta kan i sammanhanget framstå som paradoxalt, då den dominerande attityden (exempelvis

    bland förskollärare och lärare) verkar vara att män välkomnas i förskola och skola. Samtidigt är det män som löper risk att bli misstänkta för pedofila böjelser. Föga förvånande väcker denna risk ett starkt obehag och kan antas avhålla en del män från yrkesval som innebär nära kontakter med yngre barn. I diskussionen om män i förskolan betonades redan på 1970-talet, särskilt från fackföreningshåll, att ökad andel inte får leda till att män tar över ledningspositionerna också inom detta område. Inte heller är det acceptabelt att kraven på adekvat utbildning negligeras till förmån för en jämnare könsfördelning. Olika typer av insatser för att aktivt rekrytera män har inriktats mot antagning till förskollärarutbildning, förberedande utbildning och vid anställning på olika förskolor. Olika former av stödjande mansgrupper har också skapats för att förhindra avhopp från utbildning eller anställning. Under huvuddelen av 1970-talet kunde män som sökte till förskollärarutbildning få ökad konkurrenskraft i fri kvot genom ett extra poängtillskott. En utvärdering av denna åtgärd 1978/79 visade att den inledningsvis inneburit att fler män kunnat antas, men att effekten minskat och vid periodens slut var liten. Vid ett flertal högskolor har liknande positiv särbehandling använts bland annat för att stödja män som sökt till förskollärarutbildning och sjuksköterskeutbildning. Denna antagningsform är dock inte längre tillåten. Preparandkurser har använts vid flera lärosäten för att stödja män som önskar bli lärare eller förskollärare. Även denna typ av insats har bedömts vara problematisk ur rättvisesynpunkt och det har framhållits att kurser av detta slag bör vara öppna för både kvinnor och män. Andelen manliga förskollärare anställda inom förskola och skolbarnsomsorg varierar betydligt mellan Sveriges kommuner. Cirka en fjärdedel av kommunerna har ingen man anställd i sådan verksamhet, medan exempelvis Umeå har närmare sex procent män bland anställda förskollärare. Kontakter med kommuner och förskolor där andelen män är hög visar att man ofta haft en aktiv anställningsstrategi för att öka andelen män. Olika traditioner i olika delar av landet kan också ha betydelse. I ett flertal länder i västvärlden har frågan om ökad andel män i barnomsorg och undervisning av yngre barn aktualiserats. Framförallt har den norska modellen för rekrytering visat sig framgångsrik. I Norge är andelen män inom barnomsorgen/förskolan idag c:a 10 procent, men då inkluderas även anställda som inte arbetar direkt med barnen, exempelvis vaktmästare. Utifrån svenska, norska och andra internationella erfarenheter kan antas att det för ett effektivt rekryteringsarbete behövs långsiktighet och synlighet. Planeringen bör sträcka sig över en eller ett par decennier och innehålla olika former av insatser. Det norska exemplet visar att intresset kan hållas levande över tid och bidra till normalisering av förskolläraryrket som möjligt för män genom webbsidor, mediebevakning, konferenser, priser och utmärkelser med mera. Jämställdhet i jämställdhetsarbetet är avgörande för den långsiktiga betydelsen och innebär bland annat att man måste söka vägar att göra verksamheten attraktiv för män, utan att detta sker på de kvinnliga förskollärarnas bekostnad. Det är i hög grad önskvärt med män i förskolan, men det kommer sannolikt inte att dramatiskt förändra yrket. Nätverk och organisering av minoriteten män har uppfattats positivt, men det är inte självklart att särskilda mansgrupper passar alla. Betoning av professionalitet – att yrket har ett nödvändigt och i grunden könsneutralt pedagogiskt innehåll – kan vara mer konstruktivt än antaganden om essentiell manlighet eller unik manlig erfarenhet som bas för yrkesutövning. Det förefaller som om det stora hotet idag handlar om att män i förskolan blir utsatta för misstankar om pedofila böjelser. Det har till och med hänt att åtgärder vidtagits (eller män själva ålagt sig) som innebär restriktioner i relationer till barnen för att lugna oroliga föräldrar. Detta är kränkande mot dem som arbetar i förskolan och synnerligen problematiskt vid rekrytering av fler män. Samma villkor i relationen till barnen oavsett kön måste gälla om rekryteringsinsatser ska bli trovärdiga. I linje med detta behövs också en avmystifiering av maskulinitet. Vad den man som överväger att välja förskolläraryrket sannolikt också funderar över är förstås utbildningen, lönen och möjligheten att få en anställning. Utbildade män torde inte ha svårt att få anställning i dagens läge. Att den långa utbildningen inte betalar sig är ett problem, men det är inte rimligt att motivera vare sig sänkta utbildningskrav eller högre lön med önskan om fler män. Utbildningskraven bör inte sänkas och lönen bör höjas oavsett könsfördelningen bland förskolepersonalen. Preparandkurser, möjligheter att pröva på yrket och eventuellt olika former av alternativ antagning framstår som mer produktiva.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf