I detta kapitel diskuterar vi kunskaper och kunskapande i förhållande till individ och grupp. Vilka föreskrifter finns i styrdokumenten? Vi dröjer oss också kvar vid hur läraren, i sin undervisning, kan främja elevernas kunskapande? Hur möter läraren de enskilda eleverna och hur kan läraren utnyttja gruppdynamiken? Och, inte minst viktigt, hur kan läraren skapa trygga grupper där varje elev får lära och utvecklas harmoniskt och där ingen blir utanför och tappar landfästet? Slutligen knyter vi ihop detta genom att belysa undervisningen i lärarutbildningen – hur kan studenterna hitta sina segelleder och ankarplatser i fritidshemmet, skolan och förskolan?
Konsten att läsa och skriva, och hur barn och unga tillägnar sig denna konst, har uppfattats på olika sätt, beroende på det teoretiska tänkande man stödjer sig på. Därför har olika aspekter lyfts fram och gjorts synliga medan andra har skjutits i bakgrunden eller helt ignorerats.
Ur ett behavioristiskt perspektiv har läsning och skrivning setts som enkelt mätbara färdigheter. Med en kognitiv infallsvinkel har man i stället poängterat elevens språkliga medvetenhet och förståelse. Från ett sociokulturellt perspektiv har man fokuserat hur människor deltar och lär i olika skriftspråkliga praktiker. Med en interaktionistisk utgångspunkt har man lagt särskild vikt vid samspelet runt skriftspråket. I detta paper undersöker jag de fenomenologiska aspekterna av läsning och skrivning och deras betydelse för lärandet. Merleau-Ponty beskriver människan som en helhet; kropp och själ, tanke och känsla, vilja och handling kan därför inte åtskiljas när vi försöker förstå en människa, de utgör aspekter av samma helhet.
Vilka blir då konsekvenserna för hur vi uppfattar läsning och skrivning om vi, förutom färdigheter, metakognition, lärande i praktiken och lärande tillsammans också tar hänsyn till att det faktum att vi är kroppssubjekt, eller med ett fenomenologiskt uttryck, ”levda kroppar”, situerade i tid och rum?
In the symposium I want to discuss what students with severe reading and writing problems or dyslexia tell about what help and support they want from their teachers.
The theoretical framework of the study is life world phenomenology, especially focussing on Merleau-Ponty's body concept, the lived body (1962, 1999). Data were produced in recurrent conversations with the nine participants in the study during one academic year. Analysis was carried through hermeneutically.
The results indicate that crucial aspects for those who struggle with reading and writing are that the teacher provides them with time, space and necessary tools for learning. Most important is that the teacher recognizes their striving and supports their experience of I can. To be able to overcome one's literacy difficulties thus appears to be an existential matter.
Since reading, writing, and literacy are of great importance in all educational settings today, as well as at work and for life in society, this study is relevant not only in the Nordic countries but around the world.
Reading and writing have been investigated from different perspectives. Depending on the perspective adopted, some aspects of the phenomena have become visible, while others have been ignored. One of these seldom highlighted aspects is the lived body, learning to read and write. In this article, I explore the phenomenological aspects of reading and writing. What do we see when we consider our embodied existence? Merleau-Ponty believes that man is an indivisible whole; the mind can neither be understood without the body, nor the body without the mind. What then are the consequences for our understanding of reading and writing when, in addition to aspects of skill, metacognition and learning in practice, account is also taken of the fact that we are lived bodies, situated in time and space? The findings from my doctorial thesis (Nielsen, 2005) serve to illustrate the discussion. Narratives from people with reading and writing difficulties show that the encounters with sign, words and text are a bodily encounter, as well as a mental one, facilitated by means of perception and motor activity. They also show that own time and personal space are important aspects of learning to read and write.
Dyslexia is a well-known phenomenon and help and assistance are offered to pupils and students who experience literacy difficulties on a regular basis. But what help do they need and want? In this article the responses people with reading and writing difficulties/dyslexia give to this question are discussed. What, if we take the student's own viewpoint, is the most important thing the teacher can do? The students never mention any particular teaching methods. What appears as important to them is that the teacher sees them as individuals, not just as dyslectics, understands the special difficulties with which each individual must grapple, and provides the students with suitable tools for their learning as well as necessary time and space.
Rapporten innehåller två delar. Den första utgörs av rapporteringen av det arbete som utförts inom projektet under de första 18 månaderna, den andra av det konferenspaper till NFPFs/NERA’s1 kongress i Köpenhamn i mars 2008, där projektet först presenterades för en vidare krets. Den forskningsfråga som undersöks är: Hur balanserar lärare i verksamheten mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? Dataproduktionen har skett med hjälp av studenter, som i sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har gjort observationer och intervjuer med sina lärarutbildare i verksamheten (LUV). De texter som blivit resultatet av dessa observationer och intervjuer har sedan analyserats, dels av studenterna själva i seminarier, dels av projektgruppen. I det senare fallet har analysen inriktat sig mot vad studenterna har valt att observera och vad de har kunnat se, både med tanke på vilka instruktioner de fått och med utgångspunkt i vilka förutsättningar utbildningen gett dem att se vad som händer i verksamheten. Projektet står alltså på tre ben:
1. En vetenskaplig undersökning av en allmändidaktisk forskningsfråga.
2. Studentmedverkan i såväl dataproduktion som analys, vilket ingår i studenternas vetenskapliga skolning.
3. En utvärdering av undervisningen och kurslitteraturen vid lärarprogrammet med avseende på vilka förhållanden studenterna givits förutsättningar att upptäcka i verksamheten.
Pilotstudien har tydligt bekräftat hur komplex forskningsfrågan är och hur komplicerad situationen på verksamhetsgolvet är. De resultat studien gett antyder också att undervisningen vid högskolan i hög grad styr vad studenterna kan se i verksamheten, och att deras texter ofta är normativa. Projektet har visat sig synnerligen generativt. Intressanta och viktiga frågor för fortsatt forskning inom projektet har utkristalliserats, liksom avgörande problemområden som lärarutbildningen behöver ge sig i kast med.
Lärarutbildningens uppgift är att utbilda studenter till att kunna leda arbetet i en klass eller en barngrupp, men också att samtidigt kunna möta och utveckla var och en av de enskilda barnen och eleverna. Hur lärare i verksamheten hanterar detta dubbla uppdrag har varit föremål för en studie där också studenter engagerats. Den forskningsfråga som undersökts är: Hur balanserar lärare i verksamheten mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? Studenter har, under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU), gjort observationer och intervjuer med sina handledare. De texter som studenterna sedan lämnat in har analyserats av forskarna. Här rapporteras vad analysen visar att studenterna har valt att se, men också, i nästa steg, vad de kunnat se med tanke på de förutsättningar den högskoleförlagda utbildningen (HFU) givit dem. Teman som belyses är: