Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Fuentes, Ana
    et al.
    Lund University, Lund, Sweden.
    Kuchcinski, Krzysztof
    Lund University, Lund, Sweden.
    Graph matching constraints for synthesis with complex components2007Ingår i: 10th Euromicro Conference on Digital System Design Architectures, Methods and Tools (DSD 2007) / [ed] Hana Kubatova, Lubeck, Germany, 2007Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we present a new method for high-level synthesis that enhances design flexibility, specialization and performance primarily conceived for programmable hardware. New programmable hardware devices often provide fast dedicated components that perform complex computations. Arbitrary complex computations can be efficiently extracted from the CDFG using our new graph matching constraint to produce final implementations that better suit the design to the targeted architecture. Our algorithm also reduces possible syntactic variances detecting semantically equivalent structures in the graph. This new graph matching constraint was integrated in our own Constraint Programming solver engine together with other constraints to naturally model the heterogeneous features present in the synthesis problem. The use of complex functional modules is taken into account in the optimization process during binding and scheduling yielding significantly shorter schedules and gains in terms of area and performance. We demonstrate our technique on a variety of HLS benchmarks and show that efficient design space exploration can be accomplished using this technique.

  • 2.
    Fuentes Martinez, Ana
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Gender and prior knowledge factors in pupils’ beliefs about programming in mathematics2019Ingår i: ICERI2019 Proceedings / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez, I. Candel Torres, The International Academy of Technology, Education and Development, 2019, s. 5703-5703Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recent introduction of computer programming in all Swedish school curricula is a significant addition that came along together with several revisions aiming at enhancing pupils’ ICT skills. One of the reasons behind this implementation model was to accelerate the rate at which substantial results would be noticeable. It was also expected that teaching algorithmic thinking from early years would help to reduce the gender gap that has largely been observed in technology and engineering programs in higher education. In this study we wanted to explore students’ beliefs and performance in programming in relation to gender and previous experience. This paper reports on data obtained from first year high school students whose teachers actively attempted to incorporate programming into their mathematics lessons over the course of a school semester during the first year after the reform. We address three questions: a) Is there a difference in in attitudes or beliefs toward programming between students that had programming experience and those who had not? b) Is there a difference in attitudes or beliefs toward programming between male and female students? and c) Is there a difference in code understanding between male and female students? The third question is further analyzed to test the confidence gap hypothesis, which holds that women feel less confident than men in their own abilities. Five student groups from schools across Sweden were selected for the survey among those whose teachers were actively using programming in mathematics. A cross-sectional study was designed addressing the research questions based on data gathered from a group administered questionnaire (N=138). In order to assess students’ understanding of code, three programming exercises in increasing level of difficulty, concluded the survey. Alongside each programming exercise, the respondent had the possibility to express how confident he or she felt about the given answer. For the purposes of data comparison, the chi-squared test of independence was used. The analysis of the data indicates that there are relevant gender differences in students’ views and attitudes towards programming but not in their actual performance when answering code questions. In this case, differences could be attributed to previous programming experience which also seems to influence students’ anxiety toward the reform. However, previous programming instruction did not seem to influence pupil’s beliefs about how useful they thought programming will be in their upcoming education or professional life. Female students were on average less positive regarding how useful they think programming might be for them in the future. We could also confirm the tendency for women to underestimate their programming achievements. Most relevant, female students were more likely to state that they were unsure when the answer was right, whereas male students often felt sure about their wrong answers.

  • 3.
    Fuentes Martinez, Ana
    Malmö Högskola.
    Implementation of the Computer Programming Curriculum andits Consequences in an Inclusive School2009Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen om kursplanens förankring bland programmeringslärarna. Dataunderlaget består av en enkätundersökning bland gymnasielärare iProgrammering A i Skåne. Lärarnas syn på de olika delmålen i kursplanen och sättetpå vilket dessa tillämpas i undervisningen, visas i förhållande till andra faktorer som ilitteraturen anses relevanta. Resultaten synliggör att lärarnas förhållningssätt gentemotkursplanen har mestadels gemensamma drag både när det gäller det som undervisas ochdet som utesluts. Variationerna noterades med avseende på lärarnas undervisningsbredd,elevgruppernas framtidsavsikter och språkval. Lärarna som undervisade i era kurser inomämnet tenderade att uppmärksamma er kunskapsmål. Också eleverna som senare skulleläsa Programmering B ck en mer allsidig utbildning. Däremot fanns det inte någotsom tydde på att behöriga lärare skulle skilja sig i kursplanens förverkligande. Utifrånstudieresultatet konstateras att bara hälften av kursplanens mål har ett utbrett stöd blandlärarna, vilket har konsekvenser för tillämpningen av de övergripande styrdokumenten.

  • 4.
    Fuentes Martinez, Ana
    et al.
    Malmö högskola.
    Andersson, Jens
    Johansson, Anders
    Nilsson, Pål
    Gender and Programming: A Case Study2005Ingår i: Proceedings 2005: 3:e Pedagogiska inspirationskonferensen 31 maj 2005, Lund, Sweden, 2005, artikel-id 3c9e8a1b-e904-4091-91d3-a5512d3a65fdKonferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Our study highlights the effects of gender-related learning styles on a computer programming course at introductory level of engineering education. It was triggered by the observation of statistically relevant under-achievements among female students over the years. We try to identify concrete differences in motivation/learning styles between genders and prove that lack of previous relevant computer experience is not the only factor to blame. The paper analyzes the situation at a LTH course from the point of view of the conflicts outlined in the literature. Data from “before-starting” questionnaires and follow ups for subsequent evaluations expose significant gender differences. Analysis of the course materials and interviews with students reveals problems of constructive alignment and discouragements to the motivation of novice programmers. We investigated several pedagogical methods to adapt teaching and evaluation in order to increase all students’ competence and at the same time reduce the gap between genders. Our key recommendation is to make the separation between the teaching of algorithms and the teaching of the specific language syntax clearer. It is our belief that good teaching of engineering subjects will enhance learning for all students

  • 5.
    Fuentes Martinez, Ana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Ekström, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Kritiska föreställningar och reflektioner om robotar och artificiell intelligens i svensk skola: när lärarnas programmeringskunskaper spelar roll2019Ingår i: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: University West , 2019, s. 9-10Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Robotar och artificiell intelligens (AI) är redan en del av verkligheten och kan komma att göra intåg i skolan inom en snar framtid. I en studie av Hrastinski et al (2019) belyses lärares och forskares kritiska reflektioner om vad användningen av robotar och AI kan innebära för en utbildningskontext. Studien konstaterar ett ökat behov av kompetensutveckling, men påvisar också en viss oro över en förändrad lärarroll, mänskliga relationer, individualisering, pedagogisk ledning och etik. Både lärare och forskare visade upp en begränsad förståelse för skillnaderna mellan de två teknologierna. Dessutom framkom det i studien att det finns en skillnad mellan deltagarnas tankar om införandet av robotar och AI; lärarnas resonemang handlade om möjligheter att förbättra den nuvarande undervisningspraktiken medan forskarna såg en potential till att transformera undervisningen.

    I Sverige har läroplanen nyligen reviderats med följden att alla elever, från förskolan till gymnasiet, ska lära sig datalogiskt tänkande och programmering. Förändringen innebär ökade fortbildningskrav på lärarna, vilket har medfört att många svenska universitet erbjuder programmeringskurser för verksamma lärare. För att studera hur de ökade programmeringskunskaperna påverkar lärarnas syn på användningen av robotar och AI i undervisningen ombads sjutton universitetslärare, med ansvar för programmeringskurserna, att i en enkät reflektera över hur dessa teknologier kan forma framtidens undervisningspraktik. För att kunna jämföra med Hrastinskis tidigare studie, fick universitetslärarna föreställa sig en undervisningssituation där (a) sociala robotar och (b) robotar med artificiell intelligens var en realitet. De reflekterade över vilka utmaningar och möjligheter användningen av robotar och AI skulle kunna medföra i ett framtida klassrum. Hur skiljer sig universitetslärarnas reflektioner från resultatet i den tidigare studien?

    Analysen visade att universitetslärarna resonerade kring potentiella vinster med att individualisera undervisning och befria lärare från rutinuppgifter. Deras framtidssyn låg också närmare lärarnas än forskarnas i Hrastinskis studie, då de inte heller förutspådde någon betydande transformation av den nuvarande undervisningspraktiken. Resultatet indikerade att universitetslärarna generellt sett hade mer kunskap om robotar och AI än deltagarna i den tidigare studien. Trots det var de skeptiska till de kognitiva fördelarna med att använda en fysisk robot istället för en traditionell dator. Utifrån framtidsscenariot med programmeringskunniga lärare i klassrummen, föreslog universitetslärarna inte någon ytterligare kompetensutveckling, vilket står i kontrast till reflektionerna i Hrastinskis studie. Om universitetslärare tror att programmeringskunskaper kan överbrygga kompetensgapet, och de inte förväntar sig någon radikal förändring av undervisningspraktiken, då kanske tröskeln för att integrera robotar och AI i undervisning är lägre än vad den tidigare studien förutsåg.

  • 6.
    Fuentes Martinez, Ana
    et al.
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Kuchcinski, Krzysztof
    Lunds universitet, Lund, Sverige.
    Multifrequency Test and Diagnosis of Analog Circuits Using Constraint Programming and Interval Arithmetic2003Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Analog circuits are often specified using non-linear equations, which are difficult to analyze. Therefore, test generation and diagnosis are problematic issues in practice. In this paper we propose a new method for diagnosis of analog circuits that uses combined information from tests at different frequencies. By solving simultaneously the resulting equations (one for each test frequency), we get a reliable method that decreases the number of possible answers to the diagnosis problem. The min-max optimization algorithm that we implemented for non-linear transfer functions gives good average runtime for diagnosis parametric faults.

  • 7.
    Hrastinski, Stefan
    et al.
    KTH Royal Institute of Technology,Division of Digital Learning, Stockholm, Sweden.
    Olofsson, Anders D.
    Umeå University, Department of Applied Educational Science, Umeå, Sweden.
    Arkenback, Charlotte
    University of Gothenburg, Department of Applied IT, Gothenburg, Sweden.
    Ekström, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Ericsson, Elin
    University of Gothenburg, Department of Applied IT, Gothenburg, Sweden.
    Fransson, Göran
    University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, Gävle, Sweden.
    Jaldemark, Jimmy
    Mid Sweden University, Department of Education, Sundsvall, Sweden.
    Ryberg, Thomas
    Aalborg University, Department of Communication and Psychology, Aalborg, Denmark.
    Öberg, Lena-Maria
    Mid Sweden University, Department of Computer and System Science, Östersund, Sweden.
    Fuentes, Ana
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it.
    Gustafsson, Ulrika
    Umeå University, Department of Applied Educational Science, Umeå, Sweden.
    Humble, Niklas
    Mid Sweden University, Department of Computer and System Science, Östersund, Sweden.
    Mozelius, Peter
    Mid Sweden University, Department of Computer and System Science, Östersund, Sweden.
    Sundgren, Marcus
    Mid Sweden University, Department of Education,Sundsvall, Sweden.
    Utterberg, Marie
    University of Gothenburg,Department of Applied IT, Gothenburg, Sweden.
    Critical Imaginaries and Reflections on Artificial Intelligence and Robots in Postdigital K-12 Education2019Ingår i: Postdigital Science and Education, ISSN 2524-485X, Vol. 1, nr 2, s. 427-445Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    It is commonly suggested that emerging technologies will revolutionize education. In this paper, two such emerging technologies, artificial intelligence (AI) and educational robots (ER), are in focus. The aim of the paper is to explore how teachers, researchers and pedagogical developers critically imagine and reflect upon how AI and robots could be used in education. The empirical data were collected from discussion groups that were part of a symposium. For both AI and ERs, the need for more knowledge about these technologies, how they could preferably be used, and how the emergence of these technologies might affect the role of the teacher and the relationship between teachers and students, were outlined. Many participants saw more potential to use AI for individualization as compared with ERs. However, there were also more concerns, such as ethical issues and economic interests, when discussing AI. While the researchers/developers to a greater extent imagined ideal future technology-rich educational practices, the practitioners were more focused on imaginaries grounded in current practice.

1 - 7 av 7
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf