Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Peter
    et al.
    Gothenburg university.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    Gothenburg university.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Crossing borders by the use of digital tools in classrooms representing different socioeconomic backgrounds2015Ingår i: NERASymposium: “Situating literacies in educational settings”, 4-6 March 2015, Gothenburg, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Andersson, Peter
    et al.
    Gothenburg university.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    Gothenburg university.
    The Challenges of Change in Early Literacy Instruction2014Ingår i: SIG Writing: Conference on Writing Research, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 3. Andersson, Peter
    et al.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kommunikationsmönster i digitala instruktionstexter: implikationer för språkutvecklande arbete i yngre åldrar. Skriv! Les! 20152015Ingår i: Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving og literacy. 18-20 maj 2015, Stavanger, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Godhe, Anna-Lena
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Göteborgs universitet, Inst. för didaktik och pedagogisk profession, Göteborg.
    Subject culture in motion :: competing discourses in literacy education2017Ingår i: Cultures, Arts & Verbal Communication:: Book of abstracts / [ed] Kerge, Krista & Puksand, Helin, 2017, s. 33-34Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we examine competing discourses of established and emerging practices in literacy education in relation to technology. Our intention is to highlight contextual and relational aspects, which are largely absent in discussion concerning education when the aim is to find effective, best practice solutions. Grounded on empirical research findings, we strive to expand the current discussion by problematizing the relation between technology and literacy in a subject culture in motion. As classroom practices are made up of many different and often competing discourses this paper attends to the historical development of L1 and discusses tensions at classroom and system levels (Bernstein, 2000; Engeström, 2009). We demonstrate how the conditions and role of technology in the classroom tends to move from a focus on the effective use of technology, which separates the digital from L1-education, towards discourses including social practices and socio-political aspects (Ivanic, 2004). Moreover, the need for a meta-awareness addressing the multiplicity and diversity of communication channels and media will be problematized in regard to teachers’ professional development, changes in curricula and the boundary between the L1-subject and aesthetics.

  • 5.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Assessing multimodal texts: practice development and support for teachers´ learning2016Ingår i: The 8th international conference on Modality: Multimodal Landscapes, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    As digital technology is becoming increasingly more common in the classrooms, students are creating screen-based texts that incorporate various modalities. Previous studies show that even if students’ texts are multimodal, the complexity in multimodal text composition are not the subject to established assessment practices privileging verbal and written language. Assessment practices signal which knowledge is legitimate and influence how teaching is organized. How teachers acknowledge and assess multimodal aspects and how practice development in this matter can be supported thereby becomes important issues to address.

    This study was conducted within the project Digital Arenas in Literacy Practices in Early Primary School (DILS) where teachers from three classes in different schools worked together in workshops to develop literacy teaching. The empirical material consists primarily of the participating teachers written assessments of student texts, before and after an intervention where the teachers were introduced to multimodal perspectives and concepts for analyzing and assessing multimodal texts. The text material was further complemented by video-recordings of this workshop and the teachers’ discussions. Exploring how the teachers understanding of students’ multimodal texts is manifested in their assessments, the study highlights the challenges education and teachers face. The results shows how a lack of a meta-language to describe quality and development in multimodal text-composing results in assessments influenced by established assement practices focusing formal language aspects. Access to such meta-language provided more focus on the use, balance and interrelations of modalities for communicative effect. The implications of what knowledge and practices that are made available to teachers are discussed, and further research on how to implement multimodal assessment practices in the pedagogical practice is suggested.

  • 6.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Här styrker bilden texten”: Att utveckla en multimodal bedömningspraktik2016Ingår i: SMDI 12 TEXTKULTURER Tolfte Nationella konferensen i Svenska med Didaktisk inriktning.Karlstads universitet 24-25 november 2016, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom den tekniska och mediala utvecklingen lever vi idag i ett multimedialt samhälle där det skrivna ordet inte bara är ett bland flera kommunikationsmedier utan också integreras med bild, film, ljud och tal. Läsande och skrivande har alltid varit multimodalt men den digitala teknologin möjliggör än större komplexitet i de multimodala uttrycken. Tidigare forskning har visat att även om elever komponerar multimodala texter så omfattar inte etablerade bedömningspraktiker komplexiteten hos multimodalt textskapande. Bedömningspraktiker signalerar vad som är legitim kunskap och påverkar hur undervisningen utformas. Kunskap om hur lärare uppmärksammar och bedömer multimodal texthantering samt hur praktikutveckling på området kan understödjas får därmed betydelse för utvecklingen av svenskämnets didaktik. I föreliggande studie undersöks när en grupp lågstadielärare erbjuds redskap för att betrakta texter utifrån design och samspel mellan olika semiotiska resurser. Det empiriska materialet består av filmade observationer av lärarnas kollegiala samtal och sambedömningar, samt lärarnas skriftliga reflektioner och bedömningar av multimodala elevtexter. Texterna samlades in före och efter en intervention där lärarna presenterades för begrepp och perspektiv baserade på Eve Bearnes (2009) ramverk för analys och bedömning av multimodal text och textprogression. Genom analyser av hur lärarnas förståelse av kvalitét och progression i multimodal texthantering manifesteras och förhandlas belyser studien de utmaningar lärare och undervisning förväntas hantera och ställs inför vad gäller bedömning av multimodala elevtexter. Resultaten visar hur tillgängliga diskurser och redskap möjliggör och begränsar praktiken vilket väcker frågor om vilken kunskap elever och lärare behöver för multimodal texthantering. Vi diskuterar svenskämnets gränser mot bildämnet och implikationer för lärarutbildning och lärares kompetensutveckling.

  • 7.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Multimodala bedömningspraktiker och lärares lärande2018Ingår i: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, s. 43-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The article reports on a study where teachers in early primary school were presented to tools to approach texts and meaning-­making from a multimodal perspective. The study aims to develop knowledge of enabling and constraining factors for the development of a multimodal assessment practice. To do so, we examine how teachers’ understanding of quality in students’ multimodal texts is manifested in assessments, and how this relates to available tools. The findings are discussed with the help of Bernstein's (1990; 2000) theoretical frame-­work and focus on the conditions for teachers' work and learning. The study demonstrates teachers’ attention to multimodal text quality as ability to follow writing conventions, organize text and communicate content with several interacting resources. Available tools shape and broaden what is noticed. However, to give content to the meta-­language further knowledge on the use of different semiotic resources is needed. The study hereby raises the importance of interdisciplinary perspective on multimodal assessment.

  • 8.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sharing is daring: Cross-school collaboration and teachers work integrated learning2015Ingår i: NERA, 4-6 March 2015, Gothenburg, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Lundh Snis, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Nilsson, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Pareto, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nordic Innovation Networks in Education: Dealing with Educational Challenges with Cross Boarder Collaboration and User Driven Design2012Ingår i: Uddevalla Symposium 2012 : Entrepreneurship and Innovation Networks. Revised papers presented at the 15th Uddevalla Symposium 14-16 June, 2012, Faro, Portugal. / [ed] Bernhard, Irene, 2012, s. 553-571Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This is an EU-funded project related to cross boarder collaboration for educational purposes supported by information and communication technologies between Danish, Norwegian and Swedish schools. The project started in 2011 and extends to 2014 so this empirically dominated paper reports on early findings related to cross-border collaboration challenges. The aim of the project is to develop innovative cross-border teaching models by the means of user-driven, practice-based co-design processes between practitioners and researchers. In the first year, 18 classes from 13 schools in Denmark, Norway and Sweden in the Öresund-Kattegatt-Skagerack region participated. Organized in so called Nordic class-match groups (consisting of students and teachers from one class in each country) new cross-border teaching models are co-created, tested and evaluated in an iterative process. Since teaching models are subject dependent, the project develop teaching models in several subject domains, i.e. math, language, science and social studies / history. Heretofore findings show, however, that organizational and technical issues have superseded and squeezed out subject-oriented discussions due to surprisingly many practical issues that needed to be handled first. We have identified three major thresholds to overcome. The first is related to technical difficulties in schools when diverse IT systems are to be synchronized. The second threshold concerns scheduling coordination difficulties in order to allow synchronous cross boarder collaboration. The third threshold concerns linguistic and communication difficulties rooted in participants communicating in their respective Nordic language. Being able to communicate within Nordic languages are explicit learning goals in all three schools systems, and therefore part of the project aim and consequently all participants are expected to use their native languages when communicating. The next phase of the project is therefore to find solutions to these technical, organizational and linguistic barriers, and already now we see some barrier breaking models taking shape in the active network of Nordic teachers, students, school leaders, IT support teams and researchers.

     

  • 10.
    Lyngfelt, Anna
    et al.
    Gothenburg university.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Producing and reading digital texts: patterns of communication in literacy classroom2015Ingår i: 10th IAIMTE Conference 2015: Languages, Literatures, and Literacies, 3-5 juni, Odense, Denmark, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Lyngfelt, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Andersson, Peter
    Göteborgs universitet.
    Analys av digitala, multimodala elevtexter i årskurs 1 och 22014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den delstudie som presenteras utgör en del av projektet DILS (Digitala arenor för läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år, 2012–2014). Syftet med presentationen är att diskutera en modell för textanalys som är lämplig för multimodala elevtexter där en rad olika digitala verktyg använts och svårigheter som kan tänkas föreligga vad gäller lärares möjligheter att diskutera kvalitéer och utvecklingsmöjligheter i elevernas multimodala texter.Studien bygger på de grundläggande aspekter av multimodalitet och lärande som behandlas i teoribildningen om multiliteracies (Cope & Kalantzis, 2000; New London Group, 1996), New Literacy Studies (Gee, 2005; Lankshear & Knobel, 2003; Street, 1997) och multimodal semiotik (Jewitt, 2006; Kress et al, 2005). För att utveckla textanalysmodellen knyts användningen av semiotiska resurser till de textuella och (socialt) kontextuella sammanhang i vilka resurserna används. Hur de semiotiska resurserna väljs utifrån ändamål och bildar sammanhang i enskilda elevtexter diskuteras genom att textanalysmodellen består av (a) en sammanställning av de semiotiska resurser som eleverna använder, (b) analys av de inomtextuella mönster som resurserna konstituerar i texterna och (c) analys av de normer som ligger till grund för textskapandet (uppgiftsformulering, uppgiftskultur och lärares tolkning av styrdokument/praxis).

  • 12.
    Ottersten Nylund, Cecilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nordic Smart School Project: Project Design2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att fånga tankar: verbala protokoll som observation2013Ingår i: Barn- och ungdomsforskning: metoder och arbetssätt / [ed] Erlandsson, Soly I. & Sjöberg, Lena, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1. uppl., s. 209-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Berättelser i wiki: Autentiskt författarskap och responsarbete i digitalt textskapande i grundskolan2011Ingår i: Texter om svenska med didaktisk inriktning: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning / [ed] Jenny Magnusson, Anna Malmbjer, Daniel Wojahn, Uppsala: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2011, s. 133-144Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sociala medier erbjuder idag en aktiv produktion av innehåll online med ett digitalt textskapande som öppnar för nya didaktiska perspektiv på läsning och skrivning liksom utveckling av språkmedvetenhet. Det publika skrivandet i blogg och wiki erbjuder en autentisk publicering som kombineras dels med multimodala resurser och dels innehåller stöd för kommentering, diskussion och kontinuerlig loggning av text. I studien undersöks närmare den digitala textproduktionen i wiki och hur de omedelbara möjligheterna till kommentering, diskussion och loggning tillämpas i processen. Elevtexter i fyra wikiprojekt i årskurs fyra och sex i grundskolan har studerats och analyserats utifrån de skrivaktiviteter och redigeringsmönster som förekommer. Studien redovisar texternas omfång och mediala inslag, karaktären på instruktioner till skrivuppgiften, omfattningen av lärar- och kamratrespons och de skrivaktiviteter och redigeringsprocesser som förekommer. Resultaten visar att wiki som skrivarena inbjuder till en mer vidgad och synlig skrivprocess med multimodala resurser och stöd i responsarbetet, men också att miljöns funktionaliteter inte utnyttjas fullt ut och av alla deltagare. Den digitala miljön motiverade eleverna som hade lättare att komma igång med sitt skrivande. Eleverna främst skriver på och utvecklar texten där de slutade. De utövar skilda strategier i bearbetning av text, där instruktioner i skrivuppgiften påverkar tydligt deras texthandlingar. Lärarresponsen fokuserade på både innehållet i texten som på den språkliga formen och elevresponsen utnyttjades sporadiskt.

  • 15.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Cross-class Online Talks: learning beyond classroom walls2014Ingår i: EDULEARN14 Proceedings, 6th International Conference on Education and New Learning Technologies, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Social media provide opportunities for the production of content online and literacy practices that involve communication, publication and active participation. Children and young people are frequent writers in online digital environments in their leisure time. They develop experiences in digital communication and sharing of information, and they are creative in their use of language (e.g. Hård af Segerstad & Sofkova Hashemi, 2006; Crystal, 2009). Bringing social media arenas into the classroom, writing in school becomes increasingly visible, “real”, interactive and more of a dynamic process as opposed to print-based practice with the text as a static and linear artefact (Warschauer, 2010). Text messaging (SMS, chat) and status updates on blogs and web communities provide for an authentic form of text production where others can read and comment, shifting the focus to literacy as a social and cultural practice (Merchant, 2008). This multi-case study (Yin, 2012) explores online meaning-making and communicative practices in social media environment at three year-one-classes at three primary schools. Extending literacy practices with real-time interactive conversation online, the study focus is on the potentials of synchronous discussions for literacy learning in early years. In a cross-class project, the three classes conducted synchronous meetings, where the students in groups communicated in writing in the free service chat room Today’s Meet. Applying ethnographic methods, observations of the online communication and video recordings of the chat sessions conducted at each school comprise the data.Enabling learning connections beyond the boundary of classroom walls, the students exchanged information about their school culture (e.g. school lunches, activities during breaks), hobbies, films and computer games they like and on-going work in classes. In the synchronous text-dialogs the students were engaged in collaborative composing of the message. The cross-class interaction invited to further talk in the local classes about the message conveyed in the conversation, communicative structure and strategies how to address the recipient group. It also raised questions about the meanings of certain words, netiquette as well as the schools’ geographical location and peer’s cultural origin. A challenge with beginner readers was to keep up with the content thread of the online chat. In overall the study demonstrates the potential for early literacy education engaging students in online conversations developing awareness of audience, culture and social skills.References:[1]Crystal, D. (2009). Txtng. The gr8 db8. Oxford: Oxford University Press.[2] Hård af Segerstad, Y., & Sofkova Hashemi, S. (2006). Learning to Write in the Information Age: A Case Study of Schoolchildren's Writing in Sweden. In L. Van Waes, M. Leijten & C. Neuwirth (Eds.), Writing and Digital Media. Amsterdam: Elsevier.[3] Merchant, G. (2008). Digital writing in the early years. In M. K. J. Coiro, C. Lankshear & D. J. Leu (Eds.), The handbook of research in new literacies (pp. 751-774). New York: Lawrence Erlbaum Associates.[4] Warschauer, M. (2010). Invited Commentary: New Tools for Teaching Writing. Language Learning & Technology, 14(1), 3–8.Yin, R. K. (2012). Applications of Case Study Research. (3. ed.) Thousand Oaks, California: SAGE.

  • 16.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Digitaliseringen skapar ett nytt sorts lärande2015Ingår i: Svenskläraren, ISSN 0346-2412, nr 1, s. 16-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Digitala kombinationer av skrift, bild och ljud innebär en ny sorts läsning och skrivande. Det kräver en ny pedagogik som baseras på en kritisk hållning till media och olika kommunikativa medel. Det visar forskning på digitala satsningar på lågstadiet.

  • 17.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Meaning-making and Communication in Virtual Nordic Classrooms: transmediation in cross-border understanding.2014Ingår i: EDULEARN14 Proceedings, 6th International Conference on Education and New Learning Technologies, Barcelona, 2014, s. 1820-1830Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The increasing digitalization of print engages students in multiple modalities of communication raising questions about the ways students are socialised in textual practices. This study explores the design and development of cross-border meaning-making practices in the context of inter-Scandinavian comprehension between Danish, Norwegian and Swedish students collaborating in virtual classrooms. Subject content and students’ interpretation and shifts across signs systems (words, images, sound) were studied combining ethnographic methods with multimodal semiotic analysis of transmediation.

    The cross-border Nordic education proved to provide space for students to engage in motivating, technology-enhanced composing and communication developing linguistic, cultural, critical and digital competences through multimodal productions, collaborative sharing of knowledge and real-time meetings. In the inter-Scandinavian comprehension practices, semiotic signs became tools for thinking through parallel designing and transmediation of linguistic and semiotic choices. Students discovered meaning potentials in conscious decision of gains and losses in print and screen representations, translating in degrees between semiotic systems, dividing responsibilities and applying their own informal media competences. 

  • 18.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Middle report: Interactive boards in teaching Swedish  –  Initial findings2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Skrivpraktiker, språkbruk och kommunikativa strategier i och utanför skolan2011Ingår i: Språk för framtiden - Language for the Future: Rapport från ASLA:s höstsymposium Falun, 12-13 november 2010 / [ed] Ylikiiskilä, Antti & Westman, Maria, Uppsala: ASLA Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2011, Vol. 23, s. 29-43Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vi blir fler och allt yngre som deltar i den kommunikativa arenan på Internet. Här produceras dagligen innehåll online i form av statusuppdateringar, inlägg i diskussioner, bilder, foton och videos. Det handlar om aktiviteter i multimodala miljöer som involverar kommunikation, visualisering och aktivt deltagande. Eleverna kommunicerar på ett samtalsliknade skriftspråk i ny media, som oftast inte följer de krav på språkriktighet som skolan ställer, utan handlar mer om autentiskt skrivande med talspråksnära inslag och andra skrivstrategier präglat av de förutsättningar mediet ställer. Elevernas skriftspråkliga erfarenheter på fritiden tycker många har inverkan på skolarbetet, medan andra menar att dessa skrivfenomen har funnits tidigare i skoluppsatser och att eleverna utvecklas mer språkligt än de vuxna gör. I denna artikel går jag närmare in på denna debatt och knyter dagens skrivpraktiker och de kommunikativa och publiceringsförutsättningar nya medier erbjuder till resultat från tidigare analyser av elevers texter och språkbruk i skolan och ny media och jag diskuterar även betydelsen av autentiskt författarskap för elevens reflekterande och språkutvecklande arbete i skolan.

  • 20.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Textkompetenser och interaktion i teknikfyllda klassrum: Mot berikande och utvecklande ämnesdidaktik med interaktiva skrivtavlor i fokus (Slutrapport Nordic SMART – Sverige)2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Nordic SMART School Project initierades i augusti 2010 som ett utvecklingsprojekt om IT-berikande undervisning i skolor i Danmark, Norge och Sverige. Rapporten sammanfattar erfarenheter och resultat i den svenska delen i projektet om integrering och användning av interaktiva skrivtavlor i årskurs 6 i två skolor i Uddevalla under läsåret 2010-2011. Det övergripande syftet med projektet var att studera IT-berikad undervisning och utveckla, testa och implementera nya didaktiska metoder i ämnena svenska och matematik. Målet var att studera och utveckla ämnesdidaktik vid införandet av interaktiv skrivtavla med fokus på inkluderande och differentierande undervisningsmetoder, kollaborativt lärande och kommunikation i klassrummet. Introduktionen av interaktiv skrivtavla har resulterat i en mer IT-orienterad praktik och undervisning som är stimulerande och aktivare med elever som deltar, kommunicerar, samarbetar och lär av varandra. Den didaktiska utvecklingen i projektet visar tecken på att tavlans möjligheter till interaktivitet stödjer ömsesidigt lärande och uppmuntrar till aktiv, autentisk och dialogisk undervisning. Samtidigt tar implementering av ny teknik i undervisning tid och kräver att pedagogerna utvecklar en användarkompetens som tillåter utveckling av nya former av undervisning.  

  • 21.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Wiki-mediated Writing: design, media, writing strategies and feedback in online text production2013Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 7, nr 1, s. Art. 8 : 1-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Bringing social media arenas, such as wikis, into the classroom invites teaching approaches that engage students in authentic, participatory and creative writing processes. This case study examines the online text production of primary school students in a wiki environment and how the key functionalities for commentary, discussion, logging skills of text and multimodal expression are utilized in practice to develop writing. Exploring the design of assignments and analysing the nature of final texts, writing strategies and feedback reveals an iterative process of writing dominated by strategies of expanding texts with new information and occasional surface editing. The students composed individual narratives on selected themes augmented by drawings, images, speaking avatars and video clips. Feedback was mainly provided by the teachers in the form of encouraging comments and corrective revisions directly in the students’ texts. Peer response was rare, in one project taking the form of discussion posts. Revising indicating increased language awareness was observed among second language learners. Overall, the study demonstrates a tension between instructional design, the affordances of the writing arena and the space for creativity when engaging students in advanced, participatory and reflective composing and revising of texts. 

  • 22.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Andersson, Peter
    University of Gothenburg.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    University of Gothenburg.
    New literacies, multimodality and the challenges of change in literacy instruction2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. University of Gothenburg, Sweden.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Making room for the transformation of literacy instruction in the digital classroom2016Ingår i: Journal of Early Childhood Literacy, ISSN 1468-7984, E-ISSN 1741-2919, Vol. 17, nr 2, s. 221-253Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Education is in the process of transforming traditional print-based instruction intodigital formats. This multi-case study sheds light on the challenge of coping with theold and new in literacy teaching in the context of technology-mediated instruction inthe early years of schooling (7–8 years old children). By investigating the relationbetween literacy and digital technology in diverse pedagogical contexts we capturethe complexity in the educational transformation that needs to be acknowledged.Each of the cases demonstrates a distinct knowledge focus and goal for early literacy instruction, organisation and access around technology and what is made visible ininstruction. All these factors had consequences for the teaching that occurred. Depending on epistemological beliefs, digital competencies were taught separately from literacy and considered as a goal on its own or integrated with literacy considered as a means and a goal for literacy teaching and learning. Implicit pedagogy with weaker classification and framing enabled conditions for infused approaches making use of digital technology in multimodal, functional and learner centred literacy practices. Furthermore, initial guidance and the weaving of invisible and visible pedagogy highlight a possible way to both exploit the potential of digital technology and support childrenfrom various backgrounds. The balance of teacher and student control was further affected in regard to the organisation of technology and choices of pedagogical methods. This research hereby expands the current discussion on the relation betweentechnology and literacy with an understanding that the epistemological focus and contextof practices are necessary tools to problematize, rather than measure or value, emerging practices in early literacy instruction. We conclude that in addition to the necessary heavy investments in digital technology in schools there is a need to provide room for action for the teachers and address issues of purpose, pedagogy and organisation around technology.

  • 24.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Text and Language Practices in One-to-one Environments in a Swedish Primary School.2012Ingår i: CALL: Using, Learning, Knowing / [ed] Bradley, Linda & Thouësny, Sylvie, Dublin: Research-publishing.net , 2012, s. 274-279Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recent investments in schools in Sweden focus on increased availability of technology and ways to incorporate digital media in the classroom. Via the computer screen, students are involved in a new type of writing and communication culture that allows for new approaches in literacy instruction and learning (Lorenzen & Smidt, 2010). The purpose of the present study was to investigate how the availability and every day access to technology in a one-­to-­one laptop programme in primary school impact on text and language practices. The objective was to explore what text genres the students meet and what artefacts they use to facilitate their work, the modalities they engage in and if they work on their own or in collaboration. Also, what new demands are put on the instruction. The empirical results are based on classroom observations of a sample of lectures in two classes in year three and two classes in year five where the students had been using computers for about 2.5 years. In both year three and five the students expressed great enthusiasm for the work on computers. Narrative and expository strategies were prominent in the development of text and language competencies. New practices facilitating multimodal and digital expression occurred more on the students’ own initiative. The activities in year three provided opportunities for both individual and collaborative work, whereas year five mainly did individual work. The assignments in both years were mostly designed to result in products of the same type and were published on their computers for a restricted audience. We interpret these practices as being mainly teacher-controlled and for the benefit of the teacher and fellow classmates. This stands in contrast to previous analysis on changes in literacy processes in laptop classes that report on more student autonomous and public uses (e.g. Warschauer, 2008). 

  • 25.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En elev en dator i grundskolans tidigare år: En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektiv pålärarens ledarskap, texter och textpraktiker, samt språklärande2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The project presented in this report concerns teaching and practices in one-to-one computer projects in primary school from the perspectives of teacher leadership, texts and text practices, and language learning. The aim of this project was not to study the implementation of the computers as investigated by many before. The focus was rather on classes where the technology had been used for some time. The teaching in four classes in year 3 and 5 at a school in western Sweden was observed by three researchers with the purpose of finding out what role the teacher assumes and what space the students get, whether the text repertoire widens and the text practices become more varied or different, whether the computer becomes a communication or production instrument for language learning. Recurring participant observations in the classes were made during one term in years 3 and 5. The students in year 3 were also followed during one term in year 4. Semi-structured interviews were conducted about the informants’ experiences of the work with computers. The analyses concern the daily access to a computer in the classes in conjunction with the traditional learning activities, resources and forms of representation in the teaching, as well as the forms of collaboration visible in the classroom. We summarize the conclusions from years 3 and 5 as: Motivated students and teachers – it was fun to work with computers. Development of digital competencies – the teachers stimulated the students to learn skills that gradually built up their knowledge regarding their IT competency. Enriched working methods – the students were offered both digital and more traditional resources and produced presentations, films and animations in which pure text was accompanied by modalities such as pictures and sound. Printed sources dominated – online text sources were not regarded as being as good or easy to find, the students mainly sought and fetched pictures from the Internet. Somewhat widened text repertoire – communicative texts appeared alongside narrative and expository texts in year 3. Narrative and expository texts dominated in year 5. The students used other text types and modalities – activities initiated by students offtask involved other texts and presentation forms, often based on pictures, film or sound, communication and took place more online. Individual and collaborative work in year 3, while having your own computer in year 5 meant individual work. More teacher-controlled than student-controlled classroom work – the teacher decided what to do and how to do it and the majority of tasks presupposed that all students did the same thing. Unclear balance between teaching content and technology – the technology was in focus and the teaching objectives were less clear. The transition for the year 3 students to year 4 resulted in an implementation of a more individualized instruction with less challenges for development and creativity. The activities mainly concerned writing, gathering of facts or practicing English. The teachers owned the technology and the students did not get to express their digital experience.

  • 26.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Den didaktiska designens betydelse: IT-didaktiska modeller och ramvillkor2016Ingår i: Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö / [ed] Sylvana Sofkova Hashemi & Maria Spante, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 125-136Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Didaktisk design och IT-didaktiska samarbetsmodeller i gränsöverskridande undervisning2015Ingår i: NGL 2015. Next Generation Learning Conference, 18-19 november 2015, Högskolan Dalarna Falun: Book of Abstract, 2015, s. B2-20Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, MariaHögskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö2016Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Lärarprofessionens nya villkor i samhällets digitalisering2016Ingår i: Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö / [ed] Sylvana Sofkova Hashemi & Maria Spante, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 9-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Tynkkinen, Mona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att planera för textuell medvetenhet och språkliga upptäckter i teknik-medierad undervisning2015Ingår i: Next Generation Learning Conference (NGL2015), 18-19 november 2015, Högskolan Dalarna, Falun: Book of Abstract, 2015, s. C2-33Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dagens teknik tillgängliggör resurser för elever och lärare i skolan som gör det möjligt att förmedla och representera kunskap digitalt i samarbete med andra och i kombinationer av uttryck. Digitaliseringen innebär nya villkor för kommunikation och interaktion. Lärande idag är allt mer beroende av samarbete och utbyte av kunskaper. Textkulturen i skolan förändras och skriften har fått konkurrens av andra uttrycksformer. Syftet med vår presentation är att problematisera och visa på hur arbetet med svenskämnet i förändring gestaltas i samarbetsbaserad undervisning i digitala miljöer.

    Med bas i ett EU-finansierat projekt Gränsöverskridande Nordisk Undervisning (GNU, http://projektgnu.eu) mellan skolor i Sverige, Norge och Danmark har vi genom praktiknära och aktionsinriktade ansatser studerat och tillsammans med lärare bedrivit ett tre-årigt skolutvecklingsarbete med fokus på grannspråksundervisning.

    Utifrån teorier om design för lärande, multimodalt meningsskapande (social semiotik, multiliteracies) och elevforskning presenterar vi de didaktiska ansatserna i detta utvecklingsarbete i relation till vilka förmågor och kunskapskrav som fokuseras, vilkauttrycksformer som kommer till ytan i det meningsskapande arbete som bedrivs och vilka samarbetsformer synliggörs och utvecklas. Vi synliggör komplexiteten, utmaningar och mervärden i samarbetsbaserat, digital undervisning.

    Genom våra resultat illustrerar vi att digitala samarbetsformer kräver avancerade ämneskompetenser och medvetenhet om didaktisk design för att planera för språkliga upptäckter och utveckla textmedvetenhet. Det handlar om att utveckla ämnesspecifika och digitala kompetenser för det gemensamma arbetet vid skärmen som bidrar till ett aktivt och dialogiskt lärande. 

  • 31.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Tynkkinen, Mona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Textuell design, språkliga upptäckter och metasamtal i digitala sammanhang2016Ingår i: Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö / [ed] Sylvana Sofkova Hashemi & Maria Spante, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 47-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Spante, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Lundin, Mona
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Algers, Anne
    Göteborgs universitet, Göteborg, Sverige.
    Digital competence and digital literacy in higher education research: Systematic review of concept use2018Ingår i: Cogent Education, E-ISSN 2331-186X, Vol. 5, nr 1, artikel-id 1519143Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital competence and digital literacy are concepts that are increasingly used in public discourse. However, how the concepts are used and how they are defined remains unclear. This paper presents a systematic review of research where these concepts are used in higher education research. The aim is to establish an understanding of referencing strategy to digital literacy and digital competence over time, disciplines, countries, methods and level of analysis. Three databases were used in the systematic literature review: Web of Science, Scopus and Education Resources Information Centre. We delimited the search to title, abstract and keywords in the databases. Inclusion criteria were peer-reviewed publications written in English. Initially 107 publications between 1997 and 2017 were found, with 28 addressing digital competence and 79 digital literacy. Our review demonstrates that there is a range of definitions used in higher education research. They vary depending on if the concepts are defined by policy, research or both and whether they focus on technical skills or social practices. This review indicates directions for further research in higher education i) do more research based on critical perspectives to avoid commonsensical use of the concepts, ii) take the development of definitions of these concepts seriously iii) avoid cross-referencing incompatibilities and finally iv) engage in critical investigations regarding the legitimacy of policy over research in the domain of higher education research.

  • 33.
    Svensson, Ann
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Steffensen, Tom
    Roskilde University, Denmark.
    Rustand, Kari Anne
    Vestfold University College, NOrway.
    Students’ Use of Semiotic Structures in Synchronous Computer-Mediated Communication: An Inter-Scandinavian Study2013Ingår i: The European Conference on Technology in the Classroom, Brighton, UK 2013, The European Conference on Technology in the Classroom Conference Proceedings 2013, Nagoya, Japan: The International Academic Forum (IAFOR) , 2013, s. 150-163Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Synchronous computer-mediated communication is often used as a means to achieve activelearning through collaboration. This paper is based on an ethnographic case study ofsynchronous communication. The synchronous communication is carried out between students in lower secondary school collaborating in a cross-border project involving the native language subjects Danish, Norwegian and Swedish. The project is aimed at promoting the students` Scandinavian inter-comprehension skills. The objective is for the students to use their own native languages in their communication whilst trying to understand the neighbouring languages used by their interlocutors. The aim of this paper is to analyse the students` use of situated semiotic structures in order to solve comprehension difficulties as well as emergent technical problems. In the emergent situations where the students face technical or language-based problems they use an interplay of different semiotic structures. They creatively and spontaneously use oral and written communication in different ways by using smileys, colours, gestures, grimaces, talking slowly and by sending smartphone pictures. Furthermore, they make use of different conversational forms such as online chats, Google Translate, and webcams. Synchronous communication is vulnerable because of the dependency relationship arising between the connected classrooms in different schools and countries. The multiple forms of conversation are dependent on the emergent situation and are dominated by the written mode.

  • 34.
    Willermark, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Pareto, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Didactical designs in use: exploring technological, pedagogical and content knowledge2016Ingår i: Proceedings of the 5th International Conference on Designs for Learning / [ed] Nortvig, A-M., Sørensen, B. H., Misfeldt, M., Ørngreen, R., Allsopp, B. B., Henningsen, B., & Hautopp, H., Aalborg: Aalborg Universitetsforlag, 2016, s. 253-268Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this article we operationalize the Technological Pedagogical And Content Knowledge (TPACK) model as an analytic lens to trace progression in teaching practice. We explore teacher development by studying didactical designs. Didactical design refers to the design of teaching sequences within a particular subject, and includes a pre-planned sequence of lessons, with a detailed teaching plan of how to implement the task in the classrooms. We report from a three-year school development project which involved 48 teachers and over 1000 students in elementary school. An in-depth analysis of 14 didactical designs in the subject of mathematics respectively 13 didactical designs in mother tongue was conducted. The analysis was based on classroom observations, video recordings, chat logs, online forums, interviews and participation in teachers'daily work. Our position is that our approach can serve as an effective way to categorize, analyzeand evaluate didactical designs

  • 35.
    Öman, Anne
    et al.
    University of Gothenburg, Department of Applied IT.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Design and redesign of a multimodal classroom task: implications for teaching and learning2015Ingår i: Journal of Information Technology Education, ISSN 1547-9714, E-ISSN 1539-3585, Vol. 14, nr 1, s. 139-159Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Digital technologies are increasingly implemented in Swedish schools, which impact on education in the contemporary classroom. Screen-based practice opens up for new forms and multiplicity of representations, taking into account that language in a globalized society is more than reading and writing skills. This paper presents a case study of technology-mediated instruction at the primary-school level including an analysis of the designed task and how the teacher orchestrated the digital resources during three introductory classes. The aim was also to explore the pupils’ redesigning of advertising films based on teacher’s instructions and available digital resources. Sequences of a learning trajectory were video recorded and analysed from a multimodal perspective with a focus on the designed task and the processes of how pupils orchestrate meaning through their selection and configuration of available designs. The findings show a distinction between the selection of design elements in the teacher’s orchestration of the laptop resources during instruction and the pupils’ redesigning of the task. Pupils’ work developed from the linguistic design provided by the teacher towards visual design and the use of images as the central mode of expression in the process of creating advertising films. The findings also indicate a lack of orientation towards subject content due to the teacher’s primary focus on introducing the software.

1 - 35 av 35
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf