Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Lundh Snis, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Nilsson, Ann
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Pareto, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nordic Innovation Networks in Education: Dealing with Educational Challenges with Cross Boarder Collaboration and User Driven Design2012Inngår i: Uddevalla Symposium 2012 : Entrepreneurship and Innovation Networks. Revised papers presented at the 15th Uddevalla Symposium 14-16 June, 2012, Faro, Portugal. / [ed] Bernhard, Irene, 2012, s. 553-571Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This is an EU-funded project related to cross boarder collaboration for educational purposes supported by information and communication technologies between Danish, Norwegian and Swedish schools. The project started in 2011 and extends to 2014 so this empirically dominated paper reports on early findings related to cross-border collaboration challenges. The aim of the project is to develop innovative cross-border teaching models by the means of user-driven, practice-based co-design processes between practitioners and researchers. In the first year, 18 classes from 13 schools in Denmark, Norway and Sweden in the Öresund-Kattegatt-Skagerack region participated. Organized in so called Nordic class-match groups (consisting of students and teachers from one class in each country) new cross-border teaching models are co-created, tested and evaluated in an iterative process. Since teaching models are subject dependent, the project develop teaching models in several subject domains, i.e. math, language, science and social studies / history. Heretofore findings show, however, that organizational and technical issues have superseded and squeezed out subject-oriented discussions due to surprisingly many practical issues that needed to be handled first. We have identified three major thresholds to overcome. The first is related to technical difficulties in schools when diverse IT systems are to be synchronized. The second threshold concerns scheduling coordination difficulties in order to allow synchronous cross boarder collaboration. The third threshold concerns linguistic and communication difficulties rooted in participants communicating in their respective Nordic language. Being able to communicate within Nordic languages are explicit learning goals in all three schools systems, and therefore part of the project aim and consequently all participants are expected to use their native languages when communicating. The next phase of the project is therefore to find solutions to these technical, organizational and linguistic barriers, and already now we see some barrier breaking models taking shape in the active network of Nordic teachers, students, school leaders, IT support teams and researchers.

     

  • 2.
    Lundh Snis, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Nilsson, Ann
    Nilsson, Lena A.
    Pareto, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medier och design.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Wicke, Kurt
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nordic Innovation Networks in Education: Dealing with Educational Challenges with Cross Boarder Collaboration and User Driven Design2012Inngår i: Uddevalla Symposium 2012: Entrepreneurship and Innovation Networks Revised papers presented at the 15th Uddevalla Symposium / [ed] Iréne Bernhard (ed), 2012, s. 553-571Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Distribuerat ledarskap för samverkan och pedagogisk utveckling2016Inngår i: Kollaborativ undervisning i digital skolmiljö / [ed] Sylvana Sofkova Hashemi & Maria Spante, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 109-124Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 4.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Market Orientation of the Swedish School from an Institutional Perspective: How does the School Acquire the Characteristics of a Company?2008Inngår i: Uddevalla Symposium 2008: Spatial Dispersed Production and Network Governance : Revised papers presented at the 11th Uddevalla Symposium, 15-17 May, 2008, Kyoto, Japan  / [ed] Iréne Bernhard, Trollhättan: University West , 2008, s. 571-586Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the beginning of the 1990´s the Swedish public school changed from a management by rules to a management by objectives and results. Thereby the school has to cope with a market oriented system, acting like a company where the pupils and their parents are looked upon as the clients of the school. As a consequence of that the school management is facing a new position. The role of the headmaster has become more multifaceted than before. The headmaster is expected to exercise the public authority, promoting the teachers in their pedagogical skills and also be a business manager. The reorganisation of the school has caused problems among the teachers, the pupils as well as the headmasters. In this article I try to clarify the reasons why the transition to a market oriented system is especially problematic in the school sector. From a theoretical perspective I discuss the school from its former institutional form; as part of the public managed administration, and its present institutional form; a mixture of the previous form and a business company. Turning to a new kind of management requires an understanding of a variety of norms. The implication of this discussion clarifies what kind of possibilities and obstacles the school faces when turning to a market oriented system. One such obstacle is that the school is not used to act independently, to create its own distinct character and demonstrate its self image. I therefore give an example of how to create the self image of an organisation. The example is taken from research on the Study Associations belonging to the free organisations, the Liberal Adult Education (in Swedish folkbildningen). Like a business company the Study Associations are used to emphasize their ideas by their self image. When adapting to the new conditions of the market the Study Associations were eager to keep their character. The analytic model used to analyse the self images of the Study Associations is in this article proposed to be used as a tool for creating a self image of the school unit. The tool is thought of to improve the communication in both an internal and an external perspective of the school. It aims to infuse the teaching, the routines and the attitudes of the staff and the pupils with meaning based on norms and values of the school.

  • 5.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Marknadsorientering inom folkbildningen: fritt och frivilligt i ett nytt ljus2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study is about how the study associations belonging to the liberal adult

    education deal with their role under New Public Management (NPM). Since the

    beginning of the ’90’s the study associations have been engaged in the state

    program for education of the unemployed. State financed education of the

    unemployed was in the beginning managed by objectives with direct grants. After

    about five years the direct grants were discontinued, and the responsibility for this

    education was transferred to the local authority. With different kinds of

    competitive purchase systems the study organizations became actors on the

    educational market. Key issues of voluntary organizations are the ideas or the

    particular nature for which they were created, and which forms the basis for their

    activities. When introducing competitive markets these ideas risk being bent in

    order to meet the demands of the market.

    The question of this dissertation is how the study associations describe their

    identity when they move from being the receiver of grants under management by

    objectives into being self-financed actors on the educational market. By using

    rhetoric analyses this thesis shows how a discourse of the liberal adult education

    can be transferred and used in a new context of an education for the labor market.

    In this context the argumentation is characterized by the rhetoric of a

    professional. At the same time the language of pathos remains. In the new way of

    talking about their activities, pathos and logos have been combined so that both

    directions are important for the commissioned education. Some examples of

    expressions of pathos are free and voluntary (fritt och frivilligt) which historically

    has been an objective of the liberal adult education. In the new context this notion

    stands out as a pedagogical way of working for participants with needs for

    particular support.

     

  • 6.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Matematik behöver också en berättelse: ett pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation2012Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 6, nr 1, s. 1-17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV).  Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild.  Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

  • 7.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogiskt ledarskap i matematikundervisning2010Inngår i: Lärande i och för det nya arbetslivet / [ed] Stefan Lagrosen, Ulrika Lundh Snis & Eddy Nehls, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 103-124Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Rektors ledarskap i ett IT-skolutvecklingsprojekt2015Inngår i: NGL 2015. Next Generation Learning Conference, 18-19 november 2015,Högskolan Dalarna Falun: Book of Abstract, 2015, s. B2-21Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Rektors roll som pedagogisk ledare i IKT-baserat skolutvecklingsprojekt2016Inngår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, ISSN 1504-9922, E-ISSN 1504-9922, Vol. 10, nr 3, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap.  

  • 10.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Studieförbunden på utbildningsmarknaden: Hur studieförbunden hanterar sin självbild i marknadsrollen2007Inngår i: Årsbok om folkbildning 2006 / [ed] Ekman, Anders, Imnander, Maj-Britt, Boozon, Stellan, Ardström, Bo, Stockholm: Föreningen för folkbildningsforskning , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Studieförbundens institutionella förutsättningar skapar möjligheter på utbildningsmarknaden2010Inngår i: Educare Vetenskapliga Skrifter, ISSN 1653-1868, nr 1, s. 101-124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article is about how the Study Associations belonging to Liberal Adult Education (folkbildningen) deal with their role under New Public Management (NPM). Key issues of volun­tary organizations are the ideas or the particular nature for which they were created, and which forms the basis for their activities. When introducing competitive markets these ideas risk being bent in order to meet the demands of the market, and the requirements for economic effectiveness. The organization’s interplay with the changes of the environment is highlighted through the use of the New Institutional Theory. The rhetoric analysis of the self-images of the Study Associations, as actors of the market of education, show a linguistic usage where they both point out their role as actors of the market of adult education and their ideological affiliation to “folkbildningen”. By using the traditional discourse emphasizing pathos (emotions and values) and combine it with logos (programs to qualify the target group) the Study Associations create a special character or a profile of their education. Instead of a deinstitutionalization of the character of the Study Associations we can se a recycling of the traditional discourse in the new context.   

  • 12.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Teachers' Perceptions of Principals' ICT Leadership2014Inngår i: Contemporary Educational Technology, ISSN 1309-517X, Vol. 5, nr 4, s. 302-315Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on the leadership used by the principal in a collaborative ICT project. The case study chosen was a school project conducted within the NCCE project (Nordic Cross Country Education). The EU funded project ran for three years in grades 5-9 in Sweden, Denmark and Norway. The goal of the project was to develop cross-boarder education models between the national education systems in the three countries. The project was based on virtual communication using digital technology. The study focuses on how the Swedish teachers from two schools involved in the NCCE project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. A qualitative method was used by interviewing the teachers in order to inquire about what kind of support they had received from the school leadership on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence.  The ICT leadership was analysed by Dexter’s three basic features: setting direction, developing people and making the organisation work.  The result showed two kinds of leadership. The first one resembled a distributed leadership, where the principal worked closely with teachers and ICT managers, almost like being one of the team. The second one resembled more a formal leadership where principals had a positive attitude towards ICT development but did not participate personally in the project work.

  • 13.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utvärdering av matematikprojekt i enkommuns fyra högstadieskolor år 20122013Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Varför ska jag läsa matte?"2011Inngår i: Läraryrket: ett mångfacetterat uppdrag / [ed] Henry, Alastair, Gurdal, Sevtap, Asplund Carlsson, Maj, Lund: Studentlitteratur , 2011, 1, s. 39-50Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Petersen, Ann-Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Pedagogical Use of Laptops in a One-to-One Environment in a Swedish Primary School2012Inngår i: Contemporary Educational Technology, ISSN 1309-517X, Vol. 3, nr 4, s. 249-264Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article focuses on computing in teaching. It focuses on the differences between a traditional view of teaching and a view where the teacher no longer is the knowledge broker but more of a coordinator or a coach. The empirical examples stem from a research project called "One computer one pupil", a study of two classes in year three with children aged 9 and two classes in year five with children aged 11 in a Swedish primary school. When the project started the pupils had been using the computers for about 2,5 years. In contrast to the teacher in grade five, the classes in year three had teachers with a great interest in developing ICT. The children became very skilled in using ICT and working with the laptop was very popular. According to the theoretical model of Voogt (2008), features of a "traditional pedagogy", like prescriptions of the activities, were mixed with elements of an "emerging pedagogy", where the pupils in collaboration performed their tasks in a creative way. However, some of the classroom work was quite unfocused relative to the goals of the subject. Instead of using the technology to reach the goals of the subject, the technology more or less became a goal in itself. To follow up ten Brummelhuis’ and Kuiper’s (2008) terms technology push and educational pull, we have added the term "technology pull."

  • 16.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Petersen, Ann-Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En elev en dator i grundskolans tidigare år: En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektiv pålärarens ledarskap, texter och textpraktiker, samt språklärande2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The project presented in this report concerns teaching and practices in one-to-one computer projects in primary school from the perspectives of teacher leadership, texts and text practices, and language learning. The aim of this project was not to study the implementation of the computers as investigated by many before. The focus was rather on classes where the technology had been used for some time. The teaching in four classes in year 3 and 5 at a school in western Sweden was observed by three researchers with the purpose of finding out what role the teacher assumes and what space the students get, whether the text repertoire widens and the text practices become more varied or different, whether the computer becomes a communication or production instrument for language learning. Recurring participant observations in the classes were made during one term in years 3 and 5. The students in year 3 were also followed during one term in year 4. Semi-structured interviews were conducted about the informants’ experiences of the work with computers. The analyses concern the daily access to a computer in the classes in conjunction with the traditional learning activities, resources and forms of representation in the teaching, as well as the forms of collaboration visible in the classroom. We summarize the conclusions from years 3 and 5 as: Motivated students and teachers – it was fun to work with computers. Development of digital competencies – the teachers stimulated the students to learn skills that gradually built up their knowledge regarding their IT competency. Enriched working methods – the students were offered both digital and more traditional resources and produced presentations, films and animations in which pure text was accompanied by modalities such as pictures and sound. Printed sources dominated – online text sources were not regarded as being as good or easy to find, the students mainly sought and fetched pictures from the Internet. Somewhat widened text repertoire – communicative texts appeared alongside narrative and expository texts in year 3. Narrative and expository texts dominated in year 5. The students used other text types and modalities – activities initiated by students offtask involved other texts and presentation forms, often based on pictures, film or sound, communication and took place more online. Individual and collaborative work in year 3, while having your own computer in year 5 meant individual work. More teacher-controlled than student-controlled classroom work – the teacher decided what to do and how to do it and the majority of tasks presupposed that all students did the same thing. Unclear balance between teaching content and technology – the technology was in focus and the teaching objectives were less clear. The transition for the year 3 students to year 4 resulted in an implementation of a more individualized instruction with less challenges for development and creativity. The activities mainly concerned writing, gathering of facts or practicing English. The teachers owned the technology and the students did not get to express their digital experience.

1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf