The purpose of this paper is to focus on approaches that could build a didactic framework for school-age educare centres (SAECs). As a theoretical basis and a research field, didactics exists within many disciplines (e.g., education in natural sciences and preschool). This is not the case within the SAEC. While a lot of research has been devoted to subject didactics, there is a lack of research on didactics in SAECs, and the marginal research that exists shows a fragmented picture of what it could consist of. However, researchers in the field agree that didactics in SAECs is something else than subject didactics and differs from general didactics. Our aim in this paper is to suggest and discuss how a didactic framework in SAECs could be conceptualised with an intention in the near future to find the specific didactics that distinguishes the work in SAECs. The proposed design involves theory building/testing with a bottom-up perspective and various data collection methods. Because building a didactic theory for SAECs is the intention, the research process will take informed grounded theory (GT) as its methodological starting point. The empirical material will be related to the two dominant didactic frameworks: the German and the Anglo-Saxon. These frameworks will also be critically reviewed in relation to the activities in SAECs. The results will contribute important knowledge to the development of a relevant and useful didactic theory for SAECs. The practical implications are directly relevant to every stakeholder affected by the SAECs’ activities: policy actors, staff, students, and researchers. In the long term, we will be able to find a legitimate platform for didactics in SAECs, which will have concrete importance for professionals and researchers in particular.

The background for this study is the lack of well-defined and distinct theories on didactics in school-age educare centres (SAECs). Therefore, in this study, we investigated and compared perceptions among nine professional groups employed in the field. The participants included 390 females and 102 males in Sweden, and their beliefs about didactics in SAECs were measured through a questionnaire consisting of 24 items on a 4-point Likert scale, which researchers and those related to the didactics in SAECs proposed. Descriptive statistics presented an overall picture of the various claims on a group level. The Mann–Whitney test investigated the distinctions between occupational categories. The results indicated that most of the items were relevant. Furthermore, the pupils' orientation was not taken into account enough. Didactics should be translated into SAEC practices but the transfer into practice remains unclear. Many respondents appeared to agree with all of the items to varying degrees, but least that SAEC didactics should not be related to school activities. An important result was that principals' perceptions diverged largely from those of other groups, especially regarding the relationship of didactics to the school's activities. The results partly explain that different professions the SAECs affect see the role of didactics differently.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.  

Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med­vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt­erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls­mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik­begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi­teten.

Title: Traditions and Change: A Review Article on Swedish School-age Educare Practice

Over the last decade, there has been a shift in the Swedish school-age educare (SAEC) from a social-pedagogical tradition to an increased emphasis on learning and teaching. The phenomenon of teaching is fairly new in SAEC, and several studies show that SAEC teachers experience uncertainty in how this should be interpreted and put into practice. In this research overview, the focus is on teaching and how it is elucidated in relation to Swedish SAEC practice.

The purpose of the study is to describe what characterizes teaching in SAEC in Swedish research over twenty years. The method is a systematic literature review (SLR) with a quantitative content analysis and a qualitative thematic analysis. The thematic analysis generated three substantive themes: teaching areas, conditions for teaching and actors’ perspectives on teaching.

The results show that an interest in teaching as a phenomenon has emerged in recent years, but that there are few studies that explicitly address this. Instead, a majority of the studies deal with teaching implicitly and touch on areas that can be seen to be related to SAEC teaching. The study shows the importance of more research, based on different perspectives and approaches, being carried out in relation to teaching in SAEC. 

According to the Swedish Higher Education Act all university education should aim at developing students' abilities to make independent and critical judgements, to identify, formulate and solve problems and to search and evaluate research based knowledge. In most vocational academic education programs an undergraduate thesis is mandatory where these skills are demonstrated and evaluated. However, programs differ in relation to what is explicitly taught on research methods and scientific work. The present pilot study is based on interviews with graduates with a few years ofwork experience, from three different professions, engineers, teachers and nurses. The interviews concern mainly two topics – their impressions of the research methods content in their education and their perceptions and reflections on what impact the specific research methods training has hadon their actual professional practice. The results show the respondents' overall uncertainty about the significance of research related knowledge in their education and they are not inclined to identify adirect connection between the research methods training in the programs and their daily professional work. However, when explicitly asked, the respondents refer to frequent use of what can be seen as different types of research related knowledge and skills in their work – but they do not identify themas such. The work with the final undergraduate thesis is generally a positive experience, mainly since it includes a personal choice of topic and an independent piece of work. The character of the theses differs between the three programs, partly due to the different characteristics of the professions.These differences in turn have an impact on what is regarded as significant experiences. The engineers value the thesis because they see it as "the real thing", something that connects to their future profession, and provides the experience to produce a scientific text. Teachers highlight their training of an ability to change perspectives and to take a critical stance, but also as a preparation fortheir own teaching of e.g. source evaluation. Nurses, who write research overviews as their theses,mainly appreciate the independence and the enhanced knowledge in their chosen field.One point of departure for this study is that the undergraduate theses in vocational academic education programs are to be seen as work-integrated learning (WIL), but where the profession aimed at is the researcher’s, rather than the profession in the specific program. The conclusion drawnis that teaching of research related skills and knowledge should be developed in closer connection to the more precise use of such abilities in different areas of professional work.

I detta kapitel diskuterar vi kunskaper och kunskapande i förhållande till individ och grupp. Vilka föreskrifter finns i styrdokumenten? Vi dröjer oss också kvar vid hur läraren, i sin undervisning, kan främja elevernas kunskapande? Hur möter läraren de enskilda eleverna och hur kan läraren utnyttja gruppdynamiken? Och, inte minst viktigt, hur kan läraren skapa trygga grupper där varje elev får lära och utvecklas harmoniskt och där ingen blir utanför och tappar landfästet? Slutligen knyter vi ihop detta genom att belysa undervisningen i lärarutbildningen – hur kan studenterna hitta sina segelleder och ankarplatser i fritidshemmet, skolan och förskolan?

Centrum för hållbar utveckling (CHU) på Högskolan Väst har tillsammans med teknikföretaget Raybased finansierat och genomfört detta forskningsprojekt om energibesparing. Syftet med riktade samverkansprojekt är att främja forskning och/eller utveckling i nära samarbete mellanforskare och externa aktörer. I ett samverkansprojekt är det forskaren och den externa verksamheten/aktören som tillsammans formulerar de frågeställningar som ska studeras, och undersökningens upplägg och metod arbetas fram i dialog mellan forskaren och samverkansparten. Avsikten med samverkansprojekt inom CHU på Högskolan Väst är att de ska främja kunskapsutveckling kring hållbarhetsfrågor. Det här forskningsprojektet syftar till att få fördjupad kunskap om brukarnas upplevelser av såväl implementering som användande av ett nytt energisparsystem på en förskola i Trollhättan. Systemet installerades av Raybased och omfattar belysning, värme och ventilation på förskolans samtliga tre avdelningar. I samband med installationen byttes armaturerna ut, och dimrar och rörelsevakter för belysningen installerades i vissa utrymmen. På varje avdelning finns numera också en display(läsplatta) med hjälp av vilken personalen kan reglera belysning, värme och ventilation samt avläsa statistik över energiförbrukningen på de olika avdelningarna. Studien undersöker även om energisparsystemet kan knytas till den pedagogiska verksamhetens innehåll. Det görs i form av en lärstudie (delstudie 2) med fokus på hållbar utveckling där vi prövar om förskolebarn kan utveckla en förståelse för hur vatten kan omvandlas till elenergi.

Rapporten innehåller två delar. Den första utgörs av rapporteringen av det arbete som utförts inom projektet under de första 18 månaderna, den andra av det konferenspaper till NFPFs/NERA’s1 kongress i Köpenhamn i mars 2008, där projektet först presenterades för en vidare krets. Den forskningsfråga som undersöks är: Hur balanserar lärare i verksamheten mellan ansvaret för hela gruppen och för varje enskilt barn? Dataproduktionen har skett med hjälp av studenter, som i sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har gjort observationer och intervjuer med sina lärarutbildare i verksamheten (LUV). De texter som blivit resultatet av dessa observationer och intervjuer har sedan analyserats, dels av studenterna själva i seminarier, dels av projektgruppen. I det senare fallet har analysen inriktat sig mot vad studenterna har valt att observera och vad de har kunnat se, både med tanke på vilka instruktioner de fått och med utgångspunkt i vilka förutsättningar utbildningen gett dem att se vad som händer i verksamheten. Projektet står alltså på tre ben:

1. En vetenskaplig undersökning av en allmändidaktisk forskningsfråga.

2. Studentmedverkan i såväl dataproduktion som analys, vilket ingår i studenternas vetenskapliga skolning.

3. En utvärdering av undervisningen och kurslitteraturen vid lärarprogrammet med avseende på vilka förhållanden studenterna givits förutsättningar att upptäcka i verksamheten.

Pilotstudien har tydligt bekräftat hur komplex forskningsfrågan är och hur komplicerad situationen på verksamhetsgolvet är. De resultat studien gett antyder också att undervisningen vid högskolan i hög grad styr vad studenterna kan se i verksamheten, och att deras texter ofta är normativa. Projektet har visat sig synnerligen generativt. Intressanta och viktiga frågor för fortsatt forskning inom projektet har utkristalliserats, liksom avgörande problemområden som lärarutbildningen behöver ge sig i kast med.

Fritidshemmet ska ge barn möjlighet till lärande, delaktighet och tillgång till en meningsfull fritid. Denna bok erbjuder teoretiska, historiska och praktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet, och ger läsaren en unik inblick i dess särskilda pedagogik...[Bokinfo] 

Purpose - The purpose of this paper is to understand how teachers, nurses and engineers view the use of scholarly skills, such as research and critical thinking, in occupational practice and what implications this understanding may have for (especially) teacher education. Design/methodology/approach - Engineers, nurses and teachers who had worked for at least one year after their education was interviewed (telephone interviews). Four interviews from each category were made in this exploratory study. Findings - Few of the interviewees spontaneously connect their research methods training or other elements of scientific thinking in their education to everyday work practice, but all give examples of systematic, reflective and critical elements as features present in the occupational context. Almost all also view the final thesis work done in their respective programmes as a gratifying experience. Further, they describe the freedom and independence they have in their choice of research question and form of work as appealing and encouraging. Research limitations/implications - The study is exploratory and the results should be used to develop ideas about how to improve scholarly/scientific training in profession-oriented higher education programmes. Practical implications - This paper explore ways to understand and further develop the teaching of scholarly/scientific attitudes and ways of thinking in profession-oriented university programmes. Social implications - Scholarly skills such as critical thinking, analytical skills and awareness of different perspectives are important in all professions. How to design education to optimize such skills is important for people and society. Originality/value - The value of the study is that it is a try to use experiences from different fields to improve the generic scholarly aspects of professional education (especially teacher education).