Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 47 av 47
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Högberg, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för medieproduktion.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Mårdén, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Att göras till filmarbetare i den nya kulturekonomin2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Margaretha Herrman, Nora: Nya Doxa , 2011, 1, s. 280-298Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    "Handen i handsken" - om yrkesmässig lämplighet2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, 1, s. 173-192Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Hassler, Sven
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Winroth, Jan
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Wallin, Mona
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Health promotive perspectives on sustainability: A review of the theoretical and conceptual premises for processes of organizational development and change2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 4.
    Herrman, Margaretha 
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Arbetsintegrerat lärande för kvalitetsutveckling i hemtjänstarbete2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Att förstå och förklara smärta: sammanställning av en enkätundersökning där ungdomar från Lettland och Sverige medverkar2006Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Studien bygger på enkätsvar i fyra olika skolklasser på högstadiet, två skolklasser i Lettland och två i Sverige. I de två lettiska skolklasserna finns en klass med elever med lettiska föräldrar och en skolklass där elevernas föräldrar är ryssar. De två svenska skolklasserna utgörs av en grupp elever med huvudsakligen svenska föräldrar (den svenska gruppen) och en skolklass med företrädesvis elever där föräldrarna har annan bakgrund än den svenska (invandrargruppen). Eleverna i de fyra skolklasserna har besvarat ett antal frågor som berör deras hälsa och ohälsa. I denna delstudie presenteras resultat från frågor som berör smärta och smärtupplevelser. Studien innefattar fyra delar där det inledande avsnittet ger en teoretisk ram till smärta utifrån biologiska och kulturella aspekter. Denna del efterföljs av presentation av empiriska resultat från två frågeställningar där ungdomarna tillfrågats om hur de agerade då de fick smärta och om vad som var viktigast i en smärtsituation – om smärtan gick över snabbt, om de var rädda för att smärtan skulle komma igen eller om de ville veta varför smärtan uppkom. I nästa del av rapporten följer en redovisning av ett fenomenologiskt betraktelsesätt på kropp och kroppsuppfattning, vilken ligger till grund för en mera omfattande diskussion om smärta som en individuell livserfarenhet. Denna del är en teoretisk genomgång. I den andra empiriska delen presenteras resultat från den berättelse ungdomarna skrivit ned om ett tillfälle då de kände smärta, hur smärtan upplevdes och hur/varför den gick över. Resultatet i studien visar att det finns stora likheter i hur ungdomar med olika bakgrunder beskriver smärta och smärtupplevelser. De skillnader som ändå framträder kan härledas till de två ländernas skilda förutsättningar när det gäller hälso- och sjukvård, könsrollsmönster och olika traditioner när det gäller egenvård.

  • 6.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Att göras till filmarbetare2011Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Herrman, Margaretha 
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Att organisera kulturaktiviteter över verksamhetsgränser: Följeforskning/utvärdering av projekt med kultur som hälsofrämjande verktyg2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Att skapa filmarbetare, team och organisation2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, s. 79-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Bransch i förändring?2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, s. 51-78Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Filmarbetare: praktik och konstnärliga ambitioner2010Ingår i: Konst- och kultursektorn: ett pionjärområde för ett arbetsliv i omvandling / [ed] Flisbäck, Marita, Lund, Anna, Växjö: Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper , 2010, 1., nr 04, s. 156-173Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Herrman, Margaretha 
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Föreställningar och attityder till åldrande2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Långtidsfrisk eller långtidssjukskriven?: D. 2. En studie av långtidssjukskrivnas och långtidsfriskas erfarenheter2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Med klassrummet som produktionskontor: att lära för arbetsliv och marknad?2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, s. 210-232Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Herrman, Margaretha 
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Medborgarskap2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Herrman, Margaretha 
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Musik hela livet2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Ta på dig mössan: om hur ungdomar förstår och förklarar förkylning2004Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Tystnad! Tagning!: Filmarbetare om teamarbete och delaktighet i filmiskt konstnärligt skapande2009Ingår i: Film mellan industri och estetik: Kulturvetenskapliga perspektiv på film och filmproduktion / [ed] Fredrik Sunnemark, Trollhättan: Högskolan Väst , 2009, s. 90-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Utbildade för filmproduktion: hinder och möjligheter för etablering2012Ingår i: Utbildning & lärande, E-ISSN 1653-0594, Vol. 6, nr 1, s. 30-49Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Workers who desire employment inside film production come from a variety of experience levels. In Sweden, the opportunities to obtain work in the film production industry are limited and depend on situations and norms defined by the industry itself. The goal of this article is to identify challenges faced by a relatively unknown group of industry workers: those students representing industrial intellectuals who have received higher educational training in film production work, to identify the difficulties and opportunities they face in their transition from education to employment in the industry. This study is a qualitative one, based on interviews with four young adults who are recent graduates of an educational training program for film production work. The respondents were asked to identify levels of uncertainty and competitiveness prevailed and what opportunities and threats existing as important factors in terms of obtaining work. The findings demonstrate that students who are transitioning into careers are met by an environment with high demands for networking and expectation to adapt their performances and lifestyles to the demands of the job. An aptitude for work is often measured by how well workers adapt to the industry’s culture and values.

  • 19.
    Herrman, Margaretha 
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Äldre finns dom?: Om föreställningar och attityder till äldre/åldrande där film utgör exempel.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Herrman, Margaretha 
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Johanson, Marita
    Learning for Film Production2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Johansson Bunting, Leona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Wallin, Emmie
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Mammor som kulturtolkar: En förstudie om invandrarkvinnors möten med skola i Västra Götaland2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Studentpitchen: iscensatta branschnormer2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, s. 233-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kullgren, Carina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    "Vi är här nu!": Mobilisering och självorganisering bland flyktingar på Restad Gård2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2010-talet har ovanligt många flyktingar kommit till Sverige, bortemot 163 000 sökte asyl enbart under 2015. Många kom på grund av kriget i Syrien som pågått sedan 2011, men även från ett flertal andra länder har människor tvingats fly krig, våld och naturkatastrofer under perioden. En stor del av de nyanlända placerades på flyktinganläggningar i väntan på besked om uppehållstillstånd. En av landets största flyktinganläggningar är Restad Gård strax utanför Vänersborg. Denna studie handlar om situationen för nyanlända på anläggningen, och framför allt om den självorganisering som en grupp flyktingar startade under beteckningen Support Group. Inledningsvis var anledningen till självorganiseringen att lösa flera akuta behov och problem på anläggningen, senare kom den att utvecklas till en ny modell för att inkludera nyanlända i det nya samhället och göra dem själva delaktiga i processen.

    Syftet med studien var att undersöka hur självorganisering bland asylsökande på en asylanläggning i Västsverige upplevdes inverka på inkluderingsprocessen i det nya landet. Genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer har vi främst fokuserat på asylsökandes egna upplevelser av hur aktiviteterna de anordnat har påverkat inkluderingsprocessen och relationer till övriga boende och andra aktörer de samverkat med. Deras egna berättelser, som sällan hörs, får här ett behövligt utrymme. Vi har också frågat efter erfarenheter bland andra inblandade aktörer samt lyfter fram relevanta mediala inlägg samt myndigheters agerande i frågan. En ambition har också varit att bidra med en relativt detaljerad beskrivning av processen under den valda perioden, 2013-2017, i syfte att få den dokumenterad. Andra teman som diskuterats under intervjuerna är hur de asylsökande blev mottagna i det nya landet, hur de har upplevt tiden på anläggningen, hur självorganiseringen startade och utvecklades, på vilka sätt de arbetat för att vara ett stöd för ökat självförtroende och kunskaper bland asylsökande, hur samarbeten med övriga aktörer kom till stånd och hur de fungerat, vilka deras mål varit med självorganiseringen och om de tycker att de lyckats uppnå dessa. Det mediala materialet speglar dels hur gruppen kommunicerat sina aktiviteter utåt, dels hur lokal press återgett och kommenterat skeendena. Myndighetsmaterial skildrar en del av de mer formella förutsättningarna för de asylsökandes arbete och hur detta delvis förändrats under tidsperioden.

    Studien visar att arbetet med självorganiseringen har gjort skillnad för de asylsökandes situation på flera sätt; de har skapat många aktiviteter på asylanläggningen vilket minskat risken för håglöshet, passivisering och psykisk ohälsa under den ofta långa väntetiden; möjligheter att förbereda och kvalificera sig för en inkluderingsprocess har förbättrats; hittat former för att snabbt få ut människor i praktik och arbete; människors identiteter, gemenskap och kontroll över den egna situationen har stärkts; bilden av flyktingar som passiva offer och hjälpmottagare har delvis utmanats; många goda samarbeten med övriga aktörer har etablerats och de har skapat en gemensam röst för gruppen med kraft att hävda deras egna behov och önskemål.

    Samtidigt framkommer det att upplevda skillnader mellan grupper av asylsökande hindrar ibland möjligheten att nå alla asylsökande; de ofta har problem med att bli erkända som jämbördig, kompetent och fullvärdig samarbetspartner då föreställningar om "den andre" som beroende,passiv och hjälpmottagande flykting dominerar och det tenderar att förvärras då de av övriga aktörer upplevs som konkurrenter om de pengar som finns att söka för inkluderingsarbete.

    Om självorganisering bland asylsökande får möjlighet att fortsätta utvecklas till nya metoder för inkludering kan det bidra till mobilisering av gruppens resurser och en snabbare och smidigare inkludering. Centralt är då att såväl praktiska aspekter av inkludering – som arbete och försörjning, bostad, språk och utbildning – också bör relateras till föreställningar om identifikation och tillhörighet, för att nyanländas sociala och kulturella position ska kunna förändras. Avgörande för om det lyckas är även hur myndigheter och alla övriga medborgare lyckas bemöta, ge utrymme för och ta tillvara den konstruktiva kraft som skapas av självorganiseringen.

  • 24.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Mårdén, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Bransch, utövare och utbildning2011Ingår i: Att göras till filmarbetare / [ed] Herrman, Margaretha, Nora: Nya Doxa , 2011, s. 36-50Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Attitudes to Ageing and Elderly Care: Film Stories as Mirror or Creator of Norms2015Ingår i: International Journal of Humanities Social Sciences and Education (IJHSSE), ISSN 2349-0373, Vol. 2, nr 10, s. 55-66Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research on representations of older people in popular culture shows that this group is awarded limited space and often assigned negative images. How older people are represented in film stories reflects general notions of ageing, which may have consequences for the design and quality of elderly care. In this study, cultural studies and gerontological research are used for interpretation of feature films to discuss how standards on age and ageing are created and maintained. Contemporary films with older starring characters are analysed. Ageism is visible in the films, which may contribute to negative views of old age. Older people have, or are perceived to have, impairments and extensive care needs. They are in some ways treated as minors. The older characters display resistance and ambitions to control their lives. There is a challenge to redefine prevailing age norms and meet increasing demands for care of older people.

  • 26.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Nilsson, Lena A
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    "Det är upp till er hur det ska bli...": att följa en renoveringsprocess i skolmiljö2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie sätter fokus på elevers delaktighet i dialogplanering vid renovering av skolmiljö. Vårt projektintresse har vuxit fram i en växelverkan mellan fastighetsförvaltares intentioner att utveckla nya modeller för planering: delaktighet och dialog, och det intresse för lärande i arbetslivet som inryms i Högskolans Västs profil Arbetsintegrerat lärande, AIL. En övergripande frågeställning i denna rapport handlar om vilka möjligheter till ömsesidigt lärande som finns i dialogplanering. I vår analys har vi betonat en kritisk granskning av delaktighet som en styrningspraktik som gränsar till manipulation och där ansvaret läggs på de som varit delaktiga för eventuella felval. En mer positiv analys kan göras t ex med hjälp av Healey et al (2003) som menar att i deliberativ styrning finns möjligheter till ökad institutionell kapacitet via resurser i form av kunskaper och relationer. Resurserna kan utvecklas på olika nivåer från att all tillgänglig kunskap används och nya relationer skapas till att maktrelationer påverkas och ny kunskap skapas vilket kan leda till en ökning i den institutionella kapaciteten vilket kanske kan behövas för att ge elever ett större inflytande och en utveckling av professionella verksamheter. I detta projekt har man ändå kommit en bit på väg mot bättre relationer för de elever som deltog och dessa elevers kunskaper och erfarenheter har synliggjorts och till viss del kunnat utnyttjas. För att öka den institutionella kapaciteten menar vi att man måste tillåta att processen får mer tid och är mer öppen. Healey et el (2003) poängterar komplexiteten i planeringsprocesser och menar att trots att man inte når ända fram är det värt besväret att skapa dessa horisontella relationer genom att göra så många som möjligt delaktiga och det finns dessutom ingen återvändo.

  • 27.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Dialog och cogenerativt lärande som kompetensutvecklingsmöjlighet2012Ingår i: VILÄR-konferens, 2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär en utmaning för olika aktörer när det gäller att kunna ge äldre vård och omsorg med hög kvalitet och med hänsyn tagen till skilda individuella sociala och kulturella behov. Allt fler hjälpbehövande personer i befolkningen, inom ramen för begränsade ekonomiska och personella resurser, är en utmaning samtidigt som kommande grupper av äldre förväntas ställa andra och alltmer individualiserade krav.

    Den personal som arbetar inom vård- och omsorgsarbete är främst kvinnor. De flesta är deltidsanställda med korta utbildningar. Vård- och omsorgsarbete innebär ofta ett fysiskt och psykiskt tungt arbete, vilket synliggörs i socialförsäkringsstatistik vad gäller korttids- som långtidsfrånvaro. Ett sätt att möta framtida omsorgsbehov och omsorgens arbetsvillkor är via utbildning och kompetensutveckling.

    Vilka kvaliteter och kompetenser är nödvändiga för att möta dagens och morgondagens äldregrupper? Hur ska utbildningskrav formuleras? Hur ska omsorgen utformas som arbetsplats och vilka kvaliteter bör omsorgsgivaren representera? Sådana frågor formuleras och besvaras ofta via utredningar iscensatta och genomförda av tjänstemän på centrala positioner. Vi har valt att sätta fokus på hur den personal som idag bedriver omsorgsarbete för äldre, resonerar om sina erfarenheter av arbetets kvaliteter och de möjligheter de kan se vad gäller att lära för omsorgsarbete som i arbetet.

    Vi har genomfört en pilotstudie i form av work shops med två grupper kvinnor anställda som undersköterskor och biträden. Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals överväganden när det gäller förutsättningar för att arbeta heltid. Respondenterna har uttryckt hinder och möjligheter för heltidsarbete, utbildningsbehov och formulerat hur den goda arbetsplatsen bör utformas för att möjliggöra hög kvalitet.

    Vår slutsats är att det finns interna kompetensutvecklingsmöjligheter som kan formuleras som behov av dialog och cogenerativt lärande mellan vårdpersonal, arbetsgivare och utbildningsanordnare som sätt att möta utmaningen att ge god omsorgskvalitet och förbättrade arbetsvillkor.

  • 28.
    Herrman, Margaretha 
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Lärande samverkan: ett interaktivt forskningsprojekt i hemtjänsten2016Ingår i: ViLär 2016, konferens 8-9 december 2016, Vänersborg / [ed] Kristina Johansson, 2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 29.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Med hemtjänsten som medforskare2017Ingår i: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, nr 2, s. 40-45Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Herrman, Margaretha 
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Spelfilm som ett normkritiskt diskussionsunderlag i utbildning: attityder till åldrande och äldre2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Äldreomsorgens nationella värdegrund: reflektioner över äldre brukares nöjdhet och hemtjänstens villkor2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om ett värdegrundsarbete och är ett resultat av ett utvecklingsarbete som bedrivits i samverkan mellan personal i ett hemtjänstdistrikt i Trollhättan och två forskare vid Högskolan Väst. Texten är,där inget annat anges, författad av undersköterskor och vårdbiträden, enskilt eller i grupp. Rapporten inleds med en bakgrund där hemtjänstpersonalen beskriver sitt arbete och hur det är organiserat. Därefter gör de en genomgång av den av Socialstyrelsen fastställda värdegrunden för äldreomsorg som visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet. Denna del följs av personalens beskrivning av arbetsprocessen och om samtal om hur forskning går till, forskningsetik, intervjuer, analys och rapportskrivande. Det övergripande syftet med projektet som helhet är att ta tillvara brukares synpunkter och personalens kunskaper och erfarenheter för att utveckla och öka kvaliteten i hemtjänstarbetet. För att undersöka brukarnas uppfattning om värdegrundsarbetet har personalen intervjuat nitton av sina brukare. Resultatet av brukarnas synpunkter redovisas tillsammans med respektive värdegrundsbegrepp. För att ge en inblick i hemtjänstens komplexa arbete har personalen också skrivit ett antal korta berättelser. Dessa illustrerar vardagliga situationer och personalens reflektioner över relationer och arbetsinnehåll. Rapporten avslutas med forskarnas tankar om processarbetet. Rapporten vänder sig till politiker,brukare, tjänstemän, närstående, chefer, intresserade av vård- och omsorgsyrken och personal inom olika verksamheter för att de ska få en insyn ihemtjänstarbetet.

  • 32.
    Herrman, Margaretha 
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Wahlström, Emmie
    Mälardalens högskola.
    Cultural activities for the elderly: project, organizational development or innovation for the future?2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Wahlström, Emmie
    Lärande som verksamhetsutveckling i projektorienterat arbete med äldre?2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Organisationer är i ständig förändring och man stävar kontinuerligt efter utveckling. Utvecklingsarbete har ofta ekonomiska perspektiv där effektivitet och produktivitet är i fokus. I föreliggande studie är intresset att studera pedagogiska perspektiv och att fokus läggs på dynamiska interpersonella resurser, skapade av människor, snarare än att diskutera de ekonomiska styrningsprinciperna (Nonaka & Toyama 2007). Hur gemensamma värderingar kan realiseras i en projektorganisation, genom delaktighet och lärande är vad vi vill undersöka. Det studerade objektet är ett projekt som skapades utifrån att Vänersborgs kommun under 2011/2012 ansökte och beviljades medel från Statens kulturråd för ”Kultur för äldre” för åren 2012/2013. Det övergripande målet med projektet är att stärka äldres livskvalitet genom att kommunens alla äldre oavsett boendeform ges möjlighet att delta i olika former av kulturaktiviteter. Iscensättandet av ”Kultur för äldre” uppmärksammar flera samtida problemområden – äldres möjligheter till delaktighet, förhållningssätt till äldre, åldersöverskridande aktiviteter, inkludering, interprofessionell samverkan, lärande organisationer etc.

    ”Kultur för äldre” är ett projekt som är unikt i sitt slag och arbetet har en verksamhetsövergripande ambition där kultursektorn, förskola, musikskola och äldreomsorgen samverkar för ett gemensamt mål: att förbättra äldre kommuninvånares livskvalitet. Projektet utmärks av ett interprofessionellt arbetssätt där olika delprojekt kräver samarbete mellan olika parter. Sett i perspektiv av att samverkan sker i relationella processer ställer vi frågor som:

    Vilka förståelser finns för förändringsbehov på kollektiv och individuell nivå?

    Vilka värderingar, vilken former av delaktighet synliggörs i projektet?

    Vilka mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser synliggörs i projektet?

    Metod: Vi har använt etnografiska metoder som intervjuer med projektledare, verksamhetschefer och personal inom de olika sektorerna, samt observationer av verksamhetsövergripande möten (ledningsgrupper). Materialet består av drygt tjugo intervjuer, dokumentärfilm och skriftligt material. 

     

     

  • 34.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Nilsson, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Lundh Snis, Ulrika
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Flensburg, Per
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för datavetenskap och informatik.
    Interprofessionellt samarbete2010Ingår i: Lärande i och för det nya arbetslivet / [ed] Lagrosen, Stefan, Lundh Snis, Ulrika & Nehls, Eddy, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 191-220Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Wahlström, Emmie
    Mälardalens högskola.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Winroth, Jan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    "Det är roligt när de kommer och spelar och sjunger": Kulturprojekt för äldre - ett utvecklingsarbete?2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Herrman, Margaretha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Wahlström, Emmie
    Mälardalens högskola.
    Nilsson, Lena A.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Winroth, Jan
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Resultatsammanställning avseende: Organisering och implementering av kulturaktiviteter i syfte att främja den jämlika hälsan bland äldre2014Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Hjalmarsson, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    New technology in home help services: A tool for support or an instrument of subordination?2009Ingår i: Gender, Work and Organization, Vol. 16, nr 3, s. 368-384Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The implementation of information and communication technologies (ICT) is in line with a general transformation of the work of home help services in Sweden. One strong motivation behind the introduction of new technology was to change the ways of working towards greater efficiency in order to reduce costs and at the same time raise the value of care-giving work. This article discusses the introduction of ICT in home help services as a part of the increasing rationalization of care-giving work and its consequences for the workers. The results of an ethnographic study of the introduction of hand-held computers in a working team in home help services in Sweden shows that the motives for the implementation of ICT run counter to the basic norms that are supposed to govern care-giving work. The technology participates in reproducing the subordinate position of care-giving work as well as that of the front-line workers. The workers act according to personal decision-making ability and show a form of limited resistance to the technology while, at the same time, taking part in their own subordination. © 2009 Blackwell Publishing Ltd.

  • 38.
    Johansson Bunting, Leona
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Göteborgs universitet.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Johanson, Marita
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur.
    Learning film production2014Ingår i: Journal of Workplace Learning, ISSN 1366-5626, E-ISSN 1758-7859, Vol. 26, nr 5, s. 296-309Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose – The purpose of this study is to contribute knowledge about learning linked to the film industry by investigating how film producers reason about learning for and in the profession. 

    Design/methodology/approach – This study is based on semi-structured interviews with twenty film producers, both university and workplace trained (UWT) and workplace trained (WT). The content analysis is based on the transcribed dialogues. The study is empirical, explorative and qualitative.

    Findings – The interviewees consider networks to be of utmost importance for gaining entrance to and continuously finding work in the film industry. They also reason about required knowing and what learning practices are available. Although formal education is not advocated by all, it can hold intrinsic value for the individual. Traditions of learning are being scrutinized and critical reflection is replacing naivety and emotionality.

    Practical implications – Different aims regarding learning in the formal education system and film industry result in a gap which needs to be bridged in order to challenge conserving and reproducing patterns of learning. Collaboration is suggested as a solution benefiting both the individual learner and the film industry. The resulting knowledge from this study can be used by the formal education system and the film industry when developing forms for collaboration surrounding learners of film production. 

    Originality/value – The focus presented in this paper of learning in and for film production has been sparingly addressed in previous research.

  • 39.
    Kullgren, Carina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Pitchen: att sälja idéer och skapa yrkespositioner inom filmbranschen2010Ingår i: Konst- och kultursektorn: ett pionjärområde för ett arbetsliv i omvandling / [ed] Flisbäck, Marita, Lund, Anna, Växjö: Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper , 2010, 1., nr 4, s. 51-69Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Kullgren, Carina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Learning to produce or learning to pitch?: Educating for the film industry2010Ingår i: Oxford Ethnography and Education Conference: Tuesday 7th and Wednesday 8th September 2010, 2010Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 41.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Aktionsforskning som modell för utvecklingsprocesser och lärande i äldreomsorg och förskola2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkt i detta paper är ett utvecklingsarbete vars ursprungliga syfte var att söka nya arbetsuppgifter för kommunal musikskola. Eftersom kommunen har en musikprofil väcktes idén att låta musiklärarna arbeta med barn i förskolan och låta dessa besöka äldreboenden och sjunga tillsammans med äldre. Samarbete utvecklades mellan musikskolan, äldreomsorgen och förskolan. Högskolan Väst fick uppdrag att följa projektet som dokumenterats genom film, massmedia samt en uppsats. Ett omfattande intervjumaterial ska redovisas i rapporter och artiklar.Forskning visar att kulturutövning av olika slag kan bidra till äldres hälsa och livskvalitet. En aspekt av många möjliga infallsvinklar att undersöka i den typ av verksamhetsöverskridande projekt som vi studerar är hur omsorg om äldre kan utvecklas. Problem som lyfts fram är behov av resurser för en äldrevård som kan ta hand om ökningen av antalet äldre, behov av personal samt personalens kompetens (Nilsson & Herrman 2012). Gerontologer uppmärksammar att forskning bör ske ur ett tvärvetenskapligt perspektiv (Tornstam 2005). I detta paper är syftet att undersöka hur deltagarorienterad aktionsforskning inom vård och omsorg för äldre kan bedrivas och hur akademien kan bidra till kvalitet i välfärdsarbetet? Vilka möjligheter till lärande och förändring ger intersektoriell samverkan och möte mellan kommunala verksamheter och högskolan? I projektet är huvuddelen av arbetskraften kvinnor med kvinnokodade arbetsuppgifter. Kan feministiskt inspirerad aktionsforskning framhäva kunskapsvärdet i kvinnligt kodade yrken (Heldke 2002, Minnich 2002, Gillberg 2009).Hur kan en feministiskt inspirerad forskning stödja utvecklingsarbete? Aktionsforskning kan stödja ett tekniskt och praktiskt kunskapsintresse dvs. att bidra till att tolka och förändra situationer genom att frigöra deltagares potential. I aktionsforskning fokuseras handlingar. Forskningsprocessen innebär att undersöka handlingar och aktörers föreställningar, om/hur dessa kan bli gemensamma och bidra till en kollektiv problemlösning. Kan detta stödja verksamhetsutveckling och teoretisering av erfarenheter för en ökad förståelse?

  • 42.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Att bygga gemensamma miljöer: delaktighet och lärande genom dialogplanering2012Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 6, nr 1, s. 12-29Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim is to investigate how dialogue planning can provide users and professionals with tools for learning and be a path to organizational development in the context of design and construction of a town square and a sports hall adjacent to a K-9 school. Design and construction was carried out in collaboration between a municipality, a building contractor, school staff and students. A model for dialogue planning using artistic practice and collaboration with an artist was applied to develop an authentic dialogue. An architect and an artist were project managers. Their role was to support students to formulate interests, needs and creative solutions. Awareness of the complexity of planning was developed.

    Students’ participation had major impact on the design of the town square. With support, students can give a qualified contribution, significant for design of physical environment. Students’ involvement contributes to the learning of professional partners. Learning takes place primarily at the horizontal level around the students. Learning can be seen vertically among representatives of the school and community. Among building producers horizontal learning can be seen with entrepreneurs directly facing students.

  • 43.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Co-generative learning at the frontline of elderly care: options for full-time work in the outermost reaches of the organisation2012Ingår i: International Journal of Educational Research and Technology, ISSN 0976-4089, Vol. 3, nr 2, s. 44-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    The proportion of elderly in the population grows all over the world which means a great challenge providing qualified health care, care in nursing homes and community care for the elderly. Staff in the elder care is predominantly female workforce with auxiliary part time positions and short training. Care work is often, not recognized as heavy work in the same way as male-dominated working-class occupations. From the stand point of management, the employers, home care workers are situated outermost in the organization. From the care workers perspective, however, they are on the frontline. In Sweden, for a long period, quite a lot of pilot projects to provide full time work in home care and nursing homes have been carried out. The purpose of this study is to examine how home care workers consider opportunities to work full time. What benefits could be anticipated, what are the obstacles, how should working conditions and environmental be changed for the care workers to accept and cope with full time employments? Further what training would be needed and how should education be accomplished?

    The study has been conducted with round table workshops with two groups of women, employed as assistant nurses or as unskilled auxiliary nurses. They express a strong engagement for care work. They also express a perceived competence from their experience on the front line, both for the hands on work and for higher level skills, for example of assessment and advanced commitments. Further they are voicing a disappointment in the employer regarding organization, equipment and support.

    The conclusions are, there is need for dialogue and cogenerative learning between care workers, the employer and education providers, both as a way to meet the challenge the increasing proportion of elderly imposes, increasing the quality in care work and as a way to provide care workers with better working conditions.

  • 44.
    Nilsson, Lena A.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Intergenerational Learning – Children Singing Along with Older People: Possibilities and Complications in a Project Context2016Ingår i: Advances in social sciences research journal, E-ISSN 2055-0286, Vol. 3, nr 1, s. 187-200Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Culture for Older People is a project funded by Swedish Arts Council. The aim of the project, managed by heads of department’s för the preschool, the older care and the culture school, is increased well-being for older people. In this article one of the activities, Children Singing Along with Older People is scrutinised in an ongoing evaluation.  In this subproject, headed by expert music teachers together with preschool teachers and care home staff, five-year old preschoolers visit care homes for singing along with the residents. The project is poly-motivated; besides improved well-being for older people, also enhanced learning for the children and interprofessional learning for staff. The concept musicking, which highlights music as an activity creating community and relations between participators, is used for discussing the meetings between the children and older people. Results are based on observations of activities and interviews with staff. Music is an activity that can be used for enhanced well-being and creating relations as well as learning. Nonetheless there are issues in the project that need to be discussed e. g. children’s participation and role, the older’s activity or desire for passivity and support for learning among the staff as well among children and older.

  • 45.
    Nilsson, Lena
    et al.
    Högskolan Väst.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Prytz, Joan
    Västsvensk Byggkonst.
    Konstnärlig projektering - en form av interprofessionellt lärande inom byggbranschen2011Ingår i: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsintegrerat lärande, 2011Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 46.
    Söderhamn, Olle
    et al.
    Univ Agder, Fac Hlth & Sport Sci, Arendal.
    Skisland, Anne
    Univ Agder, Fac Hlth & Sport Sci, Kristiansand.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Attitudes towards the anticipated transition into retirement in the Nordic welfare context2010Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 19, nr Suppl 1, s. 129-129Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Introduction:There may be different attitudes towards the transition into retirement and old age pensioner life among people who are relatively close to get into their third age. This phenomenon has not been widely studied in the nursing literature. Since this predictable-involuntary transition may have influences on personal health and well-being, it should be meaningful to study it in a self-care perspective. The aim of this study was to illuminate aspects of self-care in a group of middle-aged individuals in relation to their anticipated transition into retirement in the Nordic welfare context. Methods and Materials:A qualitative design was used in this  study. A total number of 13 individuals, 55–65 years of age, were randomly chosen from the total number of inhabitants in three municipalities in mid-west Sweden. The interviews were tape recorded and transcribed verbatim. After content analyses and interpretation, a comprehensive understanding of the phenomenon was revealed. Results: All informants viewed their lives in retrospective with  positive feelings with respect to their childhood and youth. As grown up individuals, they saw family, friends and social relations as very important. No particular differences between the informants from the different municipalities were found, nor in relation to age, sex or profession. There were opportunities, expectations, wishes, concerns and worries related to the transition into old age pensioner life among the informants from both the rural and urban municipalities. Conclusion: Autonomy and mature dependence seem to be positive driving forces for reaching a successful transition into old age. Supporting autonomy should, therefore, be a way for facilitating the predictable-involuntary transition into retirement. Further studies about the retirement transition within a self-care perspective are needed. This study indicates that motivation, autonomy and mature dependence are important issues that should be focused in such research. Gender issues and connectedness are other important areas.

  • 47.
    Söderhamn, Olle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning. University of Agder, Department of Health and Nursing Sciences, Faculty of Health and Sport Sciences,Grimstad and Kristiansand, Norway.
    Skisland, Anne
    University of Agder, Department of Health and Nursing Sciences, Faculty of Health and Sport Sciences,Grimstad and Kristiansand, Norway.
    Herrman, Margaretha
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Self-care and anticipated transition into retirement and later life in a Nordic welfare context2011Ingår i: Journal of Multidisciplinary Healthcare, ISSN 1178-2390, E-ISSN 1178-2390, Vol. 2011:4, nr 4, s. 273-279Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Abstract: Few studies have appeared in the health care literature on the meaning of transition into retirement and later life. However, this predictable-involuntary transition may influence personal health and well-being, and studying it from a self-care perspective could be useful. The aim of this study was to illuminate aspects of self-care in a group of middle-aged individuals in relation to their anticipated transition into retirement in the Nordic welfare context. A total of 13 individuals, aged 55 to 65 years, were randomly chosen from the total number of inhabitants in three municipalities in mid-west Sweden. Conversational interviews took place, during which the informants shared important events in their lives that had occurred from early childhood until the present time, together with thoughts about their anticipated future developmental transition into later life. The interviews were tape recorded and transcribed verbatim. After content analyses and interpretation, a comprehensive picture of the phenomenon was revealed. The results showed that there were opportunities, expectations, wishes, concerns, and worries related to the transition into retirement and old age among informants from both rural and urban municipalities. Self-care, in connection with this, depended on motivating and demotivating factors. Autonomy and mature dependence seemed to be positive driving forces for reaching a successful transition into later life. Supporting autonomy should be a way of facilitating the transition into retirement and later life.

1 - 47 av 47
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf