Studien bygger på enkätsvar i fyra olika skolklasser på högstadiet, två skolklasser i Lettland och två i Sverige. I de två lettiska skolklasserna finns en klass med elever med lettiska föräldrar och en skolklass där elevernas föräldrar är ryssar. De två svenska skolklasserna utgörs av en grupp elever med huvudsakligen svenska föräldrar (den svenska gruppen) och en skolklass med företrädesvis elever där föräldrarna har annan bakgrund än den svenska (invandrargruppen). Eleverna i de fyra skolklasserna har besvarat ett antal frågor som berör deras hälsa och ohälsa. I denna delstudie presenteras resultat från frågor som berör smärta och smärtupplevelser. Studien innefattar fyra delar där det inledande avsnittet ger en teoretisk ram till smärta utifrån biologiska och kulturella aspekter. Denna del efterföljs av presentation av empiriska resultat från två frågeställningar där ungdomarna tillfrågats om hur de agerade då de fick smärta och om vad som var viktigast i en smärtsituation – om smärtan gick över snabbt, om de var rädda för att smärtan skulle komma igen eller om de ville veta varför smärtan uppkom. I nästa del av rapporten följer en redovisning av ett fenomenologiskt betraktelsesätt på kropp och kroppsuppfattning, vilken ligger till grund för en mera omfattande diskussion om smärta som en individuell livserfarenhet. Denna del är en teoretisk genomgång. I den andra empiriska delen presenteras resultat från den berättelse ungdomarna skrivit ned om ett tillfälle då de kände smärta, hur smärtan upplevdes och hur/varför den gick över. Resultatet i studien visar att det finns stora likheter i hur ungdomar med olika bakgrunder beskriver smärta och smärtupplevelser. De skillnader som ändå framträder kan härledas till de två ländernas skilda förutsättningar när det gäller hälso- och sjukvård, könsrollsmönster och olika traditioner när det gäller egenvård.

Workers who desire employment inside film production come from a variety of experience levels. In Sweden, the opportunities to obtain work in the film production industry are limited and depend on situations and norms defined by the industry itself. The goal of this article is to identify challenges faced by a relatively unknown group of industry workers: those students representing industrial intellectuals who have received higher educational training in film production work, to identify the difficulties and opportunities they face in their transition from education to employment in the industry. This study is a qualitative one, based on interviews with four young adults who are recent graduates of an educational training program for film production work. The respondents were asked to identify levels of uncertainty and competitiveness prevailed and what opportunities and threats existing as important factors in terms of obtaining work. The findings demonstrate that students who are transitioning into careers are met by an environment with high demands for networking and expectation to adapt their performances and lifestyles to the demands of the job. An aptitude for work is often measured by how well workers adapt to the industry’s culture and values.

Unusually many refugees have arrived in Sweden during the 2010s, only in 2015 did 163,000 refugees seeking for asylum. Many came because of the war in Syria that has been taking place since 2011, but during the period many people have been forced to flee war, violence and natural disasters from a number of other countries as well. A large part of the newly arrived were placed in refugee facilities while waiting for decision of residence permit. Restad Gård, just outside the city Vänersborg, in the west part of Sweden, is one of the biggest refugee facilities in the country. This study is about the situation for the newly arrived refugees at the facility, and especially about the self-organization a group of refugees started under the name Support Group. Initially, the reason for the self-organization was to solve several acute needs and problems at the facility, later on it was developed to a new model for including refugees into the new community, and to involve themselves in the process.

The purpose of the study was to investigate how self-organization among asylum-seekers in the asylum facility was experienced to affect the inclusion process in the new country. Through group interviews and individual interviews we have mainly focused on the asylum-seekers' own experiences of how their activities influenced the inclusion process and relationships with other residents and actors with which they interacted. The asylum-seekers own stories, which are rarely heard, are here given a necessary space. We have also asked for experience among other involved actors, and we highlight relevant media submissions as well as authorities' actions on the matter. It was also our ambition to provide a relatively detailed description of the process during the period in question, 2013-2017, in order to document it. Other topics discussed during the interviews were how the asylum-seekers were received in the new country; how they experienced their time at the facility; how the self-organization started and developed; how collaborations with other actors arose and worked; which their goals with the self-organization were; and if they think they succeed to achieve these. The media material partly reflects how the group communicated its activities outwardly, and partly how local press represented and commented on them. Material from the authorities depicts some of the more formal conditions for the asylum seekers work and how this partially changed over time.

The study shows that work on self-organization has made a difference for the situation of asylum-seekers in several ways; they have created many activities at the asylum facility, which reduced the risk of insomnia, passivation and mental ill health during the often long waiting period; opportunities for preparing and qualifying for an inclusion process have been improved; found methods to quickly bring people into internship and work; people's identities, solidarity and control of their own situation have been strengthened; the image of refugees as passive victims and aid recipients has been partially challenged; many constructive collaborations withother actors have been established and they have created a common voice for the group capable to claim their own needs and wishes.

At the same time, it appears that perceived differences between groups of asylum-seekers sometimes prevent the possibility of reaching all asylum-seekers, and they often have difficulties with being recognised as equal, competent and full-fledged partners as conceptions about "the other" as dependent, passive and beneficiaries dominate, which tend to worsen when they, by other actors, are perceived as competitors for the money that is searchable for inclusion work.

If self-organization among asylum seekers will have the opportunity to continue to develop into new inclusion methods, it might contribute to mobilizing the group's resources and thereby a faster and smoother inclusion process. Central to this is that practical aspects of inclusion - such as work and living, housing, language and education – should be related to ideas about identification and inhesion if newcomers social and cultural position are about to change. Crucial for success is also how authorities and other citizens will respond to, providing space for and utilize the constructive power created by the self-organization.

Denna studie sätter fokus på elevers delaktighet i dialogplanering vid renovering av skolmiljö. Vårt projektintresse har vuxit fram i en växelverkan mellan fastighetsförvaltares intentioner att utveckla nya modeller för planering: delaktighet och dialog, och det intresse för lärande i arbetslivet som inryms i Högskolans Västs profil Arbetsintegrerat lärande, AIL. En övergripande frågeställning i denna rapport handlar om vilka möjligheter till ömsesidigt lärande som finns i dialogplanering. I vår analys har vi betonat en kritisk granskning av delaktighet som en styrningspraktik som gränsar till manipulation och där ansvaret läggs på de som varit delaktiga för eventuella felval. En mer positiv analys kan göras t ex med hjälp av Healey et al (2003) som menar att i deliberativ styrning finns möjligheter till ökad institutionell kapacitet via resurser i form av kunskaper och relationer. Resurserna kan utvecklas på olika nivåer från att all tillgänglig kunskap används och nya relationer skapas till att maktrelationer påverkas och ny kunskap skapas vilket kan leda till en ökning i den institutionella kapaciteten vilket kanske kan behövas för att ge elever ett större inflytande och en utveckling av professionella verksamheter. I detta projekt har man ändå kommit en bit på väg mot bättre relationer för de elever som deltog och dessa elevers kunskaper och erfarenheter har synliggjorts och till viss del kunnat utnyttjas. För att öka den institutionella kapaciteten menar vi att man måste tillåta att processen får mer tid och är mer öppen. Healey et el (2003) poängterar komplexiteten i planeringsprocesser och menar att trots att man inte når ända fram är det värt besväret att skapa dessa horisontella relationer genom att göra så många som möjligt delaktiga och det finns dessutom ingen återvändo.

Research on representations of older people in popular culture shows that this group is awarded limited space and often assigned negative images. How older people are represented in film stories reflects general notions of ageing, which may have consequences for the design and quality of elderly care. In this study, cultural studies and gerontological research are used for interpretation of feature films to discuss how standards on age and ageing are created and maintained. Contemporary films with older starring characters are analysed. Ageism is visible in the films, which may contribute to negative views of old age. Older people have, or are perceived to have, impairments and extensive care needs. They are in some ways treated as minors. The older characters display resistance and ambitions to control their lives. There is a challenge to redefine prevailing age norms and meet increasing demands for care of older people.

Andelen äldre i befolkningen ökar, vilket innebär en utmaning för olika aktörer när det gäller att kunna ge äldre vård och omsorg med hög kvalitet och med hänsyn tagen till skilda individuella sociala och kulturella behov. Allt fler hjälpbehövande personer i befolkningen, inom ramen för begränsade ekonomiska och personella resurser, är en utmaning samtidigt som kommande grupper av äldre förväntas ställa andra och alltmer individualiserade krav.

Den personal som arbetar inom vård- och omsorgsarbete är främst kvinnor. De flesta är deltidsanställda med korta utbildningar. Vård- och omsorgsarbete innebär ofta ett fysiskt och psykiskt tungt arbete, vilket synliggörs i socialförsäkringsstatistik vad gäller korttids- som långtidsfrånvaro. Ett sätt att möta framtida omsorgsbehov och omsorgens arbetsvillkor är via utbildning och kompetensutveckling.

Vilka kvaliteter och kompetenser är nödvändiga för att möta dagens och morgondagens äldregrupper? Hur ska utbildningskrav formuleras? Hur ska omsorgen utformas som arbetsplats och vilka kvaliteter bör omsorgsgivaren representera? Sådana frågor formuleras och besvaras ofta via utredningar iscensatta och genomförda av tjänstemän på centrala positioner. Vi har valt att sätta fokus på hur den personal som idag bedriver omsorgsarbete för äldre, resonerar om sina erfarenheter av arbetets kvaliteter och de möjligheter de kan se vad gäller att lära för omsorgsarbete som i arbetet.

Vi har genomfört en pilotstudie i form av work shops med två grupper kvinnor anställda som undersköterskor och biträden. Syftet var att undersöka vård- och omsorgspersonals överväganden när det gäller förutsättningar för att arbeta heltid. Respondenterna har uttryckt hinder och möjligheter för heltidsarbete, utbildningsbehov och formulerat hur den goda arbetsplatsen bör utformas för att möjliggöra hög kvalitet.

Vår slutsats är att det finns interna kompetensutvecklingsmöjligheter som kan formuleras som behov av dialog och cogenerativt lärande mellan vårdpersonal, arbetsgivare och utbildningsanordnare som sätt att möta utmaningen att ge god omsorgskvalitet och förbättrade arbetsvillkor.

Denna rapport handlar om ett värdegrundsarbete och är ett resultat av ett utvecklingsarbete som bedrivits i samverkan mellan personal i ett hemtjänstdistrikt i Trollhättan och två forskare vid Högskolan Väst. Texten är,där inget annat anges, författad av undersköterskor och vårdbiträden, enskilt eller i grupp. Rapporten inleds med en bakgrund där hemtjänstpersonalen beskriver sitt arbete och hur det är organiserat. Därefter gör de en genomgång av den av Socialstyrelsen fastställda värdegrunden för äldreomsorg som visar vilka etiska värden och normer som ska ligga till grund för en verksamhet. Denna del följs av personalens beskrivning av arbetsprocessen och om samtal om hur forskning går till, forskningsetik, intervjuer, analys och rapportskrivande. Det övergripande syftet med projektet som helhet är att ta tillvara brukares synpunkter och personalens kunskaper och erfarenheter för att utveckla och öka kvaliteten i hemtjänstarbetet. För att undersöka brukarnas uppfattning om värdegrundsarbetet har personalen intervjuat nitton av sina brukare. Resultatet av brukarnas synpunkter redovisas tillsammans med respektive värdegrundsbegrepp. För att ge en inblick i hemtjänstens komplexa arbete har personalen också skrivit ett antal korta berättelser. Dessa illustrerar vardagliga situationer och personalens reflektioner över relationer och arbetsinnehåll. Rapporten avslutas med forskarnas tankar om processarbetet. Rapporten vänder sig till politiker,brukare, tjänstemän, närstående, chefer, intresserade av vård- och omsorgsyrken och personal inom olika verksamheter för att de ska få en insyn ihemtjänstarbetet.

Organisationer är i ständig förändring och man stävar kontinuerligt efter utveckling. Utvecklingsarbete har ofta ekonomiska perspektiv där effektivitet och produktivitet är i fokus. I föreliggande studie är intresset att studera pedagogiska perspektiv och att fokus läggs på dynamiska interpersonella resurser, skapade av människor, snarare än att diskutera de ekonomiska styrningsprinciperna (Nonaka & Toyama 2007). Hur gemensamma värderingar kan realiseras i en projektorganisation, genom delaktighet och lärande är vad vi vill undersöka. Det studerade objektet är ett projekt som skapades utifrån att Vänersborgs kommun under 2011/2012 ansökte och beviljades medel från Statens kulturråd för ”Kultur för äldre” för åren 2012/2013. Det övergripande målet med projektet är att stärka äldres livskvalitet genom att kommunens alla äldre oavsett boendeform ges möjlighet att delta i olika former av kulturaktiviteter. Iscensättandet av ”Kultur för äldre” uppmärksammar flera samtida problemområden – äldres möjligheter till delaktighet, förhållningssätt till äldre, åldersöverskridande aktiviteter, inkludering, interprofessionell samverkan, lärande organisationer etc.

”Kultur för äldre” är ett projekt som är unikt i sitt slag och arbetet har en verksamhetsövergripande ambition där kultursektorn, förskola, musikskola och äldreomsorgen samverkar för ett gemensamt mål: att förbättra äldre kommuninvånares livskvalitet. Projektet utmärks av ett interprofessionellt arbetssätt där olika delprojekt kräver samarbete mellan olika parter. Sett i perspektiv av att samverkan sker i relationella processer ställer vi frågor som:

Vilka förståelser finns för förändringsbehov på kollektiv och individuell nivå?

Vilka värderingar, vilken former av delaktighet synliggörs i projektet?

Vilka mellanmänskliga påverkans- och förändringsprocesser synliggörs i projektet?

Metod: Vi har använt etnografiska metoder som intervjuer med projektledare, verksamhetschefer och personal inom de olika sektorerna, samt observationer av verksamhetsövergripande möten (ledningsgrupper). Materialet består av drygt tjugo intervjuer, dokumentärfilm och skriftligt material. 

Purpose – The purpose of this study is to contribute knowledge about learning linked to the film industry by investigating how film producers reason about learning for and in the profession. 

Design/methodology/approach – This study is based on semi-structured interviews with twenty film producers, both university and workplace trained (UWT) and workplace trained (WT). The content analysis is based on the transcribed dialogues. The study is empirical, explorative and qualitative.

Findings – The interviewees consider networks to be of utmost importance for gaining entrance to and continuously finding work in the film industry. They also reason about required knowing and what learning practices are available. Although formal education is not advocated by all, it can hold intrinsic value for the individual. Traditions of learning are being scrutinized and critical reflection is replacing naivety and emotionality.

Practical implications – Different aims regarding learning in the formal education system and film industry result in a gap which needs to be bridged in order to challenge conserving and reproducing patterns of learning. Collaboration is suggested as a solution benefiting both the individual learner and the film industry. The resulting knowledge from this study can be used by the formal education system and the film industry when developing forms for collaboration surrounding learners of film production. 

Originality/value – The focus presented in this paper of learning in and for film production has been sparingly addressed in previous research.

Utgångspunkt i detta paper är ett utvecklingsarbete vars ursprungliga syfte var att söka nya arbetsuppgifter för kommunal musikskola. Eftersom kommunen har en musikprofil väcktes idén att låta musiklärarna arbeta med barn i förskolan och låta dessa besöka äldreboenden och sjunga tillsammans med äldre. Samarbete utvecklades mellan musikskolan, äldreomsorgen och förskolan. Högskolan Väst fick uppdrag att följa projektet som dokumenterats genom film, massmedia samt en uppsats. Ett omfattande intervjumaterial ska redovisas i rapporter och artiklar.Forskning visar att kulturutövning av olika slag kan bidra till äldres hälsa och livskvalitet. En aspekt av många möjliga infallsvinklar att undersöka i den typ av verksamhetsöverskridande projekt som vi studerar är hur omsorg om äldre kan utvecklas. Problem som lyfts fram är behov av resurser för en äldrevård som kan ta hand om ökningen av antalet äldre, behov av personal samt personalens kompetens (Nilsson & Herrman 2012). Gerontologer uppmärksammar att forskning bör ske ur ett tvärvetenskapligt perspektiv (Tornstam 2005). I detta paper är syftet att undersöka hur deltagarorienterad aktionsforskning inom vård och omsorg för äldre kan bedrivas och hur akademien kan bidra till kvalitet i välfärdsarbetet? Vilka möjligheter till lärande och förändring ger intersektoriell samverkan och möte mellan kommunala verksamheter och högskolan? I projektet är huvuddelen av arbetskraften kvinnor med kvinnokodade arbetsuppgifter. Kan feministiskt inspirerad aktionsforskning framhäva kunskapsvärdet i kvinnligt kodade yrken (Heldke 2002, Minnich 2002, Gillberg 2009).Hur kan en feministiskt inspirerad forskning stödja utvecklingsarbete? Aktionsforskning kan stödja ett tekniskt och praktiskt kunskapsintresse dvs. att bidra till att tolka och förändra situationer genom att frigöra deltagares potential. I aktionsforskning fokuseras handlingar. Forskningsprocessen innebär att undersöka handlingar och aktörers föreställningar, om/hur dessa kan bli gemensamma och bidra till en kollektiv problemlösning. Kan detta stödja verksamhetsutveckling och teoretisering av erfarenheter för en ökad förståelse?

The aim is to investigate how dialogue planning can provide users and professionals with tools for learning and be a path to organizational development in the context of design and construction of a town square and a sports hall adjacent to a K-9 school. Design and construction was carried out in collaboration between a municipality, a building contractor, school staff and students. A model for dialogue planning using artistic practice and collaboration with an artist was applied to develop an authentic dialogue. An architect and an artist were project managers. Their role was to support students to formulate interests, needs and creative solutions. Awareness of the complexity of planning was developed.

Students’ participation had major impact on the design of the town square. With support, students can give a qualified contribution, significant for design of physical environment. Students’ involvement contributes to the learning of professional partners. Learning takes place primarily at the horizontal level around the students. Learning can be seen vertically among representatives of the school and community. Among building producers horizontal learning can be seen with entrepreneurs directly facing students.

The proportion of elderly in the population grows all over the world which means a great challenge providing qualified health care, care in nursing homes and community care for the elderly. Staff in the elder care is predominantly female workforce with auxiliary part time positions and short training. Care work is often, not recognized as heavy work in the same way as male-dominated working-class occupations. From the stand point of management, the employers, home care workers are situated outermost in the organization. From the care workers perspective, however, they are on the frontline. In Sweden, for a long period, quite a lot of pilot projects to provide full time work in home care and nursing homes have been carried out. The purpose of this study is to examine how home care workers consider opportunities to work full time. What benefits could be anticipated, what are the obstacles, how should working conditions and environmental be changed for the care workers to accept and cope with full time employments? Further what training would be needed and how should education be accomplished?

The study has been conducted with round table workshops with two groups of women, employed as assistant nurses or as unskilled auxiliary nurses. They express a strong engagement for care work. They also express a perceived competence from their experience on the front line, both for the hands on work and for higher level skills, for example of assessment and advanced commitments. Further they are voicing a disappointment in the employer regarding organization, equipment and support.

The conclusions are, there is need for dialogue and cogenerative learning between care workers, the employer and education providers, both as a way to meet the challenge the increasing proportion of elderly imposes, increasing the quality in care work and as a way to provide care workers with better working conditions.

Culture for Older People is a project funded by Swedish Arts Council. The aim of the project, managed by heads of department’s för the preschool, the older care and the culture school, is increased well-being for older people. In this article one of the activities, Children Singing Along with Older People is scrutinised in an ongoing evaluation.  In this subproject, headed by expert music teachers together with preschool teachers and care home staff, five-year old preschoolers visit care homes for singing along with the residents. The project is poly-motivated; besides improved well-being for older people, also enhanced learning for the children and interprofessional learning for staff. The concept musicking, which highlights music as an activity creating community and relations between participators, is used for discussing the meetings between the children and older people. Results are based on observations of activities and interviews with staff. Music is an activity that can be used for enhanced well-being and creating relations as well as learning. Nonetheless there are issues in the project that need to be discussed e. g. children’s participation and role, the older’s activity or desire for passivity and support for learning among the staff as well among children and older.

Introduction:There may be different attitudes towards the transition into retirement and old age pensioner life among people who are relatively close to get into their third age. This phenomenon has not been widely studied in the nursing literature. Since this predictable-involuntary transition may have influences on personal health and well-being, it should be meaningful to study it in a self-care perspective. The aim of this study was to illuminate aspects of self-care in a group of middle-aged individuals in relation to their anticipated transition into retirement in the Nordic welfare context. Methods and Materials:A qualitative design was used in this  study. A total number of 13 individuals, 55–65 years of age, were randomly chosen from the total number of inhabitants in three municipalities in mid-west Sweden. The interviews were tape recorded and transcribed verbatim. After content analyses and interpretation, a comprehensive understanding of the phenomenon was revealed. Results: All informants viewed their lives in retrospective with  positive feelings with respect to their childhood and youth. As grown up individuals, they saw family, friends and social relations as very important. No particular differences between the informants from the different municipalities were found, nor in relation to age, sex or profession. There were opportunities, expectations, wishes, concerns and worries related to the transition into old age pensioner life among the informants from both the rural and urban municipalities. Conclusion: Autonomy and mature dependence seem to be positive driving forces for reaching a successful transition into old age. Supporting autonomy should, therefore, be a way for facilitating the predictable-involuntary transition into retirement. Further studies about the retirement transition within a self-care perspective are needed. This study indicates that motivation, autonomy and mature dependence are important issues that should be focused in such research. Gender issues and connectedness are other important areas.

Abstract: Few studies have appeared in the health care literature on the meaning of transition into retirement and later life. However, this predictable-involuntary transition may influence personal health and well-being, and studying it from a self-care perspective could be useful. The aim of this study was to illuminate aspects of self-care in a group of middle-aged individuals in relation to their anticipated transition into retirement in the Nordic welfare context. A total of 13 individuals, aged 55 to 65 years, were randomly chosen from the total number of inhabitants in three municipalities in mid-west Sweden. Conversational interviews took place, during which the informants shared important events in their lives that had occurred from early childhood until the present time, together with thoughts about their anticipated future developmental transition into later life. The interviews were tape recorded and transcribed verbatim. After content analyses and interpretation, a comprehensive picture of the phenomenon was revealed. The results showed that there were opportunities, expectations, wishes, concerns, and worries related to the transition into retirement and old age among informants from both rural and urban municipalities. Self-care, in connection with this, depended on motivating and demotivating factors. Autonomy and mature dependence seemed to be positive driving forces for reaching a successful transition into later life. Supporting autonomy should be a way of facilitating the transition into retirement and later life.