Change search
Refine search result
1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bock, Emelie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Strand, Catherine
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kanon och icke-västerländsk litteratur: En studie om gymnasielärares användande av kanon och icke-västerländsk litteratur i litteraturundervisningen2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kanon har i drygt ett decennium varit aktuellt både politiskt och i media, och debatten kring om det ska införas en skolkanon har särskilt varit på tapeten. I bakgrunden diskuterar och definierar vi begreppet kanon och klassiker. Vi diskuterar varför litteratur ska läsas i skolan och hur litteraturundervisningen har sett ut de senaste två seklerna.

    Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning svensklärare på gymnasiet använder icke-västerländsk litteratur i sin litteraturundervisning samt vilken betydelse litterär kanon har för dem.

    Metod: I studien har vi valt att göra en triangulering av en webbenkät och samtalsintervjuer. Urvalet har bestått av 60 enkätrespondenter och 3 intervjurespondenter som alla är gymnasielärare i ämnet svenska. Resultat: Resultatet visar att användandet av icke-västerländsk kanon samt litteratur sker i en liten utsträckning i litteraturundervisningen hos gymnasielärarna i studien. Studien visar även att begreppet kanon inte är betydelsefullt för lärarna utan de fokuserar på verk och författare oberoende av om de är kanoniserade. Dessutom är två av de tre intervjurespondenterna negativa till en politiskt styrd skolkanon.

  • 2.
    Hansson, Natalie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Grigoryan, Aghunik
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ämnesspråk i svenskundervisning: En jämförande analys av uppfattningar om ämnesspråk i svenska ur lärar-och elev perspektiv2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ämnesspråk är ett aktuellt ämne inom skolans verksamhet. Till skillnad från vardagsspråk där konkreta handlingar och upplevelser är viktiga används ämnesspråk med syfte att förklara olika abstrakta fenomen och förbättra begreppsförståelse. Svensklärare arbetar kontinuerligt med att ge elever möjlighet att öka sina ämneskunskaper genom att använda olika strategier. Ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i skolan vilket handlar om att uttrycka, tolka, förstå samt använda begrepp och fakta såväl i tal som i skrift. 

    Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och jämföra svensklärares och elevers uppfattningar om och attityder till svenskämnets ämnesspråk. Vi ska också undersöka vad svensklärare respektive elever anser om nyttan av ämnesspråket i svenskan.

    Metod: Metoden som vi har använt i studien är halvstrukturerade gruppintervjuer: en med svensklärare och två med gymnasieelever baserad på en del av Bernsteins utbildningssociologiska teori som gäller horisontell- och vertikal diskurs.

    Resultat: Analysen av lärarnas och elevernas uppfattningar om ämnesspråk visar att elevernas ämnesspråkbruk utvecklas från kursstart till kursslut eftersom samtliga svarspersoner anser att eleverna använder mer begrepp i slutet av kursen än i början. Vi tolkar deras uppfattningar om ämnesspråk som att elevernas språkbruk utvecklas från den horisontella till den vertikala diskursen. Flertalet elever tenderar att använda ämnesspråk mer vid interaktion med lärare och när det är betygsgrundande uppgifter i svenska än vid diskussioner och övningstillfällen. Lärarna behärskar ämnesspråket och kan röra sig inom den vertikala diskursen men de växlar mellan de horisontella och vertikala diskurserna för att anpassa sitt språk till lärandesituation och elevernas nivå.

1 - 2 of 2
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf