Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 655
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aasen, Elin M.
    et al.
    Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology, Ålesund (NOR).
    Nilsen, Halvard K.
    Clinic of Cancer and Rehabilitation, Møre og Romsdal Hospital Trust, Aalesund (NOR).
    Dahlborg, Elisabeth
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology, Ålesund (NOR).
    Helberget, Lindis K.
    Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology, Ålesund (NOR).
    Kjelsvik, Marianne
    Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology, Ålesund (NOR).
    From open to locked doors - From dependent to independent: Patient narratives of participation in their rehabilitation processes2021Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 30, nr 15-16, s. 2320-2330Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: The present study aimed to explore patients' experiences of participating in their rehabilitation process in the context of specialised rehabilitation in Norway.

    BACKGROUND: The rights of patients to participate in their care and treatment is an ideology that underlines newer international and Norwegian public documents. However, there is a gap between policy statements and clinical practice, and a discrepancy between patients' and professionals' statements about patient participation in rehabilitation.

    DESIGN: A qualitative approach with a narrative design.

    METHODS: Eleven patients were individually interviewed to tell their stories about the rehabilitation processes. We utilised narrative analysis with a three-dimensional space narrative structure including temporality, sociality and spatiality. This study followed the COREQ checklist.

    RESULTS: The analysis identified two throughout plots: 'person-centred culture' and 'time', and three plots which constructed how the patients participate in change through the rehabilitation process: (a) dependent-'open doors'; (b) motivation from within; and (c) independence-'locked doors'.

    CONCLUSIONS: Patient participation in rehabilitation was dependent on person-centred cultures in the unit and on different aspects of time. The dialogue and the power balance between the patients and the health personnel changed as the rehabilitation progressed. Motivation for rehabilitation had to come from within patients. The paternalistic ideology did not seem to dominate the specialised rehabilitation unit in the present study.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: This study gives new insight into how patients participate in change in the rehabilitation process. This can be valuable for healthcare professionals and governments. Insight into how the lack of person-centred focus can harm the rehabilitation process, and a deeper understanding of the meaning of time in the rehabilitation process is essential. These results may provide a stimulus for discussions on how patients might participate in their rehabilitation process.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Wiley
  • 2.
    Aasen, Elin Margrethe
    et al.
    Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology (NOR).
    Dahl, Berit Misund
    Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology (NOR).
    Ottesen, Aase Marie
    Aalborg University (DNK).
    Strunck, Jeanne
    Aalborg University (DNK).
    Eriksson, Henrik
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Dahlborg, Elisabeth
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Boman, Åse
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Vestgarden, Lisbeth Alnes
    Department of Health Sciences in Aalesund, Faculty of Medicine and Health Sciences, NTNU-Norwegian University of Science and Technology (NOR).
    Tengelin, Ellinor
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Department of Health Sciences, Rehabilitation Science, Mid Sweden University.
    Scandinavian Online Cancer Information as Expressions of Governmentality2023Ingår i: Advances in Nursing Science, ISSN 0161-9268, E-ISSN 1550-5014, Vol. 46, nr 3, s. 293-305Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We compared online distributed information provided to patients with cancer in Scandinavian countries through the lens of governmentality. A secondary comparative qualitative analysis was conducted. Discourses in online patient information showed differences in governmentality techniques across the countries: Norway used a paternalist approach, Denmark an educative approach, and Sweden an individualistic approach and expected the patients to make the “right” decisions. Online information for patients with cancer in Denmark and Norway showed high professional and health care system involvement, whereas in Sweden, there was high patient involvement. There was almost no use of the person-centered approach among the online discourses

  • 3.
    Abrahamsson, Anna-Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Severinkangas, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Patienter som riskerar att falla mellan stolarna: En kvalitativ intervjustudie om specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med prediabetes inom primärvården2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Prediabetes är ett tillstånd där blodsockernivån är högre än normalt men under den nivå där diagnos diabetes kan sättas. Om det inte åtgärdas föreligger en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes vilket ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och förtidig död. Förekomsten av typ 2-diabetes ökar lavinartat. Att förebygga diabetes är därför av stor vikt för att minska de diabetesrelaterade kostnaderna för både individen och samhället.

    Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med prediabetes inom primärvården.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där sju semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I analysen framkom sju subkategorier som mynnade ut i tre kategorier, att identifiera patienter med prediabetes specialistsjuksköterskans roll och ansvar och vi kan göra mer. Specialistsjuksköterskorna beskrev sitt uppdrag att vårda patienter med prediabetes som ett viktigt uppdrag både med tanke på patientens hälsa men även ur ett samhälls- och vårdcentralsperspektiv. Specialistsjuksköterskornas erfarenheter visade att insatser för patienter med prediabetes hade låg prioritet inom primärvården. Genom att skapa ett tydligare uppdrag var specialistsjuksköterskornas uppfattning att vården gentemot patienterna med prediabetes bli bättre och mer jämlik. De ansåg att kunskapen och verktygen finns redan idag men att resurserna saknades.

    Slutsats: Genom att skapa tydligare styrdokument kring vården av patienter med prediabetes kan hälsan hos denna patientgrupp stärkas samt prevalensen av typ 2-diabetes minska. Genom mer riktad styrning av primärvården mot insatser för denna patientgrupp skulle vården bli mer jämlik och högre prioriterad på vårdcentralen.

  • 4.
    Adam, Christina
    et al.
    1 St. Savvas Anticancer Hospital, Athens, Greece.
    Patiraki, Elisabeth
    National and Kapodistrian University of Athens, Athens, Greec.
    Lemonidou, Chryssoula
    National and Kapodistrian University of Athens, Faculty of Nursing, Athens, Greece.
    Radwin, Laurel
    Research Health Scientist, Center for Health Care Organization and Implementation Research, Boston VA Health Care System, Boston, MA USA.
    Charalambouss, Andreas
    Cyprus University of Technology, Department of Nursing Studies, Limassol, Cyprus and Docent, University of Turku, Department of Nursing Science, Finland.
    Charalambous, Melanie
    Cyprus Ministry of Health, Nursing Services, Educational Sector, Nicosia, Cyprus.
    Berg, Agneta
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Kristianstad University, Kristianstad.
    Sjövall, Katarina
    Skane University Hospital and Medical faculty, Lund University, Sweden.
    Katajisto, Jouko
    Statistician University of Turku, Department of Mathematics and Statistics, Turku, Finland.
    Stolti, Minna
    University of Turku, Department of Nursing Science, Turku, Finland.
    Suhonen, Riitta
    University of Turku, Department of Nursing Science/Turku University Hospital and City of Turku, Welfare Division, Turku, Finland.
    Quality of nursing care as perceived by cancer patients: A cross-sectional survey in four European countries2017Ingår i: Balkan Union of Oncology. Journal, ISSN 1107-0625, Vol. 22, nr 3, s. 777-782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To explore and compare cancer patients’ perceptions on the quality of nursing care in four European countries. Methods: Data were collected in Cyprus, Finland, Greece and Sweden. The sample comprised 596 hospitalized cancer patients. The quality of nursing care was measured using the “Oncology Patients’ Perceptions of the Quality of Nursing Care Scale” (OPPQNCS). Patient characteristics were also collected. Analysis of variance was used to examine the effects of country on the perceptions of the quality of nursing care. Results: Patients’ age ranged from 18 to 86 years, and 58% were male. The comparison of cancer patients’ perceptions regarding the quality of nursing care between the four countries showed a statistically significant difference in the total OPPQNCS scores (p <0.001) as well as in the subscales responsiveness (p <0.001), individualization (p<0.001), co ordination (p<0.001) and proficiency (p<0.001). The Cronbach’s alpha coefficient for the OPPQNCS ranged between 0.89 and 0.95. A multivariate analysis of variance for the OPPQNCS controlled by respondents’ demographic characteristics revealed that only the patient’s country was significantly related with the patients’ perceptions of quality care. Conclusion: Quality of nursing care as perceived by cancer patients was high, but differed between the four countries. The impact of the clinical status of cancer patients on the quality of nursing care and managerial factors such as staffing/nursing care delivery models that influence the ability of nurses to offer high quality care should also be explored by more focused studies.

  • 5.
    Ahlström, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Vahtera Eliasson, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Skolsköterskors tillvägagångssätt för att stödja flickor i grundskolan vars vårdnadshavare begränsar deltagande i hälsofrämjande insatser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background According to the Swedish law "skollagen" the school shall encourage all children’s development and strive to mitigate differences in pupils individual conditions to utilize their education. The role of the school nurse is to proactively prevent illness amongst the pupils. With some girls, absence is high in physical exercises and their presence in other activities that aim for increased health is limited. This absence affects these pupils’ ratings and limits their chances of having physical activities, but it also reduces their possibilities to interact in social activities within and outside school.

    Aim The aim of this study was to describe school nurses’ approach to strengthen girls who are in a situation where their guardians restrict their participation in health promotive activities.

    Method This is a qualitative, descriptive study based on individual semi-structured interviews with nine school nurses. The transcribed interviews were subjected to qualitative content analysis.

    Results The school nurses had an active approach to create a mutual understanding between the girls, their guardians and the school. This was conducted by strengthening of democratic appraisals, finding new ways to reach girls and their guardians and finally building and widening the school nurses’ own competence in the situation.

    Conclusions: The studie shows that school nurses make use of the steering documents that exists within the school system in order to strengthen girls’ equality rights. A prerequisite for the school nurse to influence guardians and girls was to create a good relation for all of them. The school nurses were interested in understanding the family’s situation and their life experiences as well as inform about the core values of the school in order to create mutual understanding and build a foundation for further work based on each family’s situation. In the role of a school nurse it was not found viable to reach results only by informing the guardians and girls. Instead the school nurses tried to reach an open discussion with respect for both parties.

    Only through such a dialogue the school nurses argued that they could reach out and create the right conditions for a positive change to support the girls’ equality rights.

  • 6.
    Alfaro Guzman, Elaisis
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Prado Castro, Karen
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sjuksköterskans upplevelse av teamarbete på vårdcentralen2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund; Sjuksköterskan arbetar ofta i team tillsammans med andra yrkesgrupper. I ett fungerande teamarbete är kommunikationen en avgörande faktor för samarbetet. För att få en ökad förståelse mellan personalens roller och ansvarsområden är systemteorin, en lämplig teori för att förstå teamarbete på vårdcentralen. Studier visar att det förekommer behov av att avsätta tid för teammöten och att den rådande tidsbristen som förekommer i vårdcentralen påverkar teamarbetet negativt och kan därmed utgöra ett hot för patientsäkerheten. Därav är det betydelsefullt att ta reda på sjuksköterskans upplevelse av teamarbete.

    Syfte; Sjuksköterskans upplevelse av teamarbete på vårdcentralen.

    Metod; En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera datainsamlingen där semistrukturerade intervjuer analyserades för att belysa studiens syfte. Antalet informanter som intervjuades var 11 från fyra olika vårdcentraler inom fyra olika kommuner.

    Resultat; Det framkom tre kategorier av upplevelsen av teamarbete på vårdcentralen. Dessa beskrevs som att kompetens ingav trygghet, att det förekom hinder i arbetet samt att arbetsstrukturen underlättade arbetsbördan. Sjuksköterskan upplevde att med rätt kompetens ingavs trygghet till kollegor, patienten och anhörig. Ett hinder på vårdcentralen var tidsbrist för utförandet av teammöten. Detta gjorde att det blev en utmaning att planera för patientens fortsatta vård. Trots detta gjorde sjuksköterskan sitt bästa så att patienten inte skulle påverkas negativt. Det framkom att när sjuksköterskan strukturerade upp sitt dagliga arbete så underlättades arbetsbördan och gjorde att ärenden som uppkom kunde åtgärdas snabbare.

    Slutsats; Sjuksköterskans upplevelse av teamarbetet är ett aktuellt och intressant ämne. De hinder i utvecklandet av teamarbetet som nämns är tidsbrist och resursbrist. För att utveckla teamarbetet behövdes ytterligare kommunikationsverktyg som underlättade kommunikationen i teamet.

  • 7.
    Ali, Tara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Gustavsson, Anna-Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Distriktssköterskans erfarenhet av sin arbetssituation på vårdcentral2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The work done by the nurse at the primary health care center includes meeting with people of different ages and with different health problems and diseases. It is important that the work is carried out in a good environment. Former studies show that the workload for the district nurse has increased and become more stressful with threats and violence from patients who expect more treatment.

    Aim: To describe the district nurse's experiences of their work situation.

    Method: A qualitative interview study with eight district nurses working in primary health care in Sweden were interviewed. The data was analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach.

    Results: Three main categories and nine subcategories were generated by the authors. The categories included: The content of a good day is when all the colleagues are present, and the timetable is good planned with enough work containing good meetings. When planning fails is the change of planning because of more patients and obstacles in communication skills. Experience of their environment is the impact of the physical environment such as good working environment and threatening environment.

    Conclusion: There was negative employment in the district nurses' work situation, but despite that, the experience was positive to work independently, make decisions and use their resources. They felt collegial support and it was important to know where to turn when things went wrong.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Alm, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Fager, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ett utmanande vårdande i en kaotisk situation: en intervjustudie om intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 under en pandemi2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes en ny typ av coronavirus vilket gavs namnet SARS-coronavirus-2 (SARS-CoV-2). Viruset kan ge allvarliga luftvägssymtom som kan kräva intensivvård. I Sverige har över 5600 personer med Covid-19 vårdats inom intensivvården under pandemin. Tidigare forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskor upplever att det är mycket påfrestande att vårda patienter med Covid-19.

    Syfte: Syftet är att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på en intensivvårdsavdelning under en pandemi.

    Metod: Kvalitativ metod. Datainsamlingen skedde genom individuella semistrukturerade intervjuer. Totalt har tio intensivvårdssjuksköterskor deltagit i studien, åtta kvinnor och två män. Intervjuerna har transkriberats och analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sex underkategorier. Den första kategorin Känsla av otillräcklighet belyser att intensivvårdssjuksköterskorna upplever ett tungt övergripande ansvar, att patienternas omvårdnad blir lidande och att kontakten med de närstående upplevs som svår. Den andra kategorin Känsla av kaos belyser att intensivvårdssjuksköterskorna upplever att det är tufft att inte ha kunskap om sjukdomen, att arbetsmiljön upplevs som påfrestande och att det finns brister i stödet från ledningen.

    Slutsats: En stressig, påfrestande och ogynnsam vårdmiljö påverkar intensivvårdssjuksköterskorna på ett negativt sätt. När omvårdnaden och kontakten med närstående har brister kan en etisk stress leda till utbrändhet. I takt med kunskap och nya riktlinjer för vården kan intensivvårdssjuksköterskorna känna en större tillfredsställelse men ledningen står inför stora utmaningar och behöver ge sin personal kompensation för att behålla dem i framtiden. 

  • 9.
    Almén, Elina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att medverka vid fysiska tvångsåtgärder på barn och ungdomar som vårdas utifrån lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT)2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Användandet av fysiska tvångsåtgärder mot barn under 18 år inom svensk psykiatrisk heldygnsvård har kritiserats av Förenta Nationerna. Lagen om psykiatrisk tvångsvård träder i kraft när en patient lider av allvarlig psykisk sjukdom och kan innebära att patienten erhåller fysiska tvångsåtgärder mot sin vilja. Vid utförandet av en fysisk tvångsåtgärd medverkar en sjuksköterska. Att utföra en fysisk tvångsåtgärd mot patientens vilja kan upplevas som en kräkning av patientens autonomi och gå emot omvårdandets principer. Forskning visar att sjuksköterskors erfarenheter att medverka vid fysiska tvångsåtgärder ger upphov till etiska dilemman.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att medverka vid fysiska tvångsåtgärder på barn och ungdomar som vårdas utifrån lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

    Metod: Intervjustudie med sju sjuksköterskor från hela Sverige. Intervjumaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Tre teman framkommer: Gå emot sin etiska övertygelse med subteman att uppleva etiska dilemman, att möta det sköra barnet och att frångå sitt yrkesuppdrag. Ifrågasättande, med subteman ifrågasätta tvångsåtgärders nytta, att bli ifrågasatt av annan vårdpersonal och ifrågasättande av det egna förhållningssättet. Förändring med subteman att hitta alternativa sätt att hantera situationen på, att bidra till en minskning av tvångsåtgärder och att ha bidragit till en positiv förändring för patienten.

    Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenhet av att utföra fysiska tvångsåtgärder på ett barn under 18 år beskrivs som en känsla av att gå emot sina etiska värderingar. Likaså finns ett ifrågasättande av tvångsåtgärders nytta. Dock finns ett hopp till en förändring i form av att hitta andra sätt än att använda sig av fysiska tvångsåtgärder.

  • 10.
    Alsén, Pia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Brink, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Fatigue after myocardial infarction - a two-year follow-up study2013Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 11-12, s. 1647-1652Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To investigate changes in self-reported fatigue and depression from four months to two years following a myocardial infarction, as well as to explore gender differences, identify the incidence of fatigue without coexisting depression and finally predict health-related quality of life at a two-year follow-up. Background: Depression and fatigue are associated with decreased health-related quality of life after myocardial infarction. Although there is a close relationship between fatigue and depression, it has been shown that symptoms of fatigue can occur without coexisting depression. Design: Quantitative and longitudinal design. Methods: Participants (n = 155) were asked to complete the following questionnaires: the Hospital Anxiety and Depression Scale, the Multidimensional Fatigue Inventory-20 (MFI-20) and the Short Form Survey (SF-36) following myocardial infarction (after four months and two years). Descriptive statistics, paired t-tests and multiple regressions were carried out. Results: In the entire group, self-reported fatigue had decreased from four months to two years after myocardial infarction. After two years, 18% of respondents reported depression together with fatigue and 30% reported fatigued without depression. Women scored higher than men on the fatigue dimensions reduced activity, reduced motivation and mental fatigue. Moreover, the physical dimension of health-related quality of life two years after myocardial infarction was predicted by experienced general fatigue at four months. Conclusion: Fatigue with or without coexisting possible/probable depression remains as a significant symptom two years after myocardial infarction in nearly half of the entire group. Relevance to clinical practice: Fatigue is a problem following myocardial infarction. Therefore, systematic screening and early identification of patients experiencing symptoms of depression and fatigue after myocardial infarction are important for suitable care planning. In contemporary coronary care, strategies aimed at relieving fatigue should be developed. ᅵ 2013 Blackwell Publishing Ltd.

  • 11.
    Alsén, Pia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Thörn, Susanna
    Primary Health Care, Sollentuna, Sweden.
    Nordqvist, Linnea
    Primary Health Care, Munkedal, Sweden.
    Berndtsson, Ina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Men’s Experience of Difficulties during First Year Following Myocardial Infarction: Not OnlyFatigue2016Ingår i: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 8, s. 1654-1667Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recovery from a myocardial infarction (MI) can be a very difficult process and some patients are also stricken by fatigue. The aim of the study was to describe the difficulties experienced by men with fatigue during the first year following their MI. The study was conducted using qualitative content analysis of semi-structured interviews with nine men in working age (mean age: 55 years) with verified fatigue (≥12 of 20 on the Multidimensional Fatigue Scale with a mean of 17) one year after their MI. During the first year after the MI the men suffering from fatigue experienced various difficulties in terms of both themselves and the care received. The analysis generated three themes with difficulties described by the interviewed men. 1) Going through involuntary change: not recognizing their body and the inability to recognize themselves. 2) Lacking individualized care: To be denied satisfactory health care treatment and to be denied respectful treatment. 3) Not being seen in the light of the social context: The MI affects the whole family and caregivers do not pay attention to the family. In order to make both the patient and relatives feel secure and cared for, it is essential that caregivers be aware of the importance of providing individualized care over time with particular attention for the patient’s social context.

  • 12.
    Alverbo, Ida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Jennerhed, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Upplevelser i mötet mellan personer med borderline personlighetssyndrom och hälso- och sjukvårdspersonal: Metaetnografisk studie2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Psykisk ohälsa ökar i samhället. Personer med borderline personlighetssyndrom har svårigheter med affektreglering, relationer till sig själv och andra, samt har ökad risk för självmord. Personal inom hälso- och sjukvård upplever arbetet inom psykiatrisk vård som givande, men också utmanande och svårt. Sjuksköterskor känner mindre empati för patienter med borderline personlighetssyndrom och upplever dem som farligare än andra patienter. Patienter med borderline personlighetssyndrom upplever sig avfärdade av vården.

    Syfte

    Utforska upplevelser i det gemensamma mötet mellan personer med borderline personlighetssyndrom och hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod

    Studien är genomförd med den kvalitativa metoden metaetnografi. Sökningar gjordes i sju databaser vilket resulterade i 24 valda studier. Studierna syntetiserades och resulterade i två huvudmetaforer samt två respektive tre submetaforer.

    Resultat

    Resultatet består av två huvudmetaforer; Det som döljer sig under ytan där personal och patient erfar sig ha för lite kunskap om diagnosen, vilket ger negativa känslor. Havets föränderliga vågor där det framkommer att mötet mellan patient och personal är komplext. Kunskapsbrist ses som ett hinder, och tillit och respekt identifierats som avgörande faktorer för ett bra möte.

    Slutsats

    Både patienter och vårdpersonal upplever ett lidande i vårdmötet. Patienterna vill bli hjälpta samtidigt som vårdpersonal upplever hinder på vägen. För att vårdpersonal skall kunna möta patienterna behövs kunskap för att kunna skapa tillit.

  • 13.
    Alverbratt, Catrin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för vårdvetenskap på avancerad nivå. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Åström, Sture
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    Kauffeldt, Anders
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Carlström, Eric
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå.
    A New Working Method in Psychiatric Care: the impact of implementation2016Ingår i: International Journal of Public Administration, ISSN 0190-0692, E-ISSN 1532-4265, Vol. 40, nr 3, s. 295-304Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    An equal mix of organizational cultures is important for a successful implementation process. The aim of this study was to examine the implementation of a new working method in psychiatric hospital wards, representing different cultural characteristics. Descriptive quantitative data were collected at two hospitals (intervention and control). The results revealed one ward characterized by a mix of organizational cultures. This ward, compared with other intervention wards, showed the best results regarding patient assessed empowerment and participation. The result shows tentatively that organizational culture may have an impact on the implementation processes.

  • 14.
    Alverbratt, Catrin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Carlström, Eric
    Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.
    Åström, Sture
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Umeå universitet.
    Kauffeldt, Anders
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    The process of implementing a new working method - a project towards change in a Swedish psychiatric clinic2014Ingår i: Journal of Hospital Administration, ISSN 1927-6990, E-ISSN 1927-7008, Vol. 3, nr 6, s. 174-189Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The implementation of evidence-based methods in hospital settings is difficult and complex. The aim of the present study was to highlight the implementation process concerning a new working method, i.e. a new assessment tool, based on the International Classification of Functioning Disability and Health (ICF), among psychiatric nursing staff on five participating wards at a Swedish county hospital. Descriptive, qualitative data were collected through focus group interviews pre- and post-implementation. Data were analysed using directed content analysis, guided by Normalization Process Theory (NPT). The results revealed that just one of the five participating wards met the criteria for a successful implementation process. The results confirm previous studies showing the difficulty of implementation. Although participants agreed with the intention of the model, they were reluctant to apply it in practice. The implementation process seemed to be influenced by factors such as: time pressure; heavy workload; stress; lack of routines in using the tool; lack of nursing staff; as well as cultural characteristics and resistance to change.

  • 15.
    Andelin, Mervi
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Uppfattningen av typ 2 diabetes hos personer från Mellanöstern som lever i Sverige: en beskrivande kvantitativ pilotstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2 diabetes är en av våra stora folksjukdomar och orsakar lidande för den drabbade personen och närstående. Personer från Mellanöstern boende i Sverige har högre risk att insjukna i typ 2 diabetes och har oftare än infödda svenskar sämre blodsockervärden och ökad risk för diabeteskomplikationer och tidig död. Såväl sjukdomsuppfattning som egenvård har signifikant betydelse för sjukdomsförloppet. Diabetessjuksköterskan behöver söka kunskap om patientens sjukdomsuppfattning då diabetessjuksköterskan har en central roll för att stärka individens förmåga att hantera behandling, symtom, psykiska och fysiska konsekvenser och livsstiländringar.

    Syfte: Att beskriva sjukdomsuppfattningen hos personer med typ 2-diabetes från Mellanöstern som lever i Sverige.

    Metod: En kvantitativ deskriptiv pilotstudie. 27 informanter har besvarat en arabisk version av enkäten Brief Illness Perpception Questionnaire om sin sjukdomsuppfattning av typ 2 diabetes.

    Resultat: Resultatet visade att informanterna uppfattade att typ 2 diabetes är en kronisksjukdom samt att de förstår sin sjukdom i mycket hög grad. Informanterna uppfattade också att typ 2 diabetes kan kontrolleras av såväl behandling som av dem själva i mycket hög grad och i relativt hög grad. Tilltron till behandling var större än till deras egen kontroll. Identitet (uppfattningen av symtom) och konsekvenser var de dimensioner av sjukdomsuppfattning som fick lägst median i studien.

    Slutsats: Sjukdomsuppfattning påverkar graden av egenvård och sjukdomsutveckling. Studiens resultat kan användas till att ge ökad förståelse för sjukdomsuppfattningen av typ 2 diabetes hos personer från Mellanöstern boende i Sverige.

  • 16.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Brink, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Yang Hansen, Kajsa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Department of Education and Special Education, Gothenburg University (SWE).
    Skyvell Nilsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Development and validation of experienced work-integrated learning instrument (E-WIL) using a sample of newly graduated registered nurses: A confirmatory factor analysis2023Ingår i: Nurse Education Today, ISSN 0260-6917, E-ISSN 1532-2793, Vol. 128, s. 1-9, artikel-id 105889Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Research indicates that newly graduated registered nurses struggle to develop practical skills and clinical understanding and to adapt to their professional role. To ensure quality of care and support new nurses, it is vital that this learning is elucidated and evaluated. Aim The aim was to develop and evaluate the psychometric properties of an instrument assessing work-integrated learning for newly graduated registered nurses, the Experienced Work-Integrated Learning (E-WIL) instrument.

    METHOD: The study utilized the methodology of a survey and a cross-sectional research design. The sample consisted of newly graduated registered nurses (n = 221) working at hospitals in western Sweden. The E-WIL instrument was validated using confirmatory factor analysis (CFA).

    RESULTS: The majority of the study participants were female, the average age was 28 years, and participants had an average of five months' experience in the profession. The results confirmed the construct validity of the global latent variable E-WIL, "Transforming previous notions and new contextual knowledge into practical meaning," including six dimensions representing work-integrated learning. The factor loadings between the final 29 indicators and the six factors ranged from 0.30 to 0.89, and between the latent factor and the six factors from 0.64 to 0.79. The indices of fit indicated satisfactory goodness-of-fit and good reliability in five dimensions with values ranging from α = 0.70 to 0.81, except for one dimension showing a slightly lower reliability, α = 0.63, due to the low item number. Confirmatory factor analysis also confirmed two second-order latent variables, "Personal mastering of professional roles" with 18 indicators, and "Adapting to organisational requirements" with 11 indicators. Both showed satisfactory goodness-of-fit, and factor loading between indicators and the latent variables ranged from 0.44 to 0.90 and from 0.37 to 0.81, respectively.

    CONCLUSION: The validity of the E-WIL instrument was confirmed. All three latent variables could be measured in their entirety, and all dimensions could be used separately for the assessment of work-integrated learning. The E-WIL instrument could be useful for healthcare organisations when the goal is to assess aspects of newly graduated registered nurses' learning and professional development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andersson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Department of Nursing, Umeå University, Umeå (SWE).
    Skyvell Nilsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Newly-graduated nurses´ work-integrated learning: A qualitative study from an educational and occupational perspective2022Ingår i: Nurse Education in Practice, ISSN 1471-5953, E-ISSN 1873-5223, Vol. 59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe newly graduated nurses´(NGNs´) experience of work-integrated learning (WIL), from an educational and occupational perspective.

    Background: NGNs often find themselves unprepared to meet occupational demands on their competence on entering working life, and express difficulties integrating educational theory into a practical context. Qualitative and effective WIL becomes particularly important for NGNs to develop the competence required to handle the transition from education to working life.

    Design: This is a qualitative, descriptive study with an inductive approach.

    Methods: Seven focus-group discussions were performed and subjected to qualitative content analysis.

    Results: The results revealed that WIL for NGNs includes personal mastering of several professional roles: a self-directed and collaborative learning role, a relational nursing role, and a transition from a student role to a collegial role. Furthermore, WIL entails adapting to organisational requirements, including development of contextual workplace knowledge and understanding; striving for confidence in medical-technical performance; and developing an experience-based understanding of clinical situations.

    Conclusion: The results reveal that WIL is complex, encompassing adaptation to roles and personal capabilities that increase new graduates´competence and preparation for work. In addition, WIL requires personal commitment to one’s own learning as well as organisational and social support. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Elsevier
  • 18.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Jönköping University,The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Jönköping.
    Ainalem, Ingrid
    Centre for Innovation and Improvement (CII), Region Skane, Malmo.
    Berg, Agneta
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Kristianstad University, Kristianstad.
    Janlöv, Ann-Christin
    Kristianstad University, Kristianstad.
    Challenges to Improve Inter-Professional Care and Service Collaboration for People Living With Psychiatric Disabilities in Ordinary Housing.2016Ingår i: Quality Management in Health Care, ISSN 1063-8628, E-ISSN 1550-5154, Vol. 25, nr 1, s. 44-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking back-evaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.

  • 19.
    Andersson, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ett vårdverksamhetsperspektiv på samverkan i sjuksköterskeprogrammets verksamhetsförlagda utbildning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om vårdverksamhetsföreträdares uppfattning av samverkan i sjuksköterskeprogrammet verksamhetsförlagda utbildning. I studien framkom flera olika önskemål från vårdverksamheternas företrädare om utvecklingsområden för större samverkan. Det framkom att det i dag finns samverkan, men att nuvarande samverkan inte fokuserar mål i utbildningen, gemensam utveckling av pedagogiska modeller eller skapar utbyte av högskolan och vårdverksamheternas verksamheter. Det var inte alltid möjligt att vårdverksamhetsföreträdare kunde ta sig till informationen på högskolan inför studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Vårdverksamhetsföreträdarna önskade en samverkansform inom olika områden, så som utveckling och samverkan av handledningsuppdraget, pedagogiska metoder, stöd vid bedömning och behov av utvärdering. Att samverka med arbetsintegrerat lärande som metod kan vara ett sätt att samverka. Att arbeta efter ett arbetsintegrerat lärande innebär att man arbetar strukturerat tillsammans med gemensamma mål och samverkansfrågor. Samtliga parter måste veta hur man arbetar med ett arbetsintegrerat lärande perspektiv. Resultatet av studien gav flera utvecklingsområden. De nuvarande samverkansformerna är viktigt att fortsätta med men en annan form av samverkansträffar önskades där samverkan kan ske tillsammans mellan vårdverksamheternas och högskolans efter dagens rådande kontext. Samhället utvecklas hela tiden och förändringar sker vilket skapar möjlighet att samverka kring flera olika områden. En förhoppning finns att vårdverksamheterna och högskola i framtiden hittar utvecklingsvägar i samverkan för att säkra sjuksköterskestudenternas kunskaper och för sjuksköterskeprogrammets studerande i deras kommande yrkesroll samt för att säkerställa kvaliteten av vård och omsorg.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Department of Molecular and Clinical Medicine Sahlgrenska Academy University of Gothenburg Gothenburg Sweden;Region Västra Götaland Department of Medicine Geriatrics and Emergency Medicine/Östra Sahlgrenska University Hospital Gothenburg (SWE).
    Jakobsson, Sofie
    Institute of Health and Care Sciences Sahlgrenska Academy University of Gothenburg Gothenburg (SWE).
    Rejnö, Åsa
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Skaraborgs Hospital Skövde (SWE).
    Hansson, Per‐Olof
    Department of Molecular and Clinical Medicine Sahlgrenska Academy University of Gothenburg Gothenburg Sweden;Region Västra Götaland Department of Medicine Geriatrics and Emergency Medicine/Östra Sahlgrenska University Hospital Gothenburg (SWE).
    Nielsen, Susanne J.
    Department of Molecular and Clinical Medicine Sahlgrenska Academy University of Gothenburg Gothenburg Sweden;Department of Cardiothoracic Surgery Sahlgrenska University Hospital Gothenburg (SWE).
    Björck, Lena
    Department of Molecular and Clinical Medicine Sahlgrenska Academy University of Gothenburg Gothenburg Sweden;Region Västra Götaland Department of Medicine Geriatrics and Emergency Medicine/Östra Sahlgrenska University Hospital Gothenburg (SWE).
    Decision‐Making in Seeking Emergency Care for Stroke Symptoms2022Ingår i: Stroke: Vascular and Interventional Neurology, E-ISSN 2694-5746, Vol. 2, nr 6Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background

    Previous studies have shown that rapid treatment for stroke, especially ischemic stroke, reduces mortality and disability. The focus has mainly been on reducing time from arrival at hospital to start of treatment. However, the main reason for delay is often time from symptom onset to arrival at hospital. This study therefore aimed to explore decision‐making processes after the onset of stroke symptoms in patients experiencing a first‐time stroke.

    Methods

    We included 36 patients aged 18 and older, all of whom were hospitalized with a first‐time stroke between October 2018 and April 2020. All patients were interviewed once within 4 weeks of symptom onset and before hospital discharge. Eligible patients were identified retrospectively through a targeted review of medical records. The data were collected and analyzed according to the grounded theory methodology.

    Results

    In total, 43 potential patients were identified and asked to participate. Overall, 36 patients were included in the study: 17 women (median age 77.0 years, interquartile range 17.5) and 19 men (median age 65.7 years, interquartile range 17.2). All interviewees felt fear, and this affected their decision to seek emergency care. The decision‐making processes were described by the core category of “Acting on fear.” The reason for feeling frightened determined the actions taken. The reasons were sorted into 3 main categories: (1) “seeking care”–recognized stroke symptoms and acted immediately; (2) “pending and reluctance”–suspected stroke but awaited to seek care; and (3) “seeking an explanation”–confused by symptoms.

    Conclusion

    We found that decision‐making when experiencing stroke symptoms was complex. All patients felt fear, which determined their actions. Some patients knew about stroke symptoms and acted immediately. Others suspected stroke but still chose to wait, whereas others were confused and tried to find answers. These results could contribute to form future awareness campaigns.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Jenny
    et al.
    Region Västra Götaland, Sahlgrenska University Hospital, Department of Medicine Geriatrics and Emergency Medicine/Östra, Gothenburg (SWE): Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Rejnö, Åsa
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Stroke unit, Department of Medicine, Skaraborg Hospital Skövde (SWE).
    Jakobsson, Sofie
    Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE); Institute of Health and Care Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Hanson, Per-Olof
    Region Västra Götaland, Sahlgrenska University Hospital, Department of Medicine Geriatrics and Emergency Medicine/Östra, Gothenburg (SWE), Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Nielsen, Susanne
    Department of Cardiothoracic Surgery, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg (SWE), Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Björck, Lena
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE), Region Västra Götaland, Sahlgrenska University Hospital, Department of Medicine Geriatrics and Emergency Medicine/Östra, Gothenburg (SWE).
    Patient´s description of onset stroke symptoms: Oral Presentations. ESOC 2023 Abstract Book2023Ingår i: European Stroke Journal, ISSN 2396-9873, E-ISSN 2396-9881, Vol. 8, nr 2, s. 427-427, artikel-id 725Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background and aims: Stroke symptoms vary and could be hard to recognize. In addition, stroke severity has decreased according to the National Institutes of Health Stroke Scale (NISSH), with less pronounced symptoms expression. Knowledge on the patient’s description of stroke symptoms is therefore needed. The aim was to describe patient’s symptoms at stroke onset.

    Methods: A qualitative content analysis was used. Data were collected through individual interviews with 27 patients (16 men and 11 women, median age 70.4 years). All patients were hospitalized with a first-time stroke. The interviews were conducted within 4 weeks of symptoms onset and before hospital discharge.

    Results: All patients had symptoms that affected their daily life. Some patients described having multiple symptoms at the same time, others had symptoms that began insidiously and worsened over time. Symptoms such as overwhelming fatigue or nausea were described as Premonition of becoming ill, feeling unwell or that something was wrong. Motoric bodily changes were multifaceted as slurred speech or dizziness, balance difficulties and losing control of the body or motor dysfunction. But also, that the surroundings were distorted, and solid objects moved around. Symptoms of Dazed and affected senses included confusion and visual impairment or headache.

    Conclusions: Stroke is a complex disease with several different symptoms’ expressions and could be difficult to recognize, especially when symptoms are less typical or perceived as not serious. Increased awareness of stroke symptoms among caregivers and among members of the community is important and needed.

  • 22.
    Andersson, Marina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Individuell anpassning och uppföljning av fysisk aktivitet på recept (FaR): en kvalitativ studie med fokus på patienters erfarenheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Physical activity on prescription, so-called FaR is an important task for the district nurse in order to promote the individual´s health. Physical activity can relieve pain and symptoms as well as lead to reduced medication. The purpose of this study was to examine adult patients’ experiences of having been prescribed FaR. An interview study using an inductive qualitative approach was set up and ten patients were interviewed. The interviews were analyzed using content analysis according to Graneheim and Lundman’s description of the method. The results show that those who received tailored FaR had, in different ways, been offered, given to reason and discuss, agree and given the choice of activity and degree of activity the following individual condition and disease. To be asked to increase activity was almost as common as getting tailored FaR. Monitoring and support varied from close contacts if necessary to no follow-up at all. Those who had close contact described they had been met with a motivational interview. Some patients had no need of frequent follow-ups and were pleased to have received encouragement to the increased activity. The medical staff need ongoing training in motivational interviewing and in being flexible when there is a prescribed FaR to be consistent in patients undergoing treatment. To get repeated encouragement at follow-ups was one of the main categories that made the patients motivated progressively, increased activity and reduced resistance.

  • 23.
    Andersson, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Faktorer som hindrar patienter med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en sjukdom som bland annat drabbar personer med övervikt, är fysiskt inaktiva eller tidigare haft graviditetsdiabetes. Sjukdomen har även genetiska anlag. Fler och fler personer lever idag med diabetes typ 2 i Sverige. Syftet med detta arbete var att identifiera faktorer som hindrar patienter att genomföra livsstilsförändringar. 

    Att allt fler personer lever med diabetes typ 2 beror på flera faktorer, exempelvis att befolkningen idag lever längre, fler personer har övervikt samt invandring från områden med hög risk för diabetes typ 2. Att få diabetes typ 2 innebär livslång behandling av sjukdomen. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar såsom förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Även flera olika typer av läkemedel finns att tillgå idag som komplement till livsstilsförändringar. Den metod som användes i detta arbete var en systematisk litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar kom att forma resultatet. Innehållsanalys av artiklarna mynnade ut i två kategorier med sex underkategorier. Kategorier; Inre faktorer och yttre faktorer. Underkategorier; Brist på inre motivation, brist på stöd, brist på kunskap/information attityd/förväntningar till livsstilsförändringar, fysiska hinder och omgivande hinder. I resultatet framkom olika hinder till att genomföra livsstilsförändringar, exempelvis bristande stöd från familjemedlemmar, svårigheter att acceptera sjukdomen samt att diabetes typ 2 inte sågs som en allvarlig sjukdom och därför kände patienter sig inte drivna till att genomföra livsstilsförändringar. I diskussionen framkom flera andra studier som bekräftade denna litteraturstudies resultat. 

    Denna litteraturstudie skulle kunna användas som en vägledning för specialistsjuksköterska inom diabetes där hen verkar. Specialistsjuksköterskan skulle kunna vara bättre förberedd på de hinder som patienter möjligen upplever till att genomföra livsstilsförändringar. De flesta patienter med diabetes typ 2 går på regelbundna kontroller på sin vårdcentral och det är där som specialistsjuksköterskor inom diabetes arbetar eller kommer att arbeta. Men även inom hemsjukvård där många äldre patienter är inskrivna finns ett stort behov av att kunna stötta patienter till att genomföra livsstilsförändringar. Önskvärt vore om denna litteraturstudie skulle kunna spridas till dessa ovannämnda verksamheter för att på så sätt vara ett stöd i omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2. Det skulle även kunna vara av stort värde för sjuksköterskor som träffar på patienter med diabetes typ 2 att använda sig av litteraturstudien. Mer forskning krävs för att kunna få en bättre kunskap och förståelse kring vilka faktorer som hindrar personer med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar och på så sätt bättre hjälpa patienterna i genomförandet av deras livsstilsförändring. 

  • 24.
    Andersson, Susanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Scandurra, Isabella
    Centre of Empirical Research in Information Systems, Örebro University, Örebro (SWE).
    Nyström, Ulrika
    Health Centre Dagson Uddevalla, Primary Care Västra Götalandsregionen and Municipal Care, Trollhättan (SWE).
    Varemo, Marika
    Department of Medicine, Northern Älvsborg County Hospital, Trollhättan (SWE).
    Tang, Ulla Hellstrand
    Department of Prosthetics and Orthotics, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg (SWE); Department of Orthopedics, Institute of Clinical Sciences, Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg (SWE).
    Experiences of a Novel Structured Foot Examination Form for Patients With Diabetes From the Perspective of Health Care Professionals: Qualitative Study2023Ingår i: JMIR Nursing, ISSN 2562-7600, Vol. 6, nr 1, s. 1-12, artikel-id e45501Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Diabetes is a growing threat to public health, and secondary diseases like foot complications are common. Foot ulcers affect the individual’s quality of life and are a great cost to society. Regular foot examinations prevent foot ulcers and are a recommended approach both in Sweden and worldwide. Despite existing guidelines, there are differences in the execution of the foot examination, which results in care inequality. A structured foot examination form based on current guidelines was developed in this study as the first step toward digitalized support in the daily routine, and was validated by diabetes health care professionals. Objective: The study aimed to validate a structured foot examination form by assessing health care professionals’ experiences of working with it “foot side” when examining patients with diabetes. Methods: Semistructured interviews were held in a focus group and individually with 8 informants from different diabetes professions, who were interviewed regarding their experiences of working with the form in clinical practice. The users’ data were analyzed inductively using qualitative content analysis. The study is part of a larger project entitled “Optimised care of persons with diabetes and foot complications,” with Västra Götaland Region as the responsible health care authority, where the results will be further developed. Results: Experiences of working with the form were that it simplified the foot examination by giving it an overview and a clear structure. Using the form made differences in work routines between individuals apparent. It was believed that implementing the form routinely would contribute to a more uniform execution. When patients had foot ulcers, the risk categories (established in guidelines) were perceived as contradictory. For example, there was uncertainty about the definition of chronic ulcers and callosities. The expectations were that the future digital format would simplify documentation and elucidate the foot examination, as well as contribute to the accessibility of updated and relevant data for all individuals concerned. Conclusions: The foot examination form works well as a support tool during preventive foot examination, creates a basis for decision-making, and could contribute to a uniform and safer foot examination with more care equality in agreement with current guidelines.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Andersson, Thomas
    et al.
    Högskolan i Skövde.
    Gadolin, Christian
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Understanding institutional work through social interaction in highly institutionalized settings: Lessons from public healthcare organizations2020Ingår i: Scandinavian Journal of Management, ISSN 0956-5221, E-ISSN 1873-3387, Vol. 36, nr 2, artikel-id 101107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study describes and analyses how social interactions between individual actors form institutional work in the highly institutionalized setting of healthcare organizations. Based on a qualitative case study, we affirm that social interactions mainly form maintaining institutional work, thus primarily upholding the rigidity of healthcare organizations. Social interactions either preserve distance between different actors or prevent their mutual influence, which decreases the effects of institutional complexity. However, when institutional work goes beyond maintaining, social interaction is characterized by processes of claiming influence and granting influence between individual actors who adhere to different institutional logics, which allows effects of institutional complexity. Such institutional work is contingent upon physicians' strong power position, and granting influence is likely to precede claiming influence.

  • 26.
    Andrén, Ulla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kinnander, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Skyvell Nilsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Nunstedt, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Utveckling av ett nytt yrke inom socialpsykiatrisk vård2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Programmet i Socialpsykiatrisk vård är ett treårigt program på högskolenivå som leder till en yrkesexamen inom socialpsykiatrisk vård och en kandidatexamen i huvudområdet Vårdvetenskap. Fram till våren 2018 har sex kullar tagit sin examen. Studenter i programmet för Socialpsykiatrisk vård har ofta ett personligt intresse, tidigare yrkeserfarenhet från verksamhetsområdena eller inspiration från närstående/vänner som arbetar inom verksamhetsområdet. Även personliga erfarenheter av problem inom verksamhetsområdena är framträdande bland studenterna. Studenterna anser att den personliga erfarenheten, viljan och förmågan är viktigt för att kunna verka inom yrket. Utmärkande egenskaper hos studenterna är också ett specifikt intresse och en tydlig empatisk vilja av att arbeta med människor och de anser att yrket framförallt kräver egenskaper som altruism, empati, social kompetens samt en fördjupad kunskap och förståelse inom området. Efter avslutad utbildning önskar studenterna få möjligt till en yrkesroll där de kan hjälpa andra människor, eller så har de sikte på en specifik befattning eller ett speciellt verksamhetsområde. Såväl chefer som alumner från programmet Socialpsykiatrisk vård värdesätter den breda yrkeskompetens som programmet leder till. Den psykiatriska kompetensen betonas som särskilt värdefull av både alumner och chefer. Denna kompetens innebär att de också utgör ett komplement till övriga professioner inom verksamheterna. Studenterna anser sig ha erövrat en professionell identitet som handlar om att föra in psykiatriska och vårdande kunskaper till organisationer som tidigare saknat dessa perspektiv. Något som också medför nya förhållningssätt till patienter, brukare och klienter. Att kunna använda kunskap från flera discipliner anses som en styrka och en kompetens som är välbehövd i miljöer där personer med psykisk ohälsa vårdas. Alumnerna uppfattar sin kunskap som både tvärdisciplinär och interprofessionell.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Antonsson, Helena
    et al.
    University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Isaksson, Ulf
    University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Åström, Sture
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Lundström, Mats O
    University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Swede.
    Evaluation of a Web-Based Training Program for Professional Carers Working With People With Learning Disabilities and Challenging Behavior: A Pilot Study with SSED-Design.2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 10, s. 734-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interaction between people with intellectual disabilities and professional carers is often influenced by communicative difficulties contributing challenging behaviours. The aims of this study were to evaluate to a web-based training program aimed at improving carers' abilities to interact with people with learning disabilities who exhibit challenging behaviours and to explore carers' experiences of participating in such a program. A single-subject experimental design and mixed methods were used to integrate qualitative and quantitative data. Triangulation of questionnaires, interviews with carers, and assessments of one woman's behaviour was performed. The participants were professional carers aged 20 to 55 years. The web-based training program increased carers' abilities to handle challenging behaviours and decreased challenging behaviours in daily care. The program improved the opportunities to offer training to carers who work in community-based accommodations with limited time to receive training.

  • 28.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala University Hospital, Uppsala (SWE).
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Bodø, Norway (NOR).
    Managerial challenges faced by Swedish nurse managers in perioperative settings: a qualitative study2021Ingår i: BMC Nursing, ISSN 1472-6955, E-ISSN 1472-6955, Vol. 20, nr 1, s. 1-10, artikel-id 117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Nurse managers need to create cultures that are worthy, not only of the commitment of everyone who comes to work but also of the trust of everyone who comes to be served. The aim of our study was to describe the challenges faced by Swedish nurse managers in a perioperative setting.

    METHODS: A qualitative study was conducted. The participants were chosen by convenience sampling, and individual in-depth interviews were conducted. Data were analysed by Systematic Text Condensation. The COREQ checklist was consulted throughout the study to optimise the quality.

    RESULTS: Nineteen nurse managers (all women) participated. Six themes were identified: "striving to treat employees with consideration and solicitude"; "the obligation to take care of each employee's individual needs"; "convincing others was an uphill battle", "finding solutions when things seem impossible"; "staff recruitment, allocation, and management"; "working with constantly changing planning".

    CONCLUSIONS: The nurse managers faced challenges because of the overwhelming amount of work tasks, with almost no time for reflection. Having carefully chosen tasks and a realistic time schedule for each work task, plus time to find one's own path to inner peace, are essential for nurse managers. Organisations that provide these prerequisites show that they care about their nurse managers. The results of this study indicate the need for time to reflect, as well as support from superior managers and from the human resources department.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala University, Department of Surgical Sciences, Uppsala University Hospital, Entrance 70, 1st Floor, 751 85, SE, Uppsala, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Nord University, Faculty of Nursing and Health Sciences, 8049, Bodø, Norway (NOR).
    Reaching a tipping point: perioperative nurse managers' narratives about reasons for leaving their employment - a qualitative study.2021Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 29, nr 4, s. 664-671Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: To describe reasons why nurse managers in perioperative settings decide to leave their employment.

    BACKGROUND: Current literature has shown that perioperative nurse managers' reasons to leave their positions are formed through an interaction of factors.

    METHODS: Individual in-depth interviews were performed with seven nurse managers, all women, in perioperative settings in Sweden. Data were analysed using Systematic Text Condensation.

    RESULTS: Five key themes were identified: a- To end where I started, as a front-line nurse; b- I wanted to develop further to the next level in my career; c- I ran out of ideas; d- I lost trust in my head manager and did not believe in the new organization, and e- I had had enough of being offended by my superior manager and my employees.

    CONCLUSION: Nurse managers experienced feeling forced into a decision to leave because of being offended by their superiors or their employees. Furthermore, the findings indicate that nurse managers should be offered support from superior managers and the organization together with time for discussions.

    IMPLICATIONS IN NURSING MANAGEMENTS: The most essential element should be the influence of caritative leadership and the obvious expectation of being treated with dignity, respect, and appreciation.

  • 30.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala University, Department of Surgical Sciences, Uppsala, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Nord University, Norway; Bocconi University, Milan, Italy.
    Rask-Andersen, Anna
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    Runeson-Broberg, Roma
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    Wålinder, Robert
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    I Stay: Swedish Specialist Nurses in the Perioperative Context and Their Reasons to Stay at Their Workplace2019Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 34, nr 3, s. 633-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate why nurse anesthetists and operating room nurses choose to stay in the same workplace.

    Design Qualitative design.

    Methods Individual interviews were conducted with 15 nurse specialists from four hospitals in Sweden. Two men and 13 women aged between 43 and 63 participated. Data were analyzed with systematic text condensation according to Malterud.

    Findings Three themes were identified. (1) Organizational stability contributed to low staff turnover, with good spirits between colleagues, representing everyone’s equal value and resulting in a feeling of homelikeness. (2) Sustained development in one’s own profession. (3) A humane head nurse who was at hand, who was a facilitator, who knew staff members, and eliminated obstacles for them.

    Conclusions In a nonhierarchical and stable organization with a head nurse with caritative leadership skills, a welcoming working environment with opportunities for professional development is created. Thus, nurse specialists choose to stay, contributing to organizational development.

  • 31.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala University Hospital,Department of Surgical Sciences, Entrance 70, SE-751 28..
    Swenne, Christine Leo
    Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Box 564, SE-751 22, Uppsala, Sweden.
    Lindberg, Susan
    Skaraborg Hospital, Department of Anaesthesia, SE-541 85, Skövde, Swede.
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Faculty of Professional Studies, University of Nordland, 8049, Bodø, Norway..
    von Vogelsang, Ann-Christin
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience,Stockholm, Sweden..
    The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient's perspective: an integrative review2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2527-2544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To determine the meaning of person-centred care from the patient's perspective and in the context of perioperative nursing. BACKGROUND: Person-centred care (PCC) is used but not defined in the perioperative context. The concept indicates an interest in the patient's own experience of health, illness, needs and preferences. As with many terms that are frequently used, there is a tendency for person-centred care to mean different things to different people in different contexts. METHODS: A two-part search strategy was employed; firstly, a computerized database search of PubMed and CINAHL, using Medical Subject Headings and free terms to search articles dating from 2004 to 2014, and secondly, a hand-search of those articles' reference lists was performed. Twenty-three articles were selected and an integrative review was conducted. RESULTS: Four themes were discovered: 'Being recognized as a unique entity and being allowed to be the person you are', 'Being considered important by having one's personal wishes taken into account', 'The presence of a perioperative nurse is calming; prevents feelings of loneliness and promotes wellbeing, which may speed up recovery', and 'Being close to and being touched by the perioperative nurse during surgery'. CONCLUSIONS: PCC means respecting the patient as a unique individual, considering the patient's particularities and wishes, and involving the patient in their own care. PCC also implies having access to one's own nurse who is present both physically and emotionally through the entire perioperative process and who guides the patient and follows up postoperatively, guaranteeing that the patient is not alone. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: By having a common understanding of the concept of PCC, the nurse anaesthetists' and theatre nurses' caring actions or concerns will be directed towards the patient', resulting in personalization of care rather than simply defining the concept. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 32.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Department of Surgical Sciences, Uppsala University, Uppsala University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Wålinder, Robert
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    Rask-Andersen, Anna
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Nord University, Faculty of Nursing and Health Sciences, Bodø, Norway (NOR).
    Nurse managers in perioperative settings and their reasons for remaining in their jobs: A qualitative study2020Ingår i: Journal of Nursing Management, ISSN 0966-0429, E-ISSN 1365-2834, Vol. 28, nr 6, s. 1191-1198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The study describes what helps nurse managers maintain the strength to keep going as leaders.

    BACKGROUND: Good leadership is important for the quality of patient care, patient satisfaction in care and efficiency. Many nurse managers stay on despite challenges at work.

    METHODS: Twelve nurse managers were interviewed. Data were analysed by systematic text condensation according to Malterud.

    RESULTS: The results were as follows: A-Walking side by side with my employees; B-Knowing that I mean something to my employees; C-Talking to myself-asking myself tough questions; D-Having someone to talk to, to decrease the feeling of being alone; E-Leading and managing in my own way-the fear of not succeeding is my motivation.

    CONCLUSION: The nurse managers built their own strategies to get through and get on when difficult situations arose. In order to succeed in leading their employees, the nurse managers gathered their inner strength through moving caritatively back and forth between the 'secret room' and the 'staff room' in the house of leadership.

    IMPLICATIONS IN NURSING MANAGEMENT: The manuscript gives insights into where nurse managers found sources of strengths in their everyday work. To realize their employees' strengths and motivation made a difference for nurse managers as a driving force. By having someone to talk to and by asking themselves tough questions, they were prepared for the challenges that came.

  • 33.
    Arifaj, Fitore
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Larsson, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lågaffektivt bemötande: ett verktyg för den psykiatriska slutenvården? En studie av sjuksköterskors erfarenheter.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett lågaffektivt bemötande definieras som ett arbetssätt som inriktar sig på interaktionen mellan patienten och vårdaren. Bemötande är ett av de viktigaste redskapen inom psykiatrisk slutenvård, som inriktar sig på att få patienten att behålla kontrollen över sina affekter. Arbetssättet är väl utvärderat inom verksamheter som ligger utanför psykiatrin såsom skola och i arbetet med funktionshindrade, men sparsamt utvärderat inom psykiatrisk slutenvård. Målet med studien har varit att öka kunskapen om lågaffektivt bemötande och dess effekt inom psykiatrisk slutenvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av lågaffektivt bemötande inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod: Studien är en beskrivande kvalitativ intervjustudie som gjorts med tio sjuksköterskor inom barn- och vuxenpsykiatrisk slutenvård. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Ett induktivt tillvägagångssätt användes där likheter och skillnader i det insamlade materialet beskrivits.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier. Lågaffektivt bemötande Ger en inre och yttrestyrka, Ger en känsla av osäkerhet samt Sätter patienten i fokus. Resultatet visar å ena sidan att sjuksköterskorna erfar en styrka i det lågaffektiva bemötandet men samtidigt kan de känna en osäkerhet när det finns kunskapsluckor både hos dem själva eller i personalgruppen. Sjuksköterskorna i studien upplever att det lågaffektiva bemötandet gör att patienten ses som en individ, oberoende av diagnos.

    Slutsats: Då sjuksköterskan känner sig trygg i sin kunskap, och arbetsgruppen arbetar på ett personalgemensamt arbetssätt inriktat mot lågaffektivt bemötande, kan detta skapa en lugnare vårdmiljö och ett bra arbetsklimat. Sjuksköterskorna upplever också att arbetssättet ger patienten en ökad möjlighet att kontrollera sina känslor och på så sätt öka patientens känsla av empowerment.

  • 34.
    Arnell, Linda
    et al.
    School of Law, Psychology and Social Work, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Källström, Åsa
    School of Law, Psychology and Social Work, Örebro University, Örebro, Sweden.
    Gunnarsdottir, Hrafnhildur
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. School of Public Health and Community Medicine, Institute of Medicine, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden;Department of Health Sciences, University West, Trollhättan, Sweden.
    Relative Wellbeing of Women Maltreated as Children2022Ingår i: Violence against Women, ISSN 1077-8012, E-ISSN 1552-8448, Vol. 28, nr 12-13, s. 2947-2965Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores and analyzes how adult women in Sweden exposed to childhood maltreatment describe wellbeing, by using a thematic analysis of 22 semi-structured interviews with women maltreated as children. The results show that wellbeing was described as relative to both social norms and the childhood experiences and constituted four dimensions: Material and/or economic; Social and relational;Emotional; and Physical and/or mental. This study concludes that it is important to consider the relative and multiple ways wellbeing can be experienced and understood and to problematize norms of wellbeing, acknowledging the various ways people appraise their lives.

  • 35.
    Arnoldsson, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ottosson, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet, före och efter dödsfallet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Närstående var en stor del av den palliativa vården och hur de egentligen mådde var sparsamt studerat. Ofta var hemsjukvården inkopplade som en del av vårdkedjan och den distriktssköterska som var ansvarig kunde med sina fördjupade kunskaper stödja och hjälpa närstående att hantera den svåra tiden i livet.

    Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet, före och efter dödsfallet.

    Metod: En induktiv kvalitativ studie. Intervjuer med åtta informanter, både män och kvinnor. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utmynnades i två kategorier, före dödsfallet och efter dödsfallet med tillhörande sex subkategorier, känslor av att förlora hoppet, att ha kontroll och att vara stark, betydelsen av information och kommunikation, att känna sig åsidosatt, trygghet, känslor av tomhet och behov av stöd. Många närstående som vårdade sin sjuka familjemedlem riskerade själva att drabbas av ohälsa på grund av den psykiska och fysiska påfrestning situationen medförde. Närstående upplevde att hemsjukvården gav dem trygghet men efterfrågade ändå mer stöd av hemsjukvården för samtal och information. Hemsjukvårdens bemötande och stöd spelade en stor och viktig roll i hur de närstående upplevde och hanterade den redan svåra situationen.

    Slutsats: Närstående upplevde att de fick en viss trygghet av hemsjukvården men efterfrågade mer stöd och samtal. Distriktssköterskan hade fördjupade kunskaper i kommunikation och hälsa vilket främjade arbetet med den palliativa vården. Därför är det av vikt att det finns en distriktsköterska anknuten till alla verksamheter där palliativ vård bedrivs.

  • 36.
    Arveklev Höglund, Susanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Gunnarsdottir, Hrafnhildur
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Relations and interrelations between Sense of Coherence, socioeconomic status and health behaviour: A systematic review2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background/Objectives

    Previous research shows that the stronger the sense of coherence (SOC) the healthier behaviour. A strong SOC seems to be related to lower consumption of drugs and smoking, more frequent physical exercises and healthier food choices. Further it is established by previous research that there is a difference in health behaviour between socioeconomic groups. Individuals with lower socioeconomic status (SES) smoke to greater extent, have more sedentary lifestyle and make unhealthier food choices than individual with higher SES. The evidence regarding the interactive relations of SOC and SES to health behaviour or the potential mediating role of SOC in the relationship between SES and health behaviour is more unclear. In order to explore this, there is a need of systematic reviews of the evidence concerning SOC and health behaviour and interactions with SES.

    Thus, the objective of this study is to explore and synthesize empirical findings on the relationship between SOC and health behaviour among adults. Further the aim is to explore to what extent interactions with SES is considered in the studies of SOC and health behaviour.

     Methods

    The study is descriptive and analytical with a systematic integration of the contemporary knowledge base on the salutogenic research focusing on the relationship between sense of coherence and health behaviour among adults and interrelations with socioeconomic status. The review covers scientific publications as well as doctoral theses published 2008–2018. The review is systematic in the sense that all the included papers will be critically examined and analyzed according to (1) the study objective, (2) the study designs and methods for analysis and, (3) the applicability and practical use of the results.

     Results

    Expected outcomes of this study will be established state of the art regarding the relationship between sense of coherence and health behavior and interrelations with socioeconomic status. Further the results will identify knowledge gaps important to address in future research.

    Discussion

    The potential contribution of the synthesized knowledge to achieve a sustainable and equal development of health will be discussed as well as to what extent health inequalities can be explained or understood by SOC.

     

     

     

  • 37.
    Askland, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ahmad Sadik, Nawsaid
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom: Upplägg och innehåll av utbildningar inom psykiatrisk öppenvård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom kan vara svår att leva med då den medför stora variationer i personens sinnesstämning. Ett sätt att underlätta kan vara medverkan i patientutbildningsprogram som tillägg till medicinsk behandling. Detta kan bidra till ökad förståelse för sjukdomen och dess individuella uttryck och därmed göra den mer hanterbar. På flera öppenvårdsmottagningar för personer med bipolär sjukdom runt om i Sverige bedrivs patientutbildning. Någon sammanhållen beskrivning av utbildningarna finns inte. I samråd med personal hos Nationellt kvalitetsregister för personer med bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) bedömdes dessa utbildningar vara intressanta att undersöka. Forskning har påvisat att patientutbildningsprogram har positiva effekter för att motverka depression, hypomani och mani vid bipolär sjukdom. Programmen kan se olika ut men utbildning i grupp verkar generellt ge bättre utfall än individuell utbildning. Det är oklart hur utbildningarna i landet ser ut och vi har därför valt att i denna studie kartlägga upplägg och innehåll i dessa utbildningar. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ansvarar bland annat för att stödja patienter och deras anhöriga till lärande och beslutsfattande genom undervisning. Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom ligger inom psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och sjuksköterskan kan vara en lämplig förmedlare av sådan utbildning. En kartläggning av patientutbildningsprogrammen kan utgöra grund för utvärdering och därmed bidra till utveckling av det psykiatriska vårdandet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga upplägg och innehåll i patientutbildningar för personer med bipolär sjukdom inom den psykiatriska öppenvården runt om i landet. Detta gjordes via en webbenkätundersökning riktad till personal involverade i patientutbildning på öppenvårdsmottagningar anslutna till BipoläR. Resultatet visade att de flesta utbildningar var grupputbildningar. Största delen av mottagningarna använde sig av egenutformade utbildningsprogram. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast gav patientutbildning, följt av läkare och psykologer. Utbildningarna hade ett medelvärde på 12 timmars utbildningstid. Erfarenhetsutbytet i utbildningarna sågs som ett värdefullt inslag. Studiens slutsatser var att enkätsvaren tyder på att det i landet fanns en övervikt av gruppbaserade utbildningsprogram för personer med bipolär sjukdom. De flesta mottagningar utformade sina egna program. Utbildningarna var innehållsmässigt rika på viktiga ämnen relaterade till olika aspekter av bipolär sjukdom. De verkade i genomsnitt även vara tidsmässigt tillräckligt långa för att kunna förmedla sitt innehåll. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast var involverad i patientutbildningarna och kunde därmed ge ett betydande bidrag i dessa. Det kan vara värdefullt med en tydligare evidensbas i utbildningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Asplund, Charlotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Hallgren, Magdalena
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    "En tickande bomb": Sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld i psykiatrisk slutenvård är ett vanligt förekommande fenomen. Hot och våld uppstår av en rad olika anledningar. Det är ett störande moment i sjuksköterskans arbete och väcker negativa känslor, vilket kan avspeglas i sjuksköterskornas interaktioner med patienterna.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård.

    Metod: En intervjustudie genomfördes med åtta sjuksköterskor på två psykiatriska kliniker vid ett större sjukhus i en storstadsregion i västra Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra kategorier framkommer. Den första är olustkänslor med underkategorierna att känna oro och ångest, att känna stress, att känna sig ledsen samt att känna sig kränkt. Den andra kategorin är rädsla, med underkategorierna rädsla för den hotfulla patienten samt att känna rädsla för andras skull. Den tredje kategorin är maktlöshet med underkategorierna att förlora kontrollen, att känna frustration samt att arbeta med en tickande bomb. Den fjärde kategorin är trygghetsskapande strategier med underkategorierna att sätta sig in i patientens situation samt att våga stå kvar.

    Slutsats: Ofta kan det aggressiva beteendet hos patienterna associeras till sjukdomsbild och/eller missbruksproblematik, vilket bekräftades i vår studie. I de flesta fall har sjuksköterskorna en djupare förståelse för patientens beteende och har därmed högre tolerans för hot och våld. Sjuksköterskorna betonar att det är viktigt att alltid vara tillgänglig för patienterna, då det skapar trygghet för båda parter samt är en förutsättning för en god vårdande relation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Atthayasai, Jarutsri
    et al.
    School of Nursing, Rangsit University, Pathumthani 12000 (THA).
    Chatchumni, Manaporn
    School of Nursing, Rangsit University, Pathumthani 12000 (THA).
    Eriksson, Henrik
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Mazaheri, Monir
    Department of Nursing Sciences, Sophiahemmet University, 11486 Stockholm (SWE); Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, 14152 Stockholm (SWE).
    Surgical Nurses’ Perceptions of Strategies to Enhance Pain Management Proficiency: A Qualitative Study2023Ingår i: Nursing Reports, ISSN 2039-439X, E-ISSN 2039-4403, Vol. 13, nr 2, s. 923-933Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To describe surgical nurses’ strategies for enhancing their pain management proficiency.A qualitative design was used to conduct the study. The participants were forty surgical nurseswho had at least six years of nursing experience in caring for patients with pain. They responded toopen-ended questions based on a review of the policy documents concerning the main elements ofthe pain management programme to be implemented by surgical nurses. Three key themes emergedfrom the surgical nurses’ suggested strategies: partnering, disrupting, and becoming familiar withpain management competency concerns. Surgical nurses’ strategies in acute and chronic painmanagement nursing units included solving patients’ problems and promoting and enhancing painstrategies to address health challenges in organisations. The themes presented in the results includeenhancing pain management in nursing competencies. State-of-the-art healthcare technologies arebeing applied to pain management. Surgical nurses’ strategies should improve the quality of nursingcare, especially post-surgery recovery time. It is recommended to engage patients, their families, andmultidisciplinary care teams in other healthcare fields.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Ax Hansson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Derdziak, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Närståendes behov av stöd då de vårdar eller stödjer en person med långvarig psykisk sjukdom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: To illuminate relatives need of support when caring for or supporting a person suffering from mental illness

    Background: Relatives of a person suffering from mental illness have different needs. It has for the past few years merely been little improvements in the relative's situation.

    Methods: Focus group interviews with fourteen relatives. Data were analyzed through manifest content analysis.

    Findings: Three categories were found: Functioning contact channels to the psychiatric health care organization, Need of an active support from the psychiatric health care organization and Need of support from community resources.

    Conclusion: The relatives need more attention and understanding for their situation. The support of relatives must be designed and monitored individually. A collaboration or a well-functioning relation with the psychiatric nurses, other professionals working in the health care organisation and social services gives a mutual respect and trust which in turn leads to that the relative is confirmed as an important resource in the care of the mentally ill person. The relatives need an increased support and understanding from the community.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Axelsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Olsson, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ensamhet. En begreppsanalys: Den ensamhet som råder i den djupaste skog2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Loneliness can be experienced in different ways. By visualizing the dimensions of loneliness, healthcare professionals have a deeper understanding of what the concept of loneliness is. The purpose of this study was to analyze the meaning of the word loneliness through a concept analysis. The method used in this study was a concept analysis according to Peep Koort´s semantic method. Loneliness was defined according to etymological dictionaries as in the relationship to be lonely, for example,”A frozen trail that disappears in the loneliness of the forest”. In the definition of loneliness the analysis of the dictionaries resulted in several synonyms, three of which were chosen for further analysis. The most prominent synonyms was ”ödslighet” (desolation),” enslighet” (solitude) and ”isolering” (isolation). The theoretical definition of the outcome was discussed in a philosophical and health science perspective. The result showed both positive and negative aspects of loneliness. Loneliness can be a time of silence and reflection, but can also mean human suffering. From a scientific perspective, it is important to pay attention to the experiences of loneliness in patients and relatives in order to be able to provide appropiate support as a heathcare professional. In summary, loneliness can be illustrated by the metaphor ” The loneliness that exists in the deepest forest”.

  • 42.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lötvall, Jan
    Krefting Research Center, Göteborgs universitet.
    Recent educational interventions for improvement of asthma medication adherence.2012Ingår i: Asia Pacific allergy, ISSN 2233-8276, Vol. 2, nr 1, s. 67-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Poor adherence to asthma medication treatment is a dilemma as it decreases the chance of achieving and maintaining a proper asthma control. Another dilemma is that there seems to be a small range of functional interventions that enhance adherence to long-term medication treatments. The aim was to review the last five years of published educational interventions for improving adherence to asthma medication. Through systematic database searches 20 articles were identified, which matched the inclusion criteria and described educational interventions to improve asthma self-management including adherence. The current review showed that addressing unintentional non-adherence in terms of incorrect inhaler technique by recurrent education improved the technique among many patients, but not among all. Phoning patients, as a means to remove medication beliefs as adherence barriers, seemed to be an effective educational strategy, shown as increased adherence. Involving patients in treatment decisions and individualising or tailoring educational support also seemed to have favourable effect on adherence. To conclude, addressing specific adherence barriers such as poor inhaler technique or medication beliefs could favour adherence. To change adherence behavior, the current review proposes that educational adherence support should be a collaborative effort between the patient and the health-care professional based on each individual patient's needs and patient factors, including elements such as personality traits.

  • 43.
    Baatz Asplund, Catarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lundgren Andersson, Ann-Katrin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att arbeta med patienter med en ohälsosam alkoholkonsumtion: En empirisk studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör 3.3 miljoner människor i världen på grund av skadligt bruk av alkohol. Alkohol är ett folkhälsoproblem i Sverige där också var tionde person anses ha riskabla alkoholvanor. Forskning visar att överkonsumtion av alkohol och utveckling av alkoholrelaterade sjukdomstillstånd har ett samband. Sjuksköterskors samtal med patienter är viktiga för att stödja till att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Vilka erfarenheter har sjuksköterskor av att samtala om alkoholvanor?

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till och erfarenheter av alkohol samtal.

    Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär.

    Resultat: De flesta sjuksköterskor ansåg att de hade en god kunskap och var trygga i sitt arbete med personer med en ohälsosam alkoholkonsumtion. De frågade patienterna om deras alkoholvanor och använde screeningsformuläret AUDIT vid kartläggning och/- eller misstanke om ohälsosam konsumtion.

    Slutsats: Sjuksköterskor inom specialistpsykiatrin har goda kunskaper om orsakerna till alkoholproblem och kan ge rådgivande samtal men deras upplevelse av att lyckas hjälpa patienter med alkoholproblematik varierar.

  • 44.
    Backman, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Existentiella funderingar och att omvärdera livet efter intensivvård: spelar ålder eller kön någon roll?2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Patienter vårdade på intensivvårdsavdelningar upplever vården påfrestande såväl fysiskt som psykiskt. De lider av förändrade minnesbilder, hallucinationer men även en förändrad kropp. Under den fysiska och psykiska återhämtningen som kan påverkas av kön eller ålder väcks existentiella frågor. Syftet med uppsatsen var att undersöka om ålder och kön har påverkat patienternas existentiella funderingar samt om de har omvärderat livet efter att ha vårdats för kritisk sjukdom inom intensivvård. Metod. Kvantitativ metod med jämförande analys mellan grupper (between-subjects) med longitudinell design baserat på RAIN-instrumentet. Två faktorer, ”Existentiella funderingar” samt ”Omvärderat livet”, jämfördes utifrån åldersgrupperna <65 år och >65 år samt kvinnor och män. Data samlades in vid sex respektive 12 månader efter utskrivning från intensivvård. Resultat. Existentiella funderingar: Gruppen <65 år hade återhämtat sig sämre i hänseende till ”Existentiella funderingar” såväl efter sex månader (p. < 0,05) som vid 12 månader (p. < 0,05) jämfört med gruppen >65 år. Inga skillnader sågs gällande kön. Omvärderat livet: Gruppen <65 år hade till större del ”Omvärderat” livet såväl efter sex månader (p. <0,05) som efter 12 månader (p. <0,05) jämfört med gruppen >65 år. Efter sex månader sågs ingen skillnad mellan kvinnor och män men efter 12 månader så hade kvinnor till större del omvärderat livet (p <0,05). Slutsats. Återhämtningen efter intensivvård påverkas av ålder och till viss del av kön. Existentiella funderingar samt hur patienter omvärderar livet efter intensivvård är ett område som behöver belysas mer under patientens återhämtning för att öka patienters möjlighet att uppnå hälsa. Ytterligare forskning om detta område behövs. 

  • 45.
    Baic, Zeljka
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Självbestämmande hos personer i livets slut som bor i särskilda boenden: Sjuksköterskors upplevelser2022Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vårdens mål är att öka livskvalitet för personen och dennes närstående samt att vården ska utformas i samråd med patienten. Antal personer som bor inom särskilda boenden och är i behov av palliativ vård ökar kontinuerligt. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård ska kunna ge omvårdnad som förutsätter respekt för mänskliga rättigheter, värderingar, vanor, tro, respekt för självbestämmande, integritet och värdighet. 

    Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor som arbetar inom särskilda boenden upplever självbestämmande hos äldre personer vid livets slut. 

    Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes med sju sjuksköterskor i en kommun i Göteborgs Stad. Data samlades in via individuella intervjuer, som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser av självbestämmande hos äldre personer i livets slut som bor i särskilda boenden. Kategorierna inkluderade: 1) Tillämpning av palliativt förhållningssätt, 2) Etiskt dilemma när patientens självbestämmande förhindras och 3) Organisation som ökar beroende. Sjuksköterskor inom SÄBO upplever att personens självbestämmande främjas om palliativt förhållningssätt tillämpas kontinuerligt. I arbetet med personer i livets slut har alltid uppstått etiska dilemman. Därutöver var det organisation med sina rutiner, dålig planering och varierande värdegrund som påverkade självbestämmandet hos personer i livets slut negativt. 

    Slutsats: Palliativt förhållningssätt implementeras i praktiken inom särskilda boenden och logisk följd är främjande av självbestämmandet hos personer i livets slut. Det finns faktorer som påverkar självbestämmandet negativt dock kontinuerliga samtal med äldre och fördjupad utbildning inom palliativ vård ses som de viktigaste verktygen för att främja personens självbestämmande.

  • 46.
    Baldock, Karina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Anhörigas upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård: Den utfrysta anhöriggruppen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Making people feel safe and secure in health care is one of the most importanttasks of nursing. A good response is not only important to patients but also to their relatives. Previously, for most of last century, relatives were not welcome to the psychiatric health care. But research show they are in need of information and support from the health care. It istherefore important that nursing staff learn what kind of response the relatives require.

    Aim: To investigate how relatives experience the response from nursing staff within thepsychiatric care.

    Method: Qualitative interviews with eight respondents, where the answers were transcribedand analysed to learn how they had experienced the response from nursing staff. In theanalysis the text was condensed and abstracted into subcategories and categories.

    Result: The analysis resulted in twelve subcategories and three categories; Feeling valued andmaking a difference, Feeling left out and not wanted, Response improvement suggestions.

    Conclusion: This study shows that relatives still to a large extent are left out fromparticipation in psychiatric care, although society has placed the main responsibility on themto support their next of kin. The result shows that relatives require more information andparticipation to be able to support their next of kin. Getting a good response from nursing caremeans for them to be seen, listened to and getting information and support. They don´t wantto be left out any more.

  • 47.
    Bancks, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ivarsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Förutsättningar som behövs för att implementera personcentrerad vård inom Kommunal Hemsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county councils work for an introduction of person-centered care, which will aim to promote good and equitable health care and to enhance patients and users as co-creators in their own care process.

    Aim The aim of this study was to describe the district nurses' perception of person-centered care and the conditions required to implement person-centered care in home care.

    Method A qualitative study was conducted using eleven face-to face interviews.

    Results The analysis showed that the district nurses perceive person-centered care was to have the person at the center when it comes to planning and implementation of health care. To achieve this goal the nurses declared the need for certain conditions. These are reported to be team work, support from the organization and patient involvement in their care.

    Conclusion All nurses in the study were positive to a person-centered care approach and basically they were aware of the meaning of the term. The district nurses who had recently undergone specialized training focusing on district nursing had a more scientifically based definition of what person-centered mean In relation to those with older training. The former appeared more likely to work on a basies of a person-centred approach and were more positive to develop such approach in health care.

  • 48.
    Bardhi, Razije
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Björling, Sonja
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Distriktsköterskors och diabetessköterskors erfarenheter av att möta patienter med diabetes som riskerar att få fotsår2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att diabetes ökar och därmed risken för komplikationer så som fotsår. Fotsår kan ge allvarliga konsekvenser som ger upphov till patientlidande och kostnader för både patient, vården och samhället. Det finns många studier som handlar om att förebygga fotsår hos patienter med diabetes, men inte många som handlar om sjuksköterskors erfarenheter av det förebyggande arbetet. Då det inte finns så mycket forskat om detta ämne så väcktes vårt intresse att veta vad sjuksköterskor i både primärvård och i hemsjukvård hade för erfarenheter av att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. I vår studie intervjuade vi fem sjuksköterskor i primärvården och fyra i hemsjukvården. Dessa var antingen distriktsköterskor eller sjuksköterskor med diabetesutbildning. I denna studie har vi valt att benämna dem alla som sjuksköterskor. Både likheter och skillnader visade sig i resultatet. Alla sjuksköterskor ansåg att det var viktigt med en bra start och att det finns tillräckligt med tid för att skapa en god relation med patienten. De såg sig som förmedlare av kunskap, men kunde också uppleva frustration då patienter inte tog till sig av de råd om egenvård som de fick. Samtidigt ansåg de att största delen av ansvaret låg hos patienten. Skillnaderna som visade sig i studien var att alla patienter inte fick vård på lika villkor då kriterierna för att bli beviljad fotvårdsremiss såg olika ut. Inom hemsjukvården låg det inte lika mycket fokus på livsstilsförändringar som det gjorde i primärvården, där låg det större fokus på att de gamla skulle få leva som de ville och att ett högt blodsocker kunde justeras med medicin. För att minska risken för fotsår hos patienter med diabetes är det viktigt att de får information om allvarliga komplikationer i ett tidigt stadie och att det är viktigt att göra egenvård till en rutin redan i början av sjukdomen. Det är också av vikt att denna kunskap lärs ut till människor runt patienten, till exempel anhöriga och undersköterskor.

  • 49.
    Bay, Annika
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå (SWE).
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Burström, Åsa
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Karolinska Institutet, Stockholm (SWE).
    Holstad, Ylva
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå (SWE).
    Christersson, Christina
    Department of Medical Sciences, Cardiology, Uppsala University, Uppsala (SWE).
    Dellborg, Mikael
    Department of Molecular and Clinical Medicine, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg (SWE).
    Trzebiatowska-Krzynska, Aleksandra
    Department of Cardiology and Department of Medicine and Health Sciences, Linköping University, Linköping (SWE).
    Sörensson, Peder
    Department of Medicine, Solna, Karolinska Institutet, Stockholm (SWE).
    Thilén, Ulf
    Department of Clinical Sciences, Cardiology, Lund University, Lund (SWE).
    Johansson, Bengt
    Department of Surgical and Perioperative Sciences, Umeå University, Umeå (SWE).
    Symptoms during pregnancy in primiparous women with congenital heart disease.2024Ingår i: Scandinavian Cardiovascular Journal, ISSN 1401-7431, E-ISSN 1651-2006, Vol. 58, nr 1, artikel-id 2302135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: As more women with congenital heart disease (CHD) are reaching childbearing age, it becomes more common for their symptoms to be evaluated during pregnancy. However, pregnancy-related symptoms are similar to those caused by heart disease. This study investigated the prevalence of factors associated with symptoms during pregnancy in women with CHD.

    Methods: The national birth register was searched for primiparous women with CHD who were registered in the national quality register for patients with CHD.

    Results: Symptoms during the third trimester were reported in 104 of 465 evaluated women. The most common symptom was palpitations followed by dyspnea. Factors associated with symptoms were tested in a univariable model; higher NYHA classification (>1) (OR 11.3, 95%CI 5.5-23.2), low physical activity (≤3 h/week) (OR 2.1 95%CI 1.3-3.6) and educational level ≤ 12 years (OR 1.9 95%CI 1.2-3.0) were associated with having symptoms. In multivariable analysis, low physical activity level (OR 2.4 95%CI 1.2-5.0) and higher NYHA class (OR 11.3 95%CI 5.0-25.6) remained associated with symptoms during pregnancy. There were no cases with new onset of impaired systemic ventricular function during pregnancy.

    Conclusion: Symptoms during pregnancy are common in women with CHD but are often already present before pregnancy. Because ordinary symptoms during pregnancy often overlap with symptoms of heart disease, it is important to know if symptoms were present before pregnancy and if they became worse during pregnancy. These results should be included in pre-pregnancy counselling and considered in the monitoring during pregnancy.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lamas, K
    Umeå University, Nursing, Umeå, Sweden.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Johansson, Bengt
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Facilitators and barriers for physical activity in adults with congenital heart disease2018Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 39, nr suppl_1, s. 1120-1121, artikel-id ehy566.P5433Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A majority of adults with congenital heart disease (CHD) have reduced exercise capacity and do not reach the recommended level of physical activity. A physically active lifestyle is essential to maintain health and counteract acquired cardiovascular disease. This study illuminates aspects that may be relevant for performing physical activity.Purpose: To describe facilitators and barriers for physical activity in adults with CHD.Methods: Semi-structured interviews were performed individually with fourteen adults (age 19–68 years, women=7) with complex CHD. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.Results: Aspects that may enable or inhibit physical activity were found in two domains; Facilitators and Barriers, which both consisted of four categories physical, psychological, psychosocial and environmental aspects (Table 1).

1234567 1 - 50 av 655
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf