Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 312
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adam, Christina
    et al.
    1 St. Savvas Anticancer Hospital, Athens, Greece.
    Patiraki, Elisabeth
    National and Kapodistrian University of Athens, Athens, Greec.
    Lemonidou, Chryssoula
    National and Kapodistrian University of Athens, Faculty of Nursing, Athens, Greece.
    Radwin, Laurel
    Research Health Scientist, Center for Health Care Organization and Implementation Research, Boston VA Health Care System, Boston, MA USA.
    Charalambouss, Andreas
    Cyprus University of Technology, Department of Nursing Studies, Limassol, Cyprus and Docent, University of Turku, Department of Nursing Science, Finland.
    Charalambous, Melanie
    Cyprus Ministry of Health, Nursing Services, Educational Sector, Nicosia, Cyprus.
    Berg, Agneta
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Kristianstad University, Kristianstad.
    Sjövall, Katarina
    Skane University Hospital and Medical faculty, Lund University, Sweden.
    Katajisto, Jouko
    Statistician University of Turku, Department of Mathematics and Statistics, Turku, Finland.
    Stolti, Minna
    University of Turku, Department of Nursing Science, Turku, Finland.
    Suhonen, Riitta
    University of Turku, Department of Nursing Science/Turku University Hospital and City of Turku, Welfare Division, Turku, Finland.
    Quality of nursing care as perceived by cancer patients: A cross-sectional survey in four European countries2017Ingår i: Balkan Union of Oncology. Journal, ISSN 1107-0625, Vol. 22, nr 3, s. 777-782Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: To explore and compare cancer patients’ perceptions on the quality of nursing care in four European countries. Methods: Data were collected in Cyprus, Finland, Greece and Sweden. The sample comprised 596 hospitalized cancer patients. The quality of nursing care was measured using the “Oncology Patients’ Perceptions of the Quality of Nursing Care Scale” (OPPQNCS). Patient characteristics were also collected. Analysis of variance was used to examine the effects of country on the perceptions of the quality of nursing care. Results: Patients’ age ranged from 18 to 86 years, and 58% were male. The comparison of cancer patients’ perceptions regarding the quality of nursing care between the four countries showed a statistically significant difference in the total OPPQNCS scores (p <0.001) as well as in the subscales responsiveness (p <0.001), individualization (p<0.001), co ordination (p<0.001) and proficiency (p<0.001). The Cronbach’s alpha coefficient for the OPPQNCS ranged between 0.89 and 0.95. A multivariate analysis of variance for the OPPQNCS controlled by respondents’ demographic characteristics revealed that only the patient’s country was significantly related with the patients’ perceptions of quality care. Conclusion: Quality of nursing care as perceived by cancer patients was high, but differed between the four countries. The impact of the clinical status of cancer patients on the quality of nursing care and managerial factors such as staffing/nursing care delivery models that influence the ability of nurses to offer high quality care should also be explored by more focused studies.

  • 2.
    Ahlström, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Vahtera Eliasson, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Skolsköterskors tillvägagångssätt för att stödja flickor i grundskolan vars vårdnadshavare begränsar deltagande i hälsofrämjande insatser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background According to the Swedish law "skollagen" the school shall encourage all children’s development and strive to mitigate differences in pupils individual conditions to utilize their education. The role of the school nurse is to proactively prevent illness amongst the pupils. With some girls, absence is high in physical exercises and their presence in other activities that aim for increased health is limited. This absence affects these pupils’ ratings and limits their chances of having physical activities, but it also reduces their possibilities to interact in social activities within and outside school.

    Aim The aim of this study was to describe school nurses’ approach to strengthen girls who are in a situation where their guardians restrict their participation in health promotive activities.

    Method This is a qualitative, descriptive study based on individual semi-structured interviews with nine school nurses. The transcribed interviews were subjected to qualitative content analysis.

    Results The school nurses had an active approach to create a mutual understanding between the girls, their guardians and the school. This was conducted by strengthening of democratic appraisals, finding new ways to reach girls and their guardians and finally building and widening the school nurses’ own competence in the situation.

    Conclusions: The studie shows that school nurses make use of the steering documents that exists within the school system in order to strengthen girls’ equality rights. A prerequisite for the school nurse to influence guardians and girls was to create a good relation for all of them. The school nurses were interested in understanding the family’s situation and their life experiences as well as inform about the core values of the school in order to create mutual understanding and build a foundation for further work based on each family’s situation. In the role of a school nurse it was not found viable to reach results only by informing the guardians and girls. Instead the school nurses tried to reach an open discussion with respect for both parties.

    Only through such a dialogue the school nurses argued that they could reach out and create the right conditions for a positive change to support the girls’ equality rights.

  • 3.
    Ali, Tara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Gustavsson, Anna-Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Distriktssköterskans erfarenhet av sin arbetssituation på vårdcentral2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The work done by the nurse at the primary health care center includes meeting with people of different ages and with different health problems and diseases. It is important that the work is carried out in a good environment. Former studies show that the workload for the district nurse has increased and become more stressful with threats and violence from patients who expect more treatment.

    Aim: To describe the district nurse's experiences of their work situation.

    Method: A qualitative interview study with eight district nurses working in primary health care in Sweden were interviewed. The data was analysed using a qualitative content analysis with an inductive approach.

    Results: Three main categories and nine subcategories were generated by the authors. The categories included: The content of a good day is when all the colleagues are present, and the timetable is good planned with enough work containing good meetings. When planning fails is the change of planning because of more patients and obstacles in communication skills. Experience of their environment is the impact of the physical environment such as good working environment and threatening environment.

    Conclusion: There was negative employment in the district nurses' work situation, but despite that, the experience was positive to work independently, make decisions and use their resources. They felt collegial support and it was important to know where to turn when things went wrong.

  • 4.
    Alsen, Pia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Thörn, Susanna
    Primary Health Care, Sollentuna, Sweden.
    Nordqvist, Linnea
    Primary Health Care, Munkedal, Sweden.
    Berndtsson, Ina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Men’s Experience of Difficulties during First Year Following Myocardial Infarction: Not OnlyFatigue2016Ingår i: Health, ISSN 1949-4998, Vol. 8, s. 1654-1667Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Recovery from a myocardial infarction (MI) can be a very difficult process and some patients are also stricken by fatigue. The aim of the study was to describe the difficulties experienced by men with fatigue during the first year following their MI. The study was conducted using qualitative content analysis of semi-structured interviews with nine men in working age (mean age: 55 years) with verified fatigue (≥12 of 20 on the Multidimensional Fatigue Scale with a mean of 17) one year after their MI. During the first year after the MI the men suffering from fatigue experienced various difficulties in terms of both themselves and the care received. The analysis generated three themes with difficulties described by the interviewed men. 1) Going through involuntary change: not recognizing their body and the inability to recognize themselves. 2) Lacking individualized care: To be denied satisfactory health care treatment and to be denied respectful treatment. 3) Not being seen in the light of the social context: The MI affects the whole family and caregivers do not pay attention to the family. In order to make both the patient and relatives feel secure and cared for, it is essential that caregivers be aware of the importance of providing individualized care over time with particular attention for the patient’s social context.

  • 5.
    Alsén, Pia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på grundnivå. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Brink, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Fatigue after myocardial infarction - a two-year follow-up study2013Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 22, nr 11-12, s. 1647-1652Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: To investigate changes in self-reported fatigue and depression from four months to two years following a myocardial infarction, as well as to explore gender differences, identify the incidence of fatigue without coexisting depression and finally predict health-related quality of life at a two-year follow-up. Background: Depression and fatigue are associated with decreased health-related quality of life after myocardial infarction. Although there is a close relationship between fatigue and depression, it has been shown that symptoms of fatigue can occur without coexisting depression. Design: Quantitative and longitudinal design. Methods: Participants (n = 155) were asked to complete the following questionnaires: the Hospital Anxiety and Depression Scale, the Multidimensional Fatigue Inventory-20 (MFI-20) and the Short Form Survey (SF-36) following myocardial infarction (after four months and two years). Descriptive statistics, paired t-tests and multiple regressions were carried out. Results: In the entire group, self-reported fatigue had decreased from four months to two years after myocardial infarction. After two years, 18% of respondents reported depression together with fatigue and 30% reported fatigued without depression. Women scored higher than men on the fatigue dimensions reduced activity, reduced motivation and mental fatigue. Moreover, the physical dimension of health-related quality of life two years after myocardial infarction was predicted by experienced general fatigue at four months. Conclusion: Fatigue with or without coexisting possible/probable depression remains as a significant symptom two years after myocardial infarction in nearly half of the entire group. Relevance to clinical practice: Fatigue is a problem following myocardial infarction. Therefore, systematic screening and early identification of patients experiencing symptoms of depression and fatigue after myocardial infarction are important for suitable care planning. In contemporary coronary care, strategies aimed at relieving fatigue should be developed. ᅵ 2013 Blackwell Publishing Ltd.

  • 6.
    Andelin, Mervi
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Uppfattningen av typ 2 diabetes hos personer från Mellanöstern som lever i Sverige: en beskrivande kvantitativ pilotstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Typ 2 diabetes är en av våra stora folksjukdomar och orsakar lidande för den drabbade personen och närstående. Personer från Mellanöstern boende i Sverige har högre risk att insjukna i typ 2 diabetes och har oftare än infödda svenskar sämre blodsockervärden och ökad risk för diabeteskomplikationer och tidig död. Såväl sjukdomsuppfattning som egenvård har signifikant betydelse för sjukdomsförloppet. Diabetessjuksköterskan behöver söka kunskap om patientens sjukdomsuppfattning då diabetessjuksköterskan har en central roll för att stärka individens förmåga att hantera behandling, symtom, psykiska och fysiska konsekvenser och livsstiländringar.

    Syfte: Att beskriva sjukdomsuppfattningen hos personer med typ 2-diabetes från Mellanöstern som lever i Sverige.

    Metod: En kvantitativ deskriptiv pilotstudie. 27 informanter har besvarat en arabisk version av enkäten Brief Illness Perpception Questionnaire om sin sjukdomsuppfattning av typ 2 diabetes.

    Resultat: Resultatet visade att informanterna uppfattade att typ 2 diabetes är en kronisksjukdom samt att de förstår sin sjukdom i mycket hög grad. Informanterna uppfattade också att typ 2 diabetes kan kontrolleras av såväl behandling som av dem själva i mycket hög grad och i relativt hög grad. Tilltron till behandling var större än till deras egen kontroll. Identitet (uppfattningen av symtom) och konsekvenser var de dimensioner av sjukdomsuppfattning som fick lägst median i studien.

    Slutsats: Sjukdomsuppfattning påverkar graden av egenvård och sjukdomsutveckling. Studiens resultat kan användas till att ge ökad förståelse för sjukdomsuppfattningen av typ 2 diabetes hos personer från Mellanöstern boende i Sverige.

  • 7.
    Andersson, Ann-Christine
    et al.
    Jönköping University,The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, Jönköping.
    Ainalem, Ingrid
    Centre for Innovation and Improvement (CII), Region Skane, Malmo.
    Berg, Agneta
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för vårdvetenskap på avancerad nivå. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Kristianstad University, Kristianstad.
    Janlöv, Ann-Christin
    Kristianstad University, Kristianstad.
    Challenges to Improve Inter-Professional Care and Service Collaboration for People Living With Psychiatric Disabilities in Ordinary Housing.2016Ingår i: Quality Management in Health Care, ISSN 1063-8628, E-ISSN 1550-5154, Vol. 25, nr 1, s. 44-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe health care- and social service professionals' experiences of a quality-improvement program implemented in the south of Sweden. The focus of the program was to develop inter-professional collaboration to improve care and service to people with psychiatric disabilities in ordinary housing. Focus group interviews and a thematic analysis were used. The result was captured as themes along steps in process. (I) Entering the quality-improvement program: Lack of information about the program, The challenge of getting started, and Approaching the resources reluctantly. (II) Doing the practice-based improvement work: Facing unprepared workplaces, and Doing twice the work. (III) Looking back-evaluation over 1 year: Balancing theoretical knowledge with practical training, and Considering profound knowledge as an integral part of work. The improvement process in clinical practice was found to be both time and energy consuming, yet worth the effort. The findings also indicate that collaboration across organizational boundaries was broadened, and the care and service delivery were improved.

  • 8.
    Andersson, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ett vårdverksamhetsperspektiv på samverkan i sjuksköterskeprogrammets verksamhetsförlagda utbildning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om vårdverksamhetsföreträdares uppfattning av samverkan i sjuksköterskeprogrammet verksamhetsförlagda utbildning. I studien framkom flera olika önskemål från vårdverksamheternas företrädare om utvecklingsområden för större samverkan. Det framkom att det i dag finns samverkan, men att nuvarande samverkan inte fokuserar mål i utbildningen, gemensam utveckling av pedagogiska modeller eller skapar utbyte av högskolan och vårdverksamheternas verksamheter. Det var inte alltid möjligt att vårdverksamhetsföreträdare kunde ta sig till informationen på högskolan inför studenternas verksamhetsförlagda utbildning. Vårdverksamhetsföreträdarna önskade en samverkansform inom olika områden, så som utveckling och samverkan av handledningsuppdraget, pedagogiska metoder, stöd vid bedömning och behov av utvärdering. Att samverka med arbetsintegrerat lärande som metod kan vara ett sätt att samverka. Att arbeta efter ett arbetsintegrerat lärande innebär att man arbetar strukturerat tillsammans med gemensamma mål och samverkansfrågor. Samtliga parter måste veta hur man arbetar med ett arbetsintegrerat lärande perspektiv. Resultatet av studien gav flera utvecklingsområden. De nuvarande samverkansformerna är viktigt att fortsätta med men en annan form av samverkansträffar önskades där samverkan kan ske tillsammans mellan vårdverksamheternas och högskolans efter dagens rådande kontext. Samhället utvecklas hela tiden och förändringar sker vilket skapar möjlighet att samverka kring flera olika områden. En förhoppning finns att vårdverksamheterna och högskola i framtiden hittar utvecklingsvägar i samverkan för att säkra sjuksköterskestudenternas kunskaper och för sjuksköterskeprogrammets studerande i deras kommande yrkesroll samt för att säkerställa kvaliteten av vård och omsorg.

  • 9.
    Andersson, Marina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Individuell anpassning och uppföljning av fysisk aktivitet på recept (FaR): en kvalitativ studie med fokus på patienters erfarenheter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Physical activity on prescription, so-called FaR is an important task for the district nurse in order to promote the individual´s health. Physical activity can relieve pain and symptoms as well as lead to reduced medication. The purpose of this study was to examine adult patients’ experiences of having been prescribed FaR. An interview study using an inductive qualitative approach was set up and ten patients were interviewed. The interviews were analyzed using content analysis according to Graneheim and Lundman’s description of the method. The results show that those who received tailored FaR had, in different ways, been offered, given to reason and discuss, agree and given the choice of activity and degree of activity the following individual condition and disease. To be asked to increase activity was almost as common as getting tailored FaR. Monitoring and support varied from close contacts if necessary to no follow-up at all. Those who had close contact described they had been met with a motivational interview. Some patients had no need of frequent follow-ups and were pleased to have received encouragement to the increased activity. The medical staff need ongoing training in motivational interviewing and in being flexible when there is a prescribed FaR to be consistent in patients undergoing treatment. To get repeated encouragement at follow-ups was one of the main categories that made the patients motivated progressively, increased activity and reduced resistance.

  • 10.
    Andersson, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Faktorer som hindrar patienter med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diabetes typ 2 är en sjukdom som bland annat drabbar personer med övervikt, är fysiskt inaktiva eller tidigare haft graviditetsdiabetes. Sjukdomen har även genetiska anlag. Fler och fler personer lever idag med diabetes typ 2 i Sverige. Syftet med detta arbete var att identifiera faktorer som hindrar patienter att genomföra livsstilsförändringar. 

    Att allt fler personer lever med diabetes typ 2 beror på flera faktorer, exempelvis att befolkningen idag lever längre, fler personer har övervikt samt invandring från områden med hög risk för diabetes typ 2. Att få diabetes typ 2 innebär livslång behandling av sjukdomen. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar såsom förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Även flera olika typer av läkemedel finns att tillgå idag som komplement till livsstilsförändringar. Den metod som användes i detta arbete var en systematisk litteraturstudie där sju vetenskapliga artiklar kom att forma resultatet. Innehållsanalys av artiklarna mynnade ut i två kategorier med sex underkategorier. Kategorier; Inre faktorer och yttre faktorer. Underkategorier; Brist på inre motivation, brist på stöd, brist på kunskap/information attityd/förväntningar till livsstilsförändringar, fysiska hinder och omgivande hinder. I resultatet framkom olika hinder till att genomföra livsstilsförändringar, exempelvis bristande stöd från familjemedlemmar, svårigheter att acceptera sjukdomen samt att diabetes typ 2 inte sågs som en allvarlig sjukdom och därför kände patienter sig inte drivna till att genomföra livsstilsförändringar. I diskussionen framkom flera andra studier som bekräftade denna litteraturstudies resultat. 

    Denna litteraturstudie skulle kunna användas som en vägledning för specialistsjuksköterska inom diabetes där hen verkar. Specialistsjuksköterskan skulle kunna vara bättre förberedd på de hinder som patienter möjligen upplever till att genomföra livsstilsförändringar. De flesta patienter med diabetes typ 2 går på regelbundna kontroller på sin vårdcentral och det är där som specialistsjuksköterskor inom diabetes arbetar eller kommer att arbeta. Men även inom hemsjukvård där många äldre patienter är inskrivna finns ett stort behov av att kunna stötta patienter till att genomföra livsstilsförändringar. Önskvärt vore om denna litteraturstudie skulle kunna spridas till dessa ovannämnda verksamheter för att på så sätt vara ett stöd i omvårdnaden av patienter med diabetes typ 2. Det skulle även kunna vara av stort värde för sjuksköterskor som träffar på patienter med diabetes typ 2 att använda sig av litteraturstudien. Mer forskning krävs för att kunna få en bättre kunskap och förståelse kring vilka faktorer som hindrar personer med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar och på så sätt bättre hjälpa patienterna i genomförandet av deras livsstilsförändring. 

  • 11.
    Andrén, Ulla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Hedman Ahlström, Britt
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kinnander, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Skyvell Nilsson, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Nunstedt, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Utveckling av ett nytt yrke inom socialpsykiatrisk vård2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Programmet i Socialpsykiatrisk vård är ett treårigt program på högskolenivå som leder till en yrkesexamen inom socialpsykiatrisk vård och en kandidatexamen i huvudområdet Vårdvetenskap. Fram till våren 2018 har sex kullar tagit sin examen. Studenter i programmet för Socialpsykiatrisk vård har ofta ett personligt intresse, tidigare yrkeserfarenhet från verksamhetsområdena eller inspiration från närstående/vänner som arbetar inom verksamhetsområdet. Även personliga erfarenheter av problem inom verksamhetsområdena är framträdande bland studenterna. Studenterna anser att den personliga erfarenheten, viljan och förmågan är viktigt för att kunna verka inom yrket. Utmärkande egenskaper hos studenterna är också ett specifikt intresse och en tydlig empatisk vilja av att arbeta med människor och de anser att yrket framförallt kräver egenskaper som altruism, empati, social kompetens samt en fördjupad kunskap och förståelse inom området. Efter avslutad utbildning önskar studenterna få möjligt till en yrkesroll där de kan hjälpa andra människor, eller så har de sikte på en specifik befattning eller ett speciellt verksamhetsområde. Såväl chefer som alumner från programmet Socialpsykiatrisk vård värdesätter den breda yrkeskompetens som programmet leder till. Den psykiatriska kompetensen betonas som särskilt värdefull av både alumner och chefer. Denna kompetens innebär att de också utgör ett komplement till övriga professioner inom verksamheterna. Studenterna anser sig ha erövrat en professionell identitet som handlar om att föra in psykiatriska och vårdande kunskaper till organisationer som tidigare saknat dessa perspektiv. Något som också medför nya förhållningssätt till patienter, brukare och klienter. Att kunna använda kunskap från flera discipliner anses som en styrka och en kompetens som är välbehövd i miljöer där personer med psykisk ohälsa vårdas. Alumnerna uppfattar sin kunskap som både tvärdisciplinär och interprofessionell.

  • 12.
    Antonsson, Helena
    et al.
    University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Hällgren Graneheim, Ulla
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Isaksson, Ulf
    University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Åström, Sture
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Sweden.
    Lundström, Mats O
    University of Umeå , Department of Nursing , Umeå , Swede.
    Evaluation of a Web-Based Training Program for Professional Carers Working With People With Learning Disabilities and Challenging Behavior: A Pilot Study with SSED-Design.2016Ingår i: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 37, nr 10, s. 734-743Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The interaction between people with intellectual disabilities and professional carers is often influenced by communicative difficulties contributing challenging behaviours. The aims of this study were to evaluate to a web-based training program aimed at improving carers' abilities to interact with people with learning disabilities who exhibit challenging behaviours and to explore carers' experiences of participating in such a program. A single-subject experimental design and mixed methods were used to integrate qualitative and quantitative data. Triangulation of questionnaires, interviews with carers, and assessments of one woman's behaviour was performed. The participants were professional carers aged 20 to 55 years. The web-based training program increased carers' abilities to handle challenging behaviours and decreased challenging behaviours in daily care. The program improved the opportunities to offer training to carers who work in community-based accommodations with limited time to receive training.

  • 13.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala University, Department of Surgical Sciences, Uppsala, Sweden.
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Rask-Andersen, Anna
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    Runeson-Broberg, Roma
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    Wålinder, Robert
    Uppsala University, Department of Medical Sciences, Occupational and Environmental Medicine, Uppsala, Sweden.
    I Stay: Swedish Specialist Nurses in the Perioperative Context and Their Reasons to Stay at Their Workplace2019Ingår i: Journal of Perianesthesia Nursing, ISSN 1089-9472, E-ISSN 1532-8473, Vol. 34, nr 3, s. 633-644Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose To investigate why nurse anesthetists and operating room nurses choose to stay in the same workplace.

    Design Qualitative design.

    Methods Individual interviews were conducted with 15 nurse specialists from four hospitals in Sweden. Two men and 13 women aged between 43 and 63 participated. Data were analyzed with systematic text condensation according to Malterud.

    Findings Three themes were identified. (1) Organizational stability contributed to low staff turnover, with good spirits between colleagues, representing everyone’s equal value and resulting in a feeling of homelikeness. (2) Sustained development in one’s own profession. (3) A humane head nurse who was at hand, who was a facilitator, who knew staff members, and eliminated obstacles for them.

    Conclusions In a nonhierarchical and stable organization with a head nurse with caritative leadership skills, a welcoming working environment with opportunities for professional development is created. Thus, nurse specialists choose to stay, contributing to organizational development.

  • 14.
    Arakelian, Erebouni
    et al.
    Uppsala University Hospital,Department of Surgical Sciences, Entrance 70, SE-751 28..
    Swenne, Christine Leo
    Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, Box 564, SE-751 22, Uppsala, Sweden.
    Lindberg, Susan
    Skaraborg Hospital, Department of Anaesthesia, SE-541 85, Skövde, Swede.
    Rudolfsson, Gudrun
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Faculty of Professional Studies, University of Nordland, 8049, Bodø, Norway..
    von Vogelsang, Ann-Christin
    Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience,Stockholm, Sweden..
    The meaning of person-centred care in the perioperative nursing context from the patient's perspective: an integrative review2017Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 17-18, s. 2527-2544Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To determine the meaning of person-centred care from the patient's perspective and in the context of perioperative nursing. BACKGROUND: Person-centred care (PCC) is used but not defined in the perioperative context. The concept indicates an interest in the patient's own experience of health, illness, needs and preferences. As with many terms that are frequently used, there is a tendency for person-centred care to mean different things to different people in different contexts. METHODS: A two-part search strategy was employed; firstly, a computerized database search of PubMed and CINAHL, using Medical Subject Headings and free terms to search articles dating from 2004 to 2014, and secondly, a hand-search of those articles' reference lists was performed. Twenty-three articles were selected and an integrative review was conducted. RESULTS: Four themes were discovered: 'Being recognized as a unique entity and being allowed to be the person you are', 'Being considered important by having one's personal wishes taken into account', 'The presence of a perioperative nurse is calming; prevents feelings of loneliness and promotes wellbeing, which may speed up recovery', and 'Being close to and being touched by the perioperative nurse during surgery'. CONCLUSIONS: PCC means respecting the patient as a unique individual, considering the patient's particularities and wishes, and involving the patient in their own care. PCC also implies having access to one's own nurse who is present both physically and emotionally through the entire perioperative process and who guides the patient and follows up postoperatively, guaranteeing that the patient is not alone. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: By having a common understanding of the concept of PCC, the nurse anaesthetists' and theatre nurses' caring actions or concerns will be directed towards the patient', resulting in personalization of care rather than simply defining the concept. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 15.
    Arifaj, Fitore
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Larsson, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lågaffektivt bemötande: ett verktyg för den psykiatriska slutenvården? En studie av sjuksköterskors erfarenheter.2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett lågaffektivt bemötande definieras som ett arbetssätt som inriktar sig på interaktionen mellan patienten och vårdaren. Bemötande är ett av de viktigaste redskapen inom psykiatrisk slutenvård, som inriktar sig på att få patienten att behålla kontrollen över sina affekter. Arbetssättet är väl utvärderat inom verksamheter som ligger utanför psykiatrin såsom skola och i arbetet med funktionshindrade, men sparsamt utvärderat inom psykiatrisk slutenvård. Målet med studien har varit att öka kunskapen om lågaffektivt bemötande och dess effekt inom psykiatrisk slutenvård.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av lågaffektivt bemötande inom psykiatrisk slutenvård.

    Metod: Studien är en beskrivande kvalitativ intervjustudie som gjorts med tio sjuksköterskor inom barn- och vuxenpsykiatrisk slutenvård. Data har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Ett induktivt tillvägagångssätt användes där likheter och skillnader i det insamlade materialet beskrivits.

    Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier. Lågaffektivt bemötande Ger en inre och yttrestyrka, Ger en känsla av osäkerhet samt Sätter patienten i fokus. Resultatet visar å ena sidan att sjuksköterskorna erfar en styrka i det lågaffektiva bemötandet men samtidigt kan de känna en osäkerhet när det finns kunskapsluckor både hos dem själva eller i personalgruppen. Sjuksköterskorna i studien upplever att det lågaffektiva bemötandet gör att patienten ses som en individ, oberoende av diagnos.

    Slutsats: Då sjuksköterskan känner sig trygg i sin kunskap, och arbetsgruppen arbetar på ett personalgemensamt arbetssätt inriktat mot lågaffektivt bemötande, kan detta skapa en lugnare vårdmiljö och ett bra arbetsklimat. Sjuksköterskorna upplever också att arbetssättet ger patienten en ökad möjlighet att kontrollera sina känslor och på så sätt öka patientens känsla av empowerment.

  • 16.
    Arveklev Höglund, Susanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Gunnarsdottir, Hrafnhildur
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Eriksson, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Relations and interrelations between Sense of Coherence, socioeconomic status and health behaviour: A systematic review2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background/Objectives

    Previous research shows that the stronger the sense of coherence (SOC) the healthier behaviour. A strong SOC seems to be related to lower consumption of drugs and smoking, more frequent physical exercises and healthier food choices. Further it is established by previous research that there is a difference in health behaviour between socioeconomic groups. Individuals with lower socioeconomic status (SES) smoke to greater extent, have more sedentary lifestyle and make unhealthier food choices than individual with higher SES. The evidence regarding the interactive relations of SOC and SES to health behaviour or the potential mediating role of SOC in the relationship between SES and health behaviour is more unclear. In order to explore this, there is a need of systematic reviews of the evidence concerning SOC and health behaviour and interactions with SES.

    Thus, the objective of this study is to explore and synthesize empirical findings on the relationship between SOC and health behaviour among adults. Further the aim is to explore to what extent interactions with SES is considered in the studies of SOC and health behaviour.

     Methods

    The study is descriptive and analytical with a systematic integration of the contemporary knowledge base on the salutogenic research focusing on the relationship between sense of coherence and health behaviour among adults and interrelations with socioeconomic status. The review covers scientific publications as well as doctoral theses published 2008–2018. The review is systematic in the sense that all the included papers will be critically examined and analyzed according to (1) the study objective, (2) the study designs and methods for analysis and, (3) the applicability and practical use of the results.

     Results

    Expected outcomes of this study will be established state of the art regarding the relationship between sense of coherence and health behavior and interrelations with socioeconomic status. Further the results will identify knowledge gaps important to address in future research.

    Discussion

    The potential contribution of the synthesized knowledge to achieve a sustainable and equal development of health will be discussed as well as to what extent health inequalities can be explained or understood by SOC.

     

     

     

  • 17.
    Askland, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ahmad Sadik, Nawsaid
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom: Upplägg och innehåll av utbildningar inom psykiatrisk öppenvård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bipolär sjukdom kan vara svår att leva med då den medför stora variationer i personens sinnesstämning. Ett sätt att underlätta kan vara medverkan i patientutbildningsprogram som tillägg till medicinsk behandling. Detta kan bidra till ökad förståelse för sjukdomen och dess individuella uttryck och därmed göra den mer hanterbar. På flera öppenvårdsmottagningar för personer med bipolär sjukdom runt om i Sverige bedrivs patientutbildning. Någon sammanhållen beskrivning av utbildningarna finns inte. I samråd med personal hos Nationellt kvalitetsregister för personer med bipolär affektiv sjukdom (BipoläR) bedömdes dessa utbildningar vara intressanta att undersöka. Forskning har påvisat att patientutbildningsprogram har positiva effekter för att motverka depression, hypomani och mani vid bipolär sjukdom. Programmen kan se olika ut men utbildning i grupp verkar generellt ge bättre utfall än individuell utbildning. Det är oklart hur utbildningarna i landet ser ut och vi har därför valt att i denna studie kartlägga upplägg och innehåll i dessa utbildningar. Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård ansvarar bland annat för att stödja patienter och deras anhöriga till lärande och beslutsfattande genom undervisning. Patientutbildning för personer med bipolär sjukdom ligger inom psykiatrisjuksköterskans kompetensområde och sjuksköterskan kan vara en lämplig förmedlare av sådan utbildning. En kartläggning av patientutbildningsprogrammen kan utgöra grund för utvärdering och därmed bidra till utveckling av det psykiatriska vårdandet. Syftet med denna undersökning var att kartlägga upplägg och innehåll i patientutbildningar för personer med bipolär sjukdom inom den psykiatriska öppenvården runt om i landet. Detta gjordes via en webbenkätundersökning riktad till personal involverade i patientutbildning på öppenvårdsmottagningar anslutna till BipoläR. Resultatet visade att de flesta utbildningar var grupputbildningar. Största delen av mottagningarna använde sig av egenutformade utbildningsprogram. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast gav patientutbildning, följt av läkare och psykologer. Utbildningarna hade ett medelvärde på 12 timmars utbildningstid. Erfarenhetsutbytet i utbildningarna sågs som ett värdefullt inslag. Studiens slutsatser var att enkätsvaren tyder på att det i landet fanns en övervikt av gruppbaserade utbildningsprogram för personer med bipolär sjukdom. De flesta mottagningar utformade sina egna program. Utbildningarna var innehållsmässigt rika på viktiga ämnen relaterade till olika aspekter av bipolär sjukdom. De verkade i genomsnitt även vara tidsmässigt tillräckligt långa för att kunna förmedla sitt innehåll. Sjuksköterskor var den personalkategori som oftast var involverad i patientutbildningarna och kunde därmed ge ett betydande bidrag i dessa. Det kan vara värdefullt med en tydligare evidensbas i utbildningarna.

  • 18.
    Asplund, Charlotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Hallgren, Magdalena
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    "En tickande bomb": Sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hot och våld i psykiatrisk slutenvård är ett vanligt förekommande fenomen. Hot och våld uppstår av en rad olika anledningar. Det är ett störande moment i sjuksköterskans arbete och väcker negativa känslor, vilket kan avspeglas i sjuksköterskornas interaktioner med patienterna.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda hotfulla och våldsamma patienter i psykiatrisk slutenvård.

    Metod: En intervjustudie genomfördes med åtta sjuksköterskor på två psykiatriska kliniker vid ett större sjukhus i en storstadsregion i västra Sverige. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Fyra kategorier framkommer. Den första är olustkänslor med underkategorierna att känna oro och ångest, att känna stress, att känna sig ledsen samt att känna sig kränkt. Den andra kategorin är rädsla, med underkategorierna rädsla för den hotfulla patienten samt att känna rädsla för andras skull. Den tredje kategorin är maktlöshet med underkategorierna att förlora kontrollen, att känna frustration samt att arbeta med en tickande bomb. Den fjärde kategorin är trygghetsskapande strategier med underkategorierna att sätta sig in i patientens situation samt att våga stå kvar.

    Slutsats: Ofta kan det aggressiva beteendet hos patienterna associeras till sjukdomsbild och/eller missbruksproblematik, vilket bekräftades i vår studie. I de flesta fall har sjuksköterskorna en djupare förståelse för patientens beteende och har därmed högre tolerans för hot och våld. Sjuksköterskorna betonar att det är viktigt att alltid vara tillgänglig för patienterna, då det skapar trygghet för båda parter samt är en förutsättning för en god vårdande relation.

  • 19.
    Ax Hansson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Derdziak, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Närståendes behov av stöd då de vårdar eller stödjer en person med långvarig psykisk sjukdom2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Aim: To illuminate relatives need of support when caring for or supporting a person suffering from mental illness

    Background: Relatives of a person suffering from mental illness have different needs. It has for the past few years merely been little improvements in the relative's situation.

    Methods: Focus group interviews with fourteen relatives. Data were analyzed through manifest content analysis.

    Findings: Three categories were found: Functioning contact channels to the psychiatric health care organization, Need of an active support from the psychiatric health care organization and Need of support from community resources.

    Conclusion: The relatives need more attention and understanding for their situation. The support of relatives must be designed and monitored individually. A collaboration or a well-functioning relation with the psychiatric nurses, other professionals working in the health care organisation and social services gives a mutual respect and trust which in turn leads to that the relative is confirmed as an important resource in the care of the mentally ill person. The relatives need an increased support and understanding from the community.

  • 20.
    Axelsson, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Olsson, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ensamhet. En begreppsanalys: Den ensamhet som råder i den djupaste skog2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Loneliness can be experienced in different ways. By visualizing the dimensions of loneliness, healthcare professionals have a deeper understanding of what the concept of loneliness is. The purpose of this study was to analyze the meaning of the word loneliness through a concept analysis. The method used in this study was a concept analysis according to Peep Koort´s semantic method. Loneliness was defined according to etymological dictionaries as in the relationship to be lonely, for example,”A frozen trail that disappears in the loneliness of the forest”. In the definition of loneliness the analysis of the dictionaries resulted in several synonyms, three of which were chosen for further analysis. The most prominent synonyms was ”ödslighet” (desolation),” enslighet” (solitude) and ”isolering” (isolation). The theoretical definition of the outcome was discussed in a philosophical and health science perspective. The result showed both positive and negative aspects of loneliness. Loneliness can be a time of silence and reflection, but can also mean human suffering. From a scientific perspective, it is important to pay attention to the experiences of loneliness in patients and relatives in order to be able to provide appropiate support as a heathcare professional. In summary, loneliness can be illustrated by the metaphor ” The loneliness that exists in the deepest forest”.

  • 21.
    Axelsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning. Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lötvall, Jan
    Krefting Research Center, Göteborgs universitet.
    Recent educational interventions for improvement of asthma medication adherence.2012Ingår i: Asia Pacific allergy, ISSN 2233-8276, Vol. 2, nr 1, s. 67-75Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Poor adherence to asthma medication treatment is a dilemma as it decreases the chance of achieving and maintaining a proper asthma control. Another dilemma is that there seems to be a small range of functional interventions that enhance adherence to long-term medication treatments. The aim was to review the last five years of published educational interventions for improving adherence to asthma medication. Through systematic database searches 20 articles were identified, which matched the inclusion criteria and described educational interventions to improve asthma self-management including adherence. The current review showed that addressing unintentional non-adherence in terms of incorrect inhaler technique by recurrent education improved the technique among many patients, but not among all. Phoning patients, as a means to remove medication beliefs as adherence barriers, seemed to be an effective educational strategy, shown as increased adherence. Involving patients in treatment decisions and individualising or tailoring educational support also seemed to have favourable effect on adherence. To conclude, addressing specific adherence barriers such as poor inhaler technique or medication beliefs could favour adherence. To change adherence behavior, the current review proposes that educational adherence support should be a collaborative effort between the patient and the health-care professional based on each individual patient's needs and patient factors, including elements such as personality traits.

  • 22.
    Baatz Asplund, Catarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lundgren Andersson, Ann-Katrin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sjuksköterskors attityder och erfarenheter av att arbeta med patienter med en ohälsosam alkoholkonsumtion: En empirisk studie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år dör 3.3 miljoner människor i världen på grund av skadligt bruk av alkohol. Alkohol är ett folkhälsoproblem i Sverige där också var tionde person anses ha riskabla alkoholvanor. Forskning visar att överkonsumtion av alkohol och utveckling av alkoholrelaterade sjukdomstillstånd har ett samband. Sjuksköterskors samtal med patienter är viktiga för att stödja till att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Vilka erfarenheter har sjuksköterskor av att samtala om alkoholvanor?

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors attityder till och erfarenheter av alkohol samtal.

    Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av ett frågeformulär.

    Resultat: De flesta sjuksköterskor ansåg att de hade en god kunskap och var trygga i sitt arbete med personer med en ohälsosam alkoholkonsumtion. De frågade patienterna om deras alkoholvanor och använde screeningsformuläret AUDIT vid kartläggning och/- eller misstanke om ohälsosam konsumtion.

    Slutsats: Sjuksköterskor inom specialistpsykiatrin har goda kunskaper om orsakerna till alkoholproblem och kan ge rådgivande samtal men deras upplevelse av att lyckas hjälpa patienter med alkoholproblematik varierar.

  • 23.
    Baldock, Karina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Anhörigas upplevelser av bemötande inom psykiatrisk vård: Den utfrysta anhöriggruppen2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Making people feel safe and secure in health care is one of the most importanttasks of nursing. A good response is not only important to patients but also to their relatives. Previously, for most of last century, relatives were not welcome to the psychiatric health care. But research show they are in need of information and support from the health care. It istherefore important that nursing staff learn what kind of response the relatives require.

    Aim: To investigate how relatives experience the response from nursing staff within thepsychiatric care.

    Method: Qualitative interviews with eight respondents, where the answers were transcribedand analysed to learn how they had experienced the response from nursing staff. In theanalysis the text was condensed and abstracted into subcategories and categories.

    Result: The analysis resulted in twelve subcategories and three categories; Feeling valued andmaking a difference, Feeling left out and not wanted, Response improvement suggestions.

    Conclusion: This study shows that relatives still to a large extent are left out fromparticipation in psychiatric care, although society has placed the main responsibility on themto support their next of kin. The result shows that relatives require more information andparticipation to be able to support their next of kin. Getting a good response from nursing caremeans for them to be seen, listened to and getting information and support. They don´t wantto be left out any more.

  • 24.
    Bancks, Ann-Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ivarsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Förutsättningar som behövs för att implementera personcentrerad vård inom Kommunal Hemsjukvård: En kvalitativ intervjustudie2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background According to the Swedish Association of Local Authorities and Regions should all healthcare professionals within the regions, municipalities and county councils work for an introduction of person-centered care, which will aim to promote good and equitable health care and to enhance patients and users as co-creators in their own care process.

    Aim The aim of this study was to describe the district nurses' perception of person-centered care and the conditions required to implement person-centered care in home care.

    Method A qualitative study was conducted using eleven face-to face interviews.

    Results The analysis showed that the district nurses perceive person-centered care was to have the person at the center when it comes to planning and implementation of health care. To achieve this goal the nurses declared the need for certain conditions. These are reported to be team work, support from the organization and patient involvement in their care.

    Conclusion All nurses in the study were positive to a person-centered care approach and basically they were aware of the meaning of the term. The district nurses who had recently undergone specialized training focusing on district nursing had a more scientifically based definition of what person-centered mean In relation to those with older training. The former appeared more likely to work on a basies of a person-centred approach and were more positive to develop such approach in health care.

  • 25.
    Bardhi, Razije
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Björling, Sonja
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Distriktsköterskors och diabetessköterskors erfarenheter av att möta patienter med diabetes som riskerar att få fotsår2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar att diabetes ökar och därmed risken för komplikationer så som fotsår. Fotsår kan ge allvarliga konsekvenser som ger upphov till patientlidande och kostnader för både patient, vården och samhället. Det finns många studier som handlar om att förebygga fotsår hos patienter med diabetes, men inte många som handlar om sjuksköterskors erfarenheter av det förebyggande arbetet. Då det inte finns så mycket forskat om detta ämne så väcktes vårt intresse att veta vad sjuksköterskor i både primärvård och i hemsjukvård hade för erfarenheter av att förebygga fotsår hos patienter med diabetes. I vår studie intervjuade vi fem sjuksköterskor i primärvården och fyra i hemsjukvården. Dessa var antingen distriktsköterskor eller sjuksköterskor med diabetesutbildning. I denna studie har vi valt att benämna dem alla som sjuksköterskor. Både likheter och skillnader visade sig i resultatet. Alla sjuksköterskor ansåg att det var viktigt med en bra start och att det finns tillräckligt med tid för att skapa en god relation med patienten. De såg sig som förmedlare av kunskap, men kunde också uppleva frustration då patienter inte tog till sig av de råd om egenvård som de fick. Samtidigt ansåg de att största delen av ansvaret låg hos patienten. Skillnaderna som visade sig i studien var att alla patienter inte fick vård på lika villkor då kriterierna för att bli beviljad fotvårdsremiss såg olika ut. Inom hemsjukvården låg det inte lika mycket fokus på livsstilsförändringar som det gjorde i primärvården, där låg det större fokus på att de gamla skulle få leva som de ville och att ett högt blodsocker kunde justeras med medicin. För att minska risken för fotsår hos patienter med diabetes är det viktigt att de får information om allvarliga komplikationer i ett tidigt stadie och att det är viktigt att göra egenvård till en rutin redan i början av sjukdomen. Det är också av vikt att denna kunskap lärs ut till människor runt patienten, till exempel anhöriga och undersköterskor.

  • 26.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lamas, K
    Umeå University, Nursing, Umeå, Sweden.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Johansson, Bengt
    Umeå University, Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Facilitators and barriers for physical activity in adults with congenital heart disease2018Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 39, nr suppl_1, s. 1120-1121, artikel-id ehy566.P5433Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A majority of adults with congenital heart disease (CHD) have reduced exercise capacity and do not reach the recommended level of physical activity. A physically active lifestyle is essential to maintain health and counteract acquired cardiovascular disease. This study illuminates aspects that may be relevant for performing physical activity.Purpose: To describe facilitators and barriers for physical activity in adults with CHD.Methods: Semi-structured interviews were performed individually with fourteen adults (age 19–68 years, women=7) with complex CHD. The interviews were analyzed using qualitative content analysis.Results: Aspects that may enable or inhibit physical activity were found in two domains; Facilitators and Barriers, which both consisted of four categories physical, psychological, psychosocial and environmental aspects (Table 1).

  • 27.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University, Sweden; Department of Nursing, Sweden.
    Dellborg, Mikael
    Gothenburg University, Institute of Medicine, The Sahlgrenska Academy, Sweden..
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Gothenburg, Centre for Person-Centred Care (GPCC), Sweden.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Sweden.
    Engström, Gunnar
    Umeå University, Department of Surgical and Perioperative Science, Cardiothoracic Surgery Division,.
    Moons, Philip
    KU Leuven Department of Public Health and Primary Care, KU Leuven - University of Leuven, Belgium; Institute of Health and Care Sciences, University of Gothenburg, Sweden..
    Johansson, Bengt
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Sweden..
    Patient reported outcomes are associated with physical activity level in adults with congenital heart disease.2017Ingår i: International Journal of Cardiology, ISSN 0167-5273, E-ISSN 1874-1754, Vol. 243, s. 174-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: In general, adults with congenital heart disease (CHD) have impaired exercise capacity, and approximately 50% do not reach current recommendations on physical activity. Herein we analysed factors associated with physical activity level (PAL) in adults with CHD by using patient-reported outcomes (PRO).

    METHODS: Patients with CHD (n=471) were randomly selected from the national register on CHD and categorized according to complexity of lesions - simple (n=172, 39.1±14.6years), moderate (n=212, 39±14.1years), and severe (n=87, 31.7±10.7years). Participants completed a standardized questionnaire measuring PRO-domains including PAL. Variables associated with PAL were tested in multivariate logistic regression.

    RESULTS: PAL was categorized into high (≥3 METs ≥2.5h/week, n=192) and low (≥3 METs <2.5h/week, n=279). Patients with low PAL were older (42.6 vs. 35.8years, p≤0.001), had more prescribed medications (51% vs. 39%, p=0.009), more symptoms (25% vs. 16%, p=0.02) and comorbidity (45% vs. 34% p=0.02). Patients with low PAL rated a lower quality of life (76.6 vs. 83.4, p<0.001), satisfaction with life (25.6 vs. 27.3, p=0.003), a lower Physical Component Summary score (PCS) (78.1 vs. 90.5, p<0.001) and Mental Component Summary score (MCS) (73.5 vs. 79.5, p<0.001). Complexity of heart lesion was not associated with PAL. The included PROs - separately tested in the model, together with age were associated with PAL.

    CONCLUSIONS: PCS and MCS are stronger associated with PAL than age and medical factors. The use of these PROs could therefore provide valuable information of benefit for individualized advice regarding physical activity to patients with CHD.

  • 28.
    Bay, Annika
    et al.
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine Department of Nursing.
    Lämås, Kristina
    Umeå University, Department of Nursing, .
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sandberg, Camilla
    Umeå University, Department of Community Medicine and Rehabilitation, Physiotherapy, Sweden.
    Johansson, Bengt
    Department of Public Health and Clinical Medicine.
    It's like balancing on a slackline: A description of how adults with congenital heart disease describe themselves in relation to physical activity2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 15-16, s. 3131-3138Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: To illuminate how adults with CHD describe themselves in relation to physical activity.

    BACKGROUND: Several studies have shown that adults with congenital heart disease (CHD) have reduced exercise capacity and do not reach the recommended daily level of physical activity. With this in view, it is of immense importance to investigate how this population experiences physical activity.

    DESIGN: Qualitative study with semi-structured interviews analysed with qualitative content analysis.

    METHODS: Semi-structured interviews were individually performed with fourteen adults (women=7, age 19-68 years) with complex CHD. Patients were purposively recruited from the clinic waiting list, based on a scheduled follow-up and diagnosis.

    RESULTS: The overall theme, It's like balancing on a slackline, illustrates how adults with CHD described themselves in relation to physical activity. This overall theme consisted of four subthemes: (1) Being an adventurer- enjoying the challenges of physical activity; (2) Being a realist- adapting to physical ability; (3) Being a non-doer- lacking prerequisites for physical activity; and (4) Being an outsider- feeling excluded depending on physical ability.

    CONCLUSIONS: Adults with CHD seem to have a diverse relationship to physical activity and it involves various aspects throughout the lifespan. The findings point out factors that might constitute as obstacles for being physically active, specific for people with chronic conditions like CHD. This highlights the importance of further exploring the hindering and facilitating factors for being physically active in order to get a deeper understanding of how to support adults with CHD to be physically active.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Given the diverse relationship to physical activity, nurses have to further investigate the patients' relationship to physical activity, in order to support a healthy lifestyle. Nurses and allied health professionals should offer individualized exercise prescriptions and education about suitable physical activities in relation to physical ability. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 29.
    Bengtsson, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Nielsen, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    ”Att göra det bästa av situationen”: En kvalitativ studie om sjuksköterskors erfarenhet av vårdmiljöns betydelse för psykiatrisk omvårdnad2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund Den psykiska ohälsan i samhället ökar både nationellt och internationellt. I Sverige har ca 40 procent av befolkningen någon gång drabbats av psykisk ohälsa. Brist på sjuksköterskor samt besparingar inom hälso- och sjukvården med nerdragna vårdplatser inom den psykiatriska slutenvården påverkar den vårdmiljö som personal och patienter vistas i. Hälso- och sjukvården är i ständig förändring vilket påverkar vårdmiljön i den psykiatriska slutenvården. Kunskap behövs om hur sjuksköterskor erfar sin vårdmiljö för att kontinuerligt förbättra möjligheterna till att ge god omvårdnad inom den psykiatriska slutenvården. Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vårdmiljöns betydelse för psykiatrisk omvårdnad. Metod Studien utfördes på en psykiatrisk klinik i Västra götalandsregionen. Tio sjuksköterskor intervjuades individuellt om erfarenheter av vårdmiljöns betydelse med semistrukturerade intervjufrågor. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Två domäner framkom, Avdelningens fysiska vårdmiljö med kategorierna: Lokalernas utformning, Låsta dörrar samt Omgivningen utanför avdelningen. Avdelningens psykosociala vårdmiljö med kategorierna: Atmosfären på avdelningen, Förhållningssätt, Struktur och regler, Arbetsgrupp, Stress och Omvårdnadsarbete. Slutsats Vårdmiljön har betydelse för sjuksköterskornas förmåga att ge god omvårdnad inom psykiatrisk slutenvård. Både positiva och negativa faktorer framkom under analysen. Sjuksköterskorna beskrev att deras vårdmiljö inte var anpassad för den vård som bedrevs men att de gjorde det bästa av situationen.

  • 30.
    Bengtsson, Victoria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Bloom, Emelia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Det är inte bara att ge en spruta...: barnhälsovårdssjuksköterskors upplevelser av att vaccinera barn2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In child health care immunization is a common task for the child health nurse. Often children are unprepared, afraid and preoccupied with pain in the vaccination situation. Most children experience the presence of the parents as important during the procedure. Parents who prepare their child reduce the child's stress during the vaccination situation. An interaction occurs between the child health nurse and the child where participation is a prerequisite for the experience to be a positive outcome. Aim: The aim of the study was to describe the child health nurses' experiences of vaccinating children aged 0-6 years.Method: Semi-structured qualitative interviews were performed with twelve child health nurses. Data was analyzed using a content analysis focusing in manifest content. Results: Child health nurses' experiences of vaccinating commuted between the sense of power and confident. The crucial experience was the support and cooperation that the child health nurses experienced with the parents. It emerged a theme: Participation, three main categories: Sense of power, sense of confidence and cooperation with parents and six subcategories: Abuse, powerlessness, experiences, strategies, common goals and approaches and different goals and approaches. Conclusion: The result indicates that the parents have a dominant role in the vaccination situations with the ability to affect the health nurse's experience. Child health nurse, child and parents must cooperate to vaccinations to be carried out and be perceived in a positive way

  • 31.
    Berg, Ann
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Fohlin Johansson, Leone
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Äldre personer med diabetes mellitus och deras upplevelse av egenvård: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Diabetes is a growing health problem and the risk of getting diabetes is increasing with age. Beside diabetes, older persons often have several diseases which makes their situation complex. Self-care is an important part of treatment and how the older persons experience this is relatively unknown. The aim of the literature review was to investigate how older persons with diabetes experience self-care to find out how support for self-care can be developed. Systematic searches were made in the databases Cinahl, Pub/Medline and PsychInfo for the period 2007-2017. Fifteen articles were found and analysed using a descriptive synthesis. Three themes were identified: 1) To be responsive to the body's signals, 2) To be able to understand the life situation, and 3) To participate creates security. Older persons with diabetes usually had good knowledge of self-care but had difficulty to perform it. The result indicates that to support older people with diabetes to self-care, nurses need more knowledge how to involve and support older people in their care, create support-groups and meeting others with the same diagnosis, and develop a person-centred action plan.

  • 32.
    Berggren, Ingela
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Vårdandets etik2019Ingår i: Att bli sjuksköterska: en introduktion till yrke och ämne / [ed] Elisabeth Dahlborg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 3., s. 151-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. University of Gothenburg, Centre for Person-Centred Care (GPCC), Gothenburg, Sweden.
    Is being physically active the key to a good quality of life for patients living with Fontan circulation?2016Ingår i: Acta Paediatrica, ISSN 0803-5253, E-ISSN 1651-2227, Vol. 105, nr 11, s. 1257-1258Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Berghammer, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Sahlgrenska Academy, Institute of Medicine.
    Brink, Eva
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Rydberg, Annika M.
    University of Umeå, Department of Clinical Sciences, Pediatrics.
    Dellborg, Mikael
    Sahlgrenska Academy, Institute of Medicine.
    Ekman, Inger
    University of Gothenburg, Centre for Person-Centred Care.
    Committed to Life: Adolescents’ and Young Adults’ Experiences of Living with Fontan Circulation2015Ingår i: Congenital Heart Disease, ISSN 1747-079X, E-ISSN 1747-0803, Vol. 10, nr 5, s. 403-412Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Single ventricle defects are among the most complex congenital heart defects and the development of advanced surgical procedures in recent decades has created the first generation of adolescents and young adults living with this condition. Yet little is known about how these individuals experience life and what impact the heart defect has on their life in general. Objective The aim was to illuminate and gain a deeper understanding of adolescents’ and young adults’ experiences of living with a surgically palliated univentricular heart. Design Seven open-ended in-depth interviews were conducted, transcribed, and analyzed according to the henomenological hermeneutical method. All adolescents and young adults operated before 1995 according to the Fontan procedure or the total cavo-pulmonary connection procedure at one pediatric cardiology unit were included in the study. They were 17–32 years of age (median age 22 years). Results The interpretation of the interview transcripts showed that the participants experienced living with a surgically palliated univentricular heart in terms of feeling exceptional, strong, and healthy. This was supported by two structural analyses, where three themes emerged: happiness over being me, focusing on possibilities, and being committed to life. Conclusion Living with a Fontan circulation included negative experiences but the analyses clearly demonstrated a feeling of being strong and healthy. An appreciation of having survived and being committed to life was found to be an integral part of the development of the interviewees’ existential growth. This probably strengthens them further in their ability to balance expectations and hurdles in life. This study provides valuable insights into the experience of patients after the Fontan procedure and the importance of a positive health care environment throughout their lives.

  • 35.
    Berghammer, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Johansson, B.
    Umea University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umea, Sweden.
    Mattson, E.
    Karolinska University Hospital, Department of Cardiology, Stockholm, Sweden.
    Moons, P.
    The Sahlgrenska Academy at Gothenburg University, Institute of health and caring sciences, Gothenburg, Sweden;.
    Dellborg, M.
    University of Gothenburg, Institute of medicine, Sahlgrenska Academy, Gothenburg, Sweden.
    Exploration of disagreement between the patient’s self reported limitations and limitations assessed by caregivers in adults with congenital heart disease2018Ingår i: European Heart Journal, ISSN 0195-668X, E-ISSN 1522-9645, Vol. 39, nr Suppl 1, artikel-id 2406Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The New York Heart Association (NYHA) classification is applied in a wide spectrum of heart diseases including adult patients with congenital heart disease (ACHD). The NYHA-class assessment is often based on the evaluation by the caregiver, but to what extent it correlates with the patient's view of their function is not fully known.Purpose: To investigate the relation between the patient's self-reported physical limitations, symptoms, other heart defect related factors and NYHA-class assessed by the caregiver.Methods: Eligible patients (n=333, age 39.2±13.6 years) were identified and randomly selected from the national registry for CHD. All of the patients completed a standardized questionnaire measuring different PRO-domains. By combing self-reported data with registry data including NYHA-class, analyses of agreement of physical limitations were performed.Results: Almost 30% of the patients rated their limitations higher compared to the NYHA-class estimated by the caregiver. Patients with self-reported limitations and their NYHA-class underestimated by caregivers, more often reported symptoms, anxiety, lower health and worked fewer hours/week compared to other patients with CHD. There were no differences regarding sex, type of symptoms, prescribed medications, or complexity of cardiac lesion. In patients without self-reported limitations agreement with NYHA-class estimated by caregivers was 97%.Conclusion: Adult patients with CHD and self-reported limitations may not be correctly identified by the care-giver. Instruments for patient reported outcomes might improve the assessment of physical limitations and could further improve the correctness in evaluating the patient's status.

  • 36.
    Berghammer, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Institute of Medicine, Gothenburg, Sweden.
    Mattsson, Eva
    Karolinska University Hospital, Department of Cardiology, Stockholm, Sweden.
    Johansson, Bengt
    Umeå University, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå, Sweden.
    Moons, Philip
    University of Gothenburg, Centre for Person-Centred Care (GPCC), Gothenburg, Sweden.
    Dellborg, M.
    The Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg, Institute of Medicine, Gothenburg, Sweden.
    Comparison of participants and non-participants in patient-reported outcome surveys: the case of Assessment of Patterns of Patient-Reported Outcomes in Adults with Congenital Heart disease - International Study2017Ingår i: Cardiology in the Young, ISSN 1047-9511, E-ISSN 1467-1107, Vol. 27, nr 3, s. 427-434Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: The last decade has seen a vast increase in the use of patient-reported outcomes. As patient-reported outcomes are used in order to capture patients’ perspectives of their health and illness, it is a prerequisite for accurate patient-reported outcome evaluations to use representative samples. In order to evaluate representativeness, the present study focussed on the comparison between participants and non-participants in the Swedish branch of the international study APPROACH-IS (Assessment of Patterns of Patient-Reported Outcomes in Adults with Congenital Heart disease – International Study), regarding demographic, clinical, and health status characteristics. Methods: Eligible patients for APPROACH-IS were identified and selected from SWEDCON, the Swedish registry for congenital heart disease (CHD). Overall, 912 eligible patients were identified, of whom 471 participated, 398 did not participate, and 43 were either unreachable or declined to participate in APPROACH-IS. The participants and non-participants were compared in terms of statistical significance and effect sizes. Results: Significant differences were observed between participants and non-participants for sex, age, primary diagnosis, number of cardiac operations, and fatigue; however, the effect sizes were in general small, except for the difference in primary diagnosis. No differences between the two groups were found in number of catheterisations, implanted device, the distribution of NYHA functional class, or health status and symptoms. Conclusions: This study shows that participants and non-participants are relatively comparable groups, which confirms the representativeness of the participants. The Swedish data from APPROACH-IS can therefore be reliably generalised to the population of adults with CHD in Sweden. © Cambridge University Press 2016

  • 37.
    Berglöv, Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Söderqvist, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Personcentrerad vård inom BVC2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personcentrerad vård (PCV) handlar om förståelse för helheten kring enskilda personers liv och vilken kontext de befinner sig i. Därför ses flexibilitet hos specialistsjuksköterskan som en viktig egenskap i deras arbete med PCV på barnavårdscentralen (BVC). Idag är PCV erkänd inom vården och visar goda resultat, dock finns ett motstånd hos de professionella. Forskning kring PVC inom barnhälsovården (BHV) är bristfällig samtidigt som studier visar att barn inte känner sig respekterade.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskan på BVC:s syn på personcentrerad vård gentemot barnet i relation till föräldrarna.

    Metod: Nio individuella semistrukturerade intervjuer med specialistsjuksköterskor genomfördes och data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Specialistsjuksköterskorna var alla överens om att PCV handlade om att se barnet och föräldrarna, möta dem ”här och nu” samt hela tiden ha barnet i fokus. Att låta barnet vara delaktigt och få ta del av deras berättelse var en förutsättning för att arbeta personcentrerat. Specialistsjuksköterskorna ansåg även att den egna yrkeserfarenheten spelade en avgörande roll. Det fanns även hinder och svårigheter, orsakerna till det var flera men oftast rörde det sig om okunskap och osäkerhet.

    Slutsats: Att barnet alltid är i fokus och att specialistsjuksköterskan alltid utgår från barnets bästa är det viktigaste när det handlar om PCV på BVC. Familjefokuserad vård och personcentrerad vård kompletterar varandra där det blir specialistsjuksköterskans uppgift att avgöra vilken av dem som är viktigast i den aktuella situationen.

  • 38.
    Bergqvist, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Tingberg, Sofia
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    En fråga med dolda svar: en registerstudie2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Since 2008 there is a law stating that patients who do not require institutional forensic psychiatric care may be moved to non-institutional forensic care, with special conditions. RättspsyK is a national quality register where all of the 25 forensic care units in Sweden collect information about their patients and their care. Previous analysis showed that a considerable amount of patients continue to receive institutional forensic psychiatric care despite they are assessed and found ready to move onto non-institutional forensic care. Aim: The objective of this study was to identify factors affecting why patients were still in institutional forensic care despite assessed to be ready for non-institutional forensic care.Method: First, yearly assessment of each patient between 2009 and 2014 was drawn from the RättspsyK register. Answers to the specific question, Question 10, were analyzed with descriptive statistics and were planned to be used in regression analyses as dependent variable. Result: 1900 patients were included. During analyses the fact that answers to this question were not trustable was found, therefore no exact prevalence of inpatients kept in institutional forensic care despite assessed ready for non-institutional care could be determined. Other information revealed that lack of housing and lack of collaboration were the most frequent reasons for this phenomenon. Conclusion: The present study could not give answer to the original question, but pointed out avalidity problem in the Swedish Forensic Psychiatry Register. The result calls for caution and for the need of validation of RättspsyK register.

  • 39.
    Berholt, Camilla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Lilienberg, Ann-Charlotte
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Psykisk ohälsa hos intagna med självriktad aggressivitet: Effekt av 10 veckors yoga2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Mental ill-health is common among prisons inmates. More than half of inmates in Swedish prisons suffer from different psychiatric problems that untreated can contribute to aggressive behaviors, including self-directed aggressive behaviors such as self-harm, suicide attempt or completed suicide. Evidence shows that participation in yoga exercise may improve mental health in the general but even in prison inmates population. The effect of yoga on self-directed aggressive behavior in prison inmates population has not yet been specifically studied, according to our knowledge.

    Aim: To examine the self-reported prevalence of psychiatric diagnoses by gender among prison inmates, and to study the effect of 10 weeks yoga on the prevalence and severity of self-directed aggression in this population.

    Method/Study population: From nine prisons in Sweden, 211 inmates participated voluntarily in the 10 weeks of study. They were randomized into two groups, one yoga group in which inmates participated in 90 minutes of hatha yoga once every week and a control group including those who were placed into a waiting list for yoga and asked to participate in 90 minutes of physical activity of free choice, once a week during the study.

    Results: Major depression, substance use disorder, anxiety disorder, and attention deficit hyperactivity disorder were the most common psychiatric diagnoses among inmates. The prevalence of many psychiatric diagnoses was significantly higher in female inmates than in male inmates. Both yoga and freely chosen physical activity reduced self-directed aggression during incarceration, but the improvement was better in the group that preformed yoga.

    Conclusion: The study provides evidence that yoga made on a regular basis have a positive effect on reducing self-directed aggression. Since no side effects of yoga exercise have previously or in this study detected, it can be concluded that yoga can be effective measure to increase inmates well-being.

  • 40.
    Bern, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Saltell, Mikaela
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Motivation till livsstilsförändringar: en utmaning för distriktssköterskan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Hypertension increases all over the world and with the disease there is a risk för complications and personal suffering. The treatment involves lifestyle changes and pharmacological treatment. The district nurse has an important role in care of patients with hypertension and through health interviews, the district nurse can create possibilities for lifestyle changes. Motivation plays an essential role in implementing lifestyle changes and it varies in between individuals.

    Aim: The aim of the study was to examine district nurse's perceptions of what motivates and what creates obstacles and holds back patients with hypertension to implement lifestyle changes.

    Method: Eight district nurses who on daily bases worked with patients with hypertension and lifestyle changes were interviewed. The interviews were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach to reach the aim of the study.

    Results: The district nurses experienced that both positive as well as negative factors were found to have an impact on a patient's motivation for lifestyle changes. These factors were both found in the district nurse and in the patient. The patient's inner drive force and the district nurse's professionalism created conditions for patients to implement lifestyle changes while as a patient's own negative attitude and a district nurse's lack of commitment and understanding created barriers for patients to implement lifestyle changes.

    Conclusion: The district nurses experienced that both the district nurse and the patient's involvement in health interviews influenced the patient's motivation for lifestyle changes.

  • 41.
    Bernling, Sigrid
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Kucukcelik, Nadire
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Medias konstruktioner av flyktingar och hur dessa kan påverka distriktssköterskor i deras möte med flyktingar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den  uppsatsen analyseras medias konstruktioner av flyktingar genom diskursanalys.  År 2015 kom ett ökat antal flyktingar till Sverige vilket skrevs om i media. Syftet med studien var att undersöka mediers konstruktioner och diskurser av flyktingar då dessa diskurser kan komma att påverka distriktssköterskor i möten med flyktingar. Det är av vikt att diskutera hur det kan ta sig uttryck och om det hindrar ett välfungerande möte mellan distriktssköterskor och flyktingar. Att möta flyktingar bör ske utifrån ett personcentrerat synsätt där hänsyn tas till patientens subjektiva upplevelser, det vill säga patientens berättelse om sin upplevelse. Personcentrerad vård värdesätter patientens berättelse och sätter hens upplevelse av denna i centrum. En personcentrerad vård bygger på en medveten etik kring vårdhandlingar, en god relation och ett gott förhållningssätt till patienteter. Det är nödvändigt att öka kunskap och förståelse hos vårdpersonal som möter flyktingar i sitt arbete som distriktssköterskor gör. Utgångspunkten för personcentrerad vård är att människor ska bemötas som fria och värdiga personer. Kärnan i personcentrerad vård är partnerskap mellan vårdpersonal och patienten och dess anhöriga. Partnerskap innebär gemensamt beslut om hälsoplan. Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) grundas utifrån en humanistisk människosyn. Detta innebär att människan har rätt att medverka och bestämma över sig. Distriktssköterskan bör ha en medvetenhet kring sin egen människosyn då de kan komma att styra ens handlingar.   Data för studien hämtades från tre olika dagstidningar; Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Svenska Dagbladet och deras publiceringar under september, oktober och november, 2015. Artiklarna söktes fram via Mediearkivet. Totalt analyserades 4022 artiklar som innehöll begreppet flykting. I analysarbetet användes AntcConc som är ett datorprogram som gör det möjligt att sortera större mängd text.  Det framkom att flyktingar i media konstrueras som en homogen grupp vilket vi anser kan leda till en negativ påverkan på läsaren och därmed på distriktssköterskor i mötet med flyktingar. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i mötet med dessa patienter innebär att aktivt försöka se bakom den konstruerade flyktingen och istället se människan i sin helhet. Fyra diskurser utifrån 13 konstruktioner identifierades. De fyra diskurserna var: krisdiskurs, hjälplöshetsdiskurs, politisk diskurs och ekonomisk diskurs. Vården och mötet kan utifrån vad som framkommit av innehållet i diskurserna bli begränsande och negativ för patienten. Det i sin tur kan skapa enskilt lidande för patienterna i fråga men också på sikt ge en ökad belastning för vården. Det är därför viktigt att belysa ämnet så att en god och jämlik vård kan ges.   

  • 42.
    Berntsson, Shala Ghaderi
    et al.
    Uppsala University, Department of Neuroscience, Neurology, University Hospital, Uppsala, Sweden.
    Landtblom, Anne-Marie
    Uppsala University, Department of Neuroscience, Neurology, University Hospital, Uppsala, Sweden, Department of Clinical and Experimental Medicine, Neurology, Medical Faculty, University of Linköping, Linköping, Sweden.
    Flensner, Gullvi
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Cerebellar ataxia and intrathecal baclofen therapy: Focus on patients´ experiences2017Ingår i: PLoS ONE, ISSN 1932-6203, E-ISSN 1932-6203, Vol. 2, nr 6, artikel-id e0180054Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Elucidating patients´ experiences of living with chronic progressive hereditary ataxia and the symptomatic treatment with intrathecal baclofen (ITB) is the objective of the current study. A multicenter qualitative study with four patients included due to the rare combination of hereditary ataxia and ITB therapy was designed to elucidate participants' experiences through semi-structured interviews. The transcribed text was analyzed according to content analysis guidelines. Overall we identified living in the present/ taking one day at a time as the main theme covering the following categories: 1) Uncertainty about the future as a consequence of living with a hereditary disease; The disease; 2) Impact on life as a whole, 3) Influence on personal life in terms of feeling forced to terminate employment, 4) Limiting daily activities, and 5) ITB therapy, advantages, and disadvantages. Uncertainty about the future was the category that affected participants' personal life, employment, and daily activities. The participants' experience of receiving ITB therapy was expressed in terms of improved quality of life due to better body position and movement as well as better sleep and pain relief.

  • 43.
    Bernvi, Ronja
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Ekengren, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskning har visat goda effekter vid fysisk aktivitet hos patienter med psykossjukdom. Trots detta är fysisk aktivitet ett ämne och en komponent i behandling som inte prioriteras tillräckligt. Patienter med psykossjukdom lever ofta ett stillasittande liv där isolering är en del av symtombilden. Samtidigt bidrar patienters läkemedelsbehandling med biverkningar som på lång sikt påverkar den fysiska hälsan. Fysisk aktivitet beskrivs kunna bidra till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt bidra till återhämtning. Något som i ett längre förlopp kan påverka en annars dyster prognos med förkortad livslängd relaterad till fysiska hälsoaspekter. Ett sätt att påverka detta är att kontinuerligt arbeta hälsofrämjande med gruppen, vilket är ett ansvarsområde som faller på sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom. Metod: Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där analysen skedde med hjälp av induktiv innehållsanalys. Tretton sjuksköterskor verksamma inom psykos öppenvård intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema, tre kategorier samt åtta underkategorier. Resultatet visade att ett arbete med fysisk aktivitet för gruppen innebär en viktig roll som lyssnare. Samtidigt behöver sjuksköterskor vara lyhörda i mötet. Ett arbete med fysisk aktivitet är tidskrävande då symtombild och övriga omvårdnadsbehov också behöver uppmärksammas. Det är ett arbete som kan bidra till positiva förändringar för patienter vilket i sig kan leda till ett skapande av nya möjligheter i patienters liv. Slutsats: Fysisk aktivitet är en kompletterande behandling som bör få mer prioritet och ges resurser för att utvecklas i omvårdnadsarbetet för patienter med psykossjukdom.

  • 44.
    Björk, Theres
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Torstensson, Annalena
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Erfarenheter av att vara närstående till en anhörig med palliativ vård i hemmet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler som drabbas av obotlig sjukdom väljer idag att dö i sitt eget hem. Närstående spelar en central roll i vården av den anhörige. De närstående har rätt till stöd från vården både under den anhöriges sjukdomstid och efter dennes bortgång i form av efterlevandesamtal.

    Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara nära närstående till en nära anhörig med palliativ vård i hemmet.

    Metod: En kvalitativ induktiv ansats användes. Åtta närstående till patienter som fått palliativ vård i hemmet intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet redovisas i form av tre kategorier "Att inte ha ett eget liv", "Att känna trygghet" samt "Att tappa förtroendet för vårdpersonalen". Dessa bygger tillsammans på 11 subkategorier som berör upplevelsen av att vara närstående till en anhörig med palliativ vård i hemmet. De närstående beskrev ett ansvar för den anhörige vilket påverkade hela deras livssituation med brist på vila och återhämtning som följd. När vården ställde upp med den hjälp de var i behov av skapade det en känsla av trygghet. Det kunde innebära att de var snabbt på plats vid akuta situationer eller att de tillgodosåg närståendes behov av avlastning. När vården inte kunde tillgodose de närståendes behov, eller då de upplevde brister i vården ledde det till att förtroende för vårdpersonalen brast.

    Konklusion: De närstående befinner sig i en känslomässig och påfrestande situation och vården behöver bli bättre på att se till deras behov och erbjuda stöd i sorgearbetet.

  • 45.
    Bodri, Titti
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Karlsson, Maja-Stina
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Evidensbaserad vård för personer med KOL: En journalgranskning utifrån Socialstyrelsens riktlinjer/indikatorer på en primärvårdsenhet2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Sufferers of COPD do not always receive the healthcare which guidelines and evidence suggest they should be given. In November 2015, The National Board of Health and Welfare issued new guidelines and indicators for care administered to sufferers of COPD. Aim: To investigate documentation of indicators and vaccination administered to COPD sufferers at a primary care unit.Method:The method was a retrospective journal review of total of n=118 journals. Aquantitative analysis with deductive approach was performed using a review template based on indicators for COPD care.Results: According to the documentation, 89% of subjects had their COPD diagnosis confirmed through spirometry and 90% were offered assistance with smoking cessation. The journals indicated that 8.5% of subjects had been vaccinated against influenza and pneumococcus, 15.3% of subjects had received structured patient education, the health status of 10.2% of subjects had been documented through CAT, 34.6% of subjects received nutritional treatment for those with a BMI under 22, 3.4% of subjects had their physical activity measured, 3.4% had been diagnosed cardiovascular exercise and/or weight training and the patient's next appointment had been documented in 80.5% of cases. None of the subjects involved in the study had received a written treatment plan or documented mMRCsymptom assessment. Conclusion: The primary care unit neither documents nor administers evidence-based care to COPD sufferers to a satisfactory degree in line with The National Board of Health andWelfare's domestic guidelines.

  • 46.
    Boman, Åse
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Learning by supporting others: experienced parents' development process when supporting other parents with a child with Type 1 diabetes2018Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 27, nr 5-6, s. E1171-E1178Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIMS AND OBJECTIVES: This study's purpose was to describe and analyze coach-parents' development process when supporting parents of children recently diagnosed with Type 1 Diabetes Mellitus (T1DM).

    BACKGROUND: It has been found repeatedly that providing social support for families with a child diagnosed with T1DM promotes health and wellbeing for both the child and the parents. Less explored are the processes experienced by those who provide this support. However, research has found that acting as a provider of social support promotes personal development, strengthens communication skills, and increases self-confidence.

    METHODS: The study design was based on Constructivist Grounded Theory and data were collected, through Repeated Focus Group Discussions, from eight coach-parents at a Swedish hospital from 2012-2015.

    RESULTS: The core category in the data was identified as a learning process where coach-parents emphasized their own learning in the dyad supporter - supported, and in the interaction with other parents in the Repeated Focus Group Discussions. The coach-parents' motivation for participation was a wish to learn more and to help other parents in a life-changing situation. They also pointed out hindrances and their frustration when unable to provide support.

    CONCLUSIONS: This study leads to the conclusion that people who provide support benefit from doing so. Encountering people with similar experiences in a supportive situation promotes a reciprocal learning process, based on the supporter's wish to help people in a situation they recognize. A further conclusion is that social support is not only essential initially, but is also important over a longer period and that it follows various life stages.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Setting up repeated focus group discussions might be a relevant and effective tool for pediatric diabetes nurses to use in promoting health and wellbeing for both families with a newly diagnosed child and experienced families. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 47.
    Boman, Åse
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Eklöf, Mats
    University of Gothenburg, Department of Psychology, Gothenburg, Sweden.
    Forsander, Gun
    The Queen Silvia Children’s Hospital, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Munthe, Christian
    University of Gothenburg, Department of Philosophy, Linguistics and Theory of Science, Gothenburg, Sweden.
    Törner, Marianne
    Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Health care to empower self-care in adolescents with type 1 diabetes mellitus and an immigrant minority background2017Ingår i: SAGE Open Medicine, E-ISSN 2050-3121, Vol. 5, artikel-id 2050312117700056Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The pediatric diabetes team aims to support health, quality of life, and normal growth and development among adolescents with type 1 diabetes mellitus. Adolescents with an immigrant background have been found less successful in self-care. Previous research indicated that adolescents who had integrated the disease as a part of their self-image reasoned differently about their self-care to those who had not.

    OBJECTIVE: The aim of this study was to identify elements in the patient-pediatrician consultations that might influence such integration of the disease among adolescents with type 1 diabetes mellitus.

    METHODS: A total of 12 pediatrician-adolescent consultations were video-recorded and analyzed. The adolescents all had an immigrant background.

    RESULTS: Integration of the disease appeared enabled when responsibility was shared; when hope, autonomy, and emotions were confirmed; and when the pediatrician asked probing questions. Letting objective data dominate the adolescent's experiences, using risk as a motivator, neutralizing emotions in relation to having diabetes, and confirming forgetfulness, may instead inhibit disease integration.

    CONCLUSION: An extended person-centered approach with focus on the adolescent's experiences of everyday life with a chronic disease and less attention on physical parameters in the pediatrician-adolescent consultations may increase integration of the disease.

  • 48.
    Brandt, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Rosell, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Erfarenheter av att främja barns delaktighet i vårdmötet med skolsköterskan: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Barn i Sverige har skolplikt och samtliga träffar vid något tillfälle skolsköterskan. Skolsköterskans uppdrag är att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och enligt det övergripande folkhälsomålet för en jämlik vård. För att skolsköterskan ska nå varje enskild elev i vårdmötet är det viktigt att eleven är delaktig. Delaktigheten skapar en meningsfullhet som tillsammans med begriplighet och hanterbarhet upplevs som en känsla av sammanhang vilket främjar hälsa.

    Syfte: Studien syftade till att beskriva skolsköterskans erfarenhet av att främja barnsdelaktighet i vårdmötet.

    Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes. Åtta skolsköterskor i Västra Götaland deltog i studien. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Det transkriberade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: I resultatet av hur skolsköterskor främjar barns delaktighet i vårdmötet framkom tre kategorier. Att inge förtroende och skapa en trygg relation, att anpassa kommunikationen utifrån elevens behov och att vara medveten om hinder och motstånd.

    Slutsats: Tidigare forskning stödjer här ytterligare och vi kan bekräfta många tidigare relevanta teorier med resultatet av studien. Skolsköterskornas erfarenheter och arbetssätt i, och runt vårdmötet, av att främja barns delaktighet kännetecknas av att inge förtroende och att skapa en trygg relation, att anpassa kommunikationen utifrån elevens behov samt att vara medveten om hinder och motstånd. En viktig iakttagelse är att det uppstår ett etiskt dilemma då skolsköterskan har skyldigheter som hon måste beakta samtidigt som hon vill upprätthålla en förtroendefull relation med eleven. Detta kan resultera i ett hinder i att främja barnsdelaktighet.

  • 49.
    Bratt, Ewa-Lena
    et al.
    University of Gothenburg, Institution of Health and Care Sciences, Gothenburg, Sweden..
    Burström, Å
    Karolinska Institute, Institution for Women's and Children's Health, Stockholm, Sweden..
    Hanseus, K
    Department of Pediatric Cardiology, Skåne University Hospital, Lund, Sweden.
    Rydberg, A
    Umeå University, Department of Clinical Sciences, Pediatrics, Umeå, Sweden..
    Berghammer, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå. Department of Pediatrics, The Queen Silvia Children's Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Do not forget the parents: Parents' concerns during transition to adult care for adolescents with congenital heart disease2018Ingår i: Child Care Health and Development, ISSN 0305-1862, E-ISSN 1365-2214, Vol. 44, nr 2, s. 278-284Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Growing up with congenital heart disease (CHD) often means transfer to adult care and lifelong medical follow-up. An optimal transition process usually involves a multipart collaboration between the patient, their parents and other family members, and the healthcare providers. Taking an active role while knowing when it is time to step aside can be difficult for all the concerned parties, even the healthcare professionals. The aim of the present study therefore, was to explore parents' expectations and needs during their adolescent's transition to adult care.

    METHOD: Semi-structured interviews were conducted with 18 parents of 16 adolescents (aged 13-18 years) with CHD in 4 pediatric cardiology settings in Sweden. The interviews were analysed with qualitative content analysis.

    RESULTS: The analysis resulted in 2 main themes: (a) Feeling secure-the importance of being prepared and informed. This theme focused on the need to be prepared and informed about transition and future transfer to adult care. (b) Recognizing when to hand over at the right time. This theme addressed the process of handing over the responsibility from the parent to the adolescents and contained handing over from pediatric care to adult care.

    CONCLUSION: Being prepared and informed about the upcoming transition process was essential. The parents underlined the importance of being involved in the transition planning for gradually handing over responsibility to the adolescent. They also considered establishing contact with the adult healthcare team before transfer as important and needed to be assured that CHD-related information of importance for the young person's daily life would be given.

  • 50. Bratteby, L E
    et al.
    Sandhagen, B
    Lötborn, M
    Samuelson, Gösta
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - avancerad nivå.
    Daily energy expenditure and physical activity assessed by an activity diary in 374 randomly selected 15-year-old adolescents.1997Ingår i: European Journal of Clinical Nutrition, ISSN 0954-3007, E-ISSN 1476-5640, Vol. 51, nr 9, s. 592-600Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVES: To assess the average daily levels of physical activity, energy expenditure and the time and energy spent a different activities in two cohorts of Swedish adolescents.

    DESIGN: Total energy expenditure (TEE) and physical activity level (PAL = TEE/basal metabolic rate (BMR)) were estimated in 374 randomly selected healthy adolescents living with two different regions of Sweden on the basis of a seven-day activity diary (AD) and predicted BMR. A validation of the estimates from the AD with the doubly labelled water (DLW) method in a randomly selected subsample of 50 of these subjects is presented elsewhere.

    SETTING: The Unit of Paediatric of the Department of Clinical Physiology, University Hospital, Uppsala and the Department of Paediatrics, Northern Alvsborg Hospital, Trollhättan, Sweden.

    RESULTS: No significant differences in TEE and PAL were found between the adolescents of the two regions. High levels of TEE (14.2 and 10.9 MJ/d in boys and girls, respectively) and PAL (1.95 and 1.80) were observed. There was a close association between the PAL and the adolescents and their reported time spent sitting. Those with the lowest PAL values spent 3-6 h longer each day sitting compared to those with the highest PAL values. The results also indicate that everyday activities such as walking and bicycling have a crucial impact on the PAL values.

    CONCLUSIONS: In the 15 y old adolescents of the two studied regions of Sweden, high and concordant levels of energy expenditure and physical activity were found.

1234567 1 - 50 av 312
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf