Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 2157
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aarrepalo, Tytti
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Delwér, Ghazal
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Estetik som metod och innehåll i förskolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Estetiska uttrycksformer används i förskolan som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Hur ser förskolans verksamhet ut när barnen får möjlighet att utrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer? Studien undersöker på vilket sätt estetiska uttrycksformer används i förskolans verksamhet samt på vilket sätt pedagoger själva uttrycker att de arbetar estetiskt inom förskolans verksamhet.

    Syfte: Det här examensarbetet undersöker pedagogernas uppfattningar om estetik som metod och som innehåll i deras arbete med att utveckla barns kommunikation och skapande genom olika estetiska uttrycksformer.

    Metod: Studien är kvalitativ med utgångspunkt i fenomenografin. Det fenomenografiska perspektivet valdes utifrån studiens syfte, vilket var att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring fenomenet estetik och vilka faktorer de själva uttrycker kan påverka val av estetiska aktiviteter och uttrycksformer i förskolan. Genom inspelade intervjuer med pedagoger har studiens empiri samlats. Materialet har därefter transkriberats, analyserats och presenteras i form av studiens resultat.

    Resultat: Resultatet visar att estetik används i förskolans verksamhet både som metod och innehåll i varierande omfattning men även som en kombination av båda. Pedagoger beskriver egna kunskaper, erfarenheter, sitt intresse och förhållningssätt som avgörande faktorer när det gäller användning av estetik i förskolan. Pedagoger använder estetiska aktiviteter som olika metoder för att uppnå annat men saknar oftast syfte och mål med själva estetiken. Avsaknad av syfte och mål gör att omfattningen av dokumentationen och utvärderingen varierar vilket i sin tur kan påverka barns möjligheter att vidareutveckla och fördjupa sina kommunikativa förmågor och färdigheter genom estetiska uttrycksformer i förskolan.

  • 2.
    Abbas, Batool
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Dahlbom, Carolin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Elevers uppfattningar om lässtrategier och läsdebut: en kvalitativ studie utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt den svenska läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) ska elever lära sig olika sorters strategier som de kan ha användning av på olika sätt vid läsning. Tidigare forskning visar att elever använder sig av ett antal olika lässtrategier, men inte alltid så medvetet. Det är heller inte alltid som en strategi hjälper eleven i hens förståelse. Lässtrategin kan snarare göra det svårare för eleven att förstå en text. När vi startade upp vårt arbete märkte vi att det finns en lucka i svensk forskning, där man intresserar sig för elevers uppfattningar om lässtrategier. Därför anser vi att det då förefaller intressant att ta reda på mer om hur elevers uppfattningar om lässtrategier är i ett svenskt sammanhang.

    Syfte: Syftet med vår studie har varit att undersöka elevers uppfattningar och användande av lässtrategier i årskurs 3. Det innefattar också elevers uppfattningar om sin läsdebut.

    Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som bottnar i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen. Empiri har samlats in genom både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med elever från sammanlagt fyra skolor, varav tre kommunala och en friskola, i tre olika kommuner.

    Resultat: Resultatet av vår studie visar att elever har olika uppfattningar om både lässtrategier och läsdebut. Eleverna använder inte längre lässtrategierna ur undervisningsmodellen "En läsande klass" på samma sätt, som när de befann sig i årskurs 1. Detta eftersom eleverna nu har en uppfattning om att de inte längre är i behov av att tillämpa de strategierna vid läsning. Eleverna har likartade men också olika uppfattningar gällande användandet av en eller flera lässtrategier. De lässtrategier som eleverna mest använder är "be om hjälp" och "läsa om", men det framkommer även andra strategier som "googla svåra ord", "läsa bokens baksida", "använda bilder" och "hoppa över text". Studiens resultat visar även elevernas olika uppfattningar om deras upplevelser av läsutveckling och läsdebut. De flesta elever uppfattar sin läsdebut som ansträngande, eftersom den enligt dem handlade mycket om att avkodningsförmågan skulle automatiseras. Eleverna har även positiva uppfattningar om sina upplevelser gällande läsdebuten, då eleverna uppger att de kände en trygghet när de kunde ta reda på ny information på egen hand genom läsning.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abbas, Batool
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Törnqvist, Carolin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1 och 2: en kvalitativ studie utifrån några lärares perspektiv2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).

     För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abbas, Jufoon
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nelson, Lina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Blyga barn i sociala situationer: Pedagogers strategier för att inkludera blyga barn i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag uppmanas barn på förskolan att ta för sig och göra sig hörda, detta för att bli en del av gemenskapen. Blyga barn på förskolan tenderar att bli osynliga vilket leder till att de har svårt att bli delaktiga. I vår studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att inkludera blyga barn i förskolan.

    Syfte: I denna studie undersöker vi hur förskollärare arbetar för att blyga barn ska känna sig inkluderade i sociala situationer.

    Metod: Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio verksamma pedagoger på fem olika förskolor. Vi kontaktade cheferna på varje förskola via mejl innan vi skickade ut vårt missivbrev. Efter samtycke från studiedeltagarna spelade vi in våra intervjuer som sedan transkriberades och analyserades.

    Resultat: Resultatet av vår studie är att blyga barn har svårt att bli delaktiga i förskolan och inkluderas endast i vissa situationer. Att det finns olika strategier som pedagoger kan ta till för att stödja dessa barn har visat sig genom tidigare forskning. Dock behövs utbildning till pedagoger för att de ska bli medvetna om dessa strategier då det framkommit att utbildning inom området inte tillhandahålls. Det är också situationsbundet när barn blir blyga, vilket visar att barn är blyga i vissa miljöer eller sammanhang men inte i andra. Barn som är blyga går miste om upplevelser och erfarenheter på förskolan som andra barn får till sig, vilket innebär att de riskerar att gå miste om utvecklingsmöjligheter och att hamna utanför gemenskapen.

  • 5.
    Abdallah, Nour
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nyman, Caroline
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Naturvetenskap i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har syftat till att ta reda på hur pedagoger tänker kring arbetet samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Under vår undersökning har vi utgått ifrån olika övergripande frågeställningar som vilka arbetssätt pedagoger utgår från när det gäller naturvetenskap i förskolan, vad ser pedagoger för möjligheter att arbeta med naturvetenskap i förskolan samt vad för svårigheter pedagoger ser med att arbeta med naturvetenskap i förskolan? I studien utgick vi från den kvalitativa metoden där åtta intervjuer utfördes på två olika förskolor. Intervjufrågorna var öppna för att försöka fånga in så mycket av de intervjuades upplevelser och tankar kring ämnet naturvetenskap. Resultaten i studien visar att pedagoger har olika tankar om hur man arbetar med naturvetenskap samt att pedagoger arbetar på ett varierat sätt. När det gäller arbetsformen fann vi fyra subkategorier, att arbeta med begreppsförståelse, att ha spontana och planerade aktiviteter, att barnen ska upptäcka själva och att uppmuntra barnen till att lära sig genom sociala samspelet.Vi kom även fram till att det finns olika möjligheter samt svårigheter med naturvetenskap somexempelvis att ha en skog nära kan vara en stor möjlighet eftersom det kan underlätta pedagogers arbete. Svårigheter som kan uppstå är att om det förekommer brister på kunskaphos pedagoger kring ämnet naturvetenskap kan detta innebära att det blir svårt att lära barnen om naturvetenskap. Det blir svårt att exempelvis att svara på frågor.

  • 6.
    Abdallah, Rosanne
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hajdar, Nushin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ett språkutvecklande arbetssätt inom religionsundervisning: En kvalitativ intervjustudie på mellanstadiet2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle har mångfalden i klassrummen ökat vilket har medfört att elevers olika erfarenheter och världsbild möts samman i klassrummen och därmed i religionsundervisning. I tidigare vetenskapliga studier har det visat sig att lärare upplever religionskunskapsämnet som ett känsligt och utmanande ämne där flertalet lärare hade olika åsikter om ifall man ska ha dialoger och diskussioner om religion i religionsundervisning. Lärarnas olika åsikter och arbetssätt bidrar och påverkar elevernas ämneskunskaper och språkutveckling och är därför en viktig faktor för elevernas kunskap- och språkinlärning.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser av religionskunskapsämnet samt hur lärare arbetar språkutvecklande i religionskunskapsundervisningen på mångkulturella skolor.

    Metod: Metodvalet för denna studie grundar sig i kvalitativa samtalsintervjuer och har utförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide där fem lärare från olika mångkulturella skolor har deltagit.

    Resultat: Resultatet visade att lärarna upplever att elevernas engagemang till religionskunskapsämnet påverkar undervisningen och bidrar till interaktion mellan eleverna och lärare i undervisningen. Samtliga lärare uppgav att de arbetar på ett varierande och språkutvecklande arbetssätt där fokus ligger på begrepp som religionsämnet berör. Det framkom i studien att lärare stöttade och involverade elevernas erfarenheter i klassrumsdiskussionerna trots att de är medvetna om att religionskunskapsämnet kan vara ett känsligt ämne för eleverna.

  • 7.
    Abdulhalim, Fatima
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ungdomars attityder kring hedersrelaterat våld: En enkätstudie om ungdomars attityder utifrån kön och etnisk bakgrund2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas. Ungdomars attityder till hedersrelaterat våld skiljer sig utifrån kön och etnisk bakgrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än pojkar. Även ungdomar med en svensk bakgrund anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än ungdomar med en invandrarbakgrund

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Abdulla, Afrah
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.
    Readiness or resistance?: Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden2017Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis is about newly arrived adult migrants' meaning making and learning in Swedish society during the two years' introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults' meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places.The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into "good" citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The "good" citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a "good" parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be "Arabic" values and ways of thinking. The idea of the "good" citizen appears to aim at constructing the adult migrants' (and their families') identity, something which many of the study's respondents make a resistance to.As concerns the migrant's new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES's measures for them is that this authority only offers "prepackaged" solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which "old" migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one's new life. These values, when related to the values which are included in the "good" citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the "good" citizen notion.

  • 9.
    Abdulla, Afrah
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology. University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Risenfors, Signild
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kursen för samhällsorientering för nyanlända: mobilisering och integration för deltagare2013In: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, Lisbeth, Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A., Göteborg: Daidalos, 2013, 1, p. 117-138Chapter in book (Other academic)
  • 10.
    Abed-Al-Mouti, Mahmoud
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gustafsson, Jimmie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Brinner läraren för fysiska aktiviteter så har barnen oftast mycket roligare”: En kvalitativ intervjustudie om fysisk aktivitet på fritidshemmet2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Eftersom vi båda har ett stort intresse av fysisk aktivitet är det ett ämne vi brinner för. Som blivande fritidslärare var vi nyfikna på att undersöka vilka uppfattningar fritidslärarna har om fysisk aktivitet och vilka möjligheter det förekommer för eleverna att vara fysiskt aktiva på fritidshemmet.

    Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa fritidslärares uppfattningar kring fysisk aktivitet inom fritidshemmets verksamhet

    Metod: För att besvara frågeställningarna använde vi oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.

    Resultat: Sammanfattningsvis visar vårt resultat att fritidslärarnas egna intressen har en stor påverkan på vilka aktiviteter som oftast utförs. Det framkommer också att fritidslärarna till viss del planerar de fysiska aktiviteterna utefter barnens intressen men att planeringstiden har en negativ påverkan på hur ofta planerade fysiska aktiviteter genomförs. I samtliga intervjuer nämns det att utomhusmiljön bidrar till stora möjligheter att främja fysisk aktivitet, men att olika skolmiljöer och skolgårdar kan se olika ut och därför måste man förhålla sig till det som finns. Däremot påpekas det att inomhusmiljön skapar svårigheter i att erbjuda fysisk aktivitet förutom några få inslag av exempelvis dansspel. Det som dock är genomgående i våra intervjuer är att samtliga fritidslärare anser att fritidsgympan i idrottshallen är den inomhusmiljö som främjar för fysisk aktivitet.

  • 11.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet, Avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori.
    Thorén, Bosse
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    The perceptual weight of word stress, quantity and tonal word accent in Swedish2018In: Phonology in Protolanguage and Interlanguage / [ed] Babatsouli, Elena & Ingram, David, Sheffield: Equinox Publishing, 2018, p. 316-341Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Wherever migration or travelling takes place, people need to learn new languages. This learning entails a variety of interlanguages. Irrespective of whether you are a learner or a teacher of a language, you need to decide how to allocate time and effort for learning and teaching into developing different sub-skills of the language. Four skills are considered in second language teaching and learning; listening, reading, speaking and writing. Proficiency in speaking requires sub-competences, such as pragmatic competence, fluency or making a clear pronunciation. Even having each of these sub-competences for speaking require having sub-skills. For example, to have a "good" pronunciation, one needs to well realise segmental features: phonemes, phonotactics, assimilations, and prosodic features: rhythm and intonation. Most of the time, young children learning their first language (L1) as well as additional languages (L2's) acquire these pronunciation skills without formal training and often reach a native-like speech also in additional languages. By contrast, adult learners of an additional language seldom reach nativelikeness in their pronunciation of the language. However, ideally, they still can achieve a fluent, intelligible and well-received pronunciation of the language. The present paper is concerned with the pronunciation of Swedish as an additional language, in particular, three phonemic prosodic contrasts, namely stress contrast, quantity contrast and tonal word accent contrast. We attempt to find out, among these three prosodic contrasts, which is more crucial than the others for making one's speech intelligible. That is, if the second language learner cannot acquire all of them perfectly, which of them should be given more priority in learning and teaching Swedish pronunciation? We also want to study whether or not a pronunciation lacking one or two of these contrasts can still be well understood.

  • 12.
    Abraham, Getahun Yacob
    et al.
    Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    von Brömssen, Kerstin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Internationalisation in teacher education: student teachers' reflections on experiences from a field study in South Africa.2018In: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 9, no 4, p. 347-362Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Internationalisation of higher education and teacher education has been a key issue since the 1990s and many universities still attempt to increase student mobility ever since. Much research has been done on the topic of internationalisation and higher education, including teacher education trying to show how a certain programme impacts on students’ learning, especially intercultural learning when it comes to programmes in teacher education. These studies are often directed towards programmes that last several months or a whole year. The focus of this study is rather to explore if and in what way experiences in a two-week field study can contribute to a student teacher’s intercultural learning and professional development. The findings of the research show that even a short field study has an important impact on the individual student teacher’s understanding of themselves and on awareness of teachers’ living and working conditions in a different culture like South Africa.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Abrahamsson, Malin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Larsson, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Utemiljö som lärmiljö: Pedagogers syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vistelsen i utemiljön är en stor del av förskolans pedagogiska verksamhet och är ett självklart inslag i den dagliga verksamheten. Flertalet forskare belyser vikten av undervisning i utemiljön för barns kognitiva, motoriska, emotionella och sociala utveckling eftersom utemiljön skapar förutsättningar för barnen att interagera alla sina sinnen och hela sin kropp i ett lärande. I utemiljön väcks en nyfikenhet hos barnen till att utforska och undersöka. Barnen får möjlighet att samspela, ställa och prova hypoteser, lösa problem och konflikter men framförallt reflektera och återhämta sig vilket bidrar till att barnen befäster sina teoretiska kunskaper i praktiska handlingar. Det sociala samspelet, den motoriska, kognitiva och emotionella utvecklingen gynnas av utomhusundervisning särskilt om pedagogen använder utemiljön på ett medvetet sätt och har en medvetenhet om vilket lärande som kan ske och utmanar barnen i meningsfulla sammanhang. Upplevelsen i utemiljön och den egna kroppen lyfts fram som material för att konkretisera, skapa förståelse och knyta an teoretisk kunskap med praktiskt görande vilket befäster lärandet och skapar goda förutsättningar för ett fortsatt lärande senare i livet. Vi vill med detta arbete skapa diskussioner utifrån olika uppfattningar och synliggöra en nyanserad bild av utemiljöns betydelse samt lyfta olika beskrivningar till hur utemiljön kan användas för att utmana barnen. Studien är viktig att bidra till ökad förståelse och nytt tänkande kring utemiljön som lärmiljö, eftersom utevistelsen är en stor del av den dagliga verksamheten på förskolan.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogernas syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten.

    Metod: Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av sammanlagt tio pedagoger på fem olika förskolor som arbetar på olika avdelningar med barn i olika åldrar.

    Resultat: Resultatet visar att pedagoger tillskriver utemiljön stor betydelse för barnens språk motoriska, emotionella och sociala utveckling. Utemiljön används för att skapa variation i förhållande till inomhusmiljön där materialet och platsen tillskrivs en betydelse men även lek, upplevelser och praktiska handlingar för att främja interaktioner, sociala samspel och utforskande. Utifrån det skapar pedagogerna samtalsämnen samt ger barnen möjlighet att tänka och resonera i syfte till att bidra till barnens olika utvecklingsområden, lärande och handlingskompetens.

  • 14.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Cedenheim, Daniel
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Om du ska kräva rättigheter så finns det ju skyldigheter": lärarstudenters syn på politiskt deltagande och medborgarskap2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter.

    Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar.

    Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Cedenheim, Daniel
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Uppdrag: övriga världen: Lärares föreställningar om och inställning till att undervisa om litteratur från övriga världen2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka några yrkesverksamma högstadielärares föreställningar om och inställning till läroplanens uppdrag att introducera litteratur från övriga världen samt vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på detta. Svaren analyseras även utifrån en postkolonial teori samt teorier om eurocentrism. Materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade samtalsintervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på högstadienivå. Därefter har de analyserats utifrån en tabell som byggt på frågor baserat på de fyra följande kategorierna: bakgrund, litteraturundervisningens roll, övriga världen: föreställningar; övriga världen: didaktiskt. Svaren har därefter sammanfattats och jämförts med varandra samt utifrån postkolonial teori. Resultatet visar på att lärarna har en uppfattning av att övriga världen inte enbart syftar på Europa och USA utan eftersträvar en större bredd. Några av respondenterna uttrycker även att de skulle behöva förbättra sitt arbete vad gäller litteratur från övriga världen men att det kräver tid och kunskap. Flera av dem uttrycker att deras förkunskaper kring ämnet behöver utvecklas och att detta kan ha att göra med att de själva präglats av en undervisning som förespråkar en västerländsk kanon. Föreställningarna om arbetet med litteratur från övriga världen går ofta hand i hand med att skapa förståelse och uppdraget att fostra medborgare men blir problematisk om urvalet är eurocentriskt.

  • 16.
    Achi, Pärla
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bankel, Johanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vad händer på förskolegården?: En studie om barns utomhuslek2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Leken är spännande, fartfylld, lustfylld, och innehåller ett visst risktagande. Lekdeltagare har ofta ett stort engagemang och full kontroll på vad som händer i leken, men för en betraktare av andras lek kan leken vara svårbegriplig och mycket komplex. Ute på förskolegården händer det mycket och flera människor samlas på en plats där det skapas möjligheter för lek och samspel. Uppkomsten till vår studie var att vi ville veta vad som händer mellan individer i barns utomhuslek.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns utomhuslek och på vilket sätt barn och pedagoger interagerar med varandra på förskolegården.

    Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört ickedeltagande och halv strukturerade observationer på två småbarnsavdelningar på förskolegården.

    Resultat: Vi fick se en mängd olika lekar på förskolegården med olika aktörer inblandade. I interaktionerna på förskolegården såg vi att kommunikation mellan individer uppstod i olika former i leken. Vårt resultat visar på att både barn och pedagoger använder sig av leksignaler i utomhusleken. Det förekom att både barn och pedagoger stöttade varandra i leken och att de intog olika roller som påverkade leken.

  • 17.
    Adamsson, Emelie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Bilow, Linnette
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Förskollärares upplevelse av stress i arbetet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket (2017) är det arbetsgivarens ansvar att skydda arbetstagarna från både psykisk och fysisk ohälsa relaterad till arbetet. Trots detta förekommer arbetsrelaterad ohälsa. Förskolläraryrket är enligt Koch (2015, september) en av de yrkesgrupper där flest lider av arbetsrelaterad stress. Detta har under de senaste åren uppmärksammats av bland annat fackliga organisationer och media. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av stress i arbetet och vad som orsakar samt motverkar arbetsrelaterad stress. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor från skilda områden i samma kommun. Resultat: Majoriteten av förskollärarna i studien upplever stress i arbetet. Orsakerna varierade liksom upplevelsen av kontroll i arbetet. De flesta upplevde höga krav trots att de uttryckte att de kände stöd från arbetslag och chef.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Adamsson, Sandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Börjesson, Natalie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Det finns ju inget annat ämne som är så laddat i skolan": En kvalitativ studie om lärares resonemang kring ämnet religionskunskap och lärares konstruktion av elevers identiteter2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till den här studien är bland annat en ökning av mångkulturalitet i bemärkelsen olika nationaliteter. En annan del av bakgrunden till denna studie är skolans roll i möten mellan livstolkningar och uppfattningar av omvärlden, med religionsundervisningen som en central arena för dessa möten. Utifrån dessa möten är det värdefullt att undersöka hur lärare agerar i förhållande till elevernas livstolkningar, religiösa praktiker och identiteter och hur de planerar sin undervisning. Studien visar även hur lärare resonerar kring uppmärksammandet av olika högtider och traditioner i religionsundervisningen. Studien bygger på intervjuer med fem lärare som arbetar i årskurs 1-6. Resultatet visar på att lärarna använder de muslimska eleverna som kunskapskälla och tolkar elevernas religiösa livstolkningar som kunskap om islam. Lärarna presenterar religionernas högtider och praktiker som enhetliga och homogena. Analysen synliggör hur lärare avvisar föräldrars oro för påverkan genom att hänvisa till religionsundervisningen som faktaförmedling. Det synliggörs även hur lärare konstruerar "normal-muslimer" och "normal-svenskar", där muslimerna framförallt reduceras till kunskapsbärare om islam. Av intervjuerna framgår även att kristendomen har en prioriterad roll i religionsundervisningen och uppfattas som en outtalad norm.

  • 19.
    Adamsson, Sandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Huhtaviita, Mia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Estetikens roll för kunskapsutvecklingi de naturorienterande ämnena: En kvalitativ studie genomförd på lågstadieskolor i Irland2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är genomförd på lågstadieskolor i Irland. I de irländska styrdokumenten framgår praktiskt-estetiskt arbete vara en central del i de naturorienterande ämnena. Den svenska läroplanen framhåller att estetiskt arbete ska ingå i samtliga av skolans ämnen, dock inte i lika stor utsträckning som i den irländska. Forskning har visat att estetik kan främja elevers utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena. Därför har vi valt att fokusera på analys- och kommunikationsförmågan som inte är lika beforskade i samband med kombinationen estetik och naturvetenskap. Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur verksamma lärare, på irländska skolor i Irland, erfar att praktisk undervisning med och genom estetik kan främja elevernas utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena.Den metod som använts är enskilda semistrukturerade intervjuer där lärarna fått möjlighet att, genom öppna frågor, delge sina erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att lärarna uppfattar estetiken som främjande för utveckling av elevernas förmågor och ämneskunskaper. Estetiken uppges kunna användas för att integrera ämnen och göra den abstrakta naturvetenskapen mer konkret för barnen. Kroppen och sinnena anges vara en stor del av det vetenskapliga arbetet som ofta är aktivitetsbaserat. Estetiken visar sig användas för att göra undervisningen mer lustfylld och motivera eleverna till ett vidare intresse för naturvetenskapen. Resultatet visar vidare att lärarna inte erfar att det estetiska arbetet medför några begränsningar för elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, men begränsningar i form av bland annat resurser uttrycks förekomma.

  • 20.
    Ademi, Rosanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Eriksson, Melina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Bedömning är bäst för mitt lärande om jag får...": En enkätstudie om elevers uppfattning om bedömning och om deras uppfattning om lärande i svenskämnet2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bedömning är en central del i skolans verksamhet och något som alla lärare arbetar med oavsett vilken årskurs läraren har eller i vilken skolform läraren arbetar i. Skolan är en plats för att utveckla kunskaper och en plats för lärande (Hirsh, 2017). För att säkerställa att lärande har skett, har flera forskare (exempelvis Nguyen och Walker, 2016) föreslagit att individen redan under skolåren skall bli bedömd och därmed vara förberedd för arbetsmarknaden. Eftersom bedömning är nära relaterat till lärandet blir det intressant att studera elevers syn på bedömning.

    Syfte: Studien syftar till att undersöka elevers uppfattning om bedömning i svenskämnet om deras uppfattning om lärande i svenskämnet. För att besvara studiens syfte har vi valt följande frågeställningar:

    • Vilka uppfattningar finns det kring summativ bedömning i svenskämnet?

    • Vilka uppfattningar finns det kring formativ bedömning i svenskämnet?

    • Vilken typ av bedömning uppfattar eleverna utvecklar deras lärande i svenskämnet?

    Metod: Som metod har vi använt oss av en digital enkät med slutna frågor för att besvara studiens syfte. Totalt har 123 elever svarat på enkäten från sex olika klasser i årskurs 4 – 6. Vi har sedan gjort en deskriptiv analys av det insamlade datamaterialet.

    Resultat: Vårt resultat visar att eleverna uppfattar den summativa bedömningen som det mest förekommande bedömningstillfället inom svenskämnet. Dock visar resultatet att eleverna vill ha både formativ och summativ bedömning för att utveckla sitt lärande men eleverna förespråkar den formativa bedömningen som den bedömningsform de lär sig bäst utav. Majoriteten av eleverna vill ha tydliga mål förklarade för sig för att lära sig mer vilket visar att de förespråkar formativ bedömning för sitt lärande. Resultatet visar också att eleverna vill ha en detaljerad återkoppling som visar vad de behöver göra för att nå målen och eleverna önskar en processinriktad återkoppling vilket innebär att återkopplingen blir användbar i andra uppgifter. Däremot visar resultatet att det finns en delad bild av elevernas uppfattning kring kamratbedömning och självbedömningens effekter för lärandet inom svenskämnet där det råder en oenighet om det har positiva effekter eller inte.

  • 21.
    Adler, Gerda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Pettersson, Susanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    “…inte liksom bara vara i min lilla låda”: spänningsförhållandet mellan instrumentell och identitetsutvecklande skönlitteraturundervisning2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna kvalitativa intervjustudie behandlas skönlitteraturundervisning i svenskämnet för årskurs 4–6. ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (Lgr11, 2019a) och dess utformning innefattar ett spänningsförhållande mellan instrumentell inlärning av mätbara kunskaper och identitetsutvecklande undervisning. I ett tidigare examensarbete vi gjort framkom att lärarna i den studien i stor utsträckning lägger tid på att utveckla elevernas instrumentella förmågor i läsundervisning. Undervisning som möjliggör elevens eget ställningstagande, att utveckla förmågan att lyssna och samtala med andra samt personlighetsutveckling får mindre utrymme. Syftet med studien är därför att undersöka elevernas berättelser kring personlighetsutveckling genom läsundervisning utifrån skönlitteratur. För att besvara syftet ovan har följande frågeställningar formulerats: Vilken undervisning beskriver elever att de får kring skönlitteratur i ämnet svenska i förhållande till identitetsutveckling och instrumentell inlärning? Hur ser elevernas beskrivning av skönlitteraturundervisning ut i relation till värdegrundsuppdraget? För att få svar på våra forskningsfrågor avseende elevernas berättelser kring skönlitteraturundervisningen har vi genomfört 20 semistrukturerade intervjuer med elever från tre olika skolor. I vår forskningsöversikt lyfter vi styrdokumenten i relation till skönlitteraturundervisning, instrumentellt lärande samt identitetsutveckling. Vidare lyfts även aktuell forskning kring skönlitteraturundervisning. Studien har sin utgångspunkt i Deweys (Roth, 2003; Rönnström, 2003; Säljö, 2017) lärandefilosofi och Biestas (2006; 2019; 2022) teorier kring lärande. Resultatet visar att de intervjuade elevernas beskrivning av undervisning där skönlitteratur används tyder på att de får utveckla instrumentella förmågor. På en av tre skolor förekommer identitetsutvecklande undervisningsmoment till viss del, som att kommunicera genom att dela åsikter, värderingar och tankar med varandra. Detta framkom inte i någon större utsträckning i intervjuerna med övriga elever och tyder på att den instrumentella inlärningen får en större plats i undervisningen, trots att båda delarna är viktiga för läsinlärningen. En framträdande del i studiens resultat är att majoriteten av eleverna som deltagit i studien uttrycker en önskan om att få samtala och diskutera sina läsupplevelser av skönlitteraturen med varandra. Vi ser en stor utvecklingspotential i undervisningen där skönlitteratur kan bli en värdefull källa till kunskapsförmedling med utrymme för både instrumentell inlärning och identitetsutvecklande arbetssätt

  • 22.
    Adolfsson, Lucienne
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Abrahamsson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fritidslärarnas perspektiv på rastverksamhet: En intervjuundersökning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En utgångspunkt för detta arbete är CIF Idrottsförbund (2017) och deras studie, där presenteras att 80 procent av elever som stillasittande. På grund av detta dilemma har vi funderingar på vilket sätt fritidslärarna arbetar för att minska stillasittandet i skolan. Vi såg en potential hos fritislärarna och deras bidrag om hälsofrämjande arbete igenom att erbjuda val av rörelseaktiviteter av olika slag. Ericsson (2005) förtydligar att raster ger fritidslärare och pedagoger goda möjligheter till att observera både barns motorik och kamratrelationer. Utifrån vår erfarenhet blev vi medvetna om att rasten kan vara en del av våra uppgifter och därför är denna studie angelägen med syfte på att belysa hur fritidslärarna uppfattar rastverksamhet. Vi har under denna studie fått en bild på hur två olika skolor arbetar med sina raster och vår empiri kommer att presenteras i resultaten. Utifrån vårt resultat kommer vi göra en analys och jämförelse av vilka likheter och skillnader som finns emellan skolorna. Dessa skolor kommer vi kalla här för skola A och skola B.

    Syfte: Syfte med denna studie är att få djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar för att rasterna på skoltid ska bli meningsfulla för eleverna. Samt att belysa hur vi framtida fritidslärare kan arbeta med rastaktiviteter på ett konstruktivt sätt och för att bidra till ett fortsatt lärande för elever samt skapa en livslång lust att lära.

    Metod: Till studien valde vi semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi hade förberett ett antal frågor som vi ställde till sex stycken fritidspersonal som arbetar på två olika skolor. Våra frågor är riktade att ta reda på hur fritidslärarna ser på rastverksamhet och hur de resonerar kring planerade- och fria aktiviteter under skolans raster.

    Resultat: De fritidslärarna som blev intervjuade arbetade utifrån olika synsätt, skola A erbjuder fri lek under sina raster och vi anser att de arbetar mer abstrakt eller omedvetet mot sina syften gällande rastverksamhet. Under fria val av aktiviteter på raster som de har, gav de beskrivning på att de arbetar aktivt med att träna elevers sociala relationer samt ger dem god omsorg som skapar trygghet och trivsel hos eleverna. Skola B arbetar mer konkret med aktiviteterna på rasterna och dessutom synliggör de Skolverkets rekommendationer genom teman i sin planering. Trots att det är aktiviteter på raster så arbetar fritidslärarna effektivt under fritidshemmets egna kapitel fyra i läroplanen. De anser att styrda rastaktiviteter stödjer elever till optimal inlärning samt främjar hälsan både fysiskt och psykiskt på bästa sätt. Då alla elever på skolan får möjlighet att röra sig under sina raster, vilket också kan motverka stillasittandet.

    I vår jämförelse har vi kommit fram till både likheter och skillnader. Likheterna är att båda skolor vill uppnå samma mål dock på olika sätt. Skillnaderna är att skola A inte visar klart för oss hur de gör för att främja social gemenskap, trygghet och trivsel som de menar att den frivilliga leken gör. Fritidslärarna anser att eleverna tränar allt som möjliggör lärande, utan vuxens inblandning och de säger att man inte ska behöva vara delaktiga i elevernas lekar för att synliggöra medverkan. Skola B visar klart för oss hur planeringen ser ut som helhet och anser att strukturerade aktiviteter på raster stödjer elevers lärande samt stärker deras motorik. Fritidslärarna på skola B anger också att det ger positiva effekter hos eleverna såsom minskade konflikter, förbättrad sociala interaktion emellan elev och lärare samt ger dem mera ork för skolan.

  • 23.
    Adolphs, Svenja
    et al.
    University of Nottingham, School of English, University Park, NG7 2RD, UK.
    Clark, Leigh
    University College Dublin, School of Information and Communication Studies, Dublin, Ireland.
    Dörnyei, Zoltan
    University of Nottingham, School of English, University Park, NG7 2RD, UK.
    Glover, Tony
    University of Nottingham, School of Computer Science, Jubilee Campus, NG8 1BB, UK.
    Henry, Alastair
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Muir, Christine
    University of Nottingham, School of English, University Park, NG7 2RD, UK.
    Sánchez-Lozano, Enrique
    University of Nottingham, School of Computer Science, Jubilee Campus, NG8 1BB, UK.
    Valstar, Michel
    University of Nottingham, School of Computer Science, Jubilee Campus, NG8 1BB, UK.
    Digital innovations in L2 motivation: Harnessing the power of the Ideal L2 Self2018In: System (Linköping), ISSN 0346-251X, E-ISSN 1879-3282, Vol. 78, p. 173-185Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Sustained motivation is crucial to learning a second language (L2), and one way to support this can be through the mental visualisation of ideal L2 selves (Dörnyei & Kubanyiova, 2014). This paper reports on an exploratory study which investigated the possibility of using technology to create representations of language learners' ideal L2 selves digitally. Nine Chinese learners of L2 English were invited to three semi-structured interviews to discuss their ideal L2 selves and their future language goals, as well as their opinions on several different technological approaches to representing their ideal L2 selves. Three approaches were shown to participants: (a) 2D and 3D animations, (b) Facial Overlay, and (c) Facial Mask. Within these, several iterations were also included (e.g. with/without background or context). Results indicate that 3D animation currently offers the best approach in terms of realism and animation of facial features, and improvements to Facial Overlay could lead to beneficial results in the future. Approaches using the 2D animations and the Facial Mask approach appeared to have little future potential. The descriptive details of learners' ideal L2 selves also provide preliminary directions for the development of content that might be included in future technology-based interventions.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Agaoglu, Irem
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Musik i språkutvecklingen: Hur används den av förskollärare?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det arbetet bygger på är att förskollärare kan dra fördel av det musikaliska arbetet på förskolan för att främja barns språkutveckling. Jederlund (2011) lyfter fram att det finns samband mellan musik och språkande då språket till stor del består av rytm och takt.   

    Syfte: Studiens ändamål är att ta reda på hur förskollärare arbetar med musik i språkutvecklande syfte.  

    Metod: Denna del består av hur det empiriska materialet samlades in och arbetets tillvägagångssätt. Alltså det empiriska materialet av semistrukturerade intervjuer med nio förskollärares tankar på arbetet med musik.   

    Resultat: Resultaten av studien visar vilka förutsättningar och kunskaper som krävs och vilken syn och betydelse pedagogernas egna musikaliska kompetenser har för att musiken ska upplevas som givande för språkutvecklingen för barn i förskolan. Svaren från respondenterna är uppdelade i åtta kategorier: förskollärares kunskaper om musik i språkutvecklande syfte, förskollärarnas arbete med språkutveckling och med musik, syftet med musikaktiviteterna, arbetet med musik i språkutvecklande syfte, musik för att främja barns språk, förskollärarnas förutsättningar och verktyg för arbete med musik och språk, förskollärarnas önskningar för fortsatt arbete inom ämnet och har respondenternas användande av musik i språkutvecklingen förändrats?  

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Aharbil Persson, Mina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Boij, Sarah
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Vilka strategier använder SFI-lärare för att motivera elever till att lära sig svenska?: En kvalitativ studie om sex lärares perspektiv2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det står klart och tydligt i Skollagen (2010:800), SkolL, 1 kap. 4 §: att utbildningen inom skolväsendet ska främja alla elevers lust att lära. Därmed har lärare ett uppdrag att stimulera och motivera lärandet hos elever. Utifrån vårt arbete på SFI är det utmanande att uppfylla detta krav främst på grund av elevernas olika förutsättningar, precis som Eriksson-Sjöö (2002) beskriver i sin licentiatavhandling.

    Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att få kunskap om hur SFI-lärare arbetar för att motivera sina elever till lärande av svenska som andraspråk. Vidare är syftet att se vilka strategier som används kopplat till vad tidigare forskningsresultat visar på inom detta valda område.

    Metod: Den metod som tillämpades till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer. Anledningen är att låta SFI-lärare berätta fritt om sina upplevelser och erfarenheter med utgång från vår intervjuguide. Samtalen spelades in med mobiltelefon alternativt i Google Meet. Till analysen transkriberades alla intervjuerna.

    Resultat: Resultatet av denna studie visar att SFI-lärare är eniga om några framgångsrika lärarstrategier och arbetsmetoder som lärarna upplever stimulerar och höjer elevers motivation till lärandet av svenska. I undersökningen framgår även olika strategier som används i SFIundervisningen. Det omfattar engagemang, vardagslivsanknytning, personliga intressen, bemötande och positiv klassrumsmiljö.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ahlbom, Sandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Gustavsson, Rebecca
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Physical activity in preeschool2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårt intresse för hur pedagogerna arbetar med fysisk aktivitet i förskolan grundar sig i att vi har uppmärksammat hur dagens barn generellt är allt mer stillasittande och upptagna av digitala medier. Eftersom många barn vistas på förskolan större delen av sin vakna tid, anser vi att det är av intresse att ta reda på hur pedagogerna arbetar för att främja fysisk aktivitet på förskolan.

    Syfte: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur pedagoger beskriver sitt arbete med att främja fysiska aktiviteter hos barn i förskolan.

    Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse kring vår frågeställning. Vi har genomfört ett flertal intervjuer eftersom vi ville ta del av pedagogernas tankar, åsikter och erfarenheter. Målgruppen för vår studie var både barnskötare och förskollärare då de båda yrkeskategorierna arbetar med samma läroplan och övriga styrdokument. I vår undersökning har vi utgått från det sociokulturella perspektivet där begreppen proximala utvecklingszonen, approprierad kunskap, verktyg eller redskap och kultur fick stå i fokus. Vi har genomfört vår undersökning på de förskolor som vi har haft vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och var där med kända hos pedagogerna sen tidigare.

    Resultat: Resultatet visar att samtliga pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt till arbetet med fysisk aktivitet som bidrar till att inspirera, uppmuntra, visa glädje och föregå med ett gott exempel. Miljön är något som påverkar och utgör olika förutsättningar i arbetet med fysisk aktivitet. Inomhus arbetar pedagogerna medvetet med att skapa fria ytor med varierande inredning för att inspirera och främja fysisk aktivitet och olika rörelselekar. Utegården erbjuder stora fria ytor, pedagogerna är angelägna om att det ska finnas verktyg och redskap som stimulerar leken, de menar att den fysiska aktiviteten då kommer naturligt och bidrar till rörelse. Pedagogerna ser också till att med hjälp av olika föremål i möjliga mån skapa förutsättningar som bidrar till en varierande utemiljö för barnen. Det framgår även att pedagogerna utnyttjar skogen och gymnastiksalen för att komplettera förskolans egna resurser. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna ständigt med att stötta och uppmuntra med hjälp av lek, så att barnen stegvis kan ta sig an fysiska utmaningar, samtidigt som pedagogen observerar barnens beteende.

  • 27.
    Ahlcrona, Hampus
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Framvik, Girish
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Pedagogers syn på musik som språkutvecklande verktyg: På förskolan och öppna förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag?

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling.

    Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område.

    Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Ahlström, Anette
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Larsson, Malin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lekens möjligheter på ett barnhem i södra Tanzania: En kvalitativ studie om vilka förutsättningar som påverkar barnens möjligheter till lek2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till vår studie startade under vår lärarutbildning då vi läst om leken och dess betydelse i ett barns liv. Vi delade en dröm att få komma till ett barnhem i Afrika. Under en föreläsning undervisades om barnkonventionen som lyfter att alla barn ska ha rätt till lek. Denna studie syftar till att undersöka vilka möjligheter barnen ges till lek på ett barnhem i södra Tanzania. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi valde fallstudie som forskningsmetod. Det material vi har samlat in gjorde vi i form av observationer under vår vistelse på barnhemmet Bulongwa Children's Home i Tanzania. Vårt resultat visade att barnen ges goda möjligheter till lek utifrån deras förutsättningar men de förväntas att leka själva. Samspelande sker oftast barnen emellan. Kvinnorna ser sin roll som omsorgsgivande då de ger barnen tillsyn. Det tillfälle under dagen som pedagogik ges är till femåringarna under kindergarden och tillhörande lekrum.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Ahlström, Olivia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Svensson, Sandra
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Det skapande materialets tillgänglighet i relationtill barns lärande2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Enligt vår uppfattning påverkas barns lärande av pedagogers tankar och förhållningssätt till det skapande materialets tillgänglighet. Studien berör barns lärande kopplat till miljöns utformning och materialets placering. Vi har i vår undersökning, med hjälp av forskningsbakgrund och teoretiska utgångspunkter, diskuterat och analyserat nio pedagogers tankar om den skapande verksamheten.

    Syfte:

    Syftet med studien är att få ökad kunskap om det skapande materialets tillgänglighet och miljöns påverkan på barns lärande i förskolan.

    Metod:

    Vi har som metod utgått ifrån en kvalitativ intervju. Vi genomförde åtta intervjuer med nio pedagoger på olika förskolor. Under bearbetningen av intervjuerna valde vi att enskilt transkribera det empiriska materialet för att sedan tillsammans sammanställa ett resultat med hjälp av att kategorisera materialet.

    Resultat:

    I vårt resultat av studien ser vi att den skapande verksamheten är viktig för barns lärande och utveckling. Pedagogerna i vår undersökning lade vikt på att få in skapande i barnens vardag. Vi upplevde att samtliga pedagoger hade liknande tankar om materialets tillgänglighet och miljöns betydelse samt att det har en inverkan för barns lärande. Det fanns vissa skillnader mellan pedagogernas tankar om var materialet skulle stå, när barnen fick skapa och vem som fick skapa

  • 30.
    Ahlström, Sofia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Karlsson, Hilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om hur lärplattor används i förskolan: men vad används de till?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärplattan är ett relativt nytt digitalt verktyg i förskolans verksamhet. Då lärplattan har tagit plats i förskolans vardag, är frågan hur den ska användas i praktiken. Föregångaren till lärplattan är datorn som förskolan använde sig av i praktiken, men samhället har förändrats och ny teknik har nu tagit plats i verksamheten. I den tidigare forskning som vi har tagit del av har vi funnit liknande resultat vad gäller datorer och lärplattor då användandet av dessa påverkas av pedagogen. Vidare belyser Skolverket (2016a) att förskolan kan använda multimedia i verksamheten, trots detta är det en omdebatterad fråga. Skolverket (2016b) har lagt fram ett förslag på förändring inom ämnet där barns digitala kompetens ska stärkas i förskolan. Studien belyser och problematiserar pedagogens förhållningssätt i samband med användandet av lärplattan, studien vill bidra till en djupare förståelse för hur lärplattan används i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med lärplattan som arbetsredskap tillsammans med barnen på förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art där två fokusgruppsintervjuer har genomförts. Fokusgruppsintervjuerna har spelats in och transkriberats, därefter gjordes en textanalys av det insamlade materialet som ligger till grund för resultatet i vår studie. Resultat: Studiens resultat visar att ett lärande kan ske med hjälp av lärplattan. Där en närvarande pedagog kan vägleda och stötta barnen i användandet. Det förhållningssätt som pedagogen har är av betydelse för att ett lärande ska ske med hjälp av lärplattan. I studien har vi funnit hur pedagoger beskriver att lärplattan används i förskolans aktiviteter och de beskriver vidare hur den kan bidra till ökad kommunikation och variation i undervisningen. En negativ aspekt om förskolan inte använder lärplattan kan vara att det genererar digitala klyftor i samhället, vilket kan medföra att barnens demokratiska rättigheter förbises. Förskolan kan dock motverka dessa digitala klyftor genom att pedagogerna medvetet använder lärplattan, där alla barn får möjlighet att lära om och med de digitala verktygen.

  • 31.
    Ahlström, Åsa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Eisle Svanberg, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fritidspedagogik: Fritidslärares roll i skolan2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Fritidslärarens uppdrag finns tydligt beskrivet i styrdokument avseende den tid de arbetar i fritidshemmet men hur tiden ska disponeras under skoltid är inte lika självklart. Då vi upplevde att det fanns en stor variation i fritidslärarnas uppgifter valde vi att undersöka vad olika fritidslärare har för uppgifter och ansvar under skoltiden. Syftet med den här studien var att ta reda på hur de rekontextualiserar (tolkar) sitt uppdrag och hur de använder sig av fritidspedagogiken i sin undervisning men även vad som förhindrar och möjliggör deras arbete.

    Våra forskningsfrågor blev följande: Hur kan undervisning i skolan ske med hjälp av fritidspedagogik enligt fritidslärare? Vilket handlingsutrymme ges fritidslärare i skolans undervisning enligt fritidslärarna själva?

    Studien baseras på en kvalitativ metod bestående av intervjuer och enkäter där vi undersökt fritidslärares uppfattningar om vårt forskningsområde. Vi har utgått från ett kunskapssociologiskt perspektiv med Bernsteins pedagogiska teori som grund för vår analys.

    Resultatet visar på att fritidslärarna tolkar sitt uppdrag ur ett fritidspedagogiskt perspektiv där elevernas intressen och behov styr hur undervisningen ska läggas upp och där gruppen och det sociala samspelet står i centrum. Fritidslärarna tolkar fritidspedagogik som ett mer praktiskt arbetssätt som kan användas som ett bra komplement till den traditionella skolundervisningen. Det framkommer dock att fritidslärarna upplever att deras kompetens inte tas till vara på i den utsträckningen de önskar, då de ofta används som resurser och assistenter utan möjlighet att ansvara och planera sin egen undervisning. Det är rektorn som bestämmer var resurserna ska läggas vilket betyder att det är hen som har makten över hur fritidslärarens tid ska disponeras under skoltid.

  • 32.
    Ahokas, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "De känner sig tryggare med oss": En kvalitativ intervjustudie med studiehandledare i årskurs 1-62020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien har genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer studerat studiehandledares upplevelser av hur studiehandledning kan påverka nyanlända elevers lärande samt beskriva vilka framgångsfaktorer som kan finnas vid studiehandledning. En fenomenologiskt hermeneutisk ansats har tagits eftersom studien bygger på analyser och tolkningar av studiehandledares egna upplevelser av studiehandledning. I studien intervjuades fyra studiehandledare som arbetar i årskurs 1–6. Då intervjuerna transkriberats analyserades de och därefter gjordes en kategorisering av olika teman som utgjorde grunden för resultatets presentation. I resultatet presenteras informanternas tankar om vilka förutsättningar som finns för studiehandledledning samt hur de ser på studiehandledarens roll. Det som framkommer är bland annat att samarbete mellan studiehandledare och lärare är mycket viktigt. Även att elevens behov måste styra planering och organisation är något som studiehandledarna betonar i intervjuerna. Studiehandledarna betonar också vikten av det sociala stöd som de kan ge för att stötta de nyanlända eleverna i deras lärande.

  • 33.
    Aijmer Rydsjö, Celia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ‘We do no harm, we say what we want, and we get paid for it’: Academic Work and Dignity in Stoner by John Williams2021In: Engaging with Work in English Studies: An Issue-based Approach / [ed] Alastair Henry & Åke Persson, Cham: Springer, 2021, p. 69-95Chapter in book (Other academic)
    Abstract [en]

    Examining the meaning of work in relation to identity, this chapter looks at literary renditions of jobs in academia, especially in the campus novel. Departing from John Williams’ Stoner (1965), the analysis situates the academic novel in a historical and cultural context where the idea that scholarly labour increases self-worth and dignity is under increasing pressure. Further, the theme of work-life dignity is expanded to a wider discussion of the borders and frontiers of the university, particularly of the humanities, in terms of value, usefulness, and productivity. To fully draw out the implications of the analysis, Stoner is read in relation to a range of academic novels that each conspicuously negotiates work, identity, and dignity, including Willa Cather’s The Professor’s House and J.M. Coetzee’s Disgrace.

  • 34.
    Ako, Clint
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Humour by violating & flouting the Gricean maxims: Male and female characters in How I Met Your Mother2020Independent thesis Basic level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study examines how the female and male characters' humour in the American sitcom How I Met Your Mother explained in view of Grice's four conversational maxims and three theories of humour – the incongruity theory, hostility theory and relief theory. In doing so, the study also looks at the divergences and convergences in humour created between the male and female characters of How I Met Your Mother. Similar to previous research, results showed that the violating and flouting of Gricean maxims can lead to humour, which can be explained by the three theories of humour. In most examples of my study, all humour theories could be applied to the same humorous situation, providing different angles and interpretations. Furthermore, the results showed that the male and female characters create humour differently and the reason might be that there is a connection to social and cultural norms about genderr oles, which may have been stereotyped in the sitcom. For future studies, this paper suggests that a quantitative study should be conducted in order to draw quantitative conclusions regarding the frequency of violations and flouts of maxims between male and female genders of the show. The reason for the suggestion is that the results in this paper is based on four episodes and therefore limited to these specific episodes. A quantitative study could perhaps include more episodes in order to reach more general conclusions regarding the shows entirety.

  • 35.
    Al Bitar, Dima
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    English Loan Words and English-Swedish Cognates in Swedish Texts Among Highly Frequent Vocabulary2021Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    English and Swedish have descended from the same language family, the Germanic language. Over time, English and Swedish have undergone big changes both phonologically and orthographically, evolving further into different languages. Despite the difference and variance between modern English and Swedish, and although they look dissimilar at the first sight, one can still trace the remnants of the English language in the Swedish texts. This study is concerned with looking at the degree of resemblance between English and Swedish in terms of vocabulary and examines the extent to which English words and English-Swedish cognates are present in Swedish texts. 

    Previous research showed that not all languages develop the same way. All languages acquire their own unique features through their evolvement. For example, the English language showed a phonological development of its own that is different from other Germanic languages, through contact with different languages, such as the French language. The Swedish language had a more German influence which came through the translation of the New Testament from German into Swedish, which in turn left a great deal of German influence on Swedish. Despite that, both languages still share words that have mutual origins, which are called cognates. False cognates, on the other hand, are homographs that might have the same etymology or a different one but with different meanings. These are called false friends. A loanword can be defined as any word borrowed at any point in time to fulfil a lexical gap in the language. Anglicism is using an English word and inflecting it according to the Swedish norms, despite the existence of a corresponding word in Swedish.

    This essay investigated vocabulary taken from Swedish learning books. These vocabulary items were categorized in tables according to their relationships with English words, namelynon cognates, Germanic cognates, non-Germanic cognates, loan words and hybrid words in the word classes: nouns, verbs, adjectives and adverbs. The results showed that only 4 texts showed more non-cognates words, 4 other texts have a nearly equal number of cognates and non cognates. Nouns occupy the highest percent of cognates, followed by verbs, adjectives and at last adverbs. Only 30 false cognates appeared in all of the 10 texts. The more the text is close to society and people and describes traditions and social life, the less cognates it uses. A very little percentage of direct loan words could be found in Swedish texts directed to students in all levels. The texts that talk about everyday life and address people's worries tend to contain more loan words in comparison to other kinds of texts.

  • 36.
    Albertsson, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Rudell, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Högläsning med toddlare: Förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning för barn 1–2 år.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Högläsning inom förskolans verksamhet har en lång tradition och är en betydelsefull aktivitet för barns litteracitetsutveckling (Gjems, 2018, s.152). Vi har valt att rikta in oss på högläsning med toddlare och deras tidiga litteracitet. Forskning inom förskolans verksamhet gällande högläsning handlar i regel om vad som främjar språkutveckling, men forskningen beskriver i mindre utsträckning hur det upplevs av förskollärare ute i praktiken. Därför finner vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar forskning kring högläsning med toddlare i relation till deras erfarenheter och upplevelser. Syftet med examensarbetet är att undersöka förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning med de yngsta barnen när de utgår från resultat av tidigare forskning. Vi valde att ha en kvalitiv ingång på examensarbetet och genomfördeintervjuer med åtta förskollärare. När det gäller högläsning i förskolan framkommer det att de flesta förskollärarna ser det som en undervisningssituation men att det finns aspekter som kan göra det till en mer eller mindre renodlad undervisning. Förskollärarna ser även högläsning som en socialaktivitet och att det hör samman med undervisningsbegreppet. Det framkom att förskollärarna har flera olika strategier när det gäller högläsning för toddlare. Strategierna innefattar hur de läser, vilken litteratur som används, hur de tar vara på barnens intresse, hur de gör barnen delaktiga i läsningen och förskollärarnas egen roll och betydelse för att barnen ska tycka att högläsning är roligt och intressant. Förskollärarna beskriver även deras syn på högläsningens effekter för barns lärande och menar att högläsning bidrar till utökat ordföråd, sociala färdigheter och gemenskap.

  • 37.
    Albertsson, Lina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fröberg, Julia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kommunikationsförmågan i subtraktionsuppgifter: en innehållsanalys av elevböcker i matematik för årskurs 22020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Inom matematikundervisning i svenska klassrum menar flera forskare att matematikläromedel dominerar (Granström, 2007; Johansson, 2006; Wester, 2015). De definitioner, regler och lösningar som den utvalda matematikboken presenterar är det elever lär sig om (Johansson, 2006; 2017). Vidare beskriver Fuson (1984) att elever har svårigheter med subtraktion. Dessa svårigheter förklaras bero på att det finns olika sätt att tänka i subtraktionsberäkningar (Frisk, 2009). Forskare påpekar att undervisning ska involvera varierade uttrycksformer, vilket ska bidra till att ge elever möjlighet att kommunicera matematik på olika sätt (Gustafsson m.fl., 2011). Elever ska enligt läroplanen (Skolverket, 2019) utveckla sin kommunikationsförmåga, vilken innefattar att använda och växla mellan olika uttrycksformer. Kilhamn och Liljekvist (2018) poängterar att uttrycksformer behöver samvariera, så att de successivt kan bli en naturlig del av den matematiska kommunikationen.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka matematikböckers potential att utveckla elevers kommunikationsförmåga i subtraktionsuppgifter, med fokus på uttrycksformers förekomst och användning.

    Metod: För att genomföra studien valde vi att undersöka tre läroböcker för årskurs 2, Matte Eldorado, Mera Favorit matematik och Prima matematik. För att besvara studiens syfte använde vi oss av en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visar att elever ges få möjligheter att uttrycka sig med olika uttrycksformer i subtraktionsuppgifter. Samtliga läroböcker domineras av algebraisk/ aritmetisk uttrycksform och de andra uttrycksformerna erbjuds i liten utsträckning. Endast en av läroböckerna, Matte Eldorado, involverar samtliga fyra uttrycksformer. Fortsättningsvis synliggör resultatet att läroböckerna överlag erbjuder få växlingar, men de som förekommer sker huvudsakligen mellan algebraisk/aritmetisk- och geometrisk/grafisk uttrycksform.

  • 38.
    Albinsson, Michaela
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mujezinovic, Emina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur framställer läraren laborativt material i matematikundervisningen?: Årskurs 4-62020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund Skolverket (2003, s.39-40) menar att elevernas lust till att lära avtar inom matematiken i de högre skolåren. Vi kan se att ämnet blir svårt och komplext när eleven inte förstår. Eleverna behöver hitta mönster och lösningar med matematiken för att finna motivationen. Vi stödjer vår forskning på John Dewey och hans lärandeteori pragmatismen. "Learning by doing" är ett centralt begrepp inom pragmatismen, Deweys mål var att undervisningen skulle syfta mer på att lära sig genom görandet för att göra det mer konkret och tydligt för eleverna (Liedman 2014 s.239).

    Syfte Studien syftar till att undersöka lärares arbete med laborativt material och hur eleverna får ta del av laborativt material i undervisningen.

    Metod För att undersöka lärares arbete med laborativt material och hur eleverna får ta del av materialet i undervisningen valde vi att kombinera två metoder, intervju och observation. Vi arbetade med semistrukturerade intervjuer och ljudupptagning, fyra stycken lärare som var behöriga i matematik intervjuades. Sedan observerade vi dem lärarna som vi har intervjuat under en matematiklektion där de använder sig av laborativt material.

    Resultat Studiens resultat visar på vilket sätt eleverna får ta del av det laborativa materialet och hur läraren arbetar med det. Vi kunde se hur lärarens instruktioner kan lägga grund för hela lektionen och elevernas motivation. I vår undersökning kunde vi också se hur laborativt material stöttar elever med matematiksvårigheter och vilken betydelse placeringen av laborativt material har för användningen av det.

  • 39.
    Albinsson, Michaela
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Mujezinovic, Emina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur synliggörs lässtrategier för eleverna?2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Läsförståelse är en viktig del i samtliga ämnen i skolan vilket gör att läsningen blir en av decentrala delarna eleverna behöver behärska. Enbart avkodning ger inte eleverna det resultat som behövs för att nå kunskapskraven i skolan utan lärarna behöver arbeta aktivt med läsutvecklingen hos eleverna. Undervisningen behöver fokusera på att ge eleverna en meningsfull undervisning kring läsningen och stötta eleverna med rätt verktyg för att utveckla lässtrategier.

    Syfte: Studien syftar till att undersöka lärares arbete med lässtrategier i klassrummet och hur elever får ta del av dessa i undervisningen.

    Metod: I vårt arbete använder vi en kvalitativ metod där vi använder oss av semistrukturerade intervjuer vilket innebär att vi konstruerat intervjufrågor utifrån vårt syfte och frågeställning men friheten ges till respondenterna att formulera personliga svar och samtalet styrs utifrån det. Genom vår kvalitativa forskningsmetod ligger fokuset på tolkning och förståelse utifrån människorsupplevelser.

    Resultat & Analys: Utifrån vår studie har vi sett vikten av lärarens undervisning för elevens förståelse avlässtrategierna. Lärarens sätt att undervisa om lässtrategier påverkar hur eleverna tar till sig verktygen och använder dem i sin läsning. Majoriteten av lärarna i vår studie talar inte om strategierna specifikt utan gör det mer undermedvetet och anser att det stora grundläggande arbetet för strategier ska ske i lågstadiet.

  • 40.
    Alburquerque, Daniel
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om fritidshemmets arbete i en mångkulturell skola2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Anledningen till det valda ämnet är den ökande problematiken i mångkulturella skolor där många elever inte når kraven som ställs på dom. Samtidigt upplevs ett utanförskap som strider emot fritidshemmens värdegrund och mål.

    Syfte:

    Syftet är att få ökad kunskap kring hur fritidspedagoger på ett mångkulturellt fritidshem arbetar för att främja varje elevs utveckling. Fokus ligger på gemenskap och inkludering, språket samt föräldrasamverkan.

    Metod:

    Jag har utfört en kvalitativ studie genom intervjuer med fritidslärare och observationer på plats i fritidshemmet i en mångkulturell skola. Materialet har sedan bearbetats utifrån arbetets syfte och frågeställningar.

    Resultat:

    Resultatet visar att det fortfarande finns många utmaningar men även fördelar med att arbeta i ett mångkulturellt fritidshem. Det finns grupperingar och oenigheter dagligen och kommunikationen brister i många fall. Tillgången till olika erfarenheter är dock stor och utbytet sker dagligen, vilket ökar förståelsen för varandra.

  • 41.
    Aleke, Sophie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lättläst skönlitteratur: Lärares resonemang kring den lättlästa litteratur för vuxna andraspråkselevens läslust2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Skollagen (2010:800, kap 20, 4§) uttrycker att elever med svenska som andraspråk ska ges möjlighet att utveckla en språklig kompetens inom svenska språket vilket följas av förmågor inom både läsandets och skrivandets konst. Lärarens uppdrag är att ge eleven verktygen till att skapa och utveckla dessa kompetenser som behövs för att eleven ska kunna delta i det demokratiska samhället.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa SVA lärares resonemang i anknytning till den lättlästa vuxenlitteratur, samt lyfta upp olika faktorer som påverkar elevens läsande och hur lättlästa böcker kan inverka på elevens läslust.

    Metod: Studien tillämpas en kvalitativ analysmetod genom sex intervjuer med SVA lärare från SFI upp till slutet av SVA grund. Intervjuerna görs både via digitalt Zoom och intervjuer på plats. Studien sammankopplas med Krashens Input hypotes och Furhammars teori om de fyra tillvägagångssätten.

    Resultat: Studiens resultat är att läsarna är samstämmiga om den lättlästa litteraturens kriterier och hur den påverkar elevens läslust och läsande. Däremot är lärarna oense om synen på litteraturen och uttrycker sig både positivt och negativt om den. Det visar sig att lärarna är eniga om att det ska användas en gemensam bok i undervisningen för att underlätta diskussioner och frågeställningar på litteraturen. Dessutom tas det upp olika strategier i intervjuerna som kan ha en inverkan på elevens förståelse av litteraturen.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Alenius, Filippa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "I Can't Help What's Past!": Mourning and Melancholia in F. Scott Fitzgerald's The Great Gatsby2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to present Nick's, Gatsby's and Daisy's relations to their pasts, as they have the strongest connections to their previous history. In particular focus will be on what constitutes their losses from a psychoanalytic perspective, and the Freudian framework of mourning and melancholia will be applied. In his work from 1917, Freud claimed that both mourning and melancholia are responses to loss. However, mourning is seen as the healthy and conscious response to loss, whereas melancholia is a pathological and paralyzing response. Therefore, I interpret the novel as an exploration of how the different attitudes towards loss affect the main characters and their relation to the future.

    As this essay will show, both Nick and Daisy display mourning, in contrast to Gatsby who represents the more pathological state of melancholia. This results in Gatsby's unwillingness to let go of the past, and causes his obsession with having it repeated. Nick and Daisy, on the other hand, have an awareness of their losses, which eventually leads to an acceptance and therefore detachment from what they have lost.

    In Chapter One, a few of the critical readings of the novel that are relevant for the essay will be summarized, as well as a deeper explanation of Freud’s framework and his theory regarding mourning and melancholia. An introduction to the Lost Generation will also be provided, together with modernism and the American Dream, as they deepen the understanding for the novel’s historical and societal context and connect with the themes of loss, mourning and melancholia.

  • 43.
    Alenius, Filippa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ejerhed, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "De prioriteras inte då de klarar sig själva": En diskursanalys av hur fem lärare talar om särskilt begåvade elever i matematik2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att synliggöra hur lärare i årskurs 4–6 identifierar och beskriver den särskilt begåvande eleven i matematik, samt att se om det går att urskilja olika diskurser kring särskild begåvning i matematik. Vi ämnar också undersöka hur lärare talar om att utforma undervisningen efter en likvärdig utbildning och de särskilt begåvande elevers behov.

    De frågor som ligger till grund för studien är:

    • Vilken bild av den särskilt begåvade eleven framträder i lärarnas samtal?

    • Hur talar lärarna om att synliggöra särskild begåvning i matematik?

    • Hur uppger lärarna att de utformar undervisningen utefter uppdraget om en likvärdig utbildning?

    • Går det att urskilja hur olika diskurser kring särskild begåvning i matematik används, och i sådana fall vilka?

    Analysen är baserad på kvalitativa intervjuer som gjordes med fem legitimerade lärare i matematik. I resultatet framkom att lärarna inte hade en entydig bild av den särskilt begåvade eleven. Beskrivningar varierade och eleverna beskrevs bland annat som duktiga, självgående och högpresterande. Tre av lärare talade om att den särskilt begåvande eleven utmärkte sig i matematiken genom att svårigheter att redovisa svar, i övrig skilde sig svaren åt. Ett par lärare nämnde att elever med särskild begåvning är svåra att tillmötesgå, då de enbart vill arbeta med uppgifter som går fort. En annan lärare understryker deras behov är att bli sedda och rätt bemötta. Begreppet en likvärdig utbildning tyckte majoriteten av lärarna var svårt att definiera. Samtliga uppgav att de anpassar sin undervisning på olika sätt vilket bland annat kan innebära att ge eleverna extra uppgifter eller annat material. Det framkom tre olika diskurser kring särskilt begåvning som vi sammanfattar under rubrikerna "hög prestation", "självständighet" och "svårigheter kring likvärdig utbildning".

    I diskussionsavsnittet diskuteras resultatet utifrån vår teoretiska referensram som är socialkonstruktionism och diskursteori. Resultatet ställs även mot tidigare forskning och våra egna tankar som uppkommit under studien gång lyfts fram.

  • 44.
    Alenius, Filippa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Ejerhed, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Extramural engelska: en kvalitativ studie i årskurs 42017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vilka extramurala aktiviteter som elever i årskurs fyra ägnar sig åt, samt skapa en förståelse för deras syn på kunskapen de inhämtar genom engelskundervisningen. Vidare ämnar vi också att undersöka lärarens kunskap kring de extramurala aktiviteterna och skapa förståelse för hur läraren anpassar undervisningen utefter denna aspekt. Vi utgår från följande frågeställningar:

    - I vilka aktiviteter möter eleverna engelska på sin fritid? - Hur ser eleverna på den kunskap de inhämtar genom engelskaundersvisningen?  - På vilka sätt upplever läraren att den extramurala engelskan påverkar elevernas kunskap? - Hur anpassar läraren undervisningen för att ta till vara på den informella aspekten av kunskap om elevernas extramurala engelska?

    Vårt resultat är baserat på kvalitativa intervjuer som gjordes med fyra lärare och tolv elever i årskurs fyra. Resultatet visade att samtliga elever kom i kontakt med engelska på sin fritid, majoriteten av dem kom i kontakt med engelska genom utlandsresor eller kontakt med släkt och vänner som talade engelska. Intresset för engelska varierande bland eleverna, vissa tog tillfället i akt att lära sig engelska när tillfälle gavs, medan andra undvek det. Många av eleverna uppger att de känner ett obehag inför att prata engelska i skolkontext men inte utanför. Orsaken till detta, som de uppgav, var rädsla för att göra fel inför sina klasskompisar och på så sätt skrattas åt. Vissa elever nämner att de tycker att de lär sig svårare ord på fritiden och en mer vardaglig konversation, till skillnad från i skolan där de får lära sig enstaka ord och fraser. Lärarna uppger att de ser effekt av den extramurala engelskan, genom att de elever som ägnar sig åt sådana aktiviteter bland annat har bättre uttal och bredare ordförråd. En negativ effekt som två av lärarna nämner är att de tycker sig kunna se att eleverna har svårigheter med att producera eget material. Samtliga lärare har god insyn i vad deras elever har för intressen, men alla tar inte in den aspekten i undervisningen. I diskussionsavsnittet resonerar vi kring några utvalda delar från vårt resultat, utifrån vår teoretiska referensram. Vi tittar på det utifrån ett barnperspektiv; hur stort inflytande eleverna har i undervisningen, vilket visar sig vara bristande. Ur en sociokulturell teoribildning tar vi bland annat upp den proximala utvecklingszonen, då många elever nämner att de tar hjälp av en förälder eller lärare när de inte förstår. Avslutningsvis diskuterar vi våra egna reflektioner och tankar som har dykt upp hos oss under arbetets gång. Bland annat reflekterar vi över de utmaningar som kan dyka upp när lärare ska integrera extramural engelska i undervisningen.

  • 45.
    Aleryd, Alexandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Almgren, Marika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fonologisk dyslexi i årskurs 1–3: Speciallärares tankar kring och uppfattning om fonologisk dyslexi i grundskolans årskurs 1–32021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Pupils with dyslexia have difficulties in developing their reading ability. These students may have difficulties with word recognition, spelling and decoding skills. In the case of phonological dyslexia, the difficulties arise in the phonological awareness of the pupils. Pupils with dyslexia often need adapted teaching, which often takes place in consultation between special teachers and class teachers. The special teacher can contribute with different working methods, for students in need of special support, when the class teacher's knowledge is no longer sufficient. The aim of the study has been to examine how some special teachers’ reason about the work with students who have phonological dyslexia in primary school. We also want to examine special teachers' views on collaboration with class teachers for students with phonological dyslexia. The study is a qualitative study where we have conducted semi-structured interviews with 11 different special teachers in Sweden. The analytical method we have used to process our empirical data is a thematic method of analysis. We have analyzed excerpts from our empirical data using our theoretical perspectives. The results of our study have shown what extra adaptations and special support special teachers use in the work of students who have phonological dyslexia. The informants have told us that they use, among other things, digital tools for reading development, phonic faces, phonics, and the Bornholm model to support the students in their reading development. It has also emerged in our study that intensive teaching regarding phonological awareness is important for students with phonological dyslexia. The results also show that special teachers work both segregating and inclusive in their instruction, depending on the individual and individual needs, which can be assumed to be both a relational and categorical way of working. The informants told us that they work closely with the class teacher and that they have regular reconciliations to discuss and plan the teaching for students in need of support.

  • 46.
    Aleryd, Alexandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Almgren, Marika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läs- och skrivsvårigheter i årskurs F-3: Lärares arbetssätt2020Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är viktigt att kunna läsa och skriva i vårt samhälle och forskning har visat på olika faktorer som skulle kunna ligga till grund för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Vi har ute på fält sett elever som har svårigheter med att läsa och skriva och utifrån den litteratursökning vi har gjort har vi inte kunnat hitta forskning som visat hur ett förebyggande arbete kan se ut i form av arbetssätt vilket vi kommer att undersöka vidare i.

    Syfte: Syftet med studien har varit att undersöka hur några lärare i årskurs F-3 resonerar kring arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter, vilka arbetssätt lärare använder sig av samt hur lärare anpassar sin undervisning för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien kommer också undersöka hur lärare uppmärksammar elever som har läs- och skrivsvårigheter.

    Metod: Studien är en kvalitativ undersökning som har genomförts med semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat nio lärare på tre olika skolor i Sverige.

    Resultat: Studien har bland annat visat vilka arbetssätt som lärare använder sig av varav det mest centrala var olika sätt att undervisa i bokstavsinlärning och ljudningsmetoden. Studien har även visat hur lärare anpassar sin undervisning till elever som har läs- och skrivsvårigheter där respondenterna individanpassar läsläxor, använder sig av intensivläsning samt fonomix i samråd med speciallärare. Vidare har studien visat hur viktigt det är att variera sina arbetssätt för att motivera eleverna. Hur lärare uppmärksammar läs- och skrivsvårigheter är beroende av lärarkompetens och respondenterna uppmärksammade läs- och skrivsvårigheter på olika sätt där ett sätt var att titta efter olika varningssignaler och genom kartläggningar. Ett sätt för respondenterna att motivera sina elever var uppmuntran och att ge beröm.

  • 47.
    Alexandersson, Ida
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Drama i förskolan: Att främja språk- och kommunikationsutveckling2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med mitt examensarbete har varit att redogöra för förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att använda sig av dramapedagogik i förskolans verksamhet. I studien har jag utgått från det sociokulturella perspektivet, där fokuset ligger på individens och gruppens interaktion med varandra. Med hjälp av perspektivet ges individen även möjligheten till att klargöra tankar, känslor och handlingarna som människan i det sociala samhället sammandrabbas med.

    Studien är en kvalitativ metod där jag har använt mig av fokusgruppsintervjuer. De här fokusgruppsintervjuerna har tillfört ett rikligt insamlat material som jag därefter har analyserat med utgångspunkt från den tidigare forskningen samt med hjälp av Mia Marie Sternudds (2000) fyra dramapedagogiska perspektiv som även de har tillfört en god grund till mitt analysarbete.

    Utifrån analysen har det därefter kommit fram resultat på mina problemformuleringar som studien grundar sig på. Jag har genom resultatet som framkommit fått en djupare förståelse för hur man kan använda sig av drama i förskolans verksamhet, samt hur förskollärare väljer att använda sig av drama för att främja språkutvecklingen. Det framgår även under studiens gång att det krävs både utbildning och mod från förskollärarens sida att agera i samband med drama för att det ska få en så betydande roll som möjligt för dramats utförande i förskolan.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Alfredsson, Anna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Olsson, Ida
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kroppsspråk, skrämselretorik och retoriska argument: En observationsstudie av den retorik lärare använder sig av i grundskolans tidigare år2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Vi har valt detta ämnesområde då vi under våra verksamhetsförlagda utbildningsperioder iakttagit att de lärare vi följt använt sig av olika retoriska tillvägagångssätt i sin undervisning. Vi vill därför studera hur det ser ut i grundskolans tidigare år mer generellt, vilka olika retoriska tillvägagångssätt lärare använder sig av. När vi började läsa in oss på ämnet retorik fick vi tidigt upp intresset för de tre retoriska argumentationssätten; logos, ethos och pathos. Att det dessutom saknas mycket forskning om hur lärares retorik bidrar till undervisningsområdet har gjort att uppgiften att berika detta fält blir alltmer angeläget.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka vilken retorik lärare använder sig av i grundskolans tidigare år. Med grundskolans tidigare år avser vi förskoleklass upp till årskurs 5. Retorik kan vara alltifrån hållning och gester till användandet av retoriska argumentationssätt.

    Metod:

    Vi har valt att använda oss av observationer i vår studie eftersom detta tillvägagångssätt ger oss möjlighet att studera tyst kunskap, till exempel i form av kroppsspråk och gester. Vi har observerat tio stycken olika lärare i deras elevgrupper. Vi presenterar resultat och analys av sex stycken av dessa.

    Resultat:

    Vi har kommit fram till att retorik är en stor bidragande faktor i hur väl lärare lyckas fånga sina elevers engagemang och intresse i undervisningssituationer. Med hjälp av goda retoriska verktyg kan läraren ge elever möjlighet till ett bättre lärande. Majoriteten av de lärare vi observerade använde sig av ett tydligt kroppsspråk och flertalet gester i sin undervisning. Det argumentationssätt som var mest frekvent förekommande var logos. Ethos förekom inte lika frekvent som logos gjorde och pathos användes endast av ett fåtal lärare vid sporadiska tillfällen. Vid de tillfällen när dessa tre argumentationssätt användes var eleverna engagerade i undervisningen genom att ställa frågor samtidigt som ljudnivån i gruppen var svag. Vi har även kommit fram till att skrämselretorik påverkar undervisningen negativt då den hämmar elevernas initiativförmåga till att delta aktivt i undervisningen

  • 49.
    Alfredsson, Annika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    ”Du behöver inte uppfinna hjulet – det är redan uppfunnet”: en kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattningar av Singaporemodellen2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Singapore modellen är en matematisk undervisningsmodell med ett problemlösande förhållningssätt som grundats i hur Singapore lägger upp sin matematikundervisning. Ett naturligt intresse för hur Singapore undervisar har växt tack vare deras kontinuerligt höga resultat i nationella undersökningar såsom TIMMS (Trends in International Mathematics and Science Study) och PISA (Programme for International Student Assessment). Undervisning efter Singaporemodellen samt det tillhörande läromedlet Singma ökar i Sverige, dock har modellen som internationellt kallas ”Singapore Math” ej forskats på i någon större utsträckning.

    Syfte: Studien syftar till att belysa grundlärares uppfattningar om matematikundervisning efter Singaporemodellen.

    Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där nio lärare som arbetade efter Singaporemodellen intervjuats efter en semistrukturerad intervjuguide. Alla intervjuer utom en utfördes via zoom (videosamtal). Den intervjun som utfördes med ett fysiskt möte spelades in via audio, de övriga spelades ljud och bild in på videosamtalen. Intervjuerna transkriberades och i studien analyseras de tematiskt. 

    Resultat: Lärarnas uppfattningar om hur de arbetade med Singaporemodellen sammanföll på flera vis. Alla lärare beskrev en undervisning som grundande sig i problemlösning och hur de arbetade efter läromedlet Singma. Lärarrollen beskrevs som med utforskande och lösningsfokuserad. Lärarna var enhälligt positiva till modellen i helhet, de utgick även från och visade full tillit till modellens tillhörande läromedel med argumenten att det var ett välbeprövat och forskningsbaserat material. Det beskrevs hur Singaporemodellen möjlig gjorde att eleverna blev utforskande och resonerande och att all ny kunskap introducerades med hjälp av olika representationsformer. Utmaningarna lärarna uppfattade var färre men sammanföll dock väl med varandra. Majoriteten beskrev hur arbetet med modellen krävde ett högt tempo där lärarens traditionella genomgångar nästintill uteblev. Det beskrevs även hur det vid införandet av Singaporemodellen krävdes ansträngning av lärarna att förändra sitt förhållningssätt och syn på lärande. Flera lärare vittande även om utmaningar då arbetet med konkret material ökat, vilket bidrog till en stökig situation i klassrummet där lek i stället för lärande förekom.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Alfredsson, Elin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nej, här bestämmer vi tillsammans!!: Maktpositioner i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Makt är något som sker överallt, t.ex. i leken, i arbetslaget, mellan barn och vuxna och det kan ske mellan vilka personer som helst. Att vara i en grupp kan vara en utmaning för både barn och vuxna då alla har olika viljor och meningar. För barn kan detta vara extra svårt då de har lite kunskap om vad makt är. Makt är alltså något man kan se i barngrupper och detta behöver uppmärksammas betydligt mer. Om alla skulle bli mer medvetna om makten som sker mellan barn och barn samt barn och vuxna skulle man kunnat arbeta med det på ett annat sätt. Om arbetet kring makt hade utmanats så skulle barn känna att förskolan är en säkrare miljö.

    Syfte: Syftet med denna studie är att synliggöra makten som uttrycks i barngruppen. Jag intresserar mig även för de olika formerna av makt som kan framkomma i olika leksituationer.

    Metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom kvalitativ metod där jag har observerat samspelet mellan barn i olika gruppkonstellationer i stora barngruppen och små grupper. Jag valde att observera två timmar om dagen i fem dagar för att få syn på olika grupper och konstellationer då alla 20 barn inte är på förskolan samtidigt, och om de då skilde sig beroende på hur gruppen såg ut.

    Resultat: Resultatet visar att makt pågår hela tiden oberoende av gruppens storlek. Barn hittar olika sätt att utöva makt på, verbalt och icke verbala handlingar. Man kunde även se att personalen utan att själva reflekterar över det, har makt över barnen. Oftast syntes det om barnen inte lyssnade.

1234567 1 - 50 of 2157
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf