I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv.

I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet.

Föreliggande studie har genom kvalitativ forskning med utgång i systemteorin syftat till att kartlägga den enskilda missbrukarens väg till missbruksbehandling. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedermera analyserats.

Missbrukare utgör en särskild kategori i socialtjänstlagen. Därtill står det att finna i lagrum 3 kap 1 § (SFS 2001:453) att socialtjänsten genom uppsökande verksamhet ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Därtill även informera om socialtjänsten i kommunen och genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

Resultat har påvisat att det i första hand är missbrukarens anhöriga som stöttar dem till kontaktsökande vad gällande behandling. Studien har därtill även påvisat att missbrukaren i första hand inte vänt sig till socialtjänsten utan sökt sig till andra instanser.

Respondenterna i studien har samtliga haft enskilda agendor vad gällande uppnådd drogfrihet. Vad som dock förefallit signifikant bland deltagarna har varit en strävan om bättre relationer med sin familj.

Ytterligare en av studiens slutsatser är att socialtjänsten bör utöka sin informationsspridning till kommuninvånare om att missbruksbehandling finns att tillgå och hur hjälpen är utformad.

Syftet med vår studie var att beskriva, jämföra och analysera hur företrädare för olika yrkesverksamma i gymnasieskolan ser på sina erfarenheter av skolans arbete med att hjälpa elever som har psykiska problem samt med insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos elever. Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats genom intervjuer då vi ville få olika yrkesverksammas uppfattning om arbetet med psykisk ohälsa i skolan. Vi intervjuade sex personer från två gymnasieskolor som representerade olika yrkesgrupper. I den forskning vi använt oss av framkom det att samverkan och handlingsutrymme var viktiga komponenter gällande skolans arbete med psykisk ohälsa. Det framkommer i vår studie att Elevhälsan har en central roll i arbetet med psykisk ohälsa hos elever, men även andra yrkesgrupper framhålls som viktiga. De olika yrkesgrupperna samverkar med varandra i arbetet med psykisk ohälsa och hur samverkan fungerar tycks påverka de yrkesverksammas handlingsutrymme i arbetet.

Our study aims to problematize and examine how social workers perceive social service treatment of clients who identify them self as LGBTQ. We have chosen to analyze the social workers´ answers based on a norm-critical and social constructivist perspective. The study is based on five interviews with employees working in social services with different target groups. We have examined how they relate to LGBTQ issues arising at work. We also explored whether social workers acquired a LGBTQ perspective and norm-critical approach through their initial training and any further training through their employment. The social workers emphasize that it is very important to treat the clients without preconceptions. In summary the results shows that the five social workers do have a willingness to work with LGBTQ issues and norm critical theories. But these issues get lower priority due to time constraints. They also expressed a desire for more knowledge and training in LGBTQ issues as this is something that is missing. However the social services require tools, knowledge, time and resources to be able to meet their clients' needs

Det är vanligt att undersköterskor arbetar under svåra omständigheter på äldreboenden. De utsätts för påfrestningar som leder till en ohälsosam arbetsplats. Enligt flera forskningsrapporter har det visat att den bristande patientsäkerheten inom vården är ofta hög och detta är ett problem som även finns på äldreboenden (Handler et al., 2006; SKL, 2011; Hughes & Lapane, 2006). Studiens huvudsakliga syfte var att kritiskt granska brister i undersköterskans arbetsmiljö och hur det påverkar patientsäkerheten. Frågeställningarna för studiens syfte var: 1. Vilka är de bristande faktorerna i undersköterskans arbetsmiljö på äldreboende? 2. Hur påverkar bristerna i arbetsmiljön patientsäkerheten på äldreboende? Vi intervjuade sex undersköterskor som arbetar på två olika äldreboenden. Studien genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide, intervjufrågorna var uppdelade i två huvudteman: arbetsmiljö och patientsäkerhet. Materialet som samlades in genom intervjuerna bearbetades sedan med hjälp av tematisk analysmetod. Fyra teman utkristalliserade sig: personalbrist, stress, kommunikationsbrist och skriftliga rutiner. Resultatet visade att personalbristen var utgångspunkten för andra följande faktorer såsom stress och kommunikationsbrist. Undersköterskorna saknade skriftliga rutiner för hur arbetet ska utföras och hur personalen ska förhålla sig till säkerheten. Slutsatsen blev att organisationen har en avgörande roll för hur arbetsmiljön och patientsäkerheten kommer att utformas framöver. För att stärka och skapa en fungerande vård- och omsorgssektor krävs det kanske att ledningen förbättrar struktureringen och kommunikationen i arbetet med undersköterskorna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.

I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.

De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieus

habitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.

Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen. De berättade att ekonomin inte har varit ett större problem, men däremot var de missnöjda med att man inte tog hänsyn till deras psykiska ohälsa efter de hemska upplevelserna i deras hemland. Våra informanter menade även att det svenska språket, kulturen och arbetet är alla viktiga bakgrunder för att de ska kunna känna sig delaktiga i samhället.

Genom vårt resultat kan vi dra slutsatser om att samhälleliga och politiska åtgärder måste tas när det gäller integrationsprocessen. Det första som borde göras är att förbättra emigranternas tillgång till psykiatrisk hjälp, med tanken på att deras psykiska ohälsa har haft största inverkan på deras integration. Detta menar informanterna när de berättar att de önskade stöd ifrån samhället för att kunna underlätta de förhållanden som de anser förbättrar deras välmående. En lyckad integration bör byggas på samspel mellan samhället och emigranten för att de ska kunna anpassa sig i samhället och detta är självklart en förutsättning för att befrämja emigranternas roller i samhället.

Syftet med studien var att belysa och analysera förekomsten samt betydelsen av ytliga samtal för äldre. Syftet var också att undersöka vilken betydelse ytliga samtal kan ha i äldres vardag och om det kan bidra till att skapa sociala gemenskaper. Utifrån syftet har studien haft följande frågeställningar: Hur kan ytliga samtal beskrivas och vad förmedlas i dessa samtal? Vilken betydelse har platsen för att skapa ytliga samtal? Hur kan ytliga samtal och platsen tillsammans bidra till att skapa sociala gemenskaper för äldre? Studien har en kvalitativ ansats och den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är kritisk realism. Det empiriska material är inhämtat på en kommunalt driven lunchrestaurang. Sju deltagande observationer har genomförts, med cirka fyra informella intervjuer vid varje observationstillfälle. Vidare har fyra formella intervjuer genomförts, dessa har varit kvalitativa intervjuer; en kombination mellan semistrukturerad och ostrukturerad intervju. I samband med observationerna har dessa dokumenteras genom fältanteckningar, dessutom har alla formella intervjuer transkriberats. Respondenterna är män i åldrarna 40-90 år som lever ensamma i eget boende. Studiens resultat visar att det finns utvecklade sociala relationer på restaurangen som kan kategoriseras som tunna nätverksband. Resultatet visar också hur dessa sociala relationer kommer till uttryck och betydelsen av dessa nätverksband i förhållande till platsen. Resultaten har analyserats i förhållande till studiens teoretiska ram och tidigare forskning. Studiens slutsatser är att det ytliga samtalet har en betydelse för äldre att skapa sociala gemenskaper. Det visar även på att platsen har en betydelse, både ställt som sig själv men även i samverkan med det ytliga samtalet, för att skapa dessa gemenskaper. Platsen bidrar till att tunna nätverksband utvecklas och det ytliga samtalet bidrar till denna utveckling och håller dessa sociala relationer levande. En ökad förståelse om det ytliga samtalets betydelse skulle i socialpedagogiskt arbete kunna bidra till att hitta nya vägar för att förebygga socialt utanförskap och i arbetet med att utveckla mötesplatser för äldre.

Syftet med studien var att studera äldre människors, boende i särskilt boende, känsla och upplevelse av egen livskvalitet. Frågeställningarna för studien var "Vad främjar och hindrar känslan och upplevelsen av livskvalitet hos äldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever äldre hög livskvalitet" och " Hur har känslan och upplevelsen av livskvalitet förändrats efter det att man flyttat till ett särskilt boende". Valet av begreppen, välbefinnande, tillfredsställelse och lycka, är gjord utifrån Bengt Brüldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar således på Brüldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.

Studien har en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sex äldre personer boende i särskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser. Ett induktivt förhållningssätt anammandes där kategorier, taxonomier och teman plockades fram. De kategorier som framträdde främst var hälsa, betydelsefulla relationer och social samvaro med andra, övriga kategorier som nämndes av informanterna var trygghet/otrygghet, ekonomi samt ödmjukhet.

Studien visar liknande resultat som tidigare bedriven forskning, nationellt som internationellt. De likheter som framträtt är att en god hälsa är en bidragande orsak till en ökad känsla och upplevelse av livskvalitet, men också betydelsen av nära och goda relationer till familj och vänner. Vidare lyfts betydelsen av goda levnadsvillkor så som ekonomi upp av informanterna. Likväl lyfter informanterna vikten av fritidsaktiviteter men också tidigare erfarenheter från livet. Det som framträtt som mest intressant i analysen är vår tolkning av att äldre är ödmjuka, vilket kan påverka deras känsla och upplevelse av egen livskvalitet genom att de ej alltid kan med att fråga om den hjälp eller det stöd de är i behov av.

Det finns enligt oss grund till att finna arbetssätt inom socialt arbete med äldre för att bibehålla och främja känslan och upplevelsen av egen livskvalitet bland äldre under de åren de är boende i ett särskilt boende. Detta utifrån analysen där vår tolkning visar på att äldres ödmjukhet kan komma att påverka känslan och upplevelsen av egen livskvalitet negativt.

An equal mix of organizational cultures is important for a successful implementation process. The aim of this study was to examine the implementation of a new working method in psychiatric hospital wards, representing different cultural characteristics. Descriptive quantitative data were collected at two hospitals (intervention and control). The results revealed one ward characterized by a mix of organizational cultures. This ward, compared with other intervention wards, showed the best results regarding patient assessed empowerment and participation. The result shows tentatively that organizational culture may have an impact on the implementation processes.

Purpose The purpose of this study is to identify what is practiced during collaboration exercises and possible facilitators for inter-organisational collaboration.

Design/methodology/approach Interviews with 23 participants from four exercises in Sweden were carried out during autumn 2011. Interview data were subjected to qualitative content analysis.

Findings Findings indicate that the exercises tend to focus on intra-organisational routines and skills, rather than developing collaboration capacities. What the participants practiced depended on roles and order of arrival at the exercise. Exercises contributed to practicing leadership roles, which was considered essential since crises are unpredictable and require inter-organisational decision-making.

Originality/value The results of this study indicate that the ability to identify boundary objects, such as injured/patients, was found to be important in order for collaboration to occur. Furthermore, lessons learned from exercises could benefit from inter-organisational evaluation. By introducing and reinforcing certain elements and distinct aims of the exercise, the proactive function of collaboration exercises can be clarified.

Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.

Vi harutgåttfrån två frågeställningar:

1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.

2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?

Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal. Vidare visade resultatet att dessa stödinsatser var av stor vikt för konfidenterna, och att detta i sin tur skapade en känsla av meningsfullhet hos diakonerna.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.

Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur myndigheter och organisationer agerar för att integrera ensamkommande barn in i det svenska samhället efter att de fått uppehållstillstånd/asyl. Metoden som användes var av en kvalitativ ansats och innehåller tre intervjuer och två dokument. Vid analysen användes tematisk analys och kvalitativa innehållsanalys. Det teoretiska ramverket bestod av begreppen integration, marginalisering och socialisation. I resultatet framkom det sju teman som var att främja integrationen, sysselsättning, barnens egen delaktighet, religion och kultur, åsikter, delaktighet samt kunskap om skyldigheter. I det som kom fram i slutsatsen var att God man, känna en delaktighet samt inneha en sysselsättning främjade integrationen var viktiga faktorer för de ensamkommande barnen. Religionen framkom dels kunna vara en begränsning och dels en möjlighet för den individuella integrationen. Rättigheterna och skyldigheterna som framställdes var bland annat delaktighet i sitt asylärende samt en möjlighet att påverka detta, organisationernas och myndigheternas skyldighet att ta ansvar för att skapa en fungerande integration.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medlingsverksamheterna i Sverige framställs av en svensk myndighet. Det handlar om hur aktörerna lyfter fram medling, och om vilka behov av förändringar som finns runt medling som verktyg i det brottsförebyggande arbetet. Mina två frågeställningar handlar om hur aktörerna ser på medling och vad som krävs för att medling ska fungera mellan alla led inom de olika myndigheterna. Genom arbetet har jag använt mig av begreppet reparativ rättvisa, samt visat hur den skiljer sig från den retributiva rättvisan. Den reparativa rättvisan handlar om att reparera en skada, vilket är ett av medlingens syften och där gärningspersonen samt offret ges möjlighet att mötas i medling. Den retributiva rättvisan innebär att gärningspersonen och offret träffas i rättssalen.

Jag har använt mig utav socialstyrelsen rapport "

Medling vid brott avseende unga lagöverträdare". Den handlar om hur kommunerna arbetar med medling, men är också en analys av behovet om att stödja medlingsverksamheterna. Genom rapporten lyfts det även fram om problemområden och framgångsfaktorer.

Metoden jag använt mig av är Michel Foucaults diskursanalys. Resultatet i analysen handlar om de diskurser jag identifierat genom rapporten. De jag lyfter fram är att medling framställs som både en möjlighet och ett problem. Jag finner en övergripande behovsdiskurs, en kunskapsdiskurs och en administrativ diskurs. Därefter lyfter jag även fram en ekonomisk diskurs som inte är lika tydlig, samt skyldigheter och rättigheter inom diskurserna.

Syftet med studien är att beskriva och söka förståelse för hur anhöriga till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning upplever bemötandet från professionella inom socialtjänsten. Fokus ligger på de kunskaps- och relationsaspekter som kan sägas ligga till grund för professionellas bemötandekompetens. Att belysa dessa bemötandefrågor kan väcka diskussion kring att det bör finnas en djupare etisk medvetenhet hos de professionella. Då den medvetenheten ger en rikare förståelse för anhörigas situation samt en insikt i vad ett gott bemötande handlar om vilket även eftersträvas allt mer i dagens välfärdssamhälle. De frågeställningar som studien baseras på är: Hur beskriver anhöriga begreppet bemötande? Vilken betydelse har den professionellas kunskaper inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för de anhörigas upplevelse av bemötandet? Vilken betydelse har den professionellas förmåga att kunna skapa en relation, för de anhörigas upplevelse av bemötandet? Metoden som används i studien har en kvalitativ ansats och utgår ifrån fokusgruppsintervjuer. Som teoretisk utgångspunkt valdes symbolisk interaktionism som tillsammans med begreppet bemötande förklarar och analyserar bemötandets betydelse vid samspel mellan individ och professionell. Resultatet redovisas, analyseras och reflekteras över med hjälp av studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. Studiens resultat visar att informanterna upplever bemötandet från de professionella som otillräckligt då det inte stämmer överens med informanternas beskrivningar av begreppet bemötande. Resultatet visar även att informanterna upplever att de professionella saknar direkt kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet åskådliggör att samtliga informanter upplever att de inte blir lyssnade till samt att informanterna känner sig maktlösa. I resultatet framkommer att informanterna upplever att förutsättningen för att kunna skapa en relation med de professionella inte har infunnit sig, då informanterna påtalar att de tvingats byta handläggare vid flera tillfällen. Slutsatsen är att professionellas kunskaper inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt professionellas förmåga att kunna skapa en relation, har stor betydelse för de anhörigas upplevelse av bemötandet

Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen. För att samla in vårt material har sex stycken enskilda kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har analyserats och bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att personalgruppen beskriver identitetskapande som något socialt format med och av individens kontext. De beskriver också att hemmaplanslösningar kan bidra till en stärkt identitetsprocess genom deras arbetsmetoder, människosyn och sätt att vara.

Vår tolkning och slutsats blir att personalen anser sig i sitt arbete med hemmaplanslösningar kunna påverka ungdomars identitetsskapande i en positiv riktning. Eftersom studien har ett personalperspektiv hade vidare forskning kring ett ungdomsperspektiv varit intressant att genomföra.

Thee purpose of this study was to examine what helps in counseling against women victims of domestic violence, and how to identify empowerment in their experiences? It is a qualitative study using semi-structured interviews where the collected material is based on five interviews. The group we studied is victims of domestic violence who had taken part of counseling. The interviews were based on an interview guide that sought answers to women´s experience of counseling. The interviews were analyzed with the help of theories of support, domestic violence and empowerment. The analytic method used is Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), which means that the text develop categories and themes. The themes in the analysis became” the profession´s impact on women´s experience of counseling, the importance of relationship to the experience of counseling and the significance of the support for the women´s process of empowerment. The result shows that security, trust and distinctness are essential to a good relationship between the women and the social worker. For this to be possible, we see that the required skills, knowledge and experience of working with domestic violence and the consequences it brings. A good relationship can in turn give confirmation and insight and thus give rise to women´s process of empowerment.

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling. Intervjufrågorna har bildats utifrån dessa 3 frågeställningar:

1. Hur går en behandling tillväga rent praktiskt?

2. Hur har livet påverkats av Ibogain-behandling?

3. Vilken syn har informanterna på Ibogain-behandling?

I analysen söktes gemensamma nämnare och skillnader i informanternas svar, uppdelat i de tidigare nämnda frågeställningarna. Sedan tolkades denna information med hjälp av litteratur, observationer och egna tankar.

I studien ges en mycket samstämmig syn på att utan Ibogain-behandling hade troligtvis inte informanterna varit i livet idag.

Resultatet visar tydligt på att informanterna upplever att de fått en mycket bättre livskvalité efter behandlingen.

Av de uppgifter som framkommit i studien anser vi att Ibogain är att rekommendera.

Ca 1,3 miljoner personer i det svenska samhället beräknas vara anhörig till någon med ett kemiskt beroende. Samstämmig forskning har upprepade gånger visat att konsekvenserna aven sådan livssituation kan vara förödande och att stöd kan behövas för att de anhöriga ska kunna förbättra sin situation. Trots det negligeras anhörigas behov av stöd världen över ochdet stöd som erbjuds är i många fall bristfälligt.Studiens syfte var att utifrån anhörigas individuella upplevelser analysera behovet av stöd hos vuxna anhöriga till personer med kemiskt beroende och att sätta detta i relation till vad samhället erbjuder för stöd. Med hjälp av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer tog vi del avfyra anhörigas berättelser om hur det kan vara att leva vid sidan av någon med ett kemiskt beroende och vad för stöd de ansåg sig behöva för att klara av sin situation. Den teroetiska utgångspunkten baserades på Copingteorin med de tillhörande begreppen konstruktiv/destruktiv coping samt begreppet Socialt stöd. Dessa användes för att kunna analysera eventuella bakomliggande orsaker till behovet av stöd samt vad både professionella och informella stöd kan betyda. Vårt resultat visade att de anhöriga på grund av familjemedlemmars beroendeproblematik hade anammat destruktiva beteendemönster och att flera stödformer varit betydelsefulla i deras process att förändra sin situation. Vi fann även att de anhöriga var i behov av att bli uppmärksammade som grupp i samhället. De hade upplevt att många professionella hjälporganisationer saknade tillräckliga kunskaper för att kunna hjälpa dem och ansåg utbudet av stöd vara bristfälligt. Vi anser att kunskap om vad beroendeproblematik kan innebära för anhöriga behöver höjas inom alla serviceområden och att resurser behöver läggas på att utveckla fler möjligheter till stöd.

The centre of Child and Youth Studies at University West works strategically with other regional research environments and institutions that study children, youths and young adults. The goal of our research centre is to spread knowledge about the social conditions under which children and young people live, thereby strengthening their position in society. Collaboration with external research environments is one of the ways that our research domain works to reach that goal. Partnerships are formed through a model that strives to create good conditions for both our research and that of our partners. This model is grounded in a dialogue between research partners who work together to select areas of interest and formulate hypotheses. These research projects are financed equally by the university and our partners. The following report is the result of one of  these research partnerships.Advanced industrial society has been replaced by a society based upon knowledge and information where industrial work/manufacturing becomes less common. Västervik is one of the small towns in Sweden whose main industries have closed down or severely decreased their workforce during the last few decades of great structural change. The groups in the job market that have been most affected by these changes are young men and women, something which is evident in the high unemployment rates among the young population. The purpose of this study was to investigate young people’s own experiences and thoughts regarding their own situation as jobseekers in the municipality of Västervik. How do they see themselves and the situation they find themselves in? The narratives were collected in the form of 18 in-depth interviews with young men and women between the ages of 19-25, all them registered at the job center in Västervik. In the report different aspects of their situation are discussed, such as: the young people’s relation to their hometown, their thoughts on the meaning and value of work, the role of education, the economic, social and emotional consequences of unemployment, and their experiences of taking part in various programs for unemployed. The narratives we have encountered can be seen as having some general validity in the sense that many of their experiences are probably shared by other unemployed young people in other locations in Sweden, but Västervik is also a specific town with a specific history and specific conditions.The young men and women have an ambivalent relationship to their hometown. On the one hand they want to start a life in the same location, but on the other, the future there is seen as very uncertain. Many of those interviewed would like to have the kind of industrial jobs that their parents have and grandparents experienced, but which are nowadays less and less common. The norm of a fulltime job is strong among the young men and women – something which strengthens the image of the evident dissonance between their seemingly traditional dreams and intentions and the structures of possibilities the municipality and community suggest for them. Connected to this are the ways the young people must relate to the postindustrial demands of employability – which means the ability to enterprise and market oneself on a competitive market. These demands presuppose abilities that are more likely to be socialized and practiced in certain social environments rather than in others, and the majority of the young men and women interviewed have a background in aworking class environment where these values and approaches are far from selfevident.The socioeconomic marginalization that these young people experienceresults in much curtailed possibilities for a period of youthful experimentation aswell as for an expected adulthood. Being unemployed means one has difficulty ingaining the status of an adult, but due to economic shortages, there are also limits to how much they can take part in this experimental lifestyle that characterizes youth. The young men and women’s situation can thereby be seen as a grey zone; they are neither young nor adults in the normative sense. In some of the narratives the young people express critical thoughts with regard to the social conditions that their difficult situation can be related to. By extension, expressing these thoughts and stating their opinion can be strengthening and mobilizing for them, both as individuals and as a group. Insights may be gained about unemployment as a shared experience rather than as a personal failure

This paper discusses narratives from young unemployed working class men and women, living in a small Swedish town located outside the emerging economic regions. Like in many other European countries the rate of unemployment among youth is disproportionally high in Sweden. The empirical work the study is based on consists of a sample of in-depth interviews with men and women in the ages of 19-24, conducted during 2014. The main research question of the study is about how young unemployed people experience and reflect upon their own situation. Industrial societies have turned post-industrialand this is reflected in the social structure of the communities that for decades used to be dominated by industries and smaller factories. The labor market has undergone major structural changes during the last four decades. Since the cultural and social identity of the working class traditionally has been closely connected to an intergenerational continuity where foundational elements are defined by work and a belonging to the local community, the situation of unemployment means that the identities as well as the community are forced to be reimagined. The narratives from the young men and women in our study can be seen to reflect social and cultural changes that have taken place on a structural level concerning the labor market, the education system and alsothe changed conditions for the formation of social identities. We make use of Margaret Archers concepts contextual discontinuity and contextual incongruity in understanding and discussing these tendencies.

This paper discusses narratives from young working class men, living in a small Swedish town located outside the emerging economic regions. Like in many other European countries the rate of unemployment among youth is disproportionally high in Sweden. From a broad material of in-depth interviews with unemployed young people the issue of masculinity in relation to work is an emerging, though not always specified or articulated, theme. Industrial societies has turned post-industrial. The labor market has undergone major structural changes during the last four decades and since working class masculinity traditionally has been closely connected to wage labor and to the ability to provide for oneself as well as for others - being the main breadwinner of the family - masculinity is forced to be re-imagined. In the ongoing construction of identity and young masculinity, nostalgic images of a recently lost way of life where employment meant hard labor but also a durable and respected position in the community, are retold. Parallel to these narratives and sometimes in opposition to them, there are also wishes and dreams of alternative ways of relating one's own role, identity and masculinity to a different set of work ethics where neither wage labor nor traditional masculinity need to form it´s stable categories.

AbstractPurposeThe purpose of this study was to investigate how young women and men perceive the Internet as a phenomenon and what role and meaning they ascribe to the Internet as an arena for defining themselves and for shaping their identity.Methodology/approachThe empirical data consist of narratives written by Swedish adolescents. Using content analysis the analysis was carried out in three steps: (1) finding categories and themes, (2) calculation of statistical differences in category frequencies, (3) a theoretically informed interpretation of central themes, using Bourdieu's concept of different forms of capital, and Giddens' concept of "pure relations."FindingsThe narratives exemplify how computer literacy and technological competence can be converted into social, cultural, and symbolic capital. Gender differences occur both in statistical differences between category frequencies in girls' and boys' narratives and in the interpretation of central themes. But there are also several examples that show more complex and contradictory tendencies, exceeding or transformative of gender differences and hierarchy.Originality/valueThis study considers adolescents' own perspectives on an arena of great importance. The analyses have been performed both qualitatively and quantitatively, which gives a nuanced picture of young people's self-defining experiences on the Internet.

The focus of this presentation is on work integrated learning in higher education that takes place in a cultural context different to that which the student is accustomed to. In higher education internationalization is often stated as a central vision both in relation to education and research. This is commonly expressed in policy documents in statements such as working for an open and border crossing university and having a distinct international perspective in all forms of higher education. The research project “Work integrated learning from the perspective of internationalization” is designed to highlight some of the conditions that surround such visions by examining learning in international settings from students' experiences of practice-related activities abroad. This involves activities that are directly work-oriented or field work carried out within the framework of a university course and / or a bachelor thesis. In the project we are thereby examining students' situated learning and thus highlight the contextual practice community they can access in an international environment. This includes both specific and more general aspects of learning in which different aspects are highlighted. Specific training related to special education programs focus on the development of professional identity while generally learning affects students from all programs in which learning outcomes such as wider perspectives and critical thinking are included.Our research focus is of exploratory nature where the approach is to examine students’ experiences of practice-related learning from the perspective of internationalization. This is being researched from three relating aspects. • Emotional and identity transformational aspects of learning. What does it mean to be in a relatively unknown social environment and there be faced with work-related tasks? What kind of interpretations and understandings of the situations occur? • Communicative aspects of students' practice-oriented learning – the importance of language and cultural codes. • Comparative aspects of students’ learning – the importance of comparisons for perspective taking and development of knowledge.Previous researched has been done on students’ practice-related learning in the field of work integrated learning. The forms of practice-oriented learning are of various kinds. It may be learning through the use of practical training related to establishing a profession-specific knowledge and identity. Other forms are the use of direct working connections or cultural settings outside the university through project work in course moments and / or for a bachelor thesis. What is common to these various forms is an endeavor of higher education to make the arena and cultural settings outside the university to a direct part in students’ learning. Given that the internationalization of higher education has increased, it is important also to examine students’ learning in various international contexts. The relevance of this can be found in theories of learning particularly those focusing on the contextual meaning from the idea that learning originates from the experience of interaction with the environment. Social aspects such as the relational and dialogic qualities are central already in the work of Vygotsky (1962) but according to Cooper (2008), it is only recently that this has been researched from an international perspective.

Method

The study is based on qualitative interviews with post graduate students who have completed internship or field work abroad. We have conducted in depth interviews using a guide with thematic questions focusing on emotional, communicative and comparative aspects of work integrated learning abroad. When processing the raw information the interviews were digitally-recorded and transcribed verbatim. The sample includes 12 in depth interviews, three students from each four different departments (social work, teacher, health promoter, cultural studies and engineering) at a smaller Swedish university. Another category of material is the interviewed student’s written reports from their field work. A content-analysis is performed on all parts of the material according to the three mentioned aspects. The analysis is abductive, which means that it uses theoretical concepts in making sense of the material, but is also sensitive to the participants' own ways of conceptualizing their experiences and learning. Common as well as unique features in the students' stories will be presented and discussed and considered in regard to the students' personal, institutional and cultural contexts.

Expected Outcomes

Preliminary analysis suggest in line with previous studies that the interviewed students' experiences of practice-related learning in a different cultural context show linkage with the phenomenon of sojourning which means taking up temporary residence in another culture. The previous, more linear psychological explanatory model of "adapting" the self in a new country to study or work does not suffice to explain the students' various experiences and learning in their field of study/professional development or on a more general. Our primary analysis of the material rather indicate that these processes are best understood as a complex web of shifting links between mastery of communication, social interaction and personal development. It is the management of this web which gives the result of cross-cultural adaptation and renegotiation of the "identity". As previous studies in the field have shown, personal, educational and psychological factors are as important as organizational and social-cultural factors for influencing the learning outcome (Qing et al 2010). And when it comes to identity formation practice related learning abroad also shows deeply personal transformative possibilities (Ryanand & Viete 2009).

References

Cooper, G. (2008) "Assessing International Learning Experiences: A Multi-Institutional Collaboration". In: Phi Kappa Phi Forum/ Vol. 88 Qing, G., Schweisfurthb, M. & Daya, C. (2010) "Learning and growing in a 'Foreign' Context: Intercultural Experiences of International Students" In: A Journal of Comparative & International Education. Vol.40, No. 1. Ryan, J. & Viete, R. (2009) “Respectful interactions: learning with international students in the English-speaking academy”. In: Teaching in Higher Education, Vol. 14, No. 3 Vygotsky, L. (1962) Thought and language. Cambridge: MA: M IT press

The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. 

Då barn som lever med sin frihetsberövade förälder i anstalt, är ett i Sverige, relativt outforskat område, ville vi undersöka personalens erfarenhet av att arbeta med dessa mödrar och barn.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur personalen beskriver sina erfarenheter av att arbeta med intagna kvinnor och deras medföljande barn. Syftet är även att undersöka och diskutera hur personal i anstalt beskriver sina eventuella resurser för att hantera mödrar och deras medföljande barn i anstalt.

Studien är en kvalitativ studie som utförts genom att samla in empiri i intervjuer. Vi utförde nio halvstrukturerade intervjuer med personal på en anstalt i södra Sverige under en veckas tid. Därefter har intervjuerna transkriberats samt analyserats genom meningskoncentrering. Den vetenskapliga utgångspunkten var hermeneutiken som vi använt som ett redskap genom hela vår analysdel för att tolka samt förstå den insamlade datan. De teoretiska utgångspunkterna är anknytningsteorin samt det socialpedagogiska perspektivet.

Vårt huvudresultat i studien är att kriminalvårdspersonalen saknar resurser på olika nivåer i bemötandet och hanterandet av intagna mödrar och deras medföljande barn. Vissa känner oro för att de äldre barnen blir understimulerade och att de förlorar en social interaktion och stimulans som de hade fått om de hade vistats utanför murarna. När det kommer till de riktigt små barnen, så upplever personalen inte att dilemmat är lika stort, men i båda fallen så använder man sig av anknytningsteorin som förklaringsmodell till varför barnen ändå skall vistas i anstalt. Vad resultatet ändå visar på är att trots dilemmat med barn i anstalt så anser personalen att lösningen är kanske ändå den bästa utav två onda ting, det vill saga att barnen befinner sig där med sina mödrar. Då alternativet skulle innebära en separation mellan barnen och mödrarna.

Vad som också framkom i vårt resultat utifrån personalens beskrivning är att frågan om barn skall vistas i anstalt eller ej, möjligtvis inte hade varit ett problem om man inte såg barn och mor som en enhet. Detta visar tydligt på att barnens respektive mödrarnas individuella behov inte ses som separata och att de individuella behoven därför inte kan tillgodoses. De problem som uppstår i vardagen blir då att mödrarna inte har möjligheter att delta i behandling och utbildning på anstalten utan att det blir mer likt en förvaring där de bara "sitter av" sitt straff. För barnen får detta konsekvenser i att de äldre barnen löper risk att bli understimulerade och går miste om social interaktion med andra barn samt stimulans som är anpassad efter deras behov. För de små barnen verkar inte problematiken vara lika överhängande

.

Resultatet pekar på bristen av resurser för personalen i att kunna hantera intagna mödrar och deras medföljande barn i anstalt

. Det finns en efterfrågan hos personalen i en resurs som är specialiserad inom området barn och familj, vilket hade löst mycket av de utmaningar som personalen förväntas hantera i mötet med mödrarna och barnen.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levt med en partner med missbruksproblematik beskrev sin situation. Studien har haft en kvalitativ ansats och den valda metoden i undersökningen var semistrukturerade intervjuer där fem kvinnor deltog. Analysmetoden som användes var meningskoncentrering och intervjuerna analyserades i förhållande till relevant forskning och det socialpsykologiska perspektivet. Studiens resultat visar att de som utvecklar ett medberoende har någon form av dysfunktionalitet i primärfamiljen. Detta ligger i linje med mycket tidigare forskning inom området. Resultatet visar även att kvinnor som levt i sådana relationer utvecklar olika strategier för att hantera sina liv, en del var medvetna och en del omedvetna. Dessa strategier utvecklades av den emotionella påverkan som uppkommer av att leva med en missbrukande partner. De dominerande kännetecknen som respondenterna gav uttryck för var stress, oro och ångest. Den mest framträdande strategin var att försöka få kontroll för att minska den känslomässiga påfrestningen. Kvinnorna beskrev sina förhållanden med en dubbelhet, både euforiskt och destruktivt. Studiens resultat kan leda till ökad kunskap vilket kan bidra till en ökad förståelse för människor som präglats av missbrukets konsekvenser. Detta kan bland annat leda till att de som befinner sig i sådana relationer snabbare kan få stöd och förstå att de inte är ensamma. Den ökade kunskapen kan även minska tabubeläggningen som missbruksproblematik för med sig.

I used qualitative interviews and interviewed five informants to gain a deeper understanding of Muslim women and Muslim perception of equality in a Western country. To be able to answer my questions, I used the thematic approach. My results showed three different themes. What I came up with is that Muslim women's perception of equality in a Western country experienced differently. The informants saw their own religion as something very significant. Religion provides a freedom to move outdoors, education, work and so on. What may be the premise to be Muslim woman is that one must have some garments to be able to move around in public. Some informants claim that Islam has a very important role but in very different ways in different individuals. It was important to emphasize that religion arranges rights for them. Different household chores like cooking and taking care of the kids have nothing to do with Islam but more about culture and tradition. One of the reasons may be that you meet different people who have different views, different interpretations when it comes to the various religious standards, especially woman's roles. This leads on to the women begin to embrace the new changes that take place and the different processes that occur question about just woman's ways of life. It parted widely across informants when it came to certain issues. Some informants could not understand or accept certain things in religion. What all informants agreed was that family life was very important because it is even safe zone. The informants also mentioned that gender roles are still with some families where the woman is at home and the husband is out of work. But the process of globalization has led some religious interpretations have been made, one example is some Muslim women have been able to go out to work and that man has been able to take on more responsibilities at home. In some informants put one family in the first place and themselves in the alternative, if the family was safe, it was them too it. This was something that most of the informants mentioned. The informants rely more on their surroundings than themselves. If one is in a certain way, as expected by others, it leads to you getting good responses and this response is very important for the environment.

Bakgrund:

2013 ansökte 3852 ensamkommande barn om asyl i Sverige. Sverige är ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande ensamkommande barn. Kommunen har ett ansvar för boende, mottagande, stöd och omsorg om dessa barn. De är ingen homogen grupp utan alla har sin egen berättelse och erfarenheter både från flykten och under asylprocessen.

Syfte:

Syftet med studien är att undersöka vad ensamkommande barn upplevde för centrala faktorer för att klara processen att fly från hemlandet och asylprocessen i Sverige sett ur ett copingperspektiv.

Metod:

Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod. Insamlingen av data har skett genom nio stycken halvstrukturerade intervjuer.

Resultat:

I resultatet presenteras olika centrala faktorer vid flykten från sitt hemland och också under asylprocessen. Det mest centrala för respondenterna var att ha ett uppsatt mål. Resultatet visade också vikten av familjen och att ha en tro på framtiden. Det var också viktigt att känna en meningsfullhet vilket kunde se ut på olika sätt. Under asylprocessen var det viktigaste att aktivera sig, vara med kompisar, skolan och att lära sig det svenska språket. Svenska språket beskrevs som väldigt viktigt för att känna sig delaktig att kunna påverka sin situation och för att få en känsla av tillhörighet

This is a qualitative study designed to investigate how professional support group leaders talk about their role as supervisor of support groups for children and adolescents with problematic home situations. We also examine how these supervisors talk about the method they use and how they talk about the individual child. We have chosen critical discourse analysis to help us explore if there are different ways to talk about these territories. Our questions are:

• How does the support group leader talk about his role?
• How does the support group leader talk about the method?
• How does the support group leader talk about the individual child?

The theories we have chosen to use in the analysis of our material is Aaron Antonovsky's Sense of Coherence and social constructivism. We have, as mentioned, chosen to do a qualitative study using semi-structured interviews conducted with seven active support group leaders at three different support group organizations. We transcribed the interviews and coded them separately and then went through the coded material together. The analytical method we have chosen is discourse analysis focusing on Norman Fairclough´s critical discourse analysis. Along with Fairclough´s three-dimensional model, we analyzed the interviews at the following levels: text practice, discursive practice and social practice. Based on our purpose and our questions we managed to distinguish six different discourses, within each territory we found two discourses that stood in contrast to each other. In the territory "How the support group leader talks about his own role," we found the knowledge discourse and the playful discourse. In the territory "How the support group leader talks about the method" we were able to discern a discourse view of the method as complete and a view of the method as adaptable. In the territory "How the support group leader talks about the individual child" we found the discourse about the perception of the child as a subject and the perception of the child as an object. These discourses were put together to constitute two discourse chains which showed two different orientations of the support group leader. We then analyzed these discourse chains our theories and questioned them based on how the two different types of leader’s we located could affect the method’s design and the children participating in support groups. The study concludes with a part in which we compare our results with earlier research within this field followed by suggestions for further research.

Syftet med studien är att undersöka ungas syn på ansvar gentemot individen och samhället. Förhoppningen är att ska studien öka förståelsen för individuellt och kollektivt ansvar och hur detta förhållningssätt till ansvar påverkas av en individualistisk livssyn. Studiens frågeställningar var;

 Hur ser unga på kollektivt ansvar idag?

 Upplever unga ett ansvar till den andre i ett individualiserat ett samhälle?

För att undersöka detta använde vi oss av Baumans tankar om det individualiserade samhället, samt Buaman & Donskis teorier kring moralisk avtrubbning. Vi använder oss också av Nicolas Rose governmentality för att se individens relation och påverkan av samhället. Och Giddens teorier om livspolitik och tredje vägen politiken.

Vi har genomfört 6 stycken kvalitativa forskningsintervjuer för att undersöka detta. Intervjuerna tolkades med en fenomenologisk/hermeneutisk ansats, för att analysera dem använder vi "the constat comparitive method" som analysredskap. Urvalet utgjordes av unga mellan 20-25 år, vi eftersträvade en jämn könsfördelning, vi tog inte hänsyn till några andra urvalspremisser.

Resultatet visade att informanterna hade en ganska enhetlig syn kring kollektivt ansvar, att det var viktigt att hjälpa dem som hade det sämre än dem själva. Det var svårare att se innebörden av sitt personliga ansvar till den andre, det var snarare samhällets gemensamma ansvar att säkerställa en välfungerande välfärd där alla ska ha möjlighet att få hjälp. Vi hittade ingen som hade en tydlig individualistisk tanke kring synen på ansvar. Vi anser att detta kan bero på att informanterna har präglats av landets tidigare politiska historia som fortfarande influerar en allmän värdering om en kollektiv ansvarsfullhet

Aim: The education system in Sweden has not yet formed a sustainable way into higher education and lifelong learning for students with intellectual disabilities. Discussions on inclusive education nationally in society are ongoing but few concrete examples have yet been implemented. This presentation will present experiences from the first attempt to organize and provide courses for students with intellectual disabilities within higher music education in Sweden. Methods: Two courses were given at the Academy of Music in Malmö, Lund University in 2010 and 2011. The content of the first course focused on the history of music, rhythm and ensemble playing. The second one focused on Opera as an art form with both process and product as means of learning. Results & Conclusions: The experiences show the students' capability to develop and enhance musical expression. However, questions concerning (a) the quality of music education currently available to students with ID, (b) pedagogical approaches in the academy, (c) rules for admission to higher education and (d) different attitudes to widening participation within the academies has emerged and need to be processed.

In this study we have examined in which way the horse is used in Equine Assisted Therapy, and what effects the treatment staff experience and describes that the interaction with horses has on girls who self-harms. Our Empirical data was collected through qualitative methods such as interviews, participant observation and informal interviews with a total of six different informants, from five different activities with Equine Assisted Therapy for girls who self-harms. In the analysis we have assumed symbolic interactionism, a theory focusing on the human as a social being, where the self-image alters in the social interaction with other human beings. We interwove this theory with the Biophilia hypothesis, an explanatory model concerning human’s relationship to animals and nature.

The conclusions we have found in the results are:

• Equine Assisted Therapy is a complementary treatment comprises both horseback riding and exercises which is not based on the horseback
• Equine Assisted Therapy almost always involves three parts, the therapist, the client and the horse. The therapist constantly interpreters the horse to get information about the clients senses tuning.
• The horse can be especially useful for sexual abused girls. It can be used as a help for the client in relaxation exercises, and can be a help for the client in body awareness recovery.
• Equine Assisted Therapy contributes to increased self-confidence, self-esteem and altered self-image
• The horse has not the ability to lie, which results in a completely honest relationship between the horse and the human.
• Both the ambient environment and just interacting with the horse can be calming and anxiolytic for the client.     

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet. En annan slutsats är att mötesplatsen innebär möjligheter för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap genom inflytande, praktiska uppgifter och samvaro. Det finns hinder beroende på den enskildes dagsform, rädsla för kategoriseringoch att lokalen inte handikappanpassats. En tredje slutsats är att en dimension av delaktighet och gemenskap framträder som innebär att vara engagerad till en plats med en upplevelse avdelad identitet, att vara Zonare. I slutet av uppsatsen förs en diskussion om vilken betydelse studien kan ha för socialpedagogisk och diakonal praxis.

The aim of this article is to describe how experince-based knowledge can be made visible by giving some examples of how this has been done in Swedish social welfare services, in collaborations between social services agencies and research and development (R&D) units. These examples will be linked to theories and discussed in relation to different research utilisation models. By using one of these models, it is argued that R&D activities can broaden the concept of evidence-based practice and help brigde the gap between research and practice.

Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.

The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:

1) What are the motives for students to choose this kind of education?

2) What kind of expectations did the students have before they started the program?

3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?

4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?

The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.

Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises. 

Artikeln handlar om hur välfärdsorganisationer och deras tjänstemän kopplade till aktivitets- och sysselsättningsåtgärder agerar i mötet med den enskilde och vilka berättelser som skapas om individerna. Artikeln diskuterar hur projektdeltagaren omgärdas av en fortgående medikalisering och en social fragmentisering, där projektdeltagarens problematik reduceras och där individens egen röst tycks få ett begränsat utrymme.

Huvudsyftet med vår studie är att undersöka och analysera hur personal i hemtjänsten upplever sin arbetssituation samt vad relationerna till arbetskamrater respektive brukare kan ha för betydelse för denna upplevelse. Vi har därför valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, som bygger på intervjupersonernas egna upplevelser av sin verklighet. Vårt övergripande perspektiv på studien är socialpedagogiken. Den teoretiska ramen består sociala nätverk, samt begreppen gemenskap och tunna nätverksband. Datamaterialet som insamlats har kodats, kategoriserats, tematiserats och analyserats i förhållande till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Vår studies resultat pekar på att personalen inom hemtjänsten upplever att de har ett bra och givande arbete, där kontakten med brukarna upplevs som mycket positiv och som själva anledningen att gå till arbetet. Personalen beskriver även att arbetsgruppen har stor betydelse och att det är till sina arbetskamrater som de vänder sig för att få stöd. Studiens resultat visar tydligt att relationerna är viktiga för individens uppfattning av sin arbetssituation.

Syftet med studien är att undersöka om moderata politiker anammat en mer nyliberal diskurs i frågor om arbetslivet. Om så är fallet, kan vi utläsa det i politikernas sätta att tala och skriva om dessa frågor?

Mad utgångspunkt i Guy Standings definition av begreppet prekariatet och den bild av samhällsutvecklingen han beskriver i boken med samma titel ställer vi följande frågor:

•Hur talade Moderata politiker om arbetsmarknadsfrågor, 1991 och 2010?

•Hur har diskursen rörande arbetsmarknadsfrågor förändrats mellan 1991 och 2010?

För att besvara dessa frågor har vi använt metoden CDA, kritisk diskursanalys, som till skillnad från andra diskursanalysmetoder lämpar sig för ideologisk text. Diskursanalys som metod innebär också att vi anammat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Vi har i vår diskursanalys undersökt hur Moderata samlingspartiet, senare Moderaterna, framställt sin ideologi i partiprogram och idéprogram från åren 1984 och 2010, samt hur de formulerat sig i motioner angående arbetsmarknadsfrågor under samma tidsperiod. Vidare har vi jämfört hur diskursen förändrats över tid.

Vi kan se att partiet i ord gått från en relativt tydlig vision för framtiden till en mer diffus beskrivning av samtiden. Dessutom har Moderaterna 2010 en retorik som mer vänder sig till en större del av befolkningen än den mer konservativa inriktningen mot de övre samhällsskikten i 1984 års partiprogram från moderata samlingspartiet.

Vi tolkar detta som att partiet sökt anpassa sin retorik för att vinna stöd hos fler grupper i samhället, man har inte via den nya diskursen ändrat sin politik lika mycket som man sökt påverka värderingar i samhället och den offentliga diskursen. Vi upplever att Moderaterna varit framgångsrika i sitt projekt. Samhället präglas idag av en utbredd individualism och ett allt otryggare arbetsliv där tillfälliga anställningar till tvivelaktiga villkor snart är mer regel än undantag.

Purpose - The purpose of this article was to identify and study common incentives for teamwork.

Design/methodology/approach - The study was designed as a case study. The case consists of teamwork at a univer-sity hospital. At the hospital, ten psychiatric teams were studied for a period of four years (2008-2011). Each team was followed for 12–18 months. Data were collected through interviews (n = 48) and observations (n = 52) of the teamwork at treatment conferences.

Findings - The common incentives identified consist of shared responsibility, appreciation and long-sightedness. The incidence of a silent contract is highlighted as an explanation for the team's cohesion.

Research limitations/implications - The study is conducted in a public organisation within one field. The results should therefore be interpreted with some caution.

Practical implications - The study is useful for practitioners to understand the importance of common incentives as a collective driving force. By developing well-adapted common incentives, the practical work can be developed, refined and improved.

Originality/value - The significance of common incentives and the unspoken contract in the team is identified.