Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 5182
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarrepalo, Tytti
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Delwér, Ghazal
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Estetik som metod och innehåll i förskolan2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Estetiska uttrycksformer används i förskolan som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Hur ser förskolans verksamhet ut när barnen får möjlighet att utrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer? Studien undersöker på vilket sätt estetiska uttrycksformer används i förskolans verksamhet samt på vilket sätt pedagoger själva uttrycker att de arbetar estetiskt inom förskolans verksamhet.

    Syfte: Det här examensarbetet undersöker pedagogernas uppfattningar om estetik som metod och som innehåll i deras arbete med att utveckla barns kommunikation och skapande genom olika estetiska uttrycksformer.

    Metod: Studien är kvalitativ med utgångspunkt i fenomenografin. Det fenomenografiska perspektivet valdes utifrån studiens syfte, vilket var att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring fenomenet estetik och vilka faktorer de själva uttrycker kan påverka val av estetiska aktiviteter och uttrycksformer i förskolan. Genom inspelade intervjuer med pedagoger har studiens empiri samlats. Materialet har därefter transkriberats, analyserats och presenteras i form av studiens resultat.

    Resultat: Resultatet visar att estetik används i förskolans verksamhet både som metod och innehåll i varierande omfattning men även som en kombination av båda. Pedagoger beskriver egna kunskaper, erfarenheter, sitt intresse och förhållningssätt som avgörande faktorer när det gäller användning av estetik i förskolan. Pedagoger använder estetiska aktiviteter som olika metoder för att uppnå annat men saknar oftast syfte och mål med själva estetiken. Avsaknad av syfte och mål gör att omfattningen av dokumentationen och utvärderingen varierar vilket i sin tur kan påverka barns möjligheter att vidareutveckla och fördjupa sina kommunikativa förmågor och färdigheter genom estetiska uttrycksformer i förskolan.

  • 2.
    Abassi, Rufia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Ehrenborg, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Unga kurdiska kvinnor: svenska & kurdiska normer inom familj och samhälle2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Abbas, Batool
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Dahlbom, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elevers uppfattningar om lässtrategier och läsdebut: en kvalitativ studie utifrån ett livsvärldsfenomenologiskt perspektiv2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt den svenska läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket, 2017) ska elever lära sig olika sorters strategier som de kan ha användning av på olika sätt vid läsning. Tidigare forskning visar att elever använder sig av ett antal olika lässtrategier, men inte alltid så medvetet. Det är heller inte alltid som en strategi hjälper eleven i hens förståelse. Lässtrategin kan snarare göra det svårare för eleven att förstå en text. När vi startade upp vårt arbete märkte vi att det finns en lucka i svensk forskning, där man intresserar sig för elevers uppfattningar om lässtrategier. Därför anser vi att det då förefaller intressant att ta reda på mer om hur elevers uppfattningar om lässtrategier är i ett svenskt sammanhang.

    Syfte: Syftet med vår studie har varit att undersöka elevers uppfattningar och användande av lässtrategier i årskurs 3. Det innefattar också elevers uppfattningar om sin läsdebut.

    Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod som bottnar i den livsvärldsfenomenologiska ansatsen. Empiri har samlats in genom både enskilda intervjuer och gruppintervjuer med elever från sammanlagt fyra skolor, varav tre kommunala och en friskola, i tre olika kommuner.

    Resultat: Resultatet av vår studie visar att elever har olika uppfattningar om både lässtrategier och läsdebut. Eleverna använder inte längre lässtrategierna ur undervisningsmodellen "En läsande klass" på samma sätt, som när de befann sig i årskurs 1. Detta eftersom eleverna nu har en uppfattning om att de inte längre är i behov av att tillämpa de strategierna vid läsning. Eleverna har likartade men också olika uppfattningar gällande användandet av en eller flera lässtrategier. De lässtrategier som eleverna mest använder är "be om hjälp" och "läsa om", men det framkommer även andra strategier som "googla svåra ord", "läsa bokens baksida", "använda bilder" och "hoppa över text". Studiens resultat visar även elevernas olika uppfattningar om deras upplevelser av läsutveckling och läsdebut. De flesta elever uppfattar sin läsdebut som ansträngande, eftersom den enligt dem handlade mycket om att avkodningsförmågan skulle automatiseras. Eleverna har även positiva uppfattningar om sina upplevelser gällande läsdebuten, då eleverna uppger att de kände en trygghet när de kunde ta reda på ny information på egen hand genom läsning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Abbas, Batool
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Törnqvist, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1 och 2: en kvalitativ studie utifrån några lärares perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det övergripande syftet med vår studie har varit att undersöka vilka undervisningsmodeller lärare i årskurs 1 och 2 använder, för att utveckla elevers läsförståelse och hur dessa modellers strategier undervisas av lärarna. En undervisningsmodell innehåller ett antal läsförståelsestrategier som elever ska kunna tillämpa vid läsning (Skolverket, 2016a).

     För att besvara våra frågeställningar valde vi att ta hjälp från tidigare forskning och litteratur, som behandlar olika modeller inom området läsförståelse. I denna kvalitativa studie har semistrukturerade intervjuer med fem lärare, som arbetar på tre olika skolor i årskurserna 1 och 2 inom samma västsvenska kommun, samlats in. Dessutom har observationer av de fem lärarnas läsförståelseundervisning fungerat som underlag för vår studie. I vår studie betonar de medverkande lärarna att det är olika från lärare till lärare hur man tar sig an en undervisningsmodell. Vilka läsförståelsestrategier som ligger i fokus beror på elevgruppens behov och förutsättningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Abbas, Jufoon
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nelson, Lina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Blyga barn i sociala situationer: Pedagogers strategier för att inkludera blyga barn i förskolan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag uppmanas barn på förskolan att ta för sig och göra sig hörda, detta för att bli en del av gemenskapen. Blyga barn på förskolan tenderar att bli osynliga vilket leder till att de har svårt att bli delaktiga. I vår studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att inkludera blyga barn i förskolan.

    Syfte: I denna studie undersöker vi hur förskollärare arbetar för att blyga barn ska känna sig inkluderade i sociala situationer.

    Metod: Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio verksamma pedagoger på fem olika förskolor. Vi kontaktade cheferna på varje förskola via mejl innan vi skickade ut vårt missivbrev. Efter samtycke från studiedeltagarna spelade vi in våra intervjuer som sedan transkriberades och analyserades.

    Resultat: Resultatet av vår studie är att blyga barn har svårt att bli delaktiga i förskolan och inkluderas endast i vissa situationer. Att det finns olika strategier som pedagoger kan ta till för att stödja dessa barn har visat sig genom tidigare forskning. Dock behövs utbildning till pedagoger för att de ska bli medvetna om dessa strategier då det framkommit att utbildning inom området inte tillhandahålls. Det är också situationsbundet när barn blir blyga, vilket visar att barn är blyga i vissa miljöer eller sammanhang men inte i andra. Barn som är blyga går miste om upplevelser och erfarenheter på förskolan som andra barn får till sig, vilket innebär att de riskerar att gå miste om utvecklingsmöjligheter och att hamna utanför gemenskapen.

  • 6.
    Abbas, Rasha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Kurbegovic, Dijana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    En uppsats om hur anknytning och självkänsla samverkar med mobbningsbeteendet bland tonåringar2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har mobbning alltmera börjat upplysas. Mobbning sker ofta i skolorna i form av trakasserier, kränkningar, verbalt och fysisk våld. Denna studie syftar till att undersöka samband mellan mobbning, anknytning och självkänsla, och vilken sätt anknytning och självkänsla samverkar med mobbning. Resultat kring mobbning i denna studie har visat att det finns samband mellan självkänsla, anknytning och mobbning. Vidare visade analyser att mobbningsbeteende var signifikant mer frekvent hos pojkar än hos flickor. Regressionsanalys visade dock att endast självkänslan har en samverkan på mobbning hos pojkar, medan hos flickor, hade både anknytning till föräldrar och självkänsla  en samverkan på mobbning.

  • 7.
    Abdallah, Hiba
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Abdallah, Mariam
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Bortglömd och bortgift: En litteraturstudie av pojkars och mäns position i hederskultur i Arkan Asaads Stjärnlösa nätter2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Arkan Asaads Stjärnlösa nätter(2012) är en roman som beskriver livet för tonåriga Amar som kommer från en kurdisk familj, med en far som är överordnad och starkt dominerande i familjen. Romanen belyser tydligt vilka förväntningar som finns på Amar i släkten och hur heder och skam och allt vad det innebär är det som styr i samhället. För att rädda samt bevara familjens heder och för att Amars far ska bli stolt över honom så var enda utvägen att han skulle gifta sig med sin kusin Amina utan egen vilja.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar och mäns position inom hederskultur skildras i Arkan Asaads Stjärnlösa nätter.

    Teoretisk bakgrund: De teoretiska ramverken som ligger till grund för denna studie är Connells (2008) maskulinitetsteori och det intersektionella perspektivet och dess maktstrukturer. Vi använder oss också av Schlytter och Rexvid (2016) definition av heder och skam samt Hanssons (2010) beskrivning av heder på individ- och gruppnivå.

    Metod: Vi har valt att göra en närläsning av verket, där vi kommer att analysera samt tolka den, för att tolka den på bästa sätt kommer vi att stödja oss på hermeneutiken, tolkningsläran. Vi gör en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att vi fokuserar på specifika delar av verkets innehåll och de delar som är relevanta i denna studie är patriarkala maktstrukturer inom familjer, hederskultur och skam.

    Resultat: Analysen visar att Asaad (2012) skildrar män och pojkar i familjer med hedersrelaterade värderingar och normer som dominanta, aggressiva, hotfulla och våldsamma. Läsaren får också en inblick i den traditionella familjeordningen i Amars familj och den består av Casim med högsta status, mamman som är underordnad pappan och sönerna med högre status än dottern. Men resultatet visar också att Amar är ett offer för hederskulturen då han efter påfrestningar och påtryckningar tvingas gifta sig med sin kusin och tvingas glömma bortegna målsättningar i livet -- allt i hederns namn. Analysdelen visar hur heder och skam präglar Amars familj. På så sätt visar analysen att skam och heder går hand i hand i familjer med hedersrelaterade värderingar och normer, vilket Amars släkt har. Skammens roll är betydligt större och har mer inflytande över familjen än vad kärlek och respekt har. 

  • 8.
    Abdallah, Hiba
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Abdallah, Mariam
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Stereotypa manliga och kvinnliga egenskaper i We hunt the flame: En litteraturstudie ur ett genusperspektiv2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hafsah Faizals We hunt the flame från 2019 är en roman vars berättelse utspelar sig i Arawiya, en värld inspirerad av Ancient Arabia (en värld som fanns innan Islams uppkomst). I berättelsen får vi följa Zafira, en 17-årig kvinna som på grund av samhällets normer får klä ut sig till man, en berömd jägare. Romanen belyser tydligt Arawiyas samhälleliga normer och vad som förväntas av det manliga respektive det kvinnliga könet. För att få chansen att rädda sin hemstad var enda alternativet för henne att klä ut sig till en man eftersom om någon hade vetat om hon var kvinna hade hennes prestationer och hjältelika gärningar blivit fråntagna henne.

    Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur Zafira Bint Iskandar i We Hunt the Flame skildras utifrån ett genusperspektiv och de rådande könsnormerna i romanens värld. Vi ska undersöka om hon är en normbrytare eller inte.

    Teoretisk bakgrund: De teoretiska ramverken som ligger till grund för vårt arbete är Yvonne Hirdmans teori om genusordningen och Maria Nikolajevas motsatsschema.

    Metod: Den valda metoden för detta arbete är en närläsning, vi gör en karaktärsanalys på Zafira för att se hur hon framställs i boken, utifrån Hirdmans genusteori. Vidare stödjer vi oss på den kvalitativa tolkningsmetoden, det hermeneutiska synsättet, men även Nikolajevas motsatsschema.

    Resultat: Analysen visar att Arawiya är ett mansdominerat patriarkalt samhälle där kvinnan är underordnad mannen. Zafira får på grund av omständigheterna dölja sin könstillhörighet för att kunna försörja sin familj. Det gör hon genom att bete sig på ett stereotypiskt maskulint sätt. Genom våra teoretiska utgångspunkter har vi mött en kvinnlig karaktär som kritiserar ett samhälle som begränsar kvinnan, och som bryter mot stereotypiska egenskaper genom att agera på ett sätt som anses vara manligt. I Arawiya är kvinnors positioner begränsade där de inte kan exempelvis bli kalifens efterträdare eller styra ett land. Genom analysen får vi se tydligt hur Hirdmans genusordning bekräftas i Arawiya. Zafira beskrivs ha typiskt manligt kodade egenskaper som att vara självständig, stark, modig, beskyddande och folkets försörjare. Dessa manligt kodade egenskaper är det som stärker hennes mansroll som hon intar då. Trots detta så betyder det inte att hon inte framställs som kvinnlig, då hon gör det i viss mån. Hon betraktades vara sårbar och visar även rädsla vilket är en typiskt kvinnlig egenskap. Det vi har kommit fram till är att protagonisten Zafira Bint Iskandar uppvisar kritik mot genusordningen och bryter mot könsnormerna i Arawiya och faller framförallt i den manliga kategorin i stället för den kvinnliga.

  • 9.
    Abdallah, Mouna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Skogsberg, Tim
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Elevernas förståelse av likhetstecknet: ”Vad blir?” eller ”Lika mycket som”?2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föreliggande studie är en kartläggning inför ett utvecklingsarbete inom undervisningen för likhetstecknets relationella betydelse. Behovet identifieras utifrån att likhetstecknets betydelse lyfts som en vanlig missuppfattning som hindrar elever att lösa algebraiska ekvationer. För att bättra stödja elevernas algebraiska kunnande finns behov av ett sådant utvecklingsarbete. 

    Syfte: Utifrån syftet att fördjupa vår förståelse i skillnaden mellan likhetstecknets operationella respektive relationella betydelse bland elever på mellanstadiet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar:

    • På vilket sätt förstår eleverna likhetstecknet?

    • Vilka möjliga kritiska aspekter behöver urskiljas för att utveckla elevernas relationella förståelse av likhetstecknet?

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar har vi genomfört standardiserade tester med elever på mellanstadiet på två olika skolor. Av de elever som genomfört testerna har uppföljande intervjuer genomförts med ett urval på sju elever med syftet att fördjupa vår förståelse i elevernas uppfattning av likhetstecknets betydelse. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. 

    Resultat: Sammanställningen av resultatet visar att elevernas förståelse av likhetstecknets betydelse varierar och kan grupperas i operationell, relationell och på god väg mot relationell förståelse av likhetstecknet. Kritiska aspekter som ringas in för att elever ska utveckla den relationella förståelsen är bland annat att det ska vara lika stort värde på vardera sida om likhetstecknet och att räkneoperationerna kan förekomma på båda sidor om likhetstecknet. En majoritet av eleverna som deltagit i denna studie uppvisade en operationell förståelse, vilket problematiseras i denna studie eftersom tidigare forskning som presenteras i vår studie påstår att svårigheter i att lösa algebraiska ekvationer härleds tillbaka till den operationella förståelsen av likhetstecknet. Därför kommer den kartläggning som genomförts i studien användas som ett avstamp för vårt planerade utvecklingsarbete; en Learning study där vi genom varierad undervisning som utgår från kritiska aspekter erbjuder elever goda möjligheter för att utveckla sina kunskaper inom likhetstecknets relationella betydelse. 

  • 10.
    Abdallah, Narjiss
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Madeline Miller’s Feminist Retelling of Circe: Turning a Cruel Witch into an Empowering Enchantress2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Abdallah, Nour
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nyman, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Naturvetenskap i förskolan: en kvalitativ studie om förskollärares syn på naturvetenskap i förskolan2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har syftat till att ta reda på hur pedagoger tänker kring arbetet samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Under vår undersökning har vi utgått ifrån olika övergripande frågeställningar som vilka arbetssätt pedagoger utgår från när det gäller naturvetenskap i förskolan, vad ser pedagoger för möjligheter att arbeta med naturvetenskap i förskolan samt vad för svårigheter pedagoger ser med att arbeta med naturvetenskap i förskolan? I studien utgick vi från den kvalitativa metoden där åtta intervjuer utfördes på två olika förskolor. Intervjufrågorna var öppna för att försöka fånga in så mycket av de intervjuades upplevelser och tankar kring ämnet naturvetenskap. Resultaten i studien visar att pedagoger har olika tankar om hur man arbetar med naturvetenskap samt att pedagoger arbetar på ett varierat sätt. När det gäller arbetsformen fann vi fyra subkategorier, att arbeta med begreppsförståelse, att ha spontana och planerade aktiviteter, att barnen ska upptäcka själva och att uppmuntra barnen till att lära sig genom sociala samspelet.Vi kom även fram till att det finns olika möjligheter samt svårigheter med naturvetenskap somexempelvis att ha en skog nära kan vara en stor möjlighet eftersom det kan underlätta pedagogers arbete. Svårigheter som kan uppstå är att om det förekommer brister på kunskaphos pedagoger kring ämnet naturvetenskap kan detta innebära att det blir svårt att lära barnen om naturvetenskap. Det blir svårt att exempelvis att svara på frågor.

  • 12.
    Abdallah, Rosanne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hajdar, Nushin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ett språkutvecklande arbetssätt inom religionsundervisning: En kvalitativ intervjustudie på mellanstadiet2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I dagens samhälle har mångfalden i klassrummen ökat vilket har medfört att elevers olika erfarenheter och världsbild möts samman i klassrummen och därmed i religionsundervisning. I tidigare vetenskapliga studier har det visat sig att lärare upplever religionskunskapsämnet som ett känsligt och utmanande ämne där flertalet lärare hade olika åsikter om ifall man ska ha dialoger och diskussioner om religion i religionsundervisning. Lärarnas olika åsikter och arbetssätt bidrar och påverkar elevernas ämneskunskaper och språkutveckling och är därför en viktig faktor för elevernas kunskap- och språkinlärning.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser av religionskunskapsämnet samt hur lärare arbetar språkutvecklande i religionskunskapsundervisningen på mångkulturella skolor.

    Metod: Metodvalet för denna studie grundar sig i kvalitativa samtalsintervjuer och har utförts utifrån en semistrukturerad intervjuguide där fem lärare från olika mångkulturella skolor har deltagit.

    Resultat: Resultatet visade att lärarna upplever att elevernas engagemang till religionskunskapsämnet påverkar undervisningen och bidrar till interaktion mellan eleverna och lärare i undervisningen. Samtliga lärare uppgav att de arbetar på ett varierande och språkutvecklande arbetssätt där fokus ligger på begrepp som religionsämnet berör. Det framkom i studien att lärare stöttade och involverade elevernas erfarenheter i klassrumsdiskussionerna trots att de är medvetna om att religionskunskapsämnet kan vara ett känsligt ämne för eleverna.

  • 13.
    Abdul Fattah, Nabila
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Meyner, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Nästan som i verkligheten: ungdomar som tittar på dokusåpa2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Abdulahovic, Emina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Nemec, Iris
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Socialt samspel och säkerhet: en kvalitativ studie utifrån brandmäns föreställningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen. För att hon skall må bra krävs det att det råder en god arbetsmiljö där en viktig faktor för detta är att hon skall känna en fysisk och känslomässig trygghet på sin arbetsplats. Brandmän är en yrkesgrupp vars arbetsplats ofta är platsen för en olycka eller brand där stora risker kan förekomma. Det har visat sig att ett fungerande socialt samspel inom arbetsgruppen bidrar till att sannolikheten för personsäkerheten ökar. Med utgångspunkt i syftet att studera och förstå brandmännens föreställningar kring hur socialt samspel påverkar deras säkerhet, genomfördes en kvalitativ studie. Deltagarna i studien var sex manliga brandmän mellan åldrarna 28-46 år som har varit yrkesverksamma i 3-15 år. Samtliga har en svensk brandmannautbildning (SMO). Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet bearbetades och analyserades genom tematisk analys med hjälp av riskhomeostasteorin och FIRO-teorin. Utifrån den tematiska analysen utkristalliserades fyra temata: (1) Upplevd kontroll leder till upplevd säkerhet (2) Vikten av roller i laget (3) Betydelsen av en öppen kommunikation (4) Tillit till varandra. Resultatet visade på att brandmännen upplevde att de kände sig mest säkra på arbetsplatsen när de hade en upplevd kontroll. Resultatet visade även på att de ansåg att det sociala samspelet var viktigt för säkerheten. De faktorer som var utmärkande inom det sociala samspelet var öppen kommunikation, tydliga roller inom arbetsgruppen och tillit till varandra. Slutsatsen som drogs var att brandmännen upplevde att det sociala samspelet har en påverkan på säkerheten.

  • 15.
    Abdulhalim, Fatima
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ungdomars attityder kring hedersrelaterat våld: En enkätstudie om ungdomars attityder utifrån kön och etnisk bakgrund2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Litteratururvalet med fokus på hedersrelaterat våld och ungdomars attityder har gett mig en ram för arbetet och har varit till hjälp vid analys och bearbetning av resultaten. Hirdmans genusteori och Gemzöes definition av etnicitet och kulturskillnader utgör grunden för min studie.Syfte: Det övergripande syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka attityder ungdomar har samt att ta reda på om det finns några skillnader och i så fall vilka, vad gäller ungdomars attityder till hedersrelaterat våld, utifrån kön och etnisk bakgrund.Metod: För syftet som jag nämnt ovan har jag använt mig av en kvantitativ enkätstudie. Empirin består av 405 enkätsvar från gymnasieungdomar. Enkätstudien är genomförd på två gymnasieskolor i två olika kommuner.Resultat: I mina analys har jag behandlat följande kategorier; Attityder till hedersrelaterat våld som ett viktigt ämne, Attityder kring faktorer som ligger bakom hedersrelaterat våld och attityder till att arbeta och förebygga hedersrelaterat våld. Utifrån de empiriska data har jag dragit slutsatsen att ungdomarna anser att det är allvarligt med hedersrelaterat våld och är något som bör förebyggas. Ungdomars attityder till hedersrelaterat våld skiljer sig utifrån kön och etnisk bakgrund. Sammanfattningsvis visar resultaten att flickor anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än pojkar. Även ungdomar med en svensk bakgrund anser att hedersrelaterat våld är mer allvarligt i högre grad än ungdomar med en invandrarbakgrund

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Abdulkader, Daiana
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Kashkooli, Niloo
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Unga män i socialt utsatta bostadsområden: En kvalitativ studie om unga män som begår narkotikabrott2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ur ett socialarbetarperspektiv ämnar studien att utforska vilka levnadsvillkor som kan bidra med att unga män involveras i drogrelaterad brottslighet i socialt utsatta bostadsområden, där frågor om skyddsfaktorer och riskfaktorer är förekommande. Studien använder sig av stämplingsteorin som ett ramverk. Studien använder en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare för att förstå deras perspektiv på arbetet med unga män som påverkas av drogrelaterad brottslighet. Resultaten tyder på att de vanligaste anledningarna till att unga män engagerar sig i drogrelaterad brottslighet är en bristande föräldraroll, bristande motivation samt svart ekonomi och status. Studien visar också att unga män stigmatiseras och stämplas som "droganvändare" och "brottslingar" av samhället. Stämplingarna kan ha en betydande påverkan på deras identitetsutveckling, självkänsla och livsbana. Studien betonar vikten av att kunna förstå de underliggande orsakerna till drogrelaterad brottslighet, istället för att enbart fokusera på unga mäns avvikande beteenden. Således belyser studien det komplexa samspelet som finns mellan sociala sammanhang och drogrelaterad brottslighet bland unga män i socialt utsatta bostadsområden, vilket uppmanar till en mer nyanserad förståelse av frågan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Abdulla, Afrah
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet.
    Readiness or resistance?: Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden2017Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is about newly arrived adult migrants' meaning making and learning in Swedish society during the two years' introduction period, after they have received the residence permit. I have specifically studied Arabic speaking adults' meaning making and learning, by carrying out observations and individual in-depth interviews with 12 migrants. The introduction period consists mainly of three so called introduction measures; the civic orientation course, Swedish for immigrants (SFI), and different work related activities, such as internship at different work places.The results show that etablering is about shaping the newly arrived adult migrants into "good" citizens, through the introduction measures, among other things in the civic orientation course, which is regulated through the policy documents, and which so to say provides meaning to the newly arrived. The "good" citizen has some specific characteristics, which, roughly, are that he or she is independent (and advocates individuality), free, equality thinking, secularized, law-abiding (which includes being honest), responsible, and a "good" parent. These characteristics are expressed in different ways in the civic orientation course, for instance through the course material. The Swedish society is described as something desirable, and different from what is implied to be "Arabic" values and ways of thinking. The idea of the "good" citizen appears to aim at constructing the adult migrants' (and their families') identity, something which many of the study's respondents make a resistance to.As concerns the migrant's new experiences, it is, for example, those which the migrant get through the contact with the Swedish Public Employment Service (SPES) that affect the meaning making in the new society. The meaning which most of the respondents have made of the SPES's measures for them is that this authority only offers "prepackaged" solutions, and does not provide the help or support that they need. Also the experiences which the migrant has in the civic orientation course, and the meaning which "old" migrants give to him or her, play a role when he or she makes meaning of Sweden and Swedes, and of his or her new life situation. Further, it has been shown that it is those experiences that the adult individual has been socialized through, and those which he or she has gained through work or education in his or her country of origin, which affect his or her meaning making in Sweden. It is mostly values which concern child upbringing and religion that lead to a certain understanding and construction of one's new life. These values, when related to the values which are included in the "good" citizen idea, also lead to either a resistance or a readiness towards the meaning giving that is embedded in the "good" citizen notion.

  • 18.
    Abdulla, Afrah
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kursen för samhällsorientering för nyanlända: mobilisering och integration för deltagare2013Ingår i: Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, Lisbeth, Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A., Göteborg: Daidalos, 2013, 1, s. 117-138Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Abed-Al-Mouti, Mahmoud
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gustafsson, Jimmie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Brinner läraren för fysiska aktiviteter så har barnen oftast mycket roligare”: En kvalitativ intervjustudie om fysisk aktivitet på fritidshemmet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Eftersom vi båda har ett stort intresse av fysisk aktivitet är det ett ämne vi brinner för. Som blivande fritidslärare var vi nyfikna på att undersöka vilka uppfattningar fritidslärarna har om fysisk aktivitet och vilka möjligheter det förekommer för eleverna att vara fysiskt aktiva på fritidshemmet.

    Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa fritidslärares uppfattningar kring fysisk aktivitet inom fritidshemmets verksamhet

    Metod: För att besvara frågeställningarna använde vi oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod.

    Resultat: Sammanfattningsvis visar vårt resultat att fritidslärarnas egna intressen har en stor påverkan på vilka aktiviteter som oftast utförs. Det framkommer också att fritidslärarna till viss del planerar de fysiska aktiviteterna utefter barnens intressen men att planeringstiden har en negativ påverkan på hur ofta planerade fysiska aktiviteter genomförs. I samtliga intervjuer nämns det att utomhusmiljön bidrar till stora möjligheter att främja fysisk aktivitet, men att olika skolmiljöer och skolgårdar kan se olika ut och därför måste man förhålla sig till det som finns. Däremot påpekas det att inomhusmiljön skapar svårigheter i att erbjuda fysisk aktivitet förutom några få inslag av exempelvis dansspel. Det som dock är genomgående i våra intervjuer är att samtliga fritidslärare anser att fritidsgympan i idrottshallen är den inomhusmiljö som främjar för fysisk aktivitet.

  • 20.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet, Avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    The perceptual weight of word stress, quantity and tonal word accent in Swedish2018Ingår i: Phonology in Protolanguage and Interlanguage / [ed] Babatsouli, Elena & Ingram, David, Sheffield: Equinox Publishing, 2018, s. 316-341Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Wherever migration or travelling takes place, people need to learn new languages. This learning entails a variety of interlanguages. Irrespective of whether you are a learner or a teacher of a language, you need to decide how to allocate time and effort for learning and teaching into developing different sub-skills of the language. Four skills are considered in second language teaching and learning; listening, reading, speaking and writing. Proficiency in speaking requires sub-competences, such as pragmatic competence, fluency or making a clear pronunciation. Even having each of these sub-competences for speaking require having sub-skills. For example, to have a "good" pronunciation, one needs to well realise segmental features: phonemes, phonotactics, assimilations, and prosodic features: rhythm and intonation. Most of the time, young children learning their first language (L1) as well as additional languages (L2's) acquire these pronunciation skills without formal training and often reach a native-like speech also in additional languages. By contrast, adult learners of an additional language seldom reach nativelikeness in their pronunciation of the language. However, ideally, they still can achieve a fluent, intelligible and well-received pronunciation of the language. The present paper is concerned with the pronunciation of Swedish as an additional language, in particular, three phonemic prosodic contrasts, namely stress contrast, quantity contrast and tonal word accent contrast. We attempt to find out, among these three prosodic contrasts, which is more crucial than the others for making one's speech intelligible. That is, if the second language learner cannot acquire all of them perfectly, which of them should be given more priority in learning and teaching Swedish pronunciation? We also want to study whether or not a pronunciation lacking one or two of these contrasts can still be well understood.

  • 21.
    Aboutakah, Amna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Shaat, Säloa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    ''I Sverige har vi inte dukar på huvudet, de ska finnas på bord'': En kvalitativ studie om invandrarungdomars möte med rasism2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv.

    I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Abraham, Getahun Yacob
    et al.
    Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    von Brömssen, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Internationalisation in teacher education: student teachers' reflections on experiences from a field study in South Africa.2018Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 9, nr 4, s. 347-362Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Internationalisation of higher education and teacher education has been a key issue since the 1990s and many universities still attempt to increase student mobility ever since. Much research has been done on the topic of internationalisation and higher education, including teacher education trying to show how a certain programme impacts on students’ learning, especially intercultural learning when it comes to programmes in teacher education. These studies are often directed towards programmes that last several months or a whole year. The focus of this study is rather to explore if and in what way experiences in a two-week field study can contribute to a student teacher’s intercultural learning and professional development. The findings of the research show that even a short field study has an important impact on the individual student teacher’s understanding of themselves and on awareness of teachers’ living and working conditions in a different culture like South Africa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Abrahamsson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Andersson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Nårgra lärares och rektorers syn på sitt värdegrundsarbete2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 24.
    Abrahamsson, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    "...man har ju ett hum om artiklarna": En studie om hur socialsekreterare i fem kommuner förbereder sig för att Barnkonventionen blir lag 20202019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten förbereder sig för att FN:s Konvention om Barnets rättigheter (Barnkonventionen) blir lag med fokus på barnets delaktighet samt att undersöka hur socialsekreterare möjliggör för barn i olika åldrar att komma till tals i barnavårdsutredningar.

    För att besvara syftet intervjuades sex socialsekreterare i fem kommuner. Det empiriska materialet analyserades utifrån Shires delaktighetsmodell, ett utvecklingspsykologiskt perspektiv samt tidigare forskning.

    Resultatet av studien visar på att majoriteten av de intervjuade socialsekreterarna inte är involverade i det förberedande arbetet inom socialtjänsten inför att Barnkonventionen blir lag. Alla intervjuade socialsekreterare är positiva inför att Barnkonventionen blir lag, men några lyfter upp oro att det kan leda till än mer administration. De flesta menar att det främst är andra verksamheter inom kommunen som kommer att påverkas av att Barnkonventionen blir lag och att det i praktiken inte kommer att förändra deras arbete med att säkerställa barnets delaktighet i barnavårdsutredningar.

    Resultatet visar även att bristen på tid och resurser gör det svårt för socialsekreteraren att få tillräckligt med tid för att träffa barnet under barnavårdsutredningen, samt att flera vittnar om att alla socialsekreterare inte alltid känner sig bekväma i att prata med barn. Ytterligare en aspekt som lyfts är bristen på kunskap om Barnkonventionen och socialtjänstlagen hos föräldrar, vilket leder till att planerade stödinsatser inte blir av.

  • 25.
    Abrahamsson Ekberg  , Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Snell, Paulina  
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    "Du måste vara trygg i dig själv som ledare": En studie om rektorers ledaregenskapers påverkan av den psykosociala arbetsmiljön i skolan2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den psykosociala arbetsmiljön innebär det sociala klimatet på arbetsplatser och det påverkas av alla medarbetare som interagerar med varandra. Att personalen trivs på sin arbetsplats tillhör ledarens ansvar och hur han eller hon väljer att bemöta sina anställda påverkar även resultatet kring arbetsmiljön. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare har deras syn på hur ledarens egenskaper och färdigheter påverkar den psykosociala arbetsmiljön, samt hur ledaren bör agera när konflikter uppkommer. Egenskaper definieras i denna studie som medfödda förmågor och färdigheter ses som något som går att lära. Resultatet visar att delaktighet, tydliga direktiv och lyhördhet främjar god psykosocial arbetsmiljö medan härskartekniker och svårigheter att ta emot kritik motverkar den. I konfliktsituationer är det viktigt att rektorn kan agera neutral samtalspartner och samtidigt vara en stöttepelare för lärarna.

  • 26.
    Abrahamsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Bjurström Hultin, Anna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Vad är att vara maskulin?: En kvalitativ studie om hur unga män uttrycker psykisk ohälsa i förhållande till maskulinitetsnormer2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur unga män uttrycker sin psykiska ohälsa samt upplevelse av maskulina normer i mötet med personal vid ungdomsmottagningar i Sverige. Studien undersöker även hur personal på ungdomsmottagningar upplever acceptansen kring frågor som berör unga mäns psykiska hälsa och maskulinitetsnormer. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med informanter i form av personal från ungdomsmottagningar och mottagning för unga män. Socialkonstruktivism och rollteori har använts som teoretisk referensram för att förklara fenomen i vårt samhälle som anses naturliga och vilken inverkan olika socialiseringsprocesser har för skapandet av manliga normer (Wenneberg, 2000). Resultatet påvisar att sociala konstruktioner av maskulinitet skapar barriärer för unga män att verbalt uttrycka sig kring psykisk ohälsa vilket resulterar i alternativa uttrycksformer. Dessa alternativa uttrycksformer presenteras i denna studie som självmedicinering, ångestkänslor samt utagerande handlingar. Studien visar på hur maskulina normer skapar påföljder av hur unga män generellt söker vård senare och då också mår generellt sämre, vilket visar på könsskillnaden mellan unga kvinnor och unga män. Studien resulterar i kunskap kring problematiken för unga män att uttrycka sig verbalt kring känslor kopplat till maskulina normer. Studiens resultat uppmärksammar ett komplext problemområde gällande unga mäns psykiska hälsa och dess konsekvenser.

  • 27.
    Abrahamsson, Jessica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kobel, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Tro det eller ej: en kvantitativ studie om värderingar och moralvitalism2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har påvisat samband mellan värderingar och religiositet ur aspekten benägenhet till att tro. Syftet med föreliggande studie är att bidra till forskningen inom moralvitalism vilket beskrivs vara ett förhållningssätt där tro på goda och onda krafter ingår.

    Deltagarna i studien var 122 individer, åldersspannet var 18–68 varav 84 kvinnor, 37 män och en vilken identifierade sig som annat. De fyllde i frågeformulären Portrait Value Questionnaire för att mäta värderingar och Moral Vitalism Scale för mätningen av moralvitalism. Data analyserades med hjälp av Pearsons korrelation (r), multipel linjär regressionsanalys och oberoende t-test.. Studien visar ett positivt samband mellan moralvitalism och värderingen trygghet. Samt ett negativt samband visas mellan moralvitalism och värderingen prestation.

    Resultatet indikerar att individer vilka prioriterar egen prestation tenderar att ha lägre grad av moralvitalism tillskillnad från individer som generellt värnar om stabilitet, vilka tenderar att ha högre grad av moralvitalism. Inga skillnader påvisades gällande hur en persons individuella värderingar påverkar graden av moralvitalism. Inga skillnader mellan köns grad av moralvitalism påvisades i studien.

  • 28.
    Abrahamsson, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hjälp till hjälp: En kvalitativ studie om vägen till missbruksbehandling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har genom kvalitativ forskning med utgång i systemteorin syftat till att kartlägga den enskilda missbrukarens väg till missbruksbehandling. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedermera analyserats.

    Missbrukare utgör en särskild kategori i socialtjänstlagen. Därtill står det att finna i lagrum 3 kap 1 § (SFS 2001:453) att socialtjänsten genom uppsökande verksamhet ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Därtill även informera om socialtjänsten i kommunen och genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

    Resultat har påvisat att det i första hand är missbrukarens anhöriga som stöttar dem till kontaktsökande vad gällande behandling. Studien har därtill även påvisat att missbrukaren i första hand inte vänt sig till socialtjänsten utan sökt sig till andra instanser.

    Respondenterna i studien har samtliga haft enskilda agendor vad gällande uppnådd drogfrihet. Vad som dock förefallit signifikant bland deltagarna har varit en strävan om bättre relationer med sin familj.

    Ytterligare en av studiens slutsatser är att socialtjänsten bör utöka sin informationsspridning till kommuninvånare om att missbruksbehandling finns att tillgå och hur hjälpen är utformad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Abrahamsson, Josefine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Isaksson Olsson, Ulla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Alla har rätt att skaffa barn, men är det rätt?: en studie om yrkesutövares föreställningar om kvinnor med lindrigt intellektuellt funktionshinder, graviditet och föräldraskap2005Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen)Studentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 30.
    Abrahamsson, Kenneth
    et al.
    Luleå tekniska universitet, Luleå.
    Eriksson, LisbethHögskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.Lundberg, MartinLinköpings universitet, Linköping.Myrstener, MatsFöreningen för folkbildningsforskning, Stockholm.Svensson, LenaFöreningen för folkbildningsforskning, Stockholm.
    Folkbildning & forskning: årsbok 20212021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Abrahamsson, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Grönlund, Mikaela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att arbeta med oförenliga mål: En studie om vardagens etiska dilemman och målkonflikter på demensboenden, med särskilt fokus på äldreomsorgens nationella värdegrund2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldreomsorgens nationella värdegrund - ett vägledningsmaterial” gavs ut 2012 av Socialstyrelsen i syfte att implementera en gemensam värdegrund i verksamheterna så att äldreomsorgen ska kunna bidra till att äldre känner välbefinnande och ett värdigt liv. Denna studie redogör för etiska dilemman och målkonflikter som undersköterskor uppgett att de ställts inför i det dagliga arbetet på demensboenden, samt en redogörelse för vilka värdeord som ges mer prioritet än andra. Detta har undersökts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av tematisk analys samt tolkats i förhållande till tidigare forskning, det salutogena synsättet och KASAM, med begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och makt. I vår studie fann vi etiska dilemman förknippade både med kollegor, anhöriga och brukare. Även bristande resurser kunde begränsa måluppfyllelsen och kvaliteten på omsorgen. Av de värdeord i värdegrunden som vi har fokuserat på så stod de vanligaste målkonflikterna mellan självbestämmandet och den fysiska tryggheten eller mellan självbestämmandet och den personliga integriteten. Målkonflikterna uppstod främst när brukaren vägrar vård, exempelvis när denne inte vill ha hjälp med ADL1 eller ta sina mediciner. Resultatet visar även på att informanterna värderar självbestämmandet högt och i särskilda fall kan de använda någon form av skyddsåtgärd eller annan tvingande åtgärd för att bevara brukarens hälsa. Dock så är det ingen av informanterna som kan tänka sig att tvinga eller lura i sin brukare mediciner. En värdefull aspekt som framkommer i studien är de förebyggande åtgärder och arbetssätt som undersköterskorna tar till för att “få brukarna med sig” så att brukarna tar rationella beslut, och därmed undviks målkonflikter.   

  • 32.
    Abrahamsson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utemiljö som lärmiljö: Pedagogers syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten2021Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vistelsen i utemiljön är en stor del av förskolans pedagogiska verksamhet och är ett självklart inslag i den dagliga verksamheten. Flertalet forskare belyser vikten av undervisning i utemiljön för barns kognitiva, motoriska, emotionella och sociala utveckling eftersom utemiljön skapar förutsättningar för barnen att interagera alla sina sinnen och hela sin kropp i ett lärande. I utemiljön väcks en nyfikenhet hos barnen till att utforska och undersöka. Barnen får möjlighet att samspela, ställa och prova hypoteser, lösa problem och konflikter men framförallt reflektera och återhämta sig vilket bidrar till att barnen befäster sina teoretiska kunskaper i praktiska handlingar. Det sociala samspelet, den motoriska, kognitiva och emotionella utvecklingen gynnas av utomhusundervisning särskilt om pedagogen använder utemiljön på ett medvetet sätt och har en medvetenhet om vilket lärande som kan ske och utmanar barnen i meningsfulla sammanhang. Upplevelsen i utemiljön och den egna kroppen lyfts fram som material för att konkretisera, skapa förståelse och knyta an teoretisk kunskap med praktiskt görande vilket befäster lärandet och skapar goda förutsättningar för ett fortsatt lärande senare i livet. Vi vill med detta arbete skapa diskussioner utifrån olika uppfattningar och synliggöra en nyanserad bild av utemiljöns betydelse samt lyfta olika beskrivningar till hur utemiljön kan användas för att utmana barnen. Studien är viktig att bidra till ökad förståelse och nytt tänkande kring utemiljön som lärmiljö, eftersom utevistelsen är en stor del av den dagliga verksamheten på förskolan.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka pedagogernas syn på användningen av utemiljön som en del av den pedagogiska verksamheten.

    Metod: Det är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer av sammanlagt tio pedagoger på fem olika förskolor som arbetar på olika avdelningar med barn i olika åldrar.

    Resultat: Resultatet visar att pedagoger tillskriver utemiljön stor betydelse för barnens språk motoriska, emotionella och sociala utveckling. Utemiljön används för att skapa variation i förhållande till inomhusmiljön där materialet och platsen tillskrivs en betydelse men även lek, upplevelser och praktiska handlingar för att främja interaktioner, sociala samspel och utforskande. Utifrån det skapar pedagogerna samtalsämnen samt ger barnen möjlighet att tänka och resonera i syfte till att bidra till barnens olika utvecklingsområden, lärande och handlingskompetens.

  • 33.
    Abrahamsson, Sara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Svenningsson, Kajsa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Flexibilitet, motivation, lärande och lön: Personalvetares perspektiv på vad som kännetecknar en attraktiv arbetsgivare2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom organisationer bedriver både personalvetare och HR-avdelningar ett arbete med att attrahera framtida anställda. Ett annat arbetsområde för personalvetare/HR är att främja organisationens så kallade Employer Branding, ett begrepp som relaterar till hur organisationer, som ett slags varumärke, ses på och uppfattas av andra parter, både potentiella anställda som andra organisationer. Kunskap kring vad som motiverar personalvetare som yrkesgrupp, och som potentiella, nya anställda samt vad denna yrkesgrupp anser utgör en ”attraktiv” arbetsgivare behöver kompletteras. Syftet med denna studie var därför att nå ökad förståelse kring personalvetares, som yrkesgrupp, tankar kring vad som gör att en arbetsgivare uppfattas som attraktiv, specifikt avseende områdena motivation och lärande i arbetet. Intervjuer genomfördes med åtta individer som, i olika form, arbetar med och har erfarenhet från personalyrket. Enligt resultatet bidrar faktorer som flexibilitet, karriärmöjligheter, ekonomisk ersättning och lärande till att en arbetsgivare betraktas som attraktiv. Resultatet visar även att dessa faktorer tycks fungera motiverande för personalvetare. Genom intervjuer kunde ovan faktorer identifieras gällande vad en personalvetare anser vara en attraktiv arbetsgivare samt vilka motivationsfaktorer en personalvetare har i arbetet.

  • 34.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Cedenheim, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Om du ska kräva rättigheter så finns det ju skyldigheter": lärarstudenters syn på politiskt deltagande och medborgarskap2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att med hjälp av modeller om medborgarskap undersöka blivande gymnasielärares syn på medborgarskap och politiskt deltagande i förhållande till sig själva och deras framtida elever. Studien berör blivande lärares föreställningar kring fyra områden; politiskt deltagande, medborgarskap, kontroversiella ämnen och politisk aktivism samt undersöker förväntningarna som de har på elever utifrån dessa fyra huvudpunkter.

    Materialet har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken blivande gymnasielärare utifrån en semistrukturerad modell. De har därefter analyserats med hjälp av olika kärnfrågor och de fyra områden – som presenterats ovan – med ursprung från Isin & Turners modeller för medborgarskap. Kärnfrågor i detta fall är de frågor i intervjuguiden (Se Bilaga 2) som baserats på de frågeställningar som studien bygger på. Svaren har sammanfattats och presenterats i en tabell där varje respondents svar har jämförts med varandra för att synliggöra återkommande mönster och föreställningar.

    Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas och utifrån detta identifieras en idealtyp för hur medborgaren bör se ut baserat på återkommande gemensamma föreställningar. Svaren jämförs även med Isin & Turners (2002) liberal och deras republikanska modell. Svaren kan inte sammankopplas helt till varken liberal eller republikansk modell utan hamnar i ett mellanläge.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Abrahamsson, Sebastian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Cedenheim, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Uppdrag: övriga världen: Lärares föreställningar om och inställning till att undervisa om litteratur från övriga världen2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka några yrkesverksamma högstadielärares föreställningar om och inställning till läroplanens uppdrag att introducera litteratur från övriga världen samt vilka bakomliggande faktorer som kan ha en påverkan på detta. Svaren analyseras även utifrån en postkolonial teori samt teorier om eurocentrism. Materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade samtalsintervjuer med fyra yrkesverksamma svensklärare på högstadienivå. Därefter har de analyserats utifrån en tabell som byggt på frågor baserat på de fyra följande kategorierna: bakgrund, litteraturundervisningens roll, övriga världen: föreställningar; övriga världen: didaktiskt. Svaren har därefter sammanfattats och jämförts med varandra samt utifrån postkolonial teori. Resultatet visar på att lärarna har en uppfattning av att övriga världen inte enbart syftar på Europa och USA utan eftersträvar en större bredd. Några av respondenterna uttrycker även att de skulle behöva förbättra sitt arbete vad gäller litteratur från övriga världen men att det kräver tid och kunskap. Flera av dem uttrycker att deras förkunskaper kring ämnet behöver utvecklas och att detta kan ha att göra med att de själva präglats av en undervisning som förespråkar en västerländsk kanon. Föreställningarna om arbetet med litteratur från övriga världen går ofta hand i hand med att skapa förståelse och uppdraget att fostra medborgare men blir problematisk om urvalet är eurocentriskt.

  • 36. Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Hult, Håkan
    Dahlgren, Lars Owe
    Hård af Segerstad, Helene
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    From Senior Student to Novice Worker: Learning Trajectories in Political Science, Psychology and Mechanical Engineering2009Ingår i: The Routledge international handbook of higher education / [ed] Tight, Malcolm, New York: Routledge , 2009, s. 165-179Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 37. Abrandt Dahlgren, Madeleine
    et al.
    Johansson, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dahlgren, Lars-Owe
    Hård af Segerstad, Helene
    Hult, Håkan
    From senior student to novice worker: learning trajectories in political science, psychology and mechanical engineering.2006Ingår i: Studies in Higher Education, ISSN 0307-5079, E-ISSN 1470-174X, Vol. 31, nr 5, s. 569-586Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This longitudinal study focuses on the transition from higher education to working life. Research has hitherto described the transition in rather general terms, and there is still only limited knowledge about how graduates construe themselves as professionals, or how they experience the transition to the sociocultural contexts of working life. In this study, the transition is viewed as a trajectory between different communities of practice. Three different Master’s programmes at Linköping University are focused on and compared: political science, psychology and mechanical engineering. The specific aims are to: (i) identify aspects of identity and knowledge formation as reported by informants, both as...

  • 38.
    Achi, Pärla
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bankel, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Vad händer på förskolegården?: En studie om barns utomhuslek2020Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Leken är spännande, fartfylld, lustfylld, och innehåller ett visst risktagande. Lekdeltagare har ofta ett stort engagemang och full kontroll på vad som händer i leken, men för en betraktare av andras lek kan leken vara svårbegriplig och mycket komplex. Ute på förskolegården händer det mycket och flera människor samlas på en plats där det skapas möjligheter för lek och samspel. Uppkomsten till vår studie var att vi ville veta vad som händer mellan individer i barns utomhuslek.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka barns utomhuslek och på vilket sätt barn och pedagoger interagerar med varandra på förskolegården.

    Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod och genomfört ickedeltagande och halv strukturerade observationer på två småbarnsavdelningar på förskolegården.

    Resultat: Vi fick se en mängd olika lekar på förskolegården med olika aktörer inblandade. I interaktionerna på förskolegården såg vi att kommunikation mellan individer uppstod i olika former i leken. Vårt resultat visar på att både barn och pedagoger använder sig av leksignaler i utomhusleken. Det förekom att både barn och pedagoger stöttade varandra i leken och att de intog olika roller som påverkade leken.

  • 39.
    Adamietz, Mikaela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Bemöta den utsatta eleven: En kvalitativ studie om skolkuratorns metoder2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur kuratorer arbetar förebyggande för att bemöta barn som blivit sexuellt utsatta via sociala medier/online. Fokus är på ett förebyggande arbete och metoder för att identifiera och arbeta med barn som är i risk för eller redan har blivit utsatta för övergrepp. Studien har en kvalitativ ansats och empirin samlades in genom att intervjuer genomfördes. Studiens respondenter är mellan 27-45 år och de har varit verksamma som skolkuratorer mellan 2 – 9 år. Samtliga respondenter har en akademisk examen som socionom. Den data som framkom analyserades genom en tematisk analys och jag valde tre teman; metodik och förebyggande arbete, samverkan med vårdnadshavare och externa aktörer samt identifiering av elever som utsatts för sexuella övergrepp. Studiens resultat visade att respondenterna använde sig av olika metoder för att bemöta ett utsatt barn, men att den gemensamma faktorn visade på att det var svårt att arbeta förebyggande kring den utsatthet som finns online. En anledning var att det i många fall saknades rutiner eller handlingsplaner för att kunna arbeta förebyggande med sexuell utsatthet. En annan faktor som respondenterna förmedlade var att det största ansvaret ska vara föräldrarnas/vårdnadshavarnas då kuratorer inte har behandlingsansvar för barnen.

  • 40.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    De gode viljers land: En venstrefløjskritik af multikulturalismen som svensk statsideologi2018Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [da]

    Multikulturalisme ses af mange som progressiv og venstreorienteret, og kritikken af den betragtes som reaktionær og racistisk. Denne bog udfordrer denne tankegang og viser – fra et venstrefløjsperspektiv – hvordan den moderne mangfoldighedstankegang tværtimod undergraver fornuft, frihed, lighed og individuel selvbestemmelse. Ved at have et særligt fokus på sær-identiteter og indføre grupperettigheder på bekostning af universel politisk frihed, borgerrettigheder, upartiske institutioner og lighed mellem kønnene er den på kollisionskurs med demokratiets grundværdier. Multikulturalisme er derfor i virkeligheden en konservativ og antimoderne ideologi.

  • 41.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Invandring och brottslighet: En datauppdatering för 2000-talet2019Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Migrants and Crime in Sweden in the Twenty-First Century2020Ingår i: Society, ISSN 0147-2011, E-ISSN 1936-4725, Vol. 57, nr 1, s. 9-21Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In 2005, the Swedish Crime Prevention Agency published a report about the link between immigration and crime. Since then, no comprehensive study has been conducted even though Sweden has experienced a large influx of migrants in combination with a rising crime rate. This study conducted by Goran Adamson and Tino Sanandaji is the first purely descriptive scientific investigation on the matter in fifteen years. The investigation (from 2002 to 2017) covers seven distinct categories of crime, and distinguishes between seven regions of origin. Based on 33 per cent of the population (2017), 58 per cent of those suspect for total crime on reasonable grounds are migrants. Regarding murder, manslaughter and attempted murder, the figures are 73 per cent, while the proportion of robbery is 70 per cent. Non-registered migrants are linked to about 13 per cent of total crime. Given the fact that this group is small, crime propensity among non-registered migrants is significant.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Multikulturen och högerpopulismen2016Ingår i: KvartalArtikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den multikulturella vänstern har brutit med klassiska vänsterideal som vetenskap, sekularism, anspråk på sanning och fri debatt. Den förkastar högerns nationalism men odlar en etnomystik som är minst lika konservativ. Kulturell självbelåtenhet hånas och hyllas på samma gång. Var finns principen?...

  • 44.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Partikortet, korporatism och autonomin inom akademin2018Ingår i: Kejsarens nya kläder: om New Public Management och de svenska universitetens sönderfall / [ed] Göran Adamson och Daniel Rauhut(red), Academic Rights Watch , 2018, s. 89-102Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Populist parties and the failure of the political elites: the rise of the Austrian Freedom Party (FPÖ)2016Bok (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The author analyses the reasons behind the electoral success of European right-wing populist parties. Using the Austrian Freedom Party under Jörg Haider as a case study and with a richness of primary material, he argues that their success is only partly caused by "racism". It is also, and more prominently, the result of populism – i.e. a critique of the "elite". These parties and their voters should not, then, be labelled as arrogant insiders attacking downtrodden outsiders like immigrants, workers, and minorities. Instead, the right-wingers are more justly portrayed as outsiders and underdogs, raising their anger and frustration against the insiders: the "media elite" and the "leftists and the artists".

  • 46.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Svensk mångfaldspolitik: et studie i opportunisme2016Ingår i: Multikulturalismens fælder: Mørklægning og moralisme i medier, forskning og politik / [ed] Necef Ûmit, Mehmet och Bech Dyrberg, Torben (red.), Fredriksberg: Samfundslitteratur , 2016, s. 63-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 47.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Was National Socialism Anti-Sex?: On Left-Wing Fantasies and Sex as the Dark Matter of Politics2017Ingår i: Society, ISSN 0147-2011, E-ISSN 1936-4725, Vol. 54, nr 1, s. 23-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Drawing on an extensive amount of work by other researchers, as well as some literary sources from the time, Goran Adamson discusses the widespread view that Nazism was anti-sex. Indeed, during Nazi rule homosexuality and street prostitution were persecuted, and Jews and “degenerates” were prevented from having sex (not merely by law, but by elimination). However, reported circumstances such as cheap access to condoms, a high number of pregnancies during party rallies, and quasi-religious cultivation of “the Germanic sexual instinct” would suggest that matters may have been much less restrictive for the majority of Germans. The idea of an overall Nazi anti-sex attitude may well have been constructed by intellectuals from the Freudian Left/Frankfurt School, especially their theories of an intimate connection between sexual repression and authoritarianism. Such views gained widespread popularity with the 68’ generation, and they were an essential reason why sexuality came to be considered the cure for all social evils. This overestimation of the significance of sexual liberation, and recent conservative reactions to it, constitute an important part of today’s political landscape.

  • 48.
    Adamson, Göran
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Why Do Right-Wing Populist Parties Prosper?: Twenty-One Suggestions to the Anti-Racist2019Ingår i: Society, ISSN 0147-2011, E-ISSN 1936-4725, Vol. 56, nr 1, s. 47-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this piece, Goran Adamson argues that the anti-racist rhetoric is naive and dangerously counter-productive. In theory, they refer to populist parties fueling on the anti-racist elite’s outcries. In practise, however, the anti-racists have forgotten all about it, and seem to believe that right-wing populism will vanish if only it is told off. Shocked, anti-racists say populist parties gain voters despite having certain views. But nobody votes on a party despite its view. True to leftist sensationalism, anti-racists always talk about fascism within right-wing populist parties, thereby overlooking a wide array of other causes for voter appeal. Prone to instant aggression, anti-racists react with fury to any populist provocation, thereby contributing to the meteoric rise of contemporary populism in the West. Instead of conducting a proper analysis, anti-racists say how can people vote on these parties and so on - much like an anti-racist bourgeoisie. Anti-racists, Goran Adamson claims, seem to think knowledge of right-wing populism is compromising, as if you would be tainted by it. In fact, it is the other way around. Criticism requires knowledge - and an ignorant anti-racist might, in the long run, have no power to resist the allure of right-wing populism. People vote on right-wing populist parties, anti-racists maintain, because these people fail to understand. But they claim they do, even though they have reached other conclusions. The responsibility of the financial and political classes for provoking popular reactions is minimized, while the distress among ordinary people is belittled or moralized. The political class ignores a central leftist principle: social behavior has often political/economic explanations. As a direct result of multiculturalism, the pet theory among anti-racists, society’s underprivileged groups - domestic workers and migrants - are in constant conflict instead of uniting against globalization and neoliberal deregulation. This is called divide and rule. In their quest for ideological purity, any anti-EU sentiment, anti-racists claim, is right-wing extreme, hence driving scores of voters into the arms of right-wing populism. These parties are further boosted by the fact that anti-racists sneer at family values and cultural traditionalism. Vocal victims of EU’s austerity measures are dismissed as right-wingers, further fueling political polarization. Popular and populist, anti-racists maintain, is basically the same thing. As a result, democracy becomes politically tainted, and the anti-racist elites are the only safe-guard against unaccountable elites. Right-wing populists never cease to talk about our roots, while multiculturalists never stop talking about roots overseas. Save for that geographic detail, they are two branches of the politicalromantic tree. Right-wing populist parties prosper, but not despite anti-racist efforts, Goran Adamson argues, but as a result of them.

  • 49.
    Adamson, Göran
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Rauhut, Daniel
    University of Eastern Finland, Joensuu, Finland.
    Inledning2018Ingår i: Kejsarens nya kläder: om New Public Management och de svenska universitetens sönderfall / [ed] Göran Adamson och Daniel Rauhut(red), Academic Rights Watch , 2018, s. 9-22Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Adamsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Bilow, Linnette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Förskollärares upplevelse av stress i arbetet2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt arbetsmiljöverket (2017) är det arbetsgivarens ansvar att skydda arbetstagarna från både psykisk och fysisk ohälsa relaterad till arbetet. Trots detta förekommer arbetsrelaterad ohälsa. Förskolläraryrket är enligt Koch (2015, september) en av de yrkesgrupper där flest lider av arbetsrelaterad stress. Detta har under de senaste åren uppmärksammats av bland annat fackliga organisationer och media. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser av stress i arbetet och vad som orsakar samt motverkar arbetsrelaterad stress. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från fem olika förskolor från skilda områden i samma kommun. Resultat: Majoriteten av förskollärarna i studien upplever stress i arbetet. Orsakerna varierade liksom upplevelsen av kontroll i arbetet. De flesta upplevde höga krav trots att de uttryckte att de kände stöd från arbetslag och chef.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 av 5182
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf