Endre søk
Begrens søket
12345 1 - 50 of 244
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Akiki, Cesar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Torstensson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hur routingtabellens storlek påverkar paketets fördröjning i en router eller L3 switch2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Internet växer hela tiden och fler enheter ökar för varje dag. I och med detta så ökar antalet routes i enheters routingtabeller och ju mer dessa ökar desto större påverkan har de på fördröjningen på en router eller lager3 switch. Eller har de verkligen det? I detta arbete har det tagits reda på om det finns någon märkbar skillnad i fördröjning på paketen i jämförelse till hur stor routingtabellen är och detta jämfört mellan en router och lager3 switch. Under arbetets gång har det används en dator som innehar två stycken nätverkskort och denna är kopplad till en nätverksenhet, router eller switch. Tre program som användes har varit till stor hjälp för att kunna utföra testerna; Wireshark, för att övervaka paketen samt tiden för paketen mellan de två nätverkskorten. Tftpd32, för att överföra enheternas konfigurationsfiler till och från datorn. Ostinato, används för att generera och skicka ut paket till nätverksenheten. De resultat som presenteras av testerna pekar mot att det inte finns en ökning i fördröjning när routingtabellen ökar. Detta är en upptäckt som utmanar tidigare studier som menar att en större routingtabell ökar fördröjningen av paketet.

  • 2.
    Albadri, Rand
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Jämförande analys av driftsäkerhet medRTU och PLC2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet kommer att göra en jämförande analys av driftsäkerhet med trådade signaler till en Remote Terminal Unit (RTU) och en Programmable Logic Controller (PLC) med busstyrning. Rapporten genomfördes som ett uppdrag av Skellefteå Kraft AB för att se om det möjligt att byta till PLC- med busstyrning. Rapporten redogör för grundläggande beskrivning för skillnaden mellan de här två system och kommer att undersöka vilken som är driftsäkrare och lönsammare med hänsyn till krav enligt Svenska Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (Ridas).Med hjälp av kurslitteratur, ABB handboken, internet websidor samt intervjuar med Skellefteå Kraft AB:s personal har arbetets resultat visat att busstyrning med PLC kommer att fungera driftsäkert samt kommer att bli lönsamt jämfört med trådade signaler till RTU. Resultat visat även att det finns ingenting som hindrar att installera busstyrning enligt Ridas men vissa funktioner bör installeras. Rapporten är avgränsat genom att inte ta upp eventuella krav från miljöbalken.

  • 3.
    Alizadeh Khameneh, Mohammad Amin
    et al.
    KTH.
    Eshagh, Mehdi
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars E.
    KTH.
    Optimisation of Lilla Edet Landslide GPS Monitoring Network2015Inngår i: Journal of Geodetic Science, ISSN 2081-9919, E-ISSN 2081-9943, Vol. 5, nr 1, s. 57-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the year 2000, some periodic investigations have been performed in the Lilla Edet region to monitor and possibly determine the landslide of the area with GPS measurements. The responsible consultant has conducted this project by setting up some stable stations for GPS receivers in the risky areas of Lilla Edet and measured the independent baselines amongst the stations according to their observation plan. Here, we optimise the existing surveying network and determine the optimal configuration of the observation plan based on different criteria.We aim to optimise the current network to become sensitive to detect 5 mm possible displacements in each net point. The network quality criteria of precision, reliability and cost are used as object functions to perform single-, bi- and multi-objective optimisation models. It has been shown in the results that the single-objective model of reliability, which is constrained to the precision, provides much higher precision than the defined criterion by preserving almost all of the observations. However, in this study, the multi-objective model can fulfil all the mentioned quality criteria of the network by 17% less measurements than the original observation plan, meaning 17%of saving time, cost and effort in the project.

  • 4.
    Alizadeh-Khameneh, Mohammad Amin
    et al.
    Division of Geodesy and Satellite Positioning, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, Sweden.
    Eshagh, Mehdi
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars
    Division of Geodesy and Satellite Positioning, Royal Institute of Technology (KTH), Stockholm, Sweden.
    The Effect of Instrumental Precision on Optimisation of Displacement Monitoring Networks2016Inngår i: Acta Geodaetica et Geophysica Hungarica, ISSN 1217-8977, E-ISSN 1587-1037, Vol. 51, nr 4, s. 761-772Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to detect the geo-hazards, different deformation monitoring networks are usually established. It is of importance to design an optimal monitoring network to fulfil the requested precision and reliability of the network. Generally, the same observation plan is considered during different time intervals (epochs of observation). Here, we investigate the case that instrumental improvements in sense of precision are used in two successive epochs. As a case study, we perform the optimisation procedure on a GPS monitoring network around the Lilla Edet village in the southwest of Sweden. The network was designed for studying possible displacements caused by landslides. The numerical results show that the optimisation procedure yields an observation plan with significantly fewer baselines in the latter epoch, which leads to saving time and cost in the project. The precision improvement in the second epoch is tested in several steps for the Lilla Edet network. For instance, assuming two times better observation precision in the second epoch decreases the number of baselines from 215 in the first epoch to 143 in the second one.

  • 5.
    Almahdawi, Shahad
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    The impact of using touch technology in elementary education2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Before the touch-sensitive screen technology invented and being widely used all over the world, the education process was limited to three main points, the student, the teacher and the subject. Now the touch-sensitive screen is quickly becoming the fourth point that supports the education process.

    The aim of this project is to define the role of touch technology on education, and to check how the process has changed using new materials. The project will mainly analyse the impact of those devices in primary schools, age 6 – 12 years and their teachers.

    The report is divided into three main parts, the first part is to examine the effect of touch devices on the student, the second part related to the impact of these devices on the teacher and the third part will investigate how the touch technology influences the educational material. In the report I will also try to highlight the most important pros and cons of this technology, and also to highlight the most important flaws and shortcomings of using the devices in this area to make use of this useful technology.

    The study will also show how the results differ using such devices, outcomes including doing homework, working together in groups, communicating with other students and teachers.

  • 6.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hägerström, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Beredningsarbete på Galtö med undersökning av miljöaspekter vid ombyggnad av distributionsnät2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar tillvägagångssätt vid ett beredningsarbete. Arbetet utförs hos TROLK El & Tele AB och är beställt av Ellevio AB. Området beredningsarbetet utförs i är Galtö i Tanums kommun. Området innefattar cirka 10 km kabelförläggning, 4 nätstationer, 5 satellitstationer och tre stycken lågspänningsområden där nätet ska byggas om. Ellevio har beställt arbetet då de vill vädersäkra och säkerställa en hög leveranskvalitet på elnätet. Beredningsarbetet som presenteras är ett förläggningsförslag som TROLK kan arbeta vidare med och söka aktuella tillstånd. Hänsyn har tagits till de krav som ställs för att aktuella tillstånd ska godkännas vid framtagning av detta förslag. Det befintliga friledningsnätet ska raseras när det nya nätet har kopplats in. Friledningsnätet är cirka 5,2 km långt och innefattar nio stolpmonterade transformatorer. Förslaget är baserat på Ellevios projektpärm men vissa ändringar har gjorts där det varit nödvändigt.

    Examensarbetet identifierar även de miljöaspekter som uppstår vid rasering av ett friledningsnät och undersöker alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan vid rasering av elnät och omhändertagning av avfall. När TROLK utför projekt på beställning av Ellevio använder de Ellevios miljöplan. Miljöplanen har studerats och jämförts med andra aktörers miljöplaner för att hitta eventuella förbättringsåtgärder. Studien identifierade att de största miljöaspekterna är de farliga avfallen kreosotimpregnerade elstolpar och PCB-smittad olja. Det har inte identifieras några större förbättringsåtgärder vid avfallshanteringen. Fokus har då lagts på att undersöka alternativ som kan ersätta de farliga materialen vid nyinstallation. Det har hittats flera olika alternativ till kreosotstolpen som alla har olika miljöpåverkan och valet är därför inte självklart. PCB-smittad olja är idag inte tillåtet i elnätet men då det innebär en stor kostnad att byta ut har dispenser delats ut till dess att nätet byggs om.

  • 7.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Leinonen, Markus
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Projektering och elkvalitetsstudie av laddstationer för elfordon2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De senaste årens utveckling inom elfordonsbranschen ställer ett ökat krav på en fungerande infrastruktur för el- och hybridfordonsladdning. Fler laddplatser behövs i ett samhälle där de laddbara fordonen blir fler för varje år som går. Vidare används idag teknik för att möjliggöra laddning av elfordon som kan komma att ha en negativ påverkan på elkvaliteten i elnätet, i synnerhet vid byggnation i de områden där nätet är som svagast.

    Arbetets första del syftar till att leverera en färdig projektering av två nya växelströmsladdstationer i Kungälv. Den andra delen syftar till att öka förståelsen för hur snabbladdning av elfordon påverkar elkvaliteten i närliggande nät. Ingående data för elkvalitetsstudien erhålls genom mätningar på en befintlig snabbladdningsstation i Kungälv, såväl som känd teori kring området.

    Projekteringslösningen har tagits fram genom beaktande av svenska standarder och föreskrifter, såväl som instruktioner och önskemål givna av uppdragsgivaren, Kungälv Energi. Arbetet resulterade i den projekteringshandling som lämnades över till uppdragsgivaren, som behandlar den installationslösning som valts vid anslutning av de nya laddstationerna. Här redovisas valt material, förläggning- och placeringskarta, såväl som en kostnadskalkyl över det erfordrade arbetet och materialet.

    Elkvalitetsstudien har utförts tillsammans med Kungälv Energi, såväl som Metrum Sweden AB. Resultatet baseras på de data som erhölls vid elkvalitetsmätningar utförda på en befintlig snabbladdningsstation i Kungälv. Resultatet utgjordes av en elkvalitetsrapport enligt Energimarknadsinspektionens riktlinjer, där samtliga ställda krav för god elkvalitet uppnåddes. Vidare analyserades erhållen data manuellt i syfte att identifiera vilka parametrar som vid större anläggningar kan tänkas hota den goda elkvalitet som eftersträvas i nätet.

    Elkvalitetsstudien påvisade inte några tydliga tecken på att de undersökta snabbladdningsstationerna idag skulle utgöra någon omfattande negativ påverkan på det närliggande nätet, även om exempelvis viss övertonsgenerering påvisades. Nyttjandegraden är i högsta grad avgörande, vilket medför att slutsatsen ej kan anses vara generell.

  • 8.
    Andersson, Christoffer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Andersson, Pontus
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Beredning av distributionsnät Myren-Torseröd i Tanum2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet i den här rapporten kommer att handla om hur ett beredningsarbete mellan Myren-Torseröd i Tanums kommun går till väga. På uppdrag av Ellevio AB skall berednings och entreprenadföretaget Trolk EL & Tele AB vädersäkra ett område mellan Galtö-Torseröd i Tanums kommun. Denna rapport kommer dock bara innehålla distributionsnätet 0,4-24 kV i området Myren-Torseröd. Det befintliga luftledningsnätet skall raseras och ersättas med markkabel. Även befintliga nätstationer och stolpstationer skall skrotas och ersättas med nya. Under beredningsarbetet skall fältbesök göras för att få en överblick i området beredningen skall ske, även för att mäta ut placering av t.ex. nätstationer. Beredningsarbetaren skall skriva avtal med markägare för att ha tillgång till marken, sedan skall även tillstånd sökas från t.ex. Länsstyrelsen, trafikverket och kommunen. Hela beredningsarbetet i detta projekt omfattar 68 kunder.

  • 9.
    Andersson, Hannes
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Udéhn, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Switchover med NSF och SSO: en jämförelse med HSRP2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna B-uppsats har vi valt att jämföra olika sätt att skapa redundans i ett nätverk. Valet av redundansmetoder tog vi det nyare Non-stop Forwarding (NSF) med Stateful Switchover (SSO) en metod vi inte hittat några exakta siffror på hur snabbt det är och jämförde med det äldre mer välkända protokollet Hot Standby Routing Protocol (HSRP). Vi använde oss av Catalyst 6500 switchar som enheter för att göra mätningarna och tiden det tog för NSF med SSO att slå över från passiv till aktiv modul medan HSRP räknades på tiden det tog att slå över från en passiv till aktiv enhet vid länkbrott. Detta gjordes för att vid länkbrott anses det aktiva modulkortet fortfarande vara användbar och trafik skickades via den passiva modulen till den aktiva vilket inte gav oss någon switchover. Våran slutsats är att NSF med SSO är den bättre metoden och den har överslagstider närmare 0.5 sekund men att HSRP kan mäta sig med det om man pressar ner protokollets timers tillräckligt, dock inte utan ett pris. Nedpressnignen av timers kommer leda till att enheterna överbelastas till skillnad från om NSF med SSO används.

  • 10.
    Andersson, Helen
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Analys av ett distributionsnät i en bangård2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En undersökning av en eldistributionsanläggning i en bangård har utförts på begäran av företaget Atkins Global AB. Anläggningen inkluderar elförsörjning till signalutrustning, uppvärmning av växlar och belysning för stationens plattformar.

    Inledande studie inkluderade litteraturstudier om krav för den här typen av anläggning och insamlande av data rörande kablar och skydd i anläggningen. För det sistnämnda gäller att enbart säkringar av olika storlek skyddar antingen FXQJ eller AXQJ kablar av varierande storlek. Anläggningen matas normalt från en trelindad huvudtransformator via två centraler. Där central A1 matar signalutrustningen via kabelskåp F3 och belysningen med en huvudspänning på 400V och där central B1 matar utrustningen för uppvärmning av växlarna med en huvudspänning på 230V. Matningen från central B1 sker med två parallella kablar via kabelskåp FS4/36. Det finns även en hjälpmatning från en mindre transformator in till F3 om bortfall av ordinarie matning från A1 skulle ske.

    Anläggningen undersöktes med beräkningsprogrammet; MyEcodial från Schneider Electric, med hänsyn till om det fanns personskydd och överlastskydd. Resultatet blev en serie av ändringsförslag rörande säkringar och kablar i anläggningen.

    I den del av anläggningen som försörjer signalutrustningen rekommenderas att, till en av de befintliga signalkioskerna, ett kabelbyte utförs till en AXQJ 3x95/29 kabel och att en strömmätning rörande om befintlig 100A säkring kan sitta kvar eller om en ny 80A säkring bör sättas in utförs. Från F3 till både hjälpmatningen och A1 måste en ny säkring på 200A sättas in för att garantera skydd för befintlig kabel. För belysningskretsen var det problem med selektiviteten då båda befintliga säkringar har märkströmmen 63A, undersökningen visade att den undre av säkringarna bör bytas ut till en ny säkring med högst märkströmmen 50A och minst 32A. Rörande kretsen som matar utrustningen för uppvärmning av växlarna är det även här nödvändigt med en strömmätning, detta för att se om det är möjligt att närmast centralen A1 byta ut den nuvarande 400A säkringen mot en mindre 315A säkring. Om inte detta byte är möjligt måste två kablar av samma storlek som de befintliga kopplas in parallellt med befintliga kablar för att garantera att det finns personskydd för kretsen.

  • 11.
    Andersson, Hugo
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Gannholm, Rebekka
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    En jämförelse mellan två generationer av GNSS-instrument2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien undersöker om det är någon skillnad mellan en ny generation av Global Navigation Satellite Systems-instrument (GNSS) vad avser noggrannhet vid positionsbestämning och huruvida det är någon tidsskillnad i användande av de olika instrumenten. I studien jämförs det instrument som används idag av Lantmäteriet, Leica Viva CS15 och GS15, med nyare Trimble GeoExplorer 6000 XR. GeoExplorern kan användas antingen med en inbyggd antenn eller med en extern antenn för att ta emot satellitsignaler. Båda konfigurationerna är undersökta i studien.Studien genomfördes genom att etablera två lokala stomnät med satsmätning, för att få "facit"-punkter att jämföra GNSS-mätningarna mot. Näten transformerades in i SWEREF 99 12 00 med hjälp av statisk GNSS-mätning. Därefter mättes alla punkter i näten in 30 gånger per punkt med vart och ett av GNSS-instrumenten, för att få ett statistiskt säkert underlag.Resultatet visar att Trimble med extern antenn generellt hade minst spridning (0,009-0,020 meter i dolt nät och 0,008-0,013 meter i öppet nät) men den hade överlag ett något större avstånd från "facit"-punkten än Leican (0,016-0,088 meter i dolt nät och 0,032-0,054 meter i öppet nät). Leica-instrumentet hade istället mer spridning (0,021-0,142 meter i dolt nät och 0,014-0,032 meter i öppet nät) men mindre avvikelse från "facit"-punkten (0,006-0,076 meter i dolt nät och 0,019-0,059 meter i öppet nät). Trimble med intern antenn hade störst spridning (0,021-0,038 meter i dolt nät och 0,013-0,048 meter i öppet nät) och avvek också mest från "facit"-punkten (0,026-0,083 meter i dolt nät och 0,024-0,068 meter i öppet nät).En tidsstudie genomfördes också genom att mäta tiden det tog från att instrumentet var påslaget tills att det var färdigt att mätas med, det vill säga tills initieringen var färdig. Tidsstudien resulterade i att Leica Viva var i genomsnitt 12 % snabbare då omgivningen var fri från hinder, och i genomsnitt 21 % snabbare då närområdet var bevuxet med träd och buskar.Slutsatsen av projektet är att instrumenten är likvärdiga vad gäller kvalitet på mätningar och tidsåtgång. Den stora skillnaden finner vi i vikt och tyngdpunkt på instrumenten, där Trimble med intern antenn har den lägsta vikten.

  • 12.
    Andersson, Johnny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Karlsson, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Uppstartsguide för Febdok2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har utförts på ÅF Industry i Trollhättan. Syftet med examensarbetet är att arbeta fram rutiner och ett standardiserat arbetssätt i Febdok. Detta för att underlätta och spara tid vid användning av Febdok. Inledningsvis påbörjades framtagning av relevant teori kring den definierade problembeskrivningen tillsammans med handläggaren på ÅF. Parallellt genomfördes övningsexempel i Febdok för att gruppen skulle få en insyn i hur funktionerna fungerar. Rapportens teoridel behandlar de mest problematiska- och tidskrävande funktionerna i Febdok så som UPS:er, kortslutningsströmmar och selektivitet. Det för att ge en förståelse om bakgrunden till funktionerna. Ett beräkningsexempel på ett fiktivt nät gjordes för att kunna verifiera en överslagsräkning som används på ÅF för att beräkna ett ungefärligt värde på minsta felström. Denna minsta felström erhålls vid enfasig jordslutning och definierar utlösningsvilkoret. Maximal felström delat på tre har ansetts ge ett någorlunda korrekt värde på minsta felström. Beräkningar på maximal- och minimal felström vid olika kablage jämfördes och visade att överslagsräkningen inte är att rekommendera på grund av att minsta felström ibland bli lägre. Istället bör en faktor av minst fyra användas vid överslagsräkningen för minsta felström. I avsnitt 3 i rapporten beskrivs initiala inställningar och funktioner i Febdok med föregående teori som bakgrund. Implementering av UPS:er i Febdok visade sig kräva mer datainmatning än vad som normalt går att få tag på från tillverkare. Genomsläppt energi är data som visade sig svår att få tag ifrån olika tillverkare. Vid närmare tester av programmet och dess funktioner visade det sig att genomsläppt energi inte behövs definieras i UPS-funktionen för att arbeta med selektivitet och kortslutningsströmmar längre ut i anläggningen.

    Resultatet av observationerna i Febdok och teorin visade att tumregeln som används på ÅF inte är att föredra och säkringar i en anläggning försedd med UPS bör dimensioneras efter batteridrift. Informationen och kunskaperna som samlades under arbetets gång samanställdes i en uppstartsguide för Febdok. 

  • 13.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Carmesund, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Handläggningstiden vid bygglov: En studie kring kravet i PBL 9:272015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL 9:27 ska en ansökan om lov handläggas skyndsamt och sökanden ska meddelas beslut inom tio veckor från det att en komplett ansökan har kommit in till byggnadsnämnden. Syftet med kravet var att effektivisera handläggningsprocessen och minska skillnader i handläggningen mellan olika kommuner. I samband med införandet valde man att inte koppla någon sanktion till kravet med motivet att målet med en effektivare handläggningsprocess skulle uppfyllas ändå. Efter flera anmälningar till JO kan man konstatera att kommunerna i flera fall inte uppfyller kravet på en handläggningstid inom tio veckor. Eftersom det inte finns några sanktioner kopplade till kravet kan kommunerna utan risk ta den tid de anser sig behöva för handläggning. Därigenom motverkas även syftet med en enhetlig bygglovsprövning i Sverige.

    Syftet med studien är att undersöka hur långa handläggningstiderna är vid bygglov. Genom ett omfattande granskningsarbete av bygglovsärenden hos sju kommuner i Västra Götalands län skulle huvudfrågan om kommunerna handläggningstider uppfyller kravet i PBL 9:27 besvaras. Studien avgränsar sig till ärenden från 2014 med åtgärder gällande nybyggnation av byggnad. Materialet sammanställdes i en datamatris för respektive kommun. Utöver datamatrisen fick respektive kommun besvara ett frågeformulär angående arbetsbelastning. Syftet med formuläret var att koppla resultatet från granskningen till hur arbetssituationen såg ut för de anställda under år 2014.

    Av de 436 granskade ärendena var det 44 ärenden som inte uppfyllde kravet på en handläggningstid inom tio veckor, vilket motsvarar cirka 10 % av antalet granskade ärenden. Av de ärenden som inte uppfyllde kravet i PBL 9:27 var 32 fastigheter belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelser och resterande tolv var belägna utanför detaljplanelagt område. Av de 32 ärendena vars fastigheter var belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelse innebar 13 ärenden en liten avvikelse från gällande bestämmelser och resterande 19 överensstämde med detaljplanen eller områdesbestämmelserna.

    Utifrån resultatet är slutsatsen att kommunerna även fortsättningsvis behöver arbeta med sina handläggningstider. Under granskningen noterades även att det brister i kommunernas dokumentation kring viktiga datum och att kommunerna har olika syn på huruvida en ansökan ska anses vara komplett. Förslagsvis bör tydligare riktlinjer upprättas kring dokumentation och när en ansökan ska anses vara komplett.

  • 14.
    Andersson, Linnea
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hansson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    LOU:s tillämpning på PBL 6:402015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vid årsskiftet 2015 trädde en rad nya paragrafer i PBL i kraft, som för första gången reglerar exploateringsavtalens innehåll. De nya paragraferna ingår som ett led i politikens vilja att skapa en snabbare och enklare planprocess. Bland annat handlar det om att skapa transparens och en öppenhet så att en byggherre i förväg kan kalkylera sina kostnader, samtidigt som kommunen och dess invånare blir medvetna om konsekvenserna av exploateringsavtalet. Syftet med studien är att utreda hur begreppet "att vidta" i PBL 6:40 ska tolkas. Som metod i arbetet användes både en kvantitativ metod i form av enkäter och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Enkäterna skickades ut till Sveriges 290 kommuner och fick en svarsfrekvens på 57 %. Intervjuer gjordes dels med fyra branschpersoner och dels med sju kommuner.

    Resultatet visar att majoriteten av de svarande kommunerna anlägger allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap genom ett LOU-förfarande, då någon annan än kommunen äger marken. Däremot anger ett flertal kommuner att undantag kan göras för mindre arbeten. Några kommuner uppger att de gärna skulle byta arbetssätt till att exploatören anlägger och sedan lämnar över anläggningarna till kommunen, utan kostnad, i de fall därdet är lämpligt. Kommunerna är dock tveksamma till att byta arbetssätt till ett där exploatören anlägger och lämnar över, eftersom rättsläget är oklart. Resultatet visar tydligt att det finns en stor osäkerhet och förvirring kring begreppet "att vidta" och hur det ska tolkas såväl bland kommunens tjänstemän som bland de branschpersoner som intervjuats. Det framgår att ett upphandlingsförfarande ska användas då tröskelvärdet för byggentreprenader överskrids eller då ett gränsöverskridande intresse föreligger. I övriga fall är rättsläget högst oklart och det verkar inte bättre än att PBL 6:40och LOU hamnar på kollisionskurs, trots att dessa lagstiftningar ska harmonisera. Av den anledningen behövs ett förtydligande kring vad som verkligen gäller i lagen.

  • 15.
    Andersson, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hägerström, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Sammanställning av utbildningsmaterial om reservkraft med inriktning dieselaggregat2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle är uppbyggt av ett konstant energiberoende för att få samhällets alla funktioner att fungera. Ett strömavbrott kan därför bli förödande där kontinuerlig tillgång till elektricitet behövs, trots att Sverige har starka elnät har kravet att alltid ha tillgång till elektricitet öppnat upp en marknad för reservkraft. Syftet med det här arbetet var att ta fram kursmaterial för att läsaren ska få en övergripande kunskap om reservkraft med inriktning på dieselkraft. Det framtagna kursmaterialet består av rekommendationer i form av sidhänvisningar ur källor som kan användas vid sammanställning av undervisningsmaterial. Kompendiematerialet kompletteras med en PowerPoint-struktur som kan användas i undervisningssyfte. Genom att studera relevanta källor har vi fördjupat oss i ämnet dieselaggregat och har plockat ut sidhänvisningar enligt kopieringsavtalet, som gäller för högskolan, som vi anser passa bra vid skapandet av ett kompendium. Vi har även strukturerat en grund till en PowerPoint som kan underlätta vid skapandet av föreläsningsmaterial.Denna rapport förklarar ett dieselaggregats tekniska uppbyggnad och vad som är viktigt att tänka på vid dimensionering av ett aggregat. Rapporten tar även upp rekommenderat underhåll samt de miljö- och säkerhetskrav som ställs på att aggregat.

  • 16.
    Arkevall, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lundgren, Simon
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Återställning av filer: jämförelse av tre gratisverktyg2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Att hitta en fil som av misstag raderats har förmodligen de flesta datoranvändare råkat ut för någon gång. Många tror kanske att loppet är kört då man även inser att papperskorgen på skrivbordet tömts. Eller ännu värre ifall man råkat formatera en hel partition som dessutom skrivits över av ett nytt program. Den som är lite påläst känner säkert till att det finns hjälp, antingen om man väljer att kontakta en datorfirma som mot en ersättning kan återskapa filerna eller man på egen hand väljer att ladda ner något av alla gratisverktyg som finns tillgängliga på nätet. Detta examensarbete har därför tagit ovan nämnda problemställningar, valt ut tre gratisverktyg och sedan gjort ett antal tester för att ta reda på vilket verktyg som bäst lyckas återskapa förlorad data från ett urval av vanliga kategorier av filer. Urvalet av verktyg gjordes efter en lista över vilka krav som skulle uppfyllas. De tre verktyg som klarade samtliga krav blev Recuva, Lazesoft samt Puran. Resultaten varierade mellan verktygen där ett var bäst på att återskapa filer helt identiskt med originalet medans ett annat verktyg var bättre på att återskapa filer som trots avvikande filstorlekar ändå var fullt funktionsdugliga.

  • 17.
    Asp, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Säkerhetsanalys av trådlöst nätverk2015Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetets syfte är att analysera ett företags trådlösa nätverk för att kunna hitta eventuella säkerhetshål. Målet är att göra nätverket mer säkert för att kunna stå emot attacker. Metoden som används är att intervjua IT-ansvarig på företaget för att få en bra överblick över hur det trådlösa nätverket ser ut. Det tillämpas även en riskanalys för att till slut använda en kombination av intervjun och riskanalysen för att komma fram till ett resultat. Resultatet visar att företaget har flera säkerhetshål i sitt trådlösa nätverk. Säkerhetsbristerna företaget har utgår från att en datahackare måste finns på insidan av nätverket för att kunna utnyttja säkerhetshålen fullständigt. Även åtgärder ges till företaget så att de kan åtgärda de säkerhetshål som har hittats. För övrigt håller nätverket hög standard.

  • 18.
    Augustsson, Angelica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Albertsson, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lantmäterier i Norden: Dess centralorganisationer och det nordiska samarbetet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa likheter och skillnader mellan de olika centralorganisationerna inom lantmäteri i Norden. Studien omfattar även det nordiska samarbetet för att skapa en djupare förståelse för hur länderna samarbetar inom lantmäteri.

    De nordiska ländernas centralorganisationer skiljer sig åt i uppbyggnad och arbetsmetoder. Fastighetsförändringar och den fastighetsrättsliga hanteringen är av lika stor vikt i samtliga länder som ingår i studien men hanteras på olika sätt. Danmarks centralorganisation består av tre styrelser. Privata aktörer utför förrättningar som sedan rapporteras till styrelserna för registrering. Organisationen är komplex på så vis att den inte är uppbyggd som en enda organisation, utan består av flera samarbetande parter. Finlands centralorganisation består av flera enheter, områden och avdelningar som styrs av direktörer. Organisationen är statlig där både förrättningar och inskrivning ligger inom centralorganisationens ansvar. Norges centralorganisation är statlig, med få arbetsområden och inriktningar. Inom organisationen hanteras kartor, inskrivning och fastighetsregistrering. Jordskifteretten, vilket är det domstolsväsen som utför stora och tvistiga förrättningar, så som jord-, skogsbruks- och samfällighetsförrättningar. Kommunerna utför de mindre och enklare förrättningarna, exempelvis fastighetsreglering inom detaljplan. Norges organisation går mot en privatiserad förrättningsprocess för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet. Norges organisation är mindre i omfattning än de anda nordiska ländernas. Organisation består av färre divisioner och saknar enheter. Sverige har en statlig centralorganisation som hanterar förrättningar och inskrivning. Organisationen baseras på olika divisioner som hanterar fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och geodesi.

    Nordiskt samarbete förekommer mellan både centralorganisationerna och ländernas lantmäteriföreningar, vilka syftar till att stärka samhörigheten och gemenskapen mellan lantmätarna. Samarbetet möjliggör kompetensutbyte, yrkesmässig- och personlig utveckling.

    Centralorganisationerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige skiljer sig från varandra men det finns ändå vissa likheter. Möjligheten att skapa en organisation som fungerar över länderna gemensamt begränsas av den nationella lagstiftningen. En gemensam centralorganisation kommer således inte att bildas och är inte heller syftet med det nordiska samarbetet.

  • 19.
    Axelsson, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Olsson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Utvärdering av olika dynamiska lastmodeller i PSS/E2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har utförts på uppdrag åt Vattenfall Eldistribution AB.  Syftet med att arbetet har varit att skapa förståelse för dynamiska lastmodeller och klargöra hur de fungerar och hur de kan användas i PSS/E. Målen har varit att utföra simuleringar på kortslutningar och motorstart för två lastmodeller. Även beskrivning av grundprinciperna för asynkronmaskinen ingår för att få en koppling mellan simulering och teori. Asynkronmaskinens teori innehåller information om induktion och strömkrafter som är de grundläggande begreppen för asynkronmotorn. Det innehåller även sambanden mellan moment, varvtal, ström och spänning samt beskrivning av motorns ekvivalenta schema. Programmet IMD är ett program som tillhör PSS/E och har använts för att skapa modellen för asynkronmotorn som använts för simuleringarna. Vid utförande av simuleringarna har instruktioner från handledaren använts och även instruktioner från PSS/Es manualer. Simuleringarna har körts på två av PSS/Es inbyggda lastmodeller, en generell lastmodell och en modell för asynkronmotorer. Kortslutning har simulerats på båda modellerna och motorstart har simulerats med modellen för asynkronmaskiner. Kortslutning har simulerats med två olika feltider 0,15 och 0,4 sekunder, motorstart har simulerats med två olika storlekar på transformator 1,5 och 3,0 MVA och även tre olika tröghetstidskonstanter, 0,7, 1,0 och 1,5 MWs/MVA har använts. Vid kortslutning orsakar längre feltid större strömmar och längre återhämtningstid för båda lastmodeller. Vid motorstart påverkar storleken på transformatorn, i MVA, och tröghetstidskonstanten tiden för motorns startförlopp. Större transformator innebär kortare startförlopp på grund av minskat spänningsfall. Större tröghetstidskonstant innebär längre startförlopp.  Är man enbart intresserad av själva spänningssänkningens storlek och inte själva förloppet kan motorns startadmittans användas.  

  • 20.
    Axelsson, Robin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Wangerås, Simon
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Övertagande av huvudmannaskap för allmän plats: En studie av kommuner som behandlat frågan kring övertagande av huvudmannaskap för allmän plats i detaljplan2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien omfattas av en enkätundersökning och en fördjupad intervjustudie av kommuner som vill eller har behandlat frågan kring övertagande av huvudmannaskap för allmän plats i nya och befintliga detaljplaner. Det finns flera problem som kan uppstå i detaljplaner med enskilt huvudmannaskap. Exempelvis saknas i vissa fall särskilda skäl vid inrättande av detaljplan med enskilt huvudmannaskap, det förekommer att kommuner inte planlägger områden som uppenbart skulle användas som allmän plats. Orättvisa uppstår när allmänna platser spärras av och privatiseras men även då fastighetsägare måste betala anläggning och drift av allmän plats samtidigt som de ska betala kommunal skatt som finansierar kommunala allmänna platser. Även problem vid genomförande av allmän plats har uppmärksammats vid enskilt huvudmannaskap. De tänkta samfällighetsföreningarna som ska sköta den allmänna platsen fungerar inte i praktiken och ansvarsfrågan för den allmänna platsen blir oklar.

    Med dessa problem som grund har en ingående studie av vilka problem kommunerna haft vid enskilt huvudmannaskap i detaljplan gjorts, samt varför och hur kommunerna har tänkt att genomföra ett övertagande av den allmänna platsen från enskilt till kommunalt huvudmannaskap. Syftet med studien är att studera hur och varför kommuner tänkt överta huvudmannaskapet för allmän plats och undersöka vilka problem som legat till grund för agerandet.

    Studien utfördes under tio veckor och enligt en tvärsnittsdesign som innebär att både enkätundersökning och strukturerade intervjuer utförts. I enkätundersökningen ingick Sveriges samtliga kommuner för att gallra fram de kommuner som var intressanta för studien. För att ta reda på vilka kommuner vi kunde använda oss av i vår studie gjordes en enkätundersökning där vissa förutbestämda kriterier stod till grund för vilka kommuner som skulle väljas ut för vidare studie. 21 kommuner valdes ut och en fördjupad intervjuundersökning genomfördes med 13 stycken av dessa.

    Resultatet visar att de flesta kommuner vill överta huvudmannaskapet för allmän plats utifrån liknande grunder, som till exempel rättvisa, ansvar, att följa lagstiftning samt säkra allmänhetens tillgänglighet. Några av de intervjuade kommunerna har i sitt arbete i att överta huvudmannaskapet för allmän plats gjort olika slags utredningar i ämnet för att påvisa i vilka situationer de olika huvudmannaskapen bör användas och inte. Kommunerna har olika tillvägagångssätt för övertagande från enskilt till kommunalt huvudmannaskap i detaljplan men det flesta använder sig av ändring i befintlig detaljplan.

  • 21.
    Back, Cornelia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Gustafsson, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Kartläggning av Stockholms, Göteborgs och Malmös hantering av miljonprogramsområden: ur kommunernas och de kommunala bostadsbolagens perspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Miljonprogrammet är namnet på det politiska projektet som pågick mellan åren 1965 och 1974 då riksdagen fattat ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas i Sverige, för att råda bot på bostadsbristen. Nu är det mer än 40 år sedan byggnaderna uppfördes och renoveringsbehovet är ett faktum, vilket gör ämnet aktuellt. Huvudsyftet med studien är att kartlägga de tre största städernas hantering av renoveringsbehovet. Huvudfrågan för studien är hur miljonprogrammets bostäder hanteras idag. Samtidigt har en rad andra frågor besvarats i studien; vilka skillnader som finns i lagarna då och nu, hur miljonprogramsområdena ser ut i de olika städerna och hur de behandlas i översiktsplanerna, vilka följder som uppstår av att husen behöver renoveras samt om det finns någon ekonomi i att renovera husen.Studien har genomförts med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. En kvalitativ genomgång av skrivet material med anknytning till miljonprogrammet i de tre städerna har gjorts. Därutöver har också en kvantitativ enkätundersökning skickats ut till de tre kommunerna och dess kommunala bostadsbolag.Stockholm, Göteborg och Malmö har både likheter och skillnader gällande planering och visioner. Både Stockholm och Göteborg har valt att placera sina miljonprogramsområden utanför stadskärnan medan Malmös ligger i nära anslutning till centrum. De har alla visioner i sina översiktsplaner om att skapa en mer enhetlig och sammankopplad stad genom ökad integration och bättre kommunikationer mellan stadens olika delar.Det uppstod en renoveringsvåg under 80- och 90-talet i samband med ROT-avdraget och idag pågår flera projekt kring miljonprogrammet. Fasadrenovering är vanligt i alla tre städerna och även till viss del upprustning av balkonger och fönster. Göteborg har satsat mycket på energieffektiviserande åtgärder och i Stockholm har det blivit allt vanligare med energi-besparade ingrepp såsom tilläggsisolering.Lagstiftningen i Sverige har stor betydelse vid renoveringen då det idag finns krav på bl.a. energieffektivitet men även under renoveringsvågen på 80- och 90-talet då varsamhetskravet infördes i PBL 1987. Stommen i bostäderna är bra och de är funktionellt byggda vilket gör att renovering är mer kostnadseffektivt än att riva och bygga nytt. Problemet ligger alltså inte i renoveringsbehovet, då de flesta hus behöver renoveras efter så pass många år, utan antalet hus som behöver renoveras.

  • 22.
    Baric, Velibor
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Mugisha, Arthur
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Elkvalitetsmätningar vid Högskolan Väst och kartläggning av hur elkvalitetsutredningar hanteras vid elnätbolag2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Spänningskvalitet är idag betydelsefullt i samhället, i och med den ständiga fortgående utvecklingen av nya moderna teknologiska produkter ställer även människor högre krav på marknaden och dess produkter. Denna rapport beskriver myndigheternas krav på elkvalitet samt redogör för hur en elkvalitetsmätning går till i praktiken. En skriftlig uppkopplingsguide har utförts för att få tydliga instruktioner på hur kopplingen går till med dagens instrument. Mätning har utförts på Högskolan Väst under 24 timmar med hjälp av skolans utrustning och en erfaren handledare. Vidare kommer rapporten att inkludera vad som påverkar elkvaliteten och vilka konsekvenser som följer av dålig elkvalitet på elnätet. En kartläggning har gjorts på tre olika nätbolag i Sverige av varierande storlek. Det tre nätbolagen är Vattenfall AB, Göteborg Energi Nät AB och Trollhättan Energi AB. Denna kartläggning har gjorts genom intervjuer med handläggare och eltekniker som grund. Anledningen till att denna kartläggning gjorts är för att få reda på om det finns några fasta rutiner för hur nätbolagen hanterar kundklagomål och onöjda kunder. Dessutom beskriver rapporten likheter och olikheter angående hur dessa tre nätbolag hanteras med kundklagomål. Efter intervju med elleverantörerna kan slutsatsen dras att det är väldigt få kundklagomål/ärenden per år från kund till elleverantören med tanke på hur många kunder det har. Resultatet vid mätning på spänningsvariationer, övertoner och flimmer visar enligt standarder godkända värden och kan konstateras att högskolan väst har ett starkt nät.

  • 23.
    Bengtsson, Emmy
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Svensson, Anton
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Små och okomplicerade projekt inom infrastrukturplanering: En studie i hur Trafikverket använder typfall 12015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

    Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem.

    Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering.

    De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt.

    Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt.

    Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade.

  • 24.
    Berg, Gustaf
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Brattlöf, Magnus
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Distributed Checkpointing with Docker Containers in High Performance Computing2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Container-virtualisering har blivit mer och mer använt efter att uppdateringar till cgroups och namespace-funktionerna släpptes i Linuxkärnan. Samtidigt så lider industrins högpresterande beräkningskluster av dyra licenskostnader som skulle kunna hanteras av virtualisering. I den här uppsatsen utformades experiment för att ta reda på om Dockers funktion checkpoint, som fortfarande är under utveckling, skulle kunna utnyttjas i industrins beräkningskluster. Genom att demonstrera detta koncept och dess möjligheter att pausa distribuerade containrar, som kör parallella processer inuti, användes den välkända NAS Parallel Benchmarken (NPB) fördelad över två test-maskiner. Sedan så pausades containrar i olika ordningar och Docker lyckas återuppta benchmarken utan problem både lokalt och distribuerat. Om man försiktigt överväger ordningen som man skriver ner containers till disk (checkpoint) så går det utan problem att återuppta benchmarken lokalt på samma maskin. Slutligen så visar vi även att distribuerade containrar kan återupptas på en annan maskin än där den startade med hög framgång. Dockers prestanda, möjligheter och flexibilitet lämpar sig i framtidens industriella högpresterande kluster där man mycket väl kan köra sina applikationer i containrar istället för att köra dom på det traditionella sättet, direkt på hårdvaran. Genom användning av Docker-containers kan man hantera problemet med dyra licenskostnader och prioriteringar. 

  • 25.
    Berg, Gustaf
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Larsson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    En jämförande studie av tekniker för trådlös platsanalys vid Universeum2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In this thesis a comparison between a predictive site survey and two passive site surveys is performed, to see if only a predictive survey is enough to estimate a well-functioning wireless network. Some fundamental facts and techniques that are involved in wireless networks are presented and also the method of how the site surveys were planned and performed. The outcome is compiled in diagrams. The difference between a predictive and a passive site survey is analyzed, and shows if the prediction is trustworthy or needs to be verified.

  • 26.
    Bergkvist, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Runge, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Allmänna och enskilda vägar: Väghållaransvar utanför detaljplanelagt område2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att infrastrukturen, gällande trafiken, ska fungera krävs det att vägnätet uppfyller sin funktion. Även ansvarsfördelningen mellan de olika parterna, Trafikverket, kommunerna och enskilda fastighetsägare, är viktig och det är lätt att det uppstår konflikter eller meningsskiljaktigheter. Vilka det är som ska sköta drift och underhåll till vilken väg samt vad lagarna säger om respektive väg är ibland otydligt. Trafikverket, kommuner och enskilda fastighetsägare är de tre olika parter som kan vara ansvariga vad gäller drift och underhåll, även kallat väghållare, av vägar. Om vägen är belägen inom eller utom planlagt område har stor betydelse vad gäller vilken lagstiftning som ska tillämpas. Plan- och bygglagen (PBL) och Väglagen (VägL) är de lagar som används inom planlagt område, men också Anläggningslagen (AL) vid bildande av gemensamhetsanläggningar (GA). Det är främst PBL som tillämpas eftersom den reglerar planläggningen, vägen kan då benämnas gata enligt PBL, men kommunerna kan också välja att planlägga vägen enligt VägL. I de fall VägL tillämpas är processen mer omfattande och för att denna lag ska gälla måste det vara en allmän väg. Utanför planlagt område finns ingen lag som styr på liknande sätt som PBL, här tillämpas AL för de enskilda vägar och då främst gällande bildandet av en GA. Det är vid upprättandet av denna som stadgarna sätts, anläggningsbeslutet reglerar driften och underhållet av vägen som berör de enskilda fastighetsägarna. Studien omfattas av en enkätundersökning som skickades ut till 49 kommuner i Västra Götalands län. Fyra av dessa kommuner valdes sedan ut för vidare fördjupade intervjuer. Därtill intervjuades Trafikverket och Riksförbundet enskilda vägar (REV) intervjuades, detta för att få en övergripande syn och inte endast information från olika kommuner. Resultatet baseras främst på intervjuerna men även svar från enkäterna. Informationen som framkommit under intervjuerna med kommunerna skiljer sig från de svar som erhållits från enkäten vad gäller frågan om kommunerna upplever problem med förvaltning av enskilda vägar. Kommunerna menar istället att det generellt är mer problem inom planlagt område än utom. Resultatet tyder även på en variation mellan kommunerna medan Trafikverket har tydliga ramar för kriterier vad gäller val av väghållare. REV tar upp att det förekommer problematik kring svårigheten att få personer att ordna styrelsearbetet rörande enskild väg. Definitionen av allmän och enskild väg skiljer sig mellan de olika intervjuade parterna. I studien reflekteras det kring tydligare riktlinjer för när en väg ska vara allmän respektive enskild för att tydliggöra gränsen för när ett väghållaransvar tar vid och ett annat tar slut.

  • 27.
    Berndtsson, Jesper
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    By, Mathias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Analyzing and improving a wireless network2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om hur en site survey utförs med hjälp av programvaror och hur en site survey kan samla den information som behövs för att förbättra de befintliga trådlösa näten. Rapporten ger såväl generell information om trådlösa nät samt praktiska exempel med autentiska mätningar i företagsmiljö.

    Problem kan uppstå i ett trådlöst nätverk om planeringen inte är korrekt utförd. En mätning har gjorts på våning två, där företag X befinner sig.

    Resultatet av mätningen presenteras i bilder som visar signal styrkan på Företag X trådlösa nät, på våning två. Bilder visar även brus, överlappande kanaler och hur signalstyrkan relaterar till dessa.

  • 28.
    Berndtsson, Jesper
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    By, Mathias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Analyzing and improving a wireless network2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna rapport handlar om hur en site survey utförs med hjälp av programvaror och hur en site survey kan samla den information som behövs för att förbättra de befintliga trådlösa näten. Rapporten ger såväl generell information om trådlösa nät samt praktiska exempel med autentiska mätningar i företagsmiljö.

    Problem kan uppstå i ett trådlöst nätverk om planeringen inte är korrekt utförd. En mätning har gjorts på våning två, där företag X befinner sig.

    Resultatet av mätningen presenteras i bilder som visar signal styrkan på Företag X trådlösa nät, på våning två. Bilder visar även brus, överlappande kanaler och hur signalstyrkan relaterar till dessa.

  • 29.
    Berndtsson, Jesper
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    By, Mathias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Cactuz: The modular toolbox for evaluating Intrusion Prevention Systems2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Intrusion prevention systems are a widely used today to protect the local network from threats on the world wide web by blocking unwanted packets, but still be able to forward desirable traffic. Before placing the intrusion prevention system in a live network, the system can be tested with it capabilities in a test environment.

    This paper is about the build of the toolbox "Cactuz", developed with 11 different test sce-narios with the availability to expand. The report contains general information about threats and attacks but also the software and tools included in the build. The result of the build is presented as the toolbox which includes multiple attacks and tests with a user interface. Cac-tuz is evaluated by Snort IPS where the evaluation of each attack is presented and analyzed.

  • 30.
    Bertilsson, Oskar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Kartläggning av kommunalt nätverk: med granskning av enhetssäkerhet2017Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete består av en kartläggning och säkerhetsanalys av enheter i ett kommunalt nätverk. Kommunen i fråga ville ha en ny karta över nätverket. I samband med kartläggningen av nätverket granskades säkerheten på enheterna. I arbetet ges lösningar på de säkerhetsbrister som hittats. Kartläggningen av nätverket utgick ifrån konfigurationen på enheterna. För att komma åt konfigurationen på enheterna användes Telnet. Cisco Discovery Protocol (CDP) användes för att få ut information om vilka enheter som var direktkopplade med varandra. Kartan över nätverket gjordes i Microsoft Visio utifrån en gammal karta som byggdes på och ändrades om. Säkerheten undersöktes genom att granska vilka protokoll och inställningar som var konfigurerade på enheterna. Resultaten från kartläggningen visade på att det var en platt nätverktopologi som enbart använde sig av lager 2 med undantag för länkarna kopplade utåt från nätverket. Nätverket bestod mestadels av lager 2 switchar men också några multilayerswitchar. Nätverket hade byggts ut med flera enheter och vissa enheter har blivit omkopplade. Säkerhetsanalysen visade på vissa brister. I och med att det bara var lager 2-enheter så var det lager 2-konfiguration som granskades till störst del. Största säkerhetsbristen som hittades var att Telnet användes istället för SSH. VTP version 1 var igång på enheterna och hade därför inget lösenord konfigurerat. Vissa trunkportar var öppna även fast de inte användes. CDP var igång hela tiden på enheterna vilket gav ut mycket information. Kartläggningen gick smidigt och en ny Visio-karta skapades åt kommunen. Inga specifika problem uppstod under kartläggningen. De säkerhetsbrister som upptäcktes fick kommunen reda på tillsammans med respektive lösningar.

  • 31.
    Beyrouti, Magdalena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Larsson, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Beredning av landsbygdsnät Restenäs-Andorra i Uddevalla kommun2016Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om hur ett beredningsarbete genomförs från avtal och tillståndssökning till nätplanering och dimensionering av ett landsbygdsnät. Kraven på bra driftsäkerhet ökar eftersom elanvändning är en såpass viktig del av vårt samhälle. Stora störningar medför omfattande kostnader för eldistributionsföretag och kunder. För att öka driftsäkerheten och vädersäkra distributionsnät strävar eldistributionsföretagen att förlägga luftledningsnät till markkabel i landsbygden.

    Beredningen på ledningsnätet utförs i området Restenäs-Andorra utanför Ljungskile i Uddevalla kommun. Arbetet kommer att genomföras i samband med utbyggnation av kommunalt vatten- och avloppsnät för att minska kostnaderna på schakt samt påverkan på kund.

    Resultatet av beredningen omfattar en ny 10/0,4 kV nätstation, fyra nya kabelskåp samt 1200 meter 10 kV högspänningskabel och cirka 800 meter 400 V lågspänningskabel. Ledningsnätet har till största delen planerats så att samförläggning i samma schakt för vatten och avlopp sker så långt det har varit möjligt. Kabelskåp och nätstation är strategiskt utsatta för att skapa en bra nätstruktur och för att vara lättåtkomliga vid underhåll. En P2 kalkyl är upprättad för att få en överskådlig kostnad av projektet.

  • 32.
    Beyrouti, Samer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Yaghoubipoor, Mohammad
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Standardisering av reläskåp för transformatorstationer2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet är en studie som behandlar standardisering av ett reläskåp i E.ON Elnäts 55/11 kV transformatorstationer. Standardisering av reläskåp innebär att en lösning tas fram på en befintlig station och tillämpas på andra stationer med samma förutsättningar. Inför framtagningen av reläskåpet, utfördes först en grundläggande litteraturstudie kring de externa och interna fel som en transformator kan utsättas för samt de vanligaste skyddsfunktioner som skyddar transformatorn från feltillstånd. Utöver reläskydd studerades de andra apparaterna som finns i reläskåpet. Efter förstudier indelades projektarbetet i mindre delmoment där kontroll av tilldelade underlag och kretsscheman utfördes. Underlaget består till stor del av förbindelsetabeller och kretsscheman som beskriver stationens och skåpets konstruktion samt de komponenter som i nuläget är installerade. Underlaget för befintliga apparater i reläskåpet studerades noggrant. I kombination med E.ONs kravspecifikation för transformatorstationen och apparaterna framställdes komponenternas tekniska specifikationer samt de skyddsfunktioner som bör beaktas vid konstruktion av reläskåpet. En offertförfrågan skickades ut till ledande leverantörer med tekniska kravspecifikationer för apparaterna. De tillhandahållna förslagen från leverantörerna undersöktes och jämfördes sedan med de existerande skydden. Därefter tillfrågdes montageföretag för montering av reläskåpet där endast ett företag kunde utföra arbetet. Efter analysen av apparater ansågs reläskydd D och spänningsregulator F samt vaktenhet H som de bäst rekommenderade komponenterna till reläskåpet. Andra produkter har vissa fördelar som analyserats och diskuterats i rapporten. Det enda montageföretaget som har svarade på offerförfrågningarna valdes för utförande av montagearbetet.

  • 33.
    Birgersson, Patrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Svensson, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Utvärdering av möjligheter för semiautomatisk reläskyddsprovning med Omicron CMC 3562017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När energiföretag upphandlar underhållsansvaret för stationer och anläggningar kan det leda till att anläggningarna provas av olika entreprenörer. För att uppnå en mer enhetlig provning av reläskydden bör de provas på samma sätt vid varje provningstillfälle. Reläskyddsprovning sker idag av erfaren personal och kan då till viss del provas på olika sätt då det saknas ett enhetligt sätt att prova skydden på. Detta leder även till att kunskapen för hur provning sker finns hos ett begränsat antal individer inom företaget.

    Anledningen till att arbetet utförts är att uppdragsgivaren vill undersöka om reläskyddsprovning kan utföras på ett mer enhetligt sätt för att erhålla jämförbara resultat och minimera antalet misstag under provningen på grund av den mänskliga faktorn. Med Omicron CMC 356 och dess tillhörande mjukvara finns möjlighet att programmera vilka tester som ska genomföras och spara dessa för att sedan ta med dem och testa i stationen. Denna rapport är utförd som ett pilotprojekt med provning av en station med en Omicron CMC 356 för att möjliggöra för uppdragsgivaren att se hur Omicron CMC 356 skulle kunna implementeras i underhållsprovningen av reläskydd.

    Inledningsvis behandlas de reläskyddsfunktioner som examensarbetet innefattar teoretiskt. Vidare finns en teoretisk genomgång av hur reläskyddet hanterar de olika felen, vilka begränsningar som finns samt vilken noggrannhet skyddet har för de olika funktionerna. Examensarbetet begränsar sig av tidsskäl till funktionerna: överströmsskydd, överspänningsskydd, underspänningsskydd, underimpedansskydd, differentialskydd, underfrekvensskydd och överfrekvensskydd. Rapporten innehåller även en praktisk del där provning av reläskydd har genomförts i en vattenkraftsstation. De testmoduler i Omicrons mjukvara: "Test Universe 3.10" som används för att testa de olika funktionerna och hur de programmeras kommer grundligt beskrivas i rapporten samt hur provningsprogrammets funktioner har programmerats.

    Arbetets slutsats blev att många skyddsfunktioner går att prova automatiskt. En avvägning av ekonomi kontra kvalitet måste dock göras då det innebär ett stort introduktionsarbete att programmera provplaner för samtliga stationer som skall testas.

  • 34.
    Bjurelid, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Murina, Emran
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Analys & kartläggning av Uddevalla citys mellanspänningsnät2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kraven på ett driftsäkert elnät ökar hela tiden i takt med att elanvändning blir allt viktigare i dagens samhälle. Luftledningar byts ut med markkabel och möjlighet till reservmatningar samt bra elkvalitet är av hög prioritering.

    Skicket på elnätets utrustning försämras med åren och kommer med tiden behöva bytas ut. Med uppdrag från Uddevalla Energi AB har siffror tagits fram berörande spänningsfall, kapacitiv jordfelsström och belastningar vid normaldrift och reservmatning, samt ålder och typ på kablar i Uddevalla citys mellanspänningsnät. Den här rapporten presenterar dessa resultat och ger några förslag på ändringar om så krävs. Även en del om planerade framtida utbyggnationer tas upp och hur dessa påverkar nätet.

    För att få fram resultaten används Uddevalla Energis program för nätberäkning, "DpPower".

    Beräkningarna visade att vid normaldrift var alla värden godkända enligt tumregler som Uddevalla Energi följer. Vid reservmatning däremot var vissa linjer överbelastade, analysen visar dock tillgängliga lösningar. Ålder och status på kablar i nätet varierar stort vilket gör det svårt att specificera hur ombyggnationer ska ske. Hänsyn bör istället tas till överbelastningar.

  • 35.
    Blomberg, Charlotte
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Söderqvist, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Andelstalsfördelning för gemensamhetsanläggningar i tredimensionella fastigheter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För 3D-fastighetsbildning finns idag inget vedertaget sätt att fördela andelstal i gemensamhetsanläggningar. En anledning är att 3D-fastighetsbildning är relativt nytt och tidigare bara använts i begränsad omfattning men idag blir detta allt vanligare då städerna förtätas och växer på höjden. Detta leder till en mer komplicerad fastighetsbildning med fler gemensamma utrymmen och anläggningar.  Syftet med examensarbetet är att skapa en modell för andelstalsfördelning som kan användas vid anläggningsförrättningar för 3D-fastigheter för gemensamhetsanläggning med ändamål hiss. Utgångspunkten är att andelstalen ska vara enkla att förstå och samtidigt upplevas rättvisa av fastighetsägarna samt ge en generell bild av verkligheten. Metoden som används för att ta fram beräkningsmodellerna är statistik över antalet resor som görs i hissar samt undersökningar av ytor och besökare till olika fastighetstyper. Vidare förs diskussioner med flera lantmätare samt analys av insamlat material och resultat. Den framtagna modellen har tonkilometermetoden som utgångspunkt. På samma sätt som i tonkilometermetoden delas fördelningen här upp i två steg för att först ta fram ett transporttal och därefter ett längdtal. Transporttalet motsvarar antalet hissresor en fastighet genererar och beräknas med hjälp av modeller beroende på typ av verksamhet i fastigheten. Arbetet genererar i beräkningsmallar för fastigheter med ändamålen bostäder, kontor, restaurang, förskola och tandläkarmottagning. För andra typer av fastigheter förs endast en vägledande diskussion.  Längdtalet bestäms efter de våningsplan fastigheten nyttjar. Modellen för längdtalet leder fram till två förslag för hur längdtalet kan beräknas och differentieras med hänsyn till våningsplan, med en linjär funktion eller en exponentiell funktion. De två lösningsförslagen jämförs och deras för- och nackdelar analyseras. Transporttalet och längdtalet används tillsammans för att ta fram det andelstal som fastigheten får.

  • 36.
    Bodestål, Emil
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Jakobsson, Daiel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Metoder för att minska risken för sympati-utlösning av Vattenfalls transformatorstationer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har utförts på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB. På driftcentralen i Trollhättan styr Vattenfall sitt svenska elnät. Vid spänningssättningen av en transformator parallellt med en som är i drift, fås ibland problem med att stationen löser ut. Fenomenet kallas internt för "sympati-utlösning". Problemet uppstår till viss del slumpmässigt och inträffar relativt sällsynt, på Vattenfall handlar det om ett några enstaka fall om året som direkt kan kopplas till fenomenet. Det gör att det finns ett begränsat antal gamla fall att utgå från och därför baseras stora delar av projektet på intervjuer samt ett väldokumenterat fall i en av Vattenfalls stationer. Utifrån den rapporten har en modell av stationen skapats i PSCAD EMTDC och modifierats för att skapa en situation där fenomenet alltid uppstår.

    Målet med projektet har varit att hitta förslag på åtgärder och för att sedan testa dessa i PSCAD för att se om de förbättrar situationen. De lösningar som har testats är att ändra inkopplingsögonblicket, justera lindningskopplarens läge, alternativ spänningssättning från transformatorns sekundärsida, transformatorernas kopplingsart samt betydelsen av ett svagare nät. Även teoretisk undersökning av huruvida inkopplingsmotstånd, synkroniseringsdon och snedställda brytare påverkar problemet har utförts.

    Rapporten visar att inkopplingsögonblicket har stor betydelse. Vid en inkoppling i rätt ögonblick med hjälp av synkroniseringsdon kan inkopplingen ske helt utan inverkan på nätet eller granntransformatorn. Snedställda brytare har visat sig genom resonemang vara sämre än synkroniseringsdon. Simuleringar och tidigare litteratur har visat att chanserna för en lyckad inkoppling kan förbättras genom att ställa lindningskopplaren i det ändläge som ger högst omsättning. Vad gäller transformatorernas kopplingsart så visade sig Y-d vara bättre än Y-y, som är standard på Vattenfall. Det är även standard att koppla in transformatorer från primärsidan. Simuleringar har däremot visat att en inkoppling från sekundärsidan skulle innebära flera fördelar. Slutligen innebär ett svagare nät en ökad risk för att fenomenet ska inträffa.

    Det skydd som har visat sig vara mest benäget att lösa ut är jordströmsskyddet i den matande ledningen. Beroende på hur läget ser ut i en specifik station kan det vara bra att se över inställningarna i jordströmsskyddets fjärde steg och eventuellt förlänga tidsfördröjningen.

  • 37.
    Bolander, Ola
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Erving, Ivar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Elkvalitetsundersökning vid Sahlgrenska sjukhuset2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete är utfört på uppdrag av ÅF och syftar till att göra en elkvalitetsutredning åt Västfastigheter i ett ställverk på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Avsikten är främst att undersöka och presentera mätdata av intresse för kunden, i det här fallet variationer och obalans i matningsspänning, spänningsövertoner, effektförbrukning samt neutralledarström. Vidare genomförs också en specifik utredning som efterfrågats av Västfastigheter angående en vibrerande kanalskena som utgår från berört ställverk. Utgångspunkten för samtliga analyser är en teoretisk bakgrund som beskrivs i arbetets första del och målsättningen är att denna ska ge en god grundförståelse för begreppet elkvalitet.

    Mätningar har utförts både vid ordinarie matning och vid ett 6 timmar långt reservkraftsprov. Resultatet vid ordinarie matning visar enligt gällande standard godkända värden på samtliga parametrar förutom övertoner av ordningstal 9 och 15 där för höga nivåer registrerats.

    Vid reservkraftprovet syns inga anmärkningsvärda förändringar jämfört med normaldrift. Dock noteras vissa företeelser kopplade till strömmens och spänningens kurvformer som kan vara av intresse för en djupare förståelse av de olika driftlägena. Vid reservkraftsdrift ökar i Sahlgrenskas fall nätimpedansen vilket brukar beskrivas som att nätet blir svagare. Detta visar sig dels genom en tydligare obalans mellan fasernas spänningsnivåer, dels genom att strömmens distorsion till följd av övertoner i nätet får ett större genomslag på spänningen som därmed förvrängs i högre grad än vid ordinarie drift.

    Den vibrerande skenans last undersöks med ett elkvalitetsinstrument och vibrationerna mäts med en accelerometer. Då graden av vibrationer minskar i takt med att skenan effektmässigt lastas av på vägen ut i Sahlgrenskas anläggning görs bedömningen att detta fenomen kan relateras till strömmens storlek. För att ytterligare stärka denna tes refereras till intilliggande kanalskenor av samma modell vilka är väsentligt lägre belastade. Vibrationer på dessa är noterbara men av en avsevärt lägre magnitud, vilken är jämförbar med hur den undersökta vibrerande skenan ter sig långt ut.

  • 38.
    Borgmalm, Tomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Schüllerqvist, Ola
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Bygglovets giltighetstid: Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång.

    Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken.

    Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet.

    Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång.

    Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov.

  • 39.
    Bou Nassif, Nizar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Abdallah, Ali Waddah
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Google Drive, Dropbox and OneDrive - A Comparison from a Security Perspective2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to examine what security issues exist in cloud storage services. We examine the solutions offered by Google Drive, Dropbox and OneDrive and make a comparison among these three services from a security perspective. Cloud storage is one of the cloud computing services that has become popular in recent years because of the spreading of smartphones and tablets. According to previous theo-ries, there are many security issues affecting cloud storage. In this study we examined Google Drive, Dropbox and OneDrive from a security perspective. We did a compari-son between the solutions offered by these three providers.Our criteria were taken from the cloud security alliance that has a list over the most im-portant security issues affecting cloud computing. We took information about the secu-rity solutions from the providers' white papers and support sites.Our results show that the three providers have similar security procedures and that they use many security technologies like TLS, two factor authentication and defense in depth. Results also show that each one of them has a superior procedure in a particular area compared to the others, and that made it difficult to decide which one is the best.

  • 40.
    Bradley, Jonatan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Höglind, Fredrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Anti-Virus resursutnyttjande2016Independent thesis Basic level (university diploma), 5 poäng / 7,5 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur påverkar egentligen Anti-Virus program datorns resurser? Avast, Windows defender, Eset Nod32 och Symantec är några av de stora Anti-Virus företagen som specialiserar sig på att skydda din dator genom att ta bort bland annat virus, malware och trojaner. Fyra Anti-Virus program samt tre scenarion valdes ut för att testa cpu, minne och nätverkets påverkan av de fyra Anti-Virus programmen. Varje scenario testades tre gånger tio minuter för varje Anti-Virus program. Fem minuter bestod av en baslinje där inget test utfördes och på de sista fem minuterna utfördes testerna. Resultaten varierar mellan de olika scenariona men helheten visar att skillnaden mellan Anti-Virus programmen är minimal. Testerna visade att de gratis Anti-Virus programvarorna stod sig minst lika bra som betalversionen av Symantec när det kommer till användning av datorns resurser.

  • 41.
    Brinkheden, Dan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Andersson, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    A Performance Study of Hybrid Mobile Applications Compared to Native Applications2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This study evaluates the performance difference between hybrid and native mobile applica-tions when accessing the low level API. The purpose of this study is to find out the differ-ence in performance between the different methods for developing applications due to an increasing market for platform independent applications.

    Several benchmarks were created to measure the performance on the following criteria, execution time, memory allocation and storage space. The benchmarks were developed with a similar behaviour to match the functionality.

    The Titanium benchmarks were around 8.5 times larger in storage space and used 26-28% larger heap when it came to memory than the equivalent Android benchmarks. Android generally has a lower execution time than Titanium, however there are cases such as the math library where Titanium has a lower execution time.

  • 42.
    Britte, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Kratzer, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Ottersten, Christian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Förutsättningar för mikroproduktion med vindkraft för Byggnad 73 på Innovatum2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle eftersöks miljövänligt producerad elektricitet i allt högre grad. Denna rapport avhandlar vilka förutsättningar som finns för att producera energi ifrån småskaliga vindkraftverk i anslutning till Byggnad 73 i Trollhättan som ligger placerad i urban miljö.

    I rapporten har en sammanställan gjorts av hur ett vindkraftverk fungerar samt vilka lagar, regler och rekommendationer som skall följas vid uppförande av småskaliga vindkraftverk i urban miljö. En marknadsundersökning av svenska marknaden har utförts. Från marknadsundersökningen har underlag hämtats till två anläggningsförslag lämpliga för Byggnad 73.

    Under arbetet framkom att det finns olika definitioner av småskaliga vindkraftverk. Det finns även en rad av olika lagar och regler som hänsyn skall tas till vid uppförandet av ett vindkraftverk. Det konstaterades att det är viktigt att undersöka förutsättningarna för placering av vindkraftverk så som tillexempel hinder och årsmedelvind. Byggnadens förutsättningar undersöktes och kontakt med Kent Andersson som är lokal- och utrustningsansvarig på Byggnad 73 togs, och då framkom det att dess säkringsstorlek var för stor för inkoppling av mikroproduktion samt att byggnadens konstruktion inte kan hantera vikten av ett vindkraftverk. Dessa aspekter har gruppen fått bortse ifrån när två anläggningsförslagen togs fram. Varav det ena anläggningsförslaget är monterat på byggnadens tak och det andra på marken bredvid byggnaden.

    Två vindkraftverk valdes ut Winden 30 och Villaverket Maglev 10kW. Winden 30 är ett 30 kW vindkraftverk som monteras på marken och som är tillverkat av Winden Sweden AB. Det vindkraftverket som skall vara takmonterat blev Villaverket Maglev 10kW som är tillverkat av Nordh Energy och har en effekt på 10 kW.

    Trots att tidigare nämnda aspekter bortsågs ifrån framkom att montering av vindkraftverk i urban miljö inte är lämpligt på grund av flera olika orsaker. Men småskalig vindkraft kan vara lämplig i en lantlig miljö då flera av dessa orsaker vanligtvis inte existerar i sådan miljö.

    I denna rapport har ekonomiska aspekter för att uppföra ett vindkraftverk helt bortsetts ifrån.

  • 43.
    Broman, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Plan- och bygglagen: En planprocess i förändring?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kommunen har ansvaret för att planera mark- och vattenanvändningen inom den egna kommunen. Kommunen bestämmer genom sitt planmonopol var och vad som får byggas. Idag finns i delar av landet problem med bostadsbrist som delvis är en konsekvens av att vårt samhälle har genomgått stora förändringar. De förändringar som i stort har skett är hushållens sammansättning, åldersfördelningen och den geografiska fördelningen av befolkningen. Härtill kommer att det inte byggs nya bostäder i tillräckligt stor utsträckning. Med anledning av detta har flera utredningar och studier genomförts under åren för att identifiera vilka led i planprocessen som tar tid för att komma till rätta med utdragna planprocesser. Syftet har varit att ta fram lösningar på de problem som identifierats för att kunna snabba på och effektivisera planprocessen likväl som att förenkla lagstiftningen. Brister i tillämpningen är ytterligare en anledning till att förenkla lagstiftningen men samtidigt behöver kompetensen ökas inom både kommunen och staten. Insatser för kompetensutvecklingen har gjorts av bland annat Boverket och insatserna är även tänkta att fortsätta. Frågan är då om det lett till någon förändring av planprocessen?Studien syftar till att beskriva planprocessens utveckling för att försöka ta reda på om de ändringar i lagstiftningen som gjorts sedan plan- och bygglagen vann laga kraft år 1987 har lett till någon förändring. Syftet är samtidigt att försöka ta reda på om standardförfarandet kommer att kunna tillämpas i större utsträckning och om det innebär en snabbare process. Eftersom kommunerna och länsstyrelsen har en viktig roll i planprocessen kan deras synpunkter på planprocessen bidra till insyn i olika delar av processen och kommunernas syn på ändringarna. För att inhämta länsstyrelsens och kommunernas synpunkter genomfördes empiriska undersökningar. För datainsamling till teoridelen har i huvudsak relevant lagstiftning och förarbeten studerats. Studien är både en kvantitativ och en kvalitativ studie då både kvantitativa och kvalitativa data presenteras i rapporten.Resultatet av studien är att kommunerna själva inte tycker att någon större förändring av planprocessen har skett. Vissa förändringar har trots allt skett även om det varit vid olika tillfällen över lång tid och i liten dos åt gången. Ändringarna i lagstiftningen ha lett fram till, om inte en snabbare, så åtminstone en mer funktionell planprocess och en tydligare lagstiftning. Slutsatsen är att det egentligen inte spelar någon roll vilket förfarande som tillämpas utan att det till syvende och sist handlar om varje enskild detaljplans komplexitet. Att uppnå högsta möjliga effektivitet innebär att uppnå minsta möjliga tidsåtgång utan att det påverkar kvaliteten och där är planprocessen inte än.

  • 44.
    Bryntesson, Markus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Rasheed, Nihro
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Omprövningsförrättningar enligt AL 43 §: En studie där omprövningar utvärderas med hänsyn till kvalifikationsgränser I AL 35 §2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att anläggningar, som är gemensamma för flera fastigheter, i Sverige ska fungera på ett ändamålsenligt sätt inrättas gemensamhetsanläggningar. Det vanligaste sättet att förvalta dessa anläggningar är genom att bilda samfällighetsföreningar vilket utgörs av de deltagande fastigheterna. Efter inrättandet av en gemensamhetsanläggning kan behov av att göra ändringar eller justeringar i anläggningen uppkomma. För att genomföra dessa ändringar kan omprövningsförrättningar enligt AL 35 § användas, då frågan kring gemensamhetsanläggningen prövas igen vid ny förrättning.

    För att genomföra en omprövning krävs det att någon av de tre kvalifikationsgränserna angivna i AL 35 § är uppfylld. För att få pröva frågan igen vid ny förrättning krävs också att de materiella villkoren i AL 5-11 §§ är uppfyllda. Detta arbete består av en studie av de olika kvalifikationsgränserna i AL 35 § samt en undersökning av omprövningar införda i Lantmäteriets arkiv. Huvudsyftet med arbetet är att se hur väl kriterierna har tillämpats och prövats i omprövningsförrättningarna.

    De tre kvalifikationsgränserna som reglerar om en omprövning av ett anläggningsbeslut kan genomföras är ändrade förhållanden, klart behov eller om en tidsfrist som angetts i det tidigare beslutet har passerats. Hur de två först nämnda kvalifikationsgränserna ska användas och prövas framgår inte tydligt av lagen, därför ligger det en svårighet i förrättningslantmätarnas bedömning och tillämpning av AL 35 §.

    Av det totala antalet analyserade akter är det 2.5 % som inte uppfyller eller anses tveksamt uppfyller någon kvalifikationsgräns. 15 % av alla de studerade akterna är fall där det uppstått någon form av oklarhet vilket skapat frågetecken kring förrättningslantmätarens användning och tillämpning av paragrafen, men där förrättningarna ändå genomförts.

    Resultatet av arbetet visar på att flertalet av de undersökta situationerna i akterna uppfyller någon av kvalifikationsgränserna, men trots detta finns oklarheter i tillämpningen av AL 35 §. Det är i många fall svårt för förrättningslantmätaren att veta hur tillämpningen ska göras och vilken prövning som ska genomföras för respektive kvalifikationsgräns.

    Tydligare och bättre förklaringar av reglerna om kvalifikationsgränserna vid omprövning kan bidra till en mer korrekt och effektivare omprövningsprocess.

  • 45.
    Bäcklin, Staffan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Jämförelse av svarstider för olika bilddatabaser för Javabaserade http-servrar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna kandidatuppsats berör databaser i javabaserade bildhanteringssystem där bilderna lagras och hämtas som binära objekt. I MySQL och en del andra databashanterare kallas detta format för Blob(Binary large object). För att bildhanteringssystemet skall fungera bra krävs det att man använder en snabb databas.

    Syftet har varit att av ett urval databaser utse den databas som är snabbast i avseende på svarstider för hämtning av bilder som lagras som binära objekt i databaser. Databaserna är de fyra välkända databashanterarna MySQL, MariaDB, PostGreSQL och MongoDB.

    Testerna har utförts med databaserna integrerade i Javabaserade klient-server moduler för att så mycket som möjligt spegla de villkor som förekommer i ett bildhanteringssystem. De testverktyg som har använts är JMeter som är en avancerad applikation för mätning av svarstider och PerfMon som övervakar åtgång av systemresurser.

    MongoDB var den snabbaste bilddatabasen men det finns många osäkerhetsfaktorer som måste beaktas vilket också beskrivs i denna kandidatuppsats.

    Trots att många åtgärder för att motverka osäkerhetsfaktorerna har gjorts, förblir mätosäkerheten stor. Mer åtgärder för att isolera databasernas del av svarstiderna i ett klient-server system måste göras. Förslag på åtgärder redogörs i denna kandidatuppsats.

  • 46.
    Carlander, Isabel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Holmberg, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Undersökning och exemplifiering av ett oriktat jordfelsskydd för detektering av dubbla jordfel i impedansjordade nät.2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie beskriver den problematik som kan uppstå vid detektering och bortkoppling av dubbla jordfel i impedansjordade nät, samt på vilken sätt ett oriktat jordfelsskydd inverkar på bortkopplingsförloppet. Då ett enpoligt jordfel inträffar uppstår en osymmetri i nätet som leder till förhöjda spänningar och ökade påfrestningar i friska nätdelar. Dessa påfrestningar kan leda till att ytterligare jordfel uppstår, till exempel på ställen i nätet där isolationen på något sätt är försvagad. Problematik med bland annat selektiviteten vid bortkopplingen av dessa dubbla jordfel har uppmärksammats, vilket kan resultera i långa bortkopplingsförlopp samt att onödigt stora delar av nätet blir spänningslösa. Syftet med studien är att belysa denna problematik samt att undersöka på vilket sätt ett oriktat jordfelsskydd skulle kunna inverka på bortkopplingsförloppet och vad som behöver tas hänsyn till vid implementering av ett sådant skydd.

    Genom att granska teoretiskt framtagna felfall, filer från verkliga störningar samt genom verifieringstester med reläskydd i laboratoriemiljö och framtagna Comtrade-filer från PSCAD kunde problematiken analyseras på ett lättillgängligt och överskådligt sätt. Som ett resultat av studien konstaterades att ett oriktat jordfelsskydd både kan bidra till en ökad selektivitet i nätet samt till ett snabbare felbortkopplingsförlopp i händelse av dubbelt jordfel. Det oriktade jordfelsskydden bör även kunna avhjälpa ytterligare fall med förkommande jordfel, exempelvis där en samtidig snedavstämning i nätet medför att funktion hos de riktade jordfelsskydden uteblir.

    Vid implementering av det oriktade jordfelsskyddet rekommenderas ett DFT-mätande skydd, då detta förhindrar att jordfelsskyddet löser ut för övertoner, transienter och likströmskomponenter. Vidare krävs en mycket god kunskap om förekommande kapacitiva strömmar i nätet för att förhindra oselektiv utlösning av skyddet. Vid ett korrekt inställt skydd ses ingen risk för att det oriktade jordfelsskyddet kommer i konflikt med övriga reläskyddsfunktioner.

    Problematiken med bortkoppling av dessa dubbla jordfel förekommer främst där tvåfas-mätande överlastskydd används, därför rekommenderas övergång till trefasmätande över-lastskydd på de platser där det oriktade jordfels-skyddet visar sig vara svårt att ställa in selektivt.

  • 47.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lindesson, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Är det skäligt?: En studie kring skäl vid överklagade bygglov2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den rådande bostadsbristen har en del av samhällsdebatten handlat om att effektivisera bygglovsprocessen och mer specifikt möjligheten att överklaga bygglov. Förslag som framkommit i förarbeten till plan- och bygglagen (PBL) är bland annat att begränsa vad som får överklagas och vem som har rätt att överklaga ett bygglovsbeslut samt att avgiftsbelägga överklaganden. Då förarbetena endast bygger på generell statistik saknas kunskap kring vad den klagande parten anför för skäl vid ett överklagande. Det saknas även redovisning kring vilka skäl som vinner störst framgång hos länsstyrelsen genom att ärenden återförvisas eller upphävs.

    Syftet med studien är att skapa förståelse kring överklagade bygglov samt vilken funktion länsstyrelsen fyller som överklagandeinstans. Huvudmålet är att utreda skälen bakom överklagade bygglov samt undersöka vilka av de anförda skälen som har störst framgång för de klagande hos länsstyrelsen. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar besvarats. Vilka skäl som anförs av klagande part? Med vilka skäl upphäver och återförvisar länsstyrelsen kommunernas beslut? I vilken grad överensstämmer skälen anförda av klagande med de skäl länsstyrelsen upphäver eller återförvisar ärenden?

    En kvantitativ innehållsanalys har tillämpats tillsammans med juridisk metod för att kunna uttolka och klassificera skälen. För att sammanställa och analysera resultatet användes statistisk analys. Totalt har 274 överklagade beslutshandlingar granskats och resulterat i 197 handlingar som ansågs representativa för studien. Granskningen resulterade vidare i 77 kategorier med skäl anförda av klagande part.

    De skäl som anförts flest gånger av klagande part var att åtgärden medförde betydande olägenhet, stred mot detaljplan eller påverkade omgivningen negativt med hänsyn till exempelvis stads- och landskapsbild samt kulturvärden på platsen. Vidare anfördes även frekvent att grannehörande ej hade skett eller att det funnits brister i bygglovshandlingarna. Skäl som inte berörde den sökta åtgärden, så kallade okynnesskäl, var också ett av de vanligaste skälen anförda av klagade part.

    Det överlägset vanligaste skälet för upphävande var att åtgärden strider mot detaljplan och inte var att betrakta som en liten avvikelse. För återförvisade ärenden var de vanligaste skälen för länsstyrelsens beslut att grannehörande ej hade skett samt att byggnadsnämnden brustit i sin motivering. Totalt överensstämde anförda skäl av klagande och länsstyrelsens skäl för upphävande eller återförvisning i 47 % av fallen.

    Sammantaget var de största framgångsfaktorerna skäl som berör planstridigheter eller brister i byggnadsnämndens hantering av bygglovsärenden. Som helhet ansågs länsstyrelsen fylla en viktig roll som tillsynsmyndighet och borde därmed inte uteslutas ur instanskedjan.

  • 48.
    Carlsson, Mattias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Systemanalys av eldistributionssystem på Preemraff Göteborg2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    På uppdrag av Preemraffs teknikavdelning har en systemanalys av Preemraff Göteborgs eldistributionssystem genomförts. Arbetet består av två delar, och dess huvudmål är att få en förbättrad kännedom av anläggningens aktuella status. I den första delen byggs en modell av raffinaderiets eldistributionssystem upp i ett modelleringsprogram för elektriska distributionssystem. Modellen är tänkt att användas av Preems teknikavdelning vid såväl frågor i den dagliga driften som vid projektering av utbyggnader och förändringsarbeten av eldistributionssystemet. I arbetets andra del genomförs analys på en begränsad del av anläggningen. Analysen består av kontroll av kortslutningsströmmars storlek, kontroll av selektivitet samt kontroll av spänningsfall vid motorstarter. En grov kontroll av ledig kapacitet i respektive anläggningsdel har också utförts.

    Teori för att ge förståelse för de olika komponenternas funktion och deras inbördes samspel presenteras. Gällande standarder och deras beräkningsmetoder avhandlas. Extra vikt läggs vid kortslutningsberäkningar. Elanläggningens tekniska utformning introduceras, vilken sedan följs av en beskrivning över hur modelleringen är utförd med avseende på antagande och vissa specialfall.

    Resultaten visar att kortslutningsströmmarna i de flesta delar av anläggningen håller sig på en önskvärd nivå. I ett ställverk överskrids tillåtet maxvärde något. Motorstarter innebär för de kontrollerade ställverken inte spänningssänkningar större än vad som anses acceptabelt. Med avseende på selektivitet har anläggningen potential för att uppnå selektiv frånkoppling på de flesta kontrollerade punkterna. Det framgår att den aktuella driftläggningen, med tillslagna sektioneringsbrytare mellan ställverkens A- och B-sida, hindrar selektiv felbortkoppling. I selektivitetsanalysen som gjorts utifrån sektionerad drift, framgår att vissa justeringar behöver göras för att uppnå god selektivitet.

    Eldistributionssystemet är i huvudsak konstruerat för att medge redundans enligt n-1 kriteriet. Av resultatet framgår att ett fåtal ställverk är belastade i den grad, att deras transformatorer skulle bli överbelastade vid bortfall av en transformator.

    I rapportens slut ges förslag på driftomläggningar som anses kunna optimera anläggningen. Vidare ges även förslag på investeringsåtgärder som ur ett energimässigt perspektiv skulle förbättra anläggningen.

  • 49.
    Cervell, Fredrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Pettersson, Isak
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Säkerheter i exploateringsavtal: En studie om hur säkerheter tillämpas iexploateringsavtal2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Exploateringsavtal används för att fördela ansvaret för finansiering och utbyggnad av en detaljplan som upprättats på mark som inte ägs av kommunen. Avtalet upprättas mellan en kommun och en exploatör eller privat byggherre. Exploateringsavtal har tillämpats länge men blev inte angivet i lagtext förrän den 1 januari 2015. Något som fortfarande inte är angivet i lagtext är hur kommuner ska använda sig av ekonomiska säkerheter i exploateringsavtal. Avtalen reglerar finansiering och åtaganden för miljonbelopp och finansiering ska ofta ske efterhand som byggnationen färdigställs. Om en exploatör inte kan fullfölja sina åtaganden i exploateringsavtalet på grund av exempelvis konkurs, kan kommunen bli tvungen att färdigställa och finansiera exploatörens kvarstående åtagande. Har kommunen i avtalet angivit att en säkerhet måste ställas som ska täcka de belopp som motsvarar exploatörens åtaganden, kan kommunen lösa in säkerheten och på det viset säkra finansieringen om en exploatör skulle bli oförmögen att betala.

    Syftet med studien är att undersöka om Sveriges kommuner använder sig av säkerheter i exploateringsavtal för att säkerställa dess genomförande. Vidare är syftet med studien att kartlägga vilka säkerheter som anges i exploateringsavtal. I de fall en bankgaranti använts som säkerhet i exploateringsavtalen kommer även en fördjupning att genomföras av bankgarantin och dess bakomliggande exploateringsavtal. Exploateringsavtal och bankgarantier från Sveriges kommuner samlades in via mejl. 120kommuner valde att delta i studien vilket resulterade i en analys av 197 exploateringsavtaloch 35 bankgarantier.

    Resultatet av studien visar bland annat att 58 % av de 197 exploateringsavtalen innehöllsäkerhet, 37 % av avtalen saknar säkerhet och 5 % av avtalen inte har något behov av säkerhet. De vanligaste säkerheterna som kommunerna anger i exploateringsavtalen att exploatören måste ställa är valfri godtagbar säkerhet, bankgaranti, moderbolagsborgen och pantbrev i fast egendom. Resultatet visar även att 69 % av de 35 bankgarantier som studeratsär accessoriska till det bakomliggande exploateringsavtalet och 31 % av bankgarantierna är självständiga i förhållande till det bakomliggande exploateringsavtalet. Accessorisk innebär att bankgarantin är kopplad till det bakomliggande exploateringsavtalet. Självständig innebär att bankgarantin inte är kopplad till det bakomliggande exploateringsavtalet. Slutsatsen av studien är att medvetenheten och tydligheten kring säkerheter i exploateringsavtal bör förbättras och att en lagreglering av säkerheter är att föredra.

  • 50.
    Chmeis, Ali
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Halaoui, Mahmoud
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Modernisering av belysningsanläggning för kontorslokal2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Belysning är ett stort behov i vårt dagliga liv. De senaste åren har utvecklingen inom belysningsområdet uppnått markanta förbättringar gällande energiförbrukningen, ljusstyrkan, miljöaspekten och livslängden för ljuskällor. Äldre belysningsanläggningar fasas ut och ersätts numera med LED-lampor.

    Examensarbetet har som grund att energieffektivisera en belysningsanläggning för en lokal i Göteborg med en area på ca 220kvm som består av 12 rum. Arbetet har skett hos uppdragsgivaren Ljusproffsen Future Group Svenska AB som har fått förfrågan av kunden att förnya belysningsanläggningen till LED. Bytet till LED har som mål att bidra med en ekonomisk besparing för kunden.

    En inventering av alla ljuskällor i lokalen har tagits fram med en beräkning på den totala energin som förbrukades. Därefter har en ny belysningsritning tagits fram med hjälp av beräkningsprogrammet för belysning DIALux evo samt den reducerade energiförbrukningen som kan åstadkommas. LED-belysningen täcker alla krav som är satta av arbetsmiljöverket gällande arbetslokaler och kontor.

    Energiförbrukningen har sänkts från att ha varit ca 2844W till 1581W. Det motsvarar en minskning på 44%. Den årliga energiförbrukningen uppskattas att vara 6 324MWh baserat på 4000 timmars belysning per år. Livslängden för LED-anläggningen är 50 000 timmar för de valda armaturerna jämfört med dem tidigare som är 20 000 timmar. LED-lampor bevisar sig att vara ett bra val för energibesparing. Det totala armatursljusflödet för hela lokalen har ökat med 21 000lm.

12345 1 - 50 of 244
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf