Endre søk
Begrens søket
1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Claesson, Silwa
    et al.
    Hallström, Henrik
    Kardemark, Wilhelm
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier2011Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 16, nr 1, s. 18-35Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts frågan om tolkningens roll i pedagogisk och didaktisk forskning och specifikt prövas Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik i vid empiriska studier. Ricoeurfilosofiska projekt handlar framför allt en kommunikation, där han bygger broar mellan det som kan förefalla vara motsägelsefulla ståndpunkter. I artikeln belyses några möjligheter som kan erbjudas forskare med empiriska data inom ramen för denna inriktning. Mer specifikt prövas här först möjligheten att använda begreppet tid så som Ricoeur framställer det, därefter tolkning där spän-ningsfält mellan att förklara och att förstå står i centrum samt, slutligen några frågeställningar runt transkription av inspelade dialoger. Artikelförfattarna kommer till slutsatsen att kritisk hermeneutik kan lämpa sig väl för praxisnära pedagogisk och didaktisk forskning och att det kritiska hermeneutiska förhållningssättet i många fall kan utgöra en god grund för förståelse och förklaring av fenomen i skolans komplexa och motsägelsefulla värld. Författarna menar också att kritisk hermeneutik öppnar för en reflektiv hållning i relation till empiriska data. Slutligen hävdas att tolkningsprocessen kan och bör uttryckas explicit vid empiriska studier.

  • 2.
    Cliffordson, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Betygsinflation i de målrelaterade gymnasiebetygen2004Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, nr 1, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

     

     

    Att tveksamheter framförts angående mål- och kunskapsrelate-rade betyg liksom till möjligheten att betygskomplettera är väl känt. Likaså att betygsmedelvärdet har ökat sedan införandet av det nya målrelaterade betygssyste-met. Däremot har det varit oklart vad dessa höjningar av betygen representerar; mer kunskaper eller betygsinflation. Då betygen ska signalera kunskaper, och de kunska-per som eleverna tillägnar sig i gymnasieskolan ska ligga till grund för fortsatt utbildning, är det rimligt att förvänta att ju bättre gymnasiebetyg desto bättre studie-resultat vid fortsatt utbildning. Syftet med föreliggande studie är att undersöka gymnasiebetygens egenskaper och innebörden av betygskomplettering genom att relatera betygens jämförelsetal till studieframgång på civilingenjörs- och läkarpro-grammen. Resultaten visar att gymnasieskolans betygssättning är utsatt för en betydande inflation och att detsamma gäller för betygsförändringar som resultat av komplettering. Hela den genomsnittliga betygsökningen, oavsett om det gäller betygsutveckling eller komplettering, utgörs av »tomma» betygsenheter som inte svarar mot bättre resultat inom högskoleutbildningarna. 

  • 3.
    Cliffordson, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad (HTU).
    De målrelaterade gymnasiebetygens prognosförmåga2004Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 9, nr 2, s. 129-140Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Lunneblad, Johannes
    et al.
    Inst för pedagogik, kommunikation och lärande, GU.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    En prövningens tid.: Om det nationella provet i svenska i Skolår 52010Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 2/3, s. 81-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Stephen J. Ball har under senare tid diskuterat hur olika testprak-tiker kommit att dominera utbildningsdiskursen globalt och nationellt. På policy-nivå lyfts ofta de nationella proven fram som lösningen på många problem och har många olika syften. Proven skall fungera både diagnostiskt på individnivå, och ut-värdera måluppfyllelsen på nationell nivå. Dessutom skall de utgöra en kvalitetsindi-kator på skolnivå. I praktiken blir testerna en viktig del av ett kontrollsystem som reglerar hur tiden i skolan används och vad som blir innehållet i undervisningen. Testerna ingår i en »culture of performativity» som dominerar utbildningssystemet. Utifrån ett diskursanalytiskt angreppssätt visas hur denna kultur kommer till uttryck i vardagen i en svensk skolklass i år 5, när en del av det nationella provet i svenska genomförs. Studien är också policyetnografisk i det att intresset riktas mot hur poli-tiska mål och intentioner omsätts i skolans praktik. Läraren som iscensätter provet har ett ambivalent förhållningssätt till proven, men hon förbereder sig noggrant och hoppas att det skall gå bra för eleverna, samtidigt som hon ifrågasätter poängen med att genomföra proven. Under provsituationen har eleverna ett distanserat förhåll-ningssätt men uppträder som om de verkligen gjort provet då läraren frågar dem. Testningen får effekten att lärare och elever handlar som om testet var ett relevant och objektivt mått på elevernas kunskaper

  • 5.
    Sjöberg, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärarprofessionalitet på glid: Performativ förskjutning av statlig och lärarfacklig utbildningspolicy2010Inngår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 15, nr 1, s. 18-32Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Artikeln fokuserar den diskursiva förskjutningen av begreppet ’lärarprofessionalism’. Den ’professionella’ läraren ’uppstod’ i statliga policydokument i slutet av 1980-talet, i samband med avreglering och decentralisering av utbildningssystemet. Syftet med denna artikel är nu att utifrån ett kritiskt policysociologiskt perspektiv (Ball 1994, 2007, 2008) analysera talet om de ’professionella’ lärarna, eller den så kallade ’lärarprofessionalismen’.

     Det empiriska material som analyseras i studien omfattar texter där policyproducenten är staten (genom direktiv, utredningar och propositioner) och Sveriges största lärarfackliga organisation, Lärarförbundet. Jag har också valt att studera policytexter under två olika tidsperioder, 1995-2000 samt 2007-2008. Studien resulterar i att talet från de båda policyproducenterna kraftigt har förändrats eller förskjutits mellan de båda perioderna, och där lärarna idag styrs utifrån ett nytt ’conduct of conduct’ där yttre styrningsteknologier och en utökad performativitet påverkar lärarnas arbete och påstådda ’professionalitet’. Jag vågar därför påstå att lärarna inte har möjlighet att vara professionella, trots talet om ’lärarprofessionalism’.

1 - 5 of 5
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf