Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.

Forskningsrapporten består av två texter: ”Möjlig retorik i en omöjlig revolution. Malcolm X’ tal ’The Ballor or the Bullet’ och ”Bibelnarrativ och typologisk tematik i Martin Luther King Jr:s tal ’I See the Promised Land’. I den första analyseras hur de fyra olika temana politik, internationalism, våldsanvändning och kultur finns representerade och används som retoriska funktioner i talet. I analysen framkommer att Malcolm talar från olika positioner beroende på vilket av dessa fyra teman som står i centrum och att de retoriska stilgreppen är betydelsebärande i förhållande till detta. Dessutom analyseras hur Malcolms ideologiska grundsyn representeras i talet och vilka konsekvenser denna har samt förhållandet mellan politiskt och retoriskt handlande. I den andra analyseras på vilka sätt berättelser, teman och funktioner från Bibeln finns representerade i Martin Luther King, Jr.s sista tal. Förutom en empirisk genomgång av Bibels närvaro i talet analyseras också hur detta ger en specifik retorisk identitet till King och hur han använder denna identitet för att ge en religiös betydelse och kvalitet till den egna kampen. Av speciellt intresse är användningen av Jesus- och Mosesfigurerna och dessas relation till King själv samt den funktion typologi fyller i talet.

Since 1996 Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) has grown rapidly and been applied in areas outside its initial “home” of health psychology. However, explorations of its application from a researcher's perspective are scarce. This paper provides reflections on the experiences of eight individual researchers using IPA in diverse disciplinary fields and cultures. The research studies were conducted in the USA, Malaysia, Australia, New Zealand, Ireland and the UK by researchers with backgrounds in business management, consumer behaviour, mental health nursing, nurse education, applied linguistics, clinical psychology, health and education. They variously explored media awareness, employee commitment, disengagement from mental health services, in-vitro fertilisation treatment, student nurses' experience of child protection, second language acquisition in a university context, the male experience of spinal cord injury and academics experience of working in higher education and women’s experiences of body size and health practices. By bringing together intercultural, interdisciplinary experiences of using IPA, the paper discusses perceived strengths and weaknesses of IPA.