Medicinen mot hatet

I texten studeras karikatyr och satirbild som ett oersättligt utryck för yttrandefrihet i den massmediala epoken. Textens utgångspunkt är en paradox att karikatyrkonsten blivit ett hett diskussionsämne på samma tid som denna uttrycksform försvinner från vecko- och dagspress.

Debatten startades efter publiceringen av det nedvärderande karikatyrframställningar av profeten Muhammed i danska och svenska tidningar som de islamtroende upplevde som förolämpande. I texter kortfattat behandlas liknande historiska exemplen på karikatyrer som uppfattades som nedvärdering och förolämpning riktad mot annan etnisk och religiös tillhörighet. Så till exempel publicerades en rad karikatyrer som hånade mormoner i den amerikanska pressen i början av 1900-talet, under en lång period gestaltades svarta på ett ytterst rasistiskt sätt, det fanns karikatyrer som utryckte antisemitism, rysofobi, sexism och misogyni.

Parallellt med en propagandistisk och ofta av mediamakten missbrukad karikatyr utvecklades även en annan typ av karikatyr och skämtteckning, en som fungerade som en symbol för odogmatisk världssyn, en form av motstånd mot tyranni och en befrielse från terror och den exploatering som människan utövar mot andra människor.

Ett behov av satiriska och parodiska karikatyrer finns även i de nutida samhällen, såväl de med en lång demokratisk tradition som de samhällen där demokratiska processer befinner sig i en utvecklingsfas.

Just för dess aktiva roll inom den demokratiska utvecklingen i ett visst samhälle hävdar texten att karikatyrkonsten måste vara tillbaka i massmedier. Dessutom bör karikatyrkonstens studeras som ett akademiskt ämne i samband med studier i konst, journalistik och kommunikationen. 

In this paper we have had as purpose to analyze the discourse about motherhood as it shows in media which appeal to mothers. This is in order to get an understanding about standards and valuations existing in today´s community concerning what it means to be a mother. The paper´s empiric material consists of the magazine Mama, which appeal to mothers with children younger than 12 years of age. We have with the help of an attempt of a discourse analysis analyzed how the motherhood discourse is reproduced and constructed in the material, and we can in our analysis see that it in the magazine is conveyed a message about what a mother "is" and "should" be. It is even evident that in the material there are pictures and texts where the mother has the basic responsibility for the children and for the home, and that these pictures strengthen the motherhood discourse. They become an accordingly normative ideal for mothers to endeavor. We also see in our analysis that there is a conception that a woman is expected to fulfil and balance different roles in many fields, as an example you should be able to combine being a good mother, career woman and a wife at the same time. And it is very important to be a great success in all these fields

This dissertation is about waiting. It's about what happens when an ethnographer goes into the field and asks people to fill a small and indeterminate word like waiting with thoughts, experiences and recollections. The study is primarily based on twenty qualitative interviews with thirteen interviewees in Gothenburg. The interviewees were selected from the ethnographer's own circle of acquaintances and constitute a fairly homogenous group of individuals. They are early middle-aged, were brought up in Sweden during the 1960s and 1970s, belong to a relatively well-educated lower middle-class, have artistic/cultural interests and work in the public/cultural sector. In an attempt to put the interviewees' narratives into a wider context, I have collected and used supplementary material in the form of different narratives communicated, for example, through the mass media, fiction, DIY-books, popular science and art. A central point of departure in the study is that the words we use are filled with meanings that we ourselves assign to them, and that an interview is a form of narrative in which knowledge is constructed at that particular moment in time. The aim of this dissertation is to study some of the articulations of waiting. What kind of waiting is highlighted in the narratives of waiting in every day life? Which words, themes, images, characters and motifs are available to use and grapple with? What is the purpose of waiting, and which ideals, norms and perceptions connected with waiting emerge? By listening to and studying the articulations of waiting I capture a time-dimension – that is partly about an everyday perception and organisation of time and partly about a central aspect of becoming a subject at a more existential level. The aspect of time that has been captured here indicates that waiting is about change. When subjectivity is understood as something that happens, an activity, an action or a process, movement is at the core. Being or becoming a subject demands transition and change – the movement from one state to another. Fulfilling oneself means moving between the different positions that one seeks to occupy. Waiting can thus be said to capture the actual passage, which means that this state that we usually define as something stationary and uneventful is actually an important productive mechanism. This then constitutes the actual effort, attempt and charging up involved in being able to attain something else. The driving force in all these processes is different kinds of imagined needs – the need to become a subject and be fulfilled.

I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.

Ämnet för denna studie är skolkultur. Syftet är att analysera Läroplanen för det svenska obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, med särskilt fokus på den ideologi som går att finna, samt hur skolans kultur - här i fråga om individsyn, kunskapssyn och pedagogiska tradition påverkar synen på elever och utformandet av undervisningen. Studien är en innehållslig idéanalys. Det empiriska materialet består av Lpo 94 och mediapresentationer där det framgår hur Lpo 94 kan tolkas och förverkligas. Mediamaterialet är hämtat under hösten 2007 i en västsvensk kommuns lokaltidning och från den aktuella kommunens hemsida. Analysen visar på att Lpo 94 fastslår en värdekonservativ undervisning med ett särskiljande. Individsynen är en autonom individ som går att definiera, vilket innebär rationalistiska synsätt. Kunskapssynen innebär att värden ses som objektiva och jämförbara med kunskap, vilket innebär objektivism. Den pedagogiska traditionen med barnet i centrum är fastslagen i det statligt bindande styrdokumentet, vilket innebär att den pedagog som sätter ämneskunskaper i centrum blir motarbetad och hamnar i ett utanförskap i en organisationskultur med gemensamt tänkande och handlande. Resultatet visar på att Lpo 94 tillvaratar rationalistiska synsätt och objektivism, vilket aktuella kulturvetenskapliga teorier radikalt tar avstånd till.

Alice for the iPad (Atomic Antelope, 2010) is an application launched shortly after the first tablet was introduced by Apple in 2010. Based on The Nursery «Alice» (1890), an abridged bedtime version of Lewis Carroll's classic Alice's Adventures in Wonderland (1866), the app adds subtle animations to John Tenniel's original illustrations. The app seems to be echoing and (re)constructing the past by varying and combining different patterns of movements, remediating the look of nineteenth-century popular pop-up books or «movables», as well as contemporaneous optical toys and apparatuses, which in different ways challenged the two-dimensional still image... One key issue addressed by the article is the meeting between a classical traditional style and the aesthetic premises of the digital image, as a way to highlight the former and to confirm authenticity. Alice for the iPad handles questions raised by adaptation, how to remain true to the original material under qualitatively different conditions. The article explores how the app is simultaneously visible and transparent, presenting itself as an optical toy or three-dimensional pop-up book from the past, yet producing its compelling self-reflective aspect precisely by mobilizing these «old» technologies.

This is an essay about the newly arrived women meeting with the Swedish society. We have collected material through interviews that will address the integration process on the basis of the newly arrived immigrants' perspective. The purpose of this paper is to examine how the immigrant women in Sweden perceive their situation in the Swedish society. How do the women experience the language? What do they think of the response from the community? What is their opinion of the inclusion and participation? Our method has been half a structured qualitative interview where the interview responses are analyzed by using the concepts culture, ethnicity and identity.

We saw how women feel about their living in the community and that they have a positive view when it comes to their future and integration in Sweden. Expectations are high among most women when it comes to choice of job and future plans. The most important aspects for successful integration are according to the women integration, language, the response from the community and participation in Swedish society. The results also showed a complex picture in which women experience difficulties and possibilities of their situation and struggle to vary between their adaption with the two cultures. The situation that the women find themselves in, and their worry about their future, is a process that changes their perspective on life.

Det förekommer, enligt Amnesty International (amnesty.se) cirka 5000 hedersmord årligen runt om i världen. Hedersmord sker i hopp om att återupprätta familjens och släktens heder. Enligt Förenta Nationerna definieras begreppet hedersrelaterat våld på ett sätt som förklarar att det förekommer i ett patriarkalt samhälle där kvinnor befinner sig i en underlägsen position. Exempel på hedersrelaterat våld kan vara tvångsgifte, könsstympning, blodshämnd, våld och förtryck. Detta sker i samhällen/grupper som har hierarkisk struktur, styrda familjer och att de äldre familjemedlemmarnas inflytande är dominerande över familjen/gruppen och släkten. Denna studie är byggd på kvalitativa intervjuer med sex tjänstemän på Länsstyrelsen i sex olika län. I intervjuerna har frågor ställts om hur tjänstemännen utifrån sina yrkespraktiker, resonerar om hedersrelaterat våld och förtryck. Samtliga informanter är eniga om att skillnaden mellan olika våldstyper är att hedersrelaterat våld, till skillnad mot förtryck och våld i nära relationer, utgår från ett kollektiv och att inte en ensam utövare ligger bakom våldet. Hedersbegreppet förklaras utifrån ett intersektionellt perspektiv. Diskussioner förs om vilken betydelse genus, etnicitet, kultur och klass har för att förstå de centrala dimensioner som skiljer hedersrelaterat våld från mäns våld mot kvinnor. Dessa begrepp lyfts upp utifrån hur de tolkas, samt den negativa innebörd som uppstår när man förbinder begreppet hedersrelaterat våld till föreställningar om och stigmatisering av vissa etniska grupper. I studien lyfts även synen på manligt och kvinnligt när det gäller hedersrelaterat våld, detta utifrån en heteronormativ förklaringsmodell och en diskussion förs om varför kvinnan framställs som ett förtryckt offer som behöver utbildas, medan mannen framställs som förövare och obildbar. Hedersrelaterat våld är ett komplext internationellt problem som ifrågasätter den lagstiftning som är uppbyggd utifrån ett individualistiskt sekulariserat perspektiv. Ett sådant perspektiv blir problematiskt eftersom de centrala aspekterna i våld bygger på en kollektivistisk livsåskådning med dimensioner av religion, tradition och kultur.

What is aesthetic education good for in pedagogical regards and how can it be compared with the competencies that intercultural education aims at? Our main argument in the article is that the core of intercultural competencies consists of a number of overlapping modes of knowledge, skills and capabilities such as active empathy, critical approach to hidden colonial and racial heritages, dialogic relationships with the world and the other, as well as openness to experiences that are radically different from one’s own. We regard these skills, competencies and knowledge as main elements of “educating responsible citizens.” This article is a joint product of researchers working within different disciplines and with different knowledge interests. They share an interest in the question of if and how aesthetic education can lead to the particular intercultural competence of educating responsible citizens.

Entreprenörskap är ett begrepp som blir alltmer populärt och idag är det reglerat att entreprenörskap ska finnas på schemat inom nästan alla utbildningar. Begreppet konstnär däremot är ett begrepp som inte är lika självklart och populärt inom utbildningsväsendet. Att utbilda sig inom en kreativ industri leder inte alltid till en anställning utan istället uppmuntras det till en egen verksamhet som frilansare. Då kultur och ekonomi länge setts som motsatser blir kombinationen av den kreativa skaparen och den strukturerade företagaren inte alltid självklar. Vi diskuterar i vår studie konstnärskap och entreprenörskap genom sex 3D-animationsstudenters berättelser. Detta görs utifrån en narrativ ansats och en socialkonstruktivistisk syn på de båda begreppen. Deras berättelser har utgått från dem själva och deras tankar om konstnärskap och entreprenörskap. Entreprenören presenteras i berättelserna som självständig, extrovert och vinstdriven, medan konstnärens karaktär beskrivs som flummig, introvert och känslodriven. I mötet av de båda skapas en viss ambivalens där konstnären och entreprenören såväl krockar som går hand i hand, och på vissa plan till och med blir samma person. 

Genom att titta på tre stycken TV-program; Arga Snickaren, Lyxfällan och Rent hus har jag undersökt hur experterna/coacherna i TV-programmen verkar, vad är det för budskap och moral som de förmedlar samt vilken betydelse det kan få. För att förstå och analysera mitt material har jag använt mig av de teoretiska utgångspunkterna; orent och rent, privat och offentlig sfär, experter och coacher samt moral.

Jag har valt att titta på TV-programmen och därefter jämföra materialet för att förstå och utskilja mönster och strukturer, skillnader och likheter. Jag har använt mig av den klassiska dramaturgin som ett slags utgångspunkt för att förstå uppbyggnaden av TV-programmen.

Experterna/coacherna verkar på olika sätt i respektive TV-program. Den gemensamma nämnaren är att experterna/coacherna ska bidra med en kunskapsförmedling kring den problematiska situation som deltagarna befinner sig i. Hur detta sker skiljer sig mellan TV-programmen, allt från renodlad kunskapsförmedling till ett slags moralpredikan där experten fostrar deltagaren i att förändra sitt beteende och bli en god samhällsmedborgare, allt enligt normen. TV som medium har makt att påverka på olika sätt, inte bara de personer som deltar i TV-programmet, utan även de som sitter hemma i soffan och tittar.    

On 17 March 2020, Postdigital Science and Education launched a call for testimonies about teaching and learning during very frst Covid-19 lockdowns. The resulting article, ‘Teaching in the Age of Covid-19’ (attached), presents 81 written testimonies and 80 workspace photographs submitted by 84 authors from 19 countries. On 17 March 2021, Postdigital Science and Education launched a call for a sequel article of testimonies about teaching and learning during very first Covid-19 lockdowns. The resulting article, ‘Teaching in the Age of Covid-19—1 Year Later’(attached), consists of 74 textual testimonies and 76 workspace photographs submitted by 77 authors from 20 countries.These two articles have been downloaded almost 100,000 times and have been cited more than 100 times. This shows their value as historical documents. Recent analyses, such as ‘Teaching in the Age of Covid-19—A Longitudinal Study ’(attached), also indicate their strong potential for educational research. As the Covid-19 pandemic seems to wind down, pandemic experiences have entered the mainstream. They shape all educational research of today and arguably do not require special treatment. Yet, our unique series of pandemic testimonies provides a unique opportunity to longitudinally trace what happens to the same people over the years—and this opportunity should not be missed.

Today, we launch a call for fnal sequel: Teaching in the Age of Covid-19—The New Normal. In this sequel, we would like to hear about ways in which you—contributors to the previous articles—have established your own new normal. We hope that this will be the last iteration in this series of testimony articles. Unless the world faces another strong pandemic outburst, we would like to end the series with this last article.

This article explores gendered meanings of ISIS-chan, an Internet meme in the form of a manga girl, produced and used to disrupt the messages from the Islamic State. Moreover, it investigates the performative power of ISIS-chan, and how it is used/interpreted as it circulates on the Internet. The ISIS-chan campaign is seen as an example of how the girl figure is mobilised in the political context of the War on Terror. Characterised by girlish playfulness, humour and creativity, I suggest that ISIS-chan challenges the stereotypical representations of femininity in the War on Terror, and may be perceived as a trickster.

English title: Boys are strong, girls are pink - a study of toy advertising to children.

The purpose of this study was to critically examine the toy advertising to children. Through the use of commercials from the social media YouTube, we wanted to examine how male or female and heteronormativity were socially constructed in them. Through text analysis, we looked closer at the commercials with a gender perspective in order to find patterns that we could connect to our purpose.

Through our analysis we found that toy advertising to children is reproducing gender stereotypes creating expectations for children how they should look and what features they expected to hold. We also found that the commercials reproduce heterosexuality as the hegemonic sexuality, as all commercials aimed at girls we looked at reproduces the partnership between two individuals as a relationship between a man and a woman.

Keywords: gender, heteronormativity, masculinity, gender roles, toys, the inner and outer sphere of labor, passive and active, pink.

ABSTRACT: The aim of this study is to analyze the way in which workers for a company in Bangalore, India, view gender roles, and also how gender roles are constructed in the company. Our study is a qualitative research based on observations and six interviews with men and women working in the company. All the workers we have interviewed are working in the production line. When analyzing our material we use several perspectives from gender studies in working life, related to organizations. The main conclusion of this research is that the aspects that affect how gender roles get constructed in the company is by culture, tradition, religion and upbringing. The Indian culture strongly impacts how the gender roles gets constructed and how male and female are supposed to behave at workplace or anywhere else, and because of that the gender segregation is maintained

Today, the TV vignette is considered an embellishment to a TV program, despite its broad audiences and unique appearance. We wanted to find out if the television vignette has some common features and conventions but also find out how it relates to genre.We used a case study where we analyzed ten vignettes that we chose from certain criteria. We used a model based on image analysis that we modified to fit our needs. The main parts of each model consisted semiotics, imagery, dramaturgy and sound.We also made a couple of interviews with people who are active or used to work with vignettes. As a result we discovered that the television vignettes consist of certain conventions and that the vignette will not be considered as an independent genre, until the public has accepted it. However, we found that the vignette has common features and conventions that could fit into the established art form Motion Graphics. We see, however, that the vignette has the potential, thanks to digitization, to evolve and become a kind of its own.Today, the TV vignette is considered an embellishment to a TV program, despite its broad audiences and unique appearance. We wanted to find out if the television vignette has some common features and conventions but also find out how it relates to genre.We used a case study where we analyzed ten vignettes that we chose from certain criteria. We used a model based on image analysis that we modified to fit our needs. The main parts of each model consisted semiotics, imagery, dramaturgy and sound.We also made a couple of interviews with people who are active or used to work with vignettes. As a result we discovered that the television vignettes consist of certain conventions and that the vignette will not be considered as an independent genre, until the public has accepted it. However, we found that the vignette has common features and conventions that could fit into the established art form Motion Graphics. We see, however, that the vignette has the potential, thanks to digitization, to evolve and become a kind of its own.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kön framställs inom polisorganisationen, samt hur poliser framställs, och vilka egenskaper och roller som poliser tillskrivs i den mediebilden som jag har valt som urval, alltså tidningsartiklar såsom Polistidningen som ges ut för poliser och dagstidningen Bohusläningen som läses av de lokala samhällsmedborgarna. Jag har använt diskurs och texttolkning både som teori och metod. Media är ett kommunikationsmedel som sprider ut budskap till individer i samhället, det kan ske via bilder, rubriker och texter som exempelvis artiklar och skrifter. Detta gör att individen grundmålar sin reaktion till interaktion av vad som sänds via media, och det som kommer till blickfånget, såsom jag gjorde när jag läste dagstidningen Bohusläningen. Att se hur poliser arbetar för ett jämställt arbete i sitt yrke och i samhället, är inget nytt. Man kan genom polishistoriens gång se att jämställdhet och mångfald vid flera tillfällen kommit på tal bland polisen i Sverige. Att kunna betrakta texten som helhet och bortse ifrån författaren och tillkomstmiljön, så som jag har försökt att göra under analysen är inte det enklaste att göra utan att man har ett eller flera begrepp att utgå ifrån.

I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehåll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfråga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att på bästa sätt kunna besvara denna fråga har även tre stycken frågeställningar använts: Vad är det för ämnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka människor är det som får komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval används i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras på är 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som används i studien är en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien är byggd på metoderna kodning samt kvantitativ- och kvalitativinnehållsanalys.

Resultaten av innehållsanalysen visade att Angereds mediebild domineras av en större andel negativa nyheter., det vanligaste ämnet är brottsnyheter. Resultaten visade att Angeredsbor själva sällan får chansen att uttala sig i nyhetsartiklar om sin egen bostadsort. När de boende väl kom till tals är det inte sällan i ett negativt sammanhang. Språket är den mekanism som konstituerar den sociala världen och kan bidra till att skapa, producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Ordvalet som används i artiklarna kan bidra till att producera och reproducera diskurser kring de boende i Angered. Författarna av de artiklar som vi har analyserat reproducerar en ”vi” och ”dom”- känsla genom ordvalet. Våra slutsatser är därmed att Göteborgs-Posten med hjälp av sina artiklar upprätthåller de negativa diskurserna som finns kring Angered, omedvetet eller medvetet. Vi har konstaterat att Göteborgs-Posten konstruerar en verklighet för de som sällan är eller aldrig har varit i Angered.

The purpose of this paper is to analyze the gender power distribution in the films

The Twilight Saga. Methodologically we base our study on a three-stage model that describes communication on multiple levels. This to deconstruct the material and underline the power relations. The theoretical tools used to support our analysis are gender theory, theories of masculinity and queer theory. We have also used the concept of performativity to emphasize gender acts of the main characters.

Our analysis shows that

The Twilight Saga does contain a heteronormative gender power distribution in which the main female character is subordinate to the male characters through patriarchal structures. The male superiority is fortified through threats of violence and we find a hierarchical reproductive structure. Identified performatory actions are understood to be normative and reproducing as related to heteronormativity and we find that the characters are molded into their expected gender roles

Drawing upon the analytical techniques of multimodal critical discourse analysis, this article investigates the book About Sweden, an educational materia lemployed in courses on civic orientation for newly arrived migrants. The analysisis informed by the following research questions: (1) What are represented as typically Swedish values and norms in the textbook? (2) How are such norms and values portrayed through written language and visual images? Visually the book relies on specific representations of Swedish nature without people. We argue that such pictures of the Swedish landscape are not ideologically neutral but carry connotations that are historically linked to forms of Swedish nationalism. Moreover, we interpret the lack of people in line with Berggren and Trägårdh (2006) notion of statist individualism (statsindividualism), an ideology according to which a strong interventionist welfare-state is not necessarily incompatible with the maximisation of individual freedom. Our textual analysis illustrates the textual tensions between, on the one hand, the choice of specific norms and values as Swedish, and, on the other hand, aversion towards overt national identity labels. Finally, we illustrate how Swedish values and norms in the textbook are just one link in a longer intertextual chain that connects the book to other policy documents as well as Swedish politicians’ public statements in the context of current debates about migration in Sweden. 

In this study we have tried to explore what happens when individuals find themselves in a new environment in which the ever-existence of different cultures. The essence of this study is how identity - culture and creativity happens when different cultures meet and what the identity of the role in this dynamic process is.

We have chosen to do the survey at the Swedish Migration Board, as authority it is a place where many cultures meet and where different people are in interaction with each other every day. The study is empirically based, where we have interviewed twelve informants who, among other things, held various positions in the Immigration Service in the West. There are the informants statements that we have analyzed with a number of theoretical points that we have had as a tool for this study.

The theoretical starting points are colonialism/postcolonialism, creolizing/Creole, ethnicity, stereotyping, intersectionality, identity and culture. Based on these theories, we have been able to think about why our world can still have an element of colonialism and how creolizing not only can occur during colonialism.

With the concept intersectionality, we have been able to access more than one factor that affects the individual at the meeting with others. We have also been able to access and illustrate how humans can have multiple identities, cultures, and that culture is not a fixed and a uniform phenomenon.

To be able to release the creative power of Work Integrated Learning and to handle the challenges that contemporary society struggles with, a more conversation focused mindset is needed, I argue in this paper. Society is not about either or, it's always about both and. New and different, creative concepts to promote sustainability and knowledge development cannot be something that arises in the mind of a few experts; more people and competences must be engaged in the process. To learn more about and to be able to handle both the process as such and the outcome of the joint work it is important to develop a more elaborated view on knowledge. This article presents analytical tools and discuss examples to think with to make way for that. This is a theoretical paper grounded in the work of Deleuze and Guattari. Conversation is the key concept, and it is used to emphasize the I in WIL.