Bakgrund: Arkan Asaads Stjärnlösa nätter(2012) är en roman som beskriver livet för tonåriga Amar som kommer från en kurdisk familj, med en far som är överordnad och starkt dominerande i familjen. Romanen belyser tydligt vilka förväntningar som finns på Amar i släkten och hur heder och skam och allt vad det innebär är det som styr i samhället. För att rädda samt bevara familjens heder och för att Amars far ska bli stolt över honom så var enda utvägen att han skulle gifta sig med sin kusin Amina utan egen vilja.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar och mäns position inom hederskultur skildras i Arkan Asaads Stjärnlösa nätter.

Teoretisk bakgrund: De teoretiska ramverken som ligger till grund för denna studie är Connells (2008) maskulinitetsteori och det intersektionella perspektivet och dess maktstrukturer. Vi använder oss också av Schlytter och Rexvid (2016) definition av heder och skam samt Hanssons (2010) beskrivning av heder på individ- och gruppnivå.

Metod: Vi har valt att göra en närläsning av verket, där vi kommer att analysera samt tolka den, för att tolka den på bästa sätt kommer vi att stödja oss på hermeneutiken, tolkningsläran. Vi gör en kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att vi fokuserar på specifika delar av verkets innehåll och de delar som är relevanta i denna studie är patriarkala maktstrukturer inom familjer, hederskultur och skam.

Resultat: Analysen visar att Asaad (2012) skildrar män och pojkar i familjer med hedersrelaterade värderingar och normer som dominanta, aggressiva, hotfulla och våldsamma. Läsaren får också en inblick i den traditionella familjeordningen i Amars familj och den består av Casim med högsta status, mamman som är underordnad pappan och sönerna med högre status än dottern. Men resultatet visar också att Amar är ett offer för hederskulturen då han efter påfrestningar och påtryckningar tvingas gifta sig med sin kusin och tvingas glömma bortegna målsättningar i livet -- allt i hederns namn. Analysdelen visar hur heder och skam präglar Amars familj. På så sätt visar analysen att skam och heder går hand i hand i familjer med hedersrelaterade värderingar och normer, vilket Amars släkt har. Skammens roll är betydligt större och har mer inflytande över familjen än vad kärlek och respekt har. 

Bakgrund: Hafsah Faizals We hunt the flame från 2019 är en roman vars berättelse utspelar sig i Arawiya, en värld inspirerad av Ancient Arabia (en värld som fanns innan Islams uppkomst). I berättelsen får vi följa Zafira, en 17-årig kvinna som på grund av samhällets normer får klä ut sig till man, en berömd jägare. Romanen belyser tydligt Arawiyas samhälleliga normer och vad som förväntas av det manliga respektive det kvinnliga könet. För att få chansen att rädda sin hemstad var enda alternativet för henne att klä ut sig till en man eftersom om någon hade vetat om hon var kvinna hade hennes prestationer och hjältelika gärningar blivit fråntagna henne.

Syfte: Syftet med vårt arbete är att undersöka hur Zafira Bint Iskandar i We Hunt the Flame skildras utifrån ett genusperspektiv och de rådande könsnormerna i romanens värld. Vi ska undersöka om hon är en normbrytare eller inte.

Teoretisk bakgrund: De teoretiska ramverken som ligger till grund för vårt arbete är Yvonne Hirdmans teori om genusordningen och Maria Nikolajevas motsatsschema.

Metod: Den valda metoden för detta arbete är en närläsning, vi gör en karaktärsanalys på Zafira för att se hur hon framställs i boken, utifrån Hirdmans genusteori. Vidare stödjer vi oss på den kvalitativa tolkningsmetoden, det hermeneutiska synsättet, men även Nikolajevas motsatsschema.

Resultat: Analysen visar att Arawiya är ett mansdominerat patriarkalt samhälle där kvinnan är underordnad mannen. Zafira får på grund av omständigheterna dölja sin könstillhörighet för att kunna försörja sin familj. Det gör hon genom att bete sig på ett stereotypiskt maskulint sätt. Genom våra teoretiska utgångspunkter har vi mött en kvinnlig karaktär som kritiserar ett samhälle som begränsar kvinnan, och som bryter mot stereotypiska egenskaper genom att agera på ett sätt som anses vara manligt. I Arawiya är kvinnors positioner begränsade där de inte kan exempelvis bli kalifens efterträdare eller styra ett land. Genom analysen får vi se tydligt hur Hirdmans genusordning bekräftas i Arawiya. Zafira beskrivs ha typiskt manligt kodade egenskaper som att vara självständig, stark, modig, beskyddande och folkets försörjare. Dessa manligt kodade egenskaper är det som stärker hennes mansroll som hon intar då. Trots detta så betyder det inte att hon inte framställs som kvinnlig, då hon gör det i viss mån. Hon betraktades vara sårbar och visar även rädsla vilket är en typiskt kvinnlig egenskap. Det vi har kommit fram till är att protagonisten Zafira Bint Iskandar uppvisar kritik mot genusordningen och bryter mot könsnormerna i Arawiya och faller framförallt i den manliga kategorin i stället för den kvinnliga.

Examining the meaning of work in relation to identity, this chapter looks at literary renditions of jobs in academia, especially in the campus novel. Departing from John Williams’ Stoner (1965), the analysis situates the academic novel in a historical and cultural context where the idea that scholarly labour increases self-worth and dignity is under increasing pressure. Further, the theme of work-life dignity is expanded to a wider discussion of the borders and frontiers of the university, particularly of the humanities, in terms of value, usefulness, and productivity. To fully draw out the implications of the analysis, Stoner is read in relation to a range of academic novels that each conspicuously negotiates work, identity, and dignity, including Willa Cather’s The Professor’s House and J.M. Coetzee’s Disgrace.

This study examines how the female and male characters' humour in the American sitcom How I Met Your Mother explained in view of Grice's four conversational maxims and three theories of humour – the incongruity theory, hostility theory and relief theory. In doing so, the study also looks at the divergences and convergences in humour created between the male and female characters of How I Met Your Mother. Similar to previous research, results showed that the violating and flouting of Gricean maxims can lead to humour, which can be explained by the three theories of humour. In most examples of my study, all humour theories could be applied to the same humorous situation, providing different angles and interpretations. Furthermore, the results showed that the male and female characters create humour differently and the reason might be that there is a connection to social and cultural norms about genderr oles, which may have been stereotyped in the sitcom. For future studies, this paper suggests that a quantitative study should be conducted in order to draw quantitative conclusions regarding the frequency of violations and flouts of maxims between male and female genders of the show. The reason for the suggestion is that the results in this paper is based on four episodes and therefore limited to these specific episodes. A quantitative study could perhaps include more episodes in order to reach more general conclusions regarding the shows entirety.

Through the example of Gene Luen Yang and Sonny Liew’s The Shadow Hero (2014), this chapter interrogates the cultural clashes emerging from the discrepancy between individualist and collectivist views of work in relation to family and society. While classic superhero narratives can be understood as manifestations of individualism, this narrative presents a young hero who is pushed into the role by an overzealous mother, reminiscent of the Tiger Mother-figure of Amy Chua’s controversial autobiography (Battle Hymn of the Tiger Mother, Penguin, 2011). Applying theories from social psychology to the analysis, it is shown that the idea of the independent self, in which work is a mark of adult autonomy, is posited against an idea of the self as interdependent and associated with collectivist ideals that link work with family and prioritize filial piety.

Bakgrund

Jan Guillous Ondskan, utspelar sig i 50-talets Sverige och är inte bara en berättelse om Erik och hans liv på internatskolan Stjärnsberg, det är också en berättelse om makt. Både skolan som institution och karaktärernas handlande genomsyras av systematisk maktutövning och kontroll. Eftersom verket förekommer som en del av den litteratur elever kan få ta del av i grundskolan, är det också relevant att diskutera det i relation till undervisning.

Syfte

Syftet med studien är att synliggöra vilka maktstrukturer Jan Guillous verk Ondskan lyfter fram, genom en foucauldiansk textanalys. Studien fokuserar dels på skildringen av skolans struktur, dels på skildringen av karaktärerna.

Metod Vi har valt att göra en kvalitativ textanalys av Ondskan, där vi anlägger ett foucauldianskt perspektiv för att synliggöra verkets maktstrukturer och maktförhållanden.

Resultat

Analysen synliggör de maktförhållanden som råder dels på skolan som institution, dels utifrån karaktärerna och deras agerande. Samtliga karaktärer är omslutna av det maktsystem som präglar skolan, inklusive rådsmedlemmarna själva. Maktsystemet är baserat på överordning och underordning vilket benämns som Stjärnsbergsanda och kamratuppfostran. I enlighet med den försöker Rådet kontrollera skolan, något som blivit normaliserat och inte ifrågasätts av varken elever, lärare eller rektor. I alla fall inte förrän Erik börjar på skolan, och gör motstånd. Utifrån hans tidigare erfarenheter, och i diskussion med sin nye kamrat Pierre, går han emot normen och vägrar gå med på de krav Rådet ställer. Rådsmedlemmarna försöker styra skolan men lyckas inte hålla maktsystemet tätt, något som Erik tar vara på. Både fysisk och psykisk makt är något som präglar verket, och kan kopplas samman med att det i slutändan synliggörs sprickor i maktsystemet. Analysen visar även att det krävs en medvetenhet från läraren i arbetet med Ondskan i undervisningen, för att inte riskera att reproducera de normer och maktförhållanden som framställs i verket. För att arbeta medvetet menar vi därför att verket bör behandlas utifrån begreppet kritisk litteracitet, där läsaren antar en analytisk ställning till texten i syfte att synliggöra maktförhållanden.

Bakgrund: Jane Eyre från 1847 och Agnes Grey från 1847 är två kvinnoromaner skrivna av två systrar under samma epok under ett och samma år. I dessa verk gestaltas den viktorianska guvernantens liv. Båda romanerna lyfter fram kvinnors kamp för frihet, men också deras tankar, drömmar, tron på kärlek och förhoppningar om bättre livsvillkor och att våga göra sin röst hörd i ett mansdominerande samhälle.

Syfte: Studien ämnar att synliggöra hur den viktorianska guvernantens roll gestaltas i två romaner.

Metod: Metoden som används för denna uppsats är komparativ analys. Enligt Hellspong (2001) lämpar sig metoden bra för jämförelser av texter eller genrer för identifiering av likheter och skillnader och hur dessa förhåller sig till varandra. I denna studie ligger fokuset på att jämföra två olika romaner av Systrarna Brontë` Jane Eyre och Agnes Grey där den komparativa metoden, därför kan vara av relevans för att urskilja just likheter och skillnader. 

Resultat: Studien visar hur dessa texter sett från feministisk teori genomsyrar båda kvinnoperspektivet från den Viktorianska-tiden vilket speglar såväl de fiktiva skildringarna av romanerna som synen på kvinnan. Att vara kvinna under denna tid präglades av normer och ideal som återfinns i båda romanerna. Kvinnan sågs som ett attribut, en ägodel som skulle kontrolleras och underordnas. Unga damer från societeten skulle föra sig väl och sköta sina studier, för att småningom giftas bort med ett bra parti till man där denne tog över rollen som förmyndare över kvinnan. Dock ser man likväl normer och barriärer brytas inom denna domän.Protagonisten i Agnes Grey är ett exempel på en ung kvinnas frustration mot de orättvisor och levnadsvillkor och som hon förväntas följa. I den andra romanen möter vi Jane Eyre som liksom hon brottas med detta. Guvernanterna avviker bit för bit från den tillvaro som anses lämpad för en anställd att undervisa överklassen i och bryter därför normer.

Bakgrund: Kropp och utseende, sexualitet och kärlek samt grupptillhörighet är framträdande faktorer i en ungdoms identitetsprocess. Dessa faktorer är även framträdande diskurser i Elaf Alis självbiografi Vem har sagt något om kärlek? Att bryta sig fri från hedersförtryck (2021). Karaktären Elaf växer upp i en hederskultur där hon utsätts för hedersförtryck och hedersvåld. Elafs identitetsprocess är en kamp mellan två identiteter. Denna analys ger en inblick i hur en ungdoms identitetsprocess mot bakgrunden av en gränssättande hederskultur kan se ut.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka de framträdande identitetsdiskurserna i verket i relation till bakgrunden av en starkt gränssättande hederskultur.

Metod: Den metod som används är kritisk diskursanalys.

Resultat: De gränser som hederskulturen skapar gör det omöjligt för Elaf att uppnå sitt mål, att passa in. De hedersnormer som Elafs föräldrar kräver att hon efterföljer,skapar svårigheter för henne när det kommer till hennes sexuella identitet, utseende och grupptillhörighet. Hennes föräldrar vill att hennes identitet ska upprätthålla familjens heder. Konsekvenserna av att inte följa hedersnormerna innebär både psykiskt- och fysiskt våld samt utanförskap. Elaf är medveten om vilken identitet som hon vill ha och att den inte lever upp till hederskulturens förhållningssätt. De diskurser som framträder i verket skapar problematik i förhållande till karaktärens identitetsprocess. Identitetsdiskurserna sexualitet, utseende och grupptillhörighet är vanligt förekommande underdiskurser inom hedersdiskursen och den hegemoniska ungdomsdiskursen. Den hegemoniska diskursen står som motsats till hedersdiskursen och representerar den mer förekommande identitetsprocessen bortom hederns förtryck. Elafs identitetsprocess resulterar i en kamp mellan två identiteter. En identitet som är starkt präglad av föräldrarnas hedersutövande och en hegemonisk identitet som Elaf önskar uppnå för att få vara som alla andra.

Samhället och skolan strävar efter jämställdhet mellan könen och det har blivit ett mer aktuellt ämne som diskuteras. I läroplanen står det att fritidshemmets undervisningen ska innehålla diskussioner om könsroller och kritiskt granska hur dessa företeelser framställs i populärkultur. Kunskapskonstruktionen har en central roll när de socialiseras med avseende på könsroller. Kunskapen hjälper barnen att lära sig om sina roller i samhället. Men när litteraturen presenterar stereotypa bilder kan det hämma deras utveckling. Inom fritidshemmet är högläsning en återkommande aktivitet, men vilka föreställningar om kön förmedlar man som vuxen till barnen genom dessa högläsningar? Vad innehåller böckerna och vilket budskap förmedlar böckerna till unga läsare? Syftet har varit att undersöka ett antal klassiker, populära och nyproducerade böcker som riktar sig emot fritidsåldrarna, 6 – 12 år ur ett genusperspektiv och besvara frågeställningarna: Hur porträtteras kön i böcker som är riktade till barn i fritidshemsåldern, 6 – 12 år? Vad gör karaktärerna i böcker som kan tolkas som stereotyparespektive normbrytande? Metoden utgår från textanalys med kritisk diskursanalytiska inslag, vilket är en relevant metod när man ska undersöka texten djupare och uppmärksamma föreställningar och tankar som ligger under textens yta samt granska innehållet i texter och diskurser för att upptäcka samhälleliga maktrelationer. Barnlitteraturen som har analyserats är från olika decennier. Urvalet består av sex barnböcker som har analyserats med hjälp av analytiska begrepp som är relevanta ur ett genusperspektiv. I resultatet framgår det att barnböckerna till största del innehåller stereotypt innehåll, men att det förekommer delar av normbrytande karaktär om än mycket begränsat. I resultatet framgår det även att flertal diskurser som är både överordnade och underordnade förekommer i böckerna som i sin tur speglar samhälleliga maktrelationer

Bakgrund:

För att kunna diskutera Sveriges koloniala förflutna krävs såväl ett erkännande av dess existens som ett ansvarstagande. Ann-Helén Laestadius roman Straff (2023) är en fiktiv berättelse baserad på verkliga händelser och skildrar den svenska statens implementering av nomadskolan där samiska renskötarbarn tvingades överge det egna språket och den egna kulturen. Med hjälp av postkoloniala begrepp strävar vi efter att hörsamma de röster som tystades på nomadskolan.

Syfte:

Studien syftar till att visa hur Straff (2023) kan förstås ur ett postkolonialt perspektiv. Vår förhoppning är att analysen kan bidra till att belysa svensk kolonialhistoria samt koloniala föreställningar och dess konsekvenser.

Metod:

Vår läsning av romanen grundas i ett förhållningssätt där vi förhåller oss självkritiska till våra läsningar och tolkningar i syfte att göra utrymme för den subalterna att själv tala och därmed inte reproducera koloniala idéer. Detta förhållningssätt kallas etisk läsning.

Resultat:

Studien visar att användningen av det samiska språket kan betraktas som en motståndshandling och ett sätt att återerövra språket. Vår etiska läsning av materialet synliggör också att karaktärernas relation till samiskan och det samiska arvet skiljer sig åt, samt att vissa av de samiska barnen kan läsas som subalterna. Därtill belyser vår studie hur nordisk kolonialism fungerar.

Bakgrund: I takt med en allt mer alarmerande klimatkris finns ett ökat intresse för att studera litterära texter utifrån ett ekokritiskt litteraturperspektiv (Brudin Borg, Bruhn& Wingård, 2022, s. 7). Att läsa litteratur utifrån ett sådant perspektiv sätter det ickemänskliga i fokus och kan därigenom bidra till en ökad medvetenhet om samt ett ökat intresse för frågor som rör klimat och miljö (Löwe & Nilsson Skåve, 2020, s. 7). Studien är därmed aktuell för såväl lärarprofessionen som för människor i en pågående klimatkris.

Syfte: Studiens syfte är att visa hur berättandet i romanen Klara och solen (2021) kan förstås ur ett ekokritiskt litteraturperspektiv. Vår förhoppning är att därigenom bidra till såväl nya perspektiv på romanen som till det växande ekokritiska fältet.

Metod: För att åstadkomma en läsning som är frigjord från ett antropocentriskt perspektiv i den mån det är möjligt när läses romanen med en uppmärksam läsning i syfte att ta in det icke-mänskliga.

Resultat: Studien visar att former och föremål är centrala för Klaras berättande då hon återkommande riktar uppmärksamheten mot dessa. Såväl marken och gräset som föremålen kan sägas ha agens eftersom de påverkar Klaras berättande och är självständiga i den meningen att de agerar utan mänsklig inblandning samt fyller ett syfte i sig självt. Materia intra-agerar och föremålen vibrerar. Detta skiljer föremålen från Solen som inte har ett eget värde, utan figurerar främst som ett medel för att hjälpa människan och människans robot. Därför är Klaras berättande av Solen antropocentriskt.

This paper is devoted to the Italian 14th century poet and scholar Dante Alighieri and his poetic and narrative masterwork La Divina Commedia, usually considered to be one of the highlights of Western literature. More specifically, its object is to examine and characterize the quality of the hitherto seven complete translations into Swedish as for semantic equivalence, equivalence in a number of formal aspects connected with language, style, and versification constraints, and, finally, acceptability of target text language to a contemporary readership. The translations taken into consideration are those of Nils Lovén, 1856-57; Edvard Lidforss, 1903; S.C. Bring, 1905; Aline Pipping, 1915, 1924; Arnold Norlind, 1921, 1930; Åke Ohlmarks, 1966-1969; Ingvar Björkeson, 1983.

Bakgrund: Robinsonaden är en genre som historiskt varit avsedd för män och pojkar samt handlat om män. Genren innefattar äventyrsberättelser med fokus på överlevnad och några kända exempel är Daniel Defoes Robinson Crusoe, J.H Campes Robinson den yngre och R.M Ballantynes Korallön. Flickan tog för första gången plats i robinsonaden under sent 1800-tal och förekommer sedan dess allt oftare i moderna texter. G.H. Mellins Öjungfrun (1877) och Sofia Nordins En sekund i taget (2013) är två exempel på robinsonader med en kvinnlig protagonist.

Syfte: Uppsatsens syfte är att genom en kritisk närläsning analysera hur de kvinnliga protagonisterna Helena i Öjungfrun (1877) och Hedvig i En sekund i taget (2013) porträtteras med utgångspunkt i könskonventioner. Vi ämnar också inta ett didaktiskt förhållningssätt till texterna och analysens betydelse för svenskundervisning. Detta för att tydliggöra litteraturens funktion och verkan, inte bara för nöjesläsning utan som ett verktyg för kunskapsutveckling, vilket svensklärare har som uppgift att förmedla till eleverna.

Metod: Protagonisterna i Öjungfrun (1877) och En sekund i taget (2013) kommer att analyseras genom en komparativ kritisk närläsning. Detta görs med hjälp av feministisk teori av Simone de Beauvoir, Yvonne Hirdman och Naomi Wolf.

Resultat: Det råder både skillnader och likheter mellan hur Helena och Hedvig skildras vad gäller agens, kvinnoroller och robinsonaden som genre. Trots att En sekund i taget är utgiven 2013 och på många sätt visar en modernare kvinnosyn skildras fortfarande stereotypa könsnormer.

In the 1980s, the comics’ field in the US, and in particular the superhero genre, was revolutionised by among others Frank Miller and Alan Moore. Jahlmar investigates how Miller, on the one hand, and Moore, in collaboration with David Lloyd, on the other, offer radically different, yet equally ideological reinterpretations of the masked vigilante archetype in Batman: The Dark Knight Returns (1986) and V for Vendetta (1990) respectively. The underlying components in these analyses are dystopian chaos and dystopian order, and the assumption that these categories play into generic expectations in the dystopian genre. Miller’s, and Moore and Lloyd’s reinterpretations of the masked vigilante are diametrically opposed, and Jahlmar argues that this opposition is made possible by the two storyworlds evoked in the respective texts, set in fundamentally different futures.

In Miller’s text, dystopian chaos, in the form of rampant criminality, the culture of fear, and the looming threat of nuclear Armageddon, breeds an inherent narrative need for order and consequently allows Batman/Bruce Wayne to become an extreme version of the conservative superhero, at the very least, a figure with crypto-fascist leanings. On the other hand, in Moore and Lloyd’s text, dystopian order, in the form of a de facto fascist government in England, allows for a traditional villain – in structural and ideological terms – like V, to become a hero, and for his acts of terrorism to be understood on some levels through the generic expectations on any opposition to totalitarianism in dystopian fiction in general.

In their collection Milton in Popular Culture (2006), Laura Lungers Knoppers and Gregory M. Colón Semenza have established the importance of Miltonic intertextuality in popular culture, while recognizing the importance of William Blake to the field. Blake’s definition of Milton as “a true Poet and of the Devils party without knowing it” in The Marriage of Heaven and Hell (1793) lies at the centre of a main concern of Milton criticism since the poem’s original publication. The debate between Satanists and anti-Satanists goes back even further than Blake and the Romantics, and this central ambivalence is representative of the “discontinuities” and “irresolvable complexities” which Peter C. Herman and Elizabeth Sauer (2012) argue are the focus of interest of the New Milton Criticism.

Following this strand of critical thought, this article proposes to show how the introduction of Miltonic intertext into Neil Gaiman’s The Sandman, in issues 21–28, serves to structure the series’ theme of change and death — which involve questions of freedom and teleology, free will and damnation — through a critical dialogue with, and creative rewriting of Miltonic theodicy in the epic poem. Gaiman draws upon the ambivalent theological dimensions of Paradise Lost not to present his own concept of good and evil but rather to discuss the freedom to change and the damnation inherent in the inability to change as part of the human condition.

The native speaker (NS) norm, which promotes NS competence as the goal of language learning, is not congruent with Global Englishes Language Teaching. The purpose of English phonology courses in many teacher education programs is thus to “fix” teacher candidates’ accents to become nativelike and consequently enable them to teach American and British accents to their own learners. The curriculum has been developed for students in three teacher education programmes at a Swedish university to help them, and subsequently help their learners to achieve internationally intelligible pronunciation and maximised listening comprehension for diverse Global Englishes accents. The portfolio can be assessed qualitatively, in terms of how successfully the student has documented the profile of her pronunciation and critically evaluated her own global speaker and listener intelligibility. Phonology is frequently associated merely with teaching pronunciation although its usefulness for teaching listening comprehension has long been suggested.

Bakgrund: Det framgår utifrån forskning hur normer och värderingar i samhället speglas i barnlitteraturen. Elsa Beskow Tant Bruns födelsedag är en bilderbok skriven och illustrerad av författaren själv år 1925 då samhällets normer och värderingar var annorlunda jämfört med idag. Ur ett didaktiskt perspektiv finns det fördelar med att använda bok och filmadaption i undervisningen för att exempelvis synliggöra normer och värderingar mellan förr och nu samt för att identifiera samhällsnormer kring synen på barnuppfostran.

Syfte: Är att synliggöra eventuella normer och värderingar i Elsa Beskows Tant Bruns födelsedag och att synliggöra normer och värderingar utifrån det fria barnet i både bilderbok och filmadaption.

Metod: Vi använder i studien oss av komparativ metod för att kunna identifiera det normerande budskapet i bilderbok och filmadaption.

Resultat: Beskows berättarspråk tenderar att tolkas som moraliserande beträffande normer och värderingar om barnuppfostran men analysen visar att det nog snarare rör sig om det som Key förespråkade om det fria barnet. Vi kan i såväl bilderbok som filmadaption se hur samhälletsnormer och värdedelaringar kring det fria barnet speglas i verken samt hur Elsa Beskow påverkat generationer av läsare i decennier.

Bakgrund: Under min tid på lärarutbildningen har jag kommit till insikt hur viktigt det är att läsa böcker och att böcker ska vara en central del i undervisningen. Vi har många gånger dessutom berört ämnet genus, vilket är ett ämne som intresserar mig. I läroplanen berörs könstillhörighet och könsmönster vid flertal tillfällen och är därmed något som alla inom skolvärlden behöver förhålla sig till. I läroplanen står det bland annat att "skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling" (Skolverket, 2019, s. 8). Med läroplan och mitt intresse för genus som grund valde jag att i denna studie utgå utifrån ett genusperspektiv där jag undersöker hur traditionella könsmönster förstärks eller utmanas i barnboken Handbok för superhjältar del 1: Handboken.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur genus framställs i den valda barnboken Handbok försuperhjältar del 1: Handboken, som är skriven av Elias och Agnes Våhlund och illustrerad av Agnes Våhlund.

Metod: För att undersöka min frågeställning använder jag mig av en kvalitativ text- och bildanalys utifrån ett genusperspektiv. Som stöd vid analysarbetet utgick jag från ett parteoretiska begrepp, vilka är genus, normer och könsroller. Jag har dessutom använt mig av Nikolajevas motsatsschema samt Josefsons tabell över vad som oftast anses vara manliga och kvinnliga egenskaper, där könsstereotypa egenskaper presenteras.

Resultat: I studiens resultat framkommer det att huvudkaraktären Lisa till viss del utmanar de traditionella könsmönstren, främst vad det gäller egenskaper då hon beskrivs med flera traditionellt sett manliga egenskaper. Lisa beskrivs också med flera traditionellt sett kvinnliga egenskaper, vilket förstärker de traditionella könsmönstren. Vad det gäller Lisas kläder utmanar de inte de traditionella könsmönstren något större, varken vad det gäller kläderna eller färgen på kläderna. Det enda som utmanar är färgen på Lisas skoluniform som är blå, vilket vanligtvis är en färg som bärs av pojkar. Vad det gäller pojkarna Robert, Nick och Max utmanar de inte de traditionella könsmönstren i någon högre utsträckning med undantag av den röda slips som pojkarna bär, då röd ses som en färg som bärs av flickor, samt att de visar känslor.

Bakgrund: Janne Tellers roman Intet urskiljer flertaliga teman som följer en existentialistisk tradition. I romanen Intet ställs ungdomar inför moraliska dilemman för att finna en mening i vad som kan betraktas vara en meningslös värld. Filosofiska frågor om människans existens och betydelse sätts på prov när de i en intensiv jakt försöker motbevisa världen som meningslös. Dessa existentialistiska teman öppnar upp för uppsatsens diskussion och analys av romanen som ett samtida existentialistiskt verk.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Janne Tellers roman Intet och synliggöra hur en existentialistisk tematik tar sig i uttryck utifrån Søren Kierkegaard, Jean-Paul Sartre och Albert Camus och deras filosofiska idétraditioner. Uppsatsen avser även besvara hur Intet kan fångas in i en existentiell tradition utifrån utvalda existentiella verk. Efter genomförd analys diskuteras slutligen resultatets relevans i relation till en didaktisk praktik.

Metod: I analys av uppsatsen används en hermeneutisk tolkningsmetod för att försöka förstå och tolka Intet med existentiella teman. Texten tolkas utifrån den hermeneutiska grundcirkeln och dess två huvudströmningar del - helhet och förförståelse - förståelse för att möjliggöra ett helhetsskapande mellan existentiella teman och Tellers roman.

Resultat: Kierkegaards och Sartres ångest och Camus det absurda har varit två centrala existentiella begrepp vid vår tolkningsanalys av romanen. Likaså har meningslösheten, valet, det demoniska och relationen till döden varit urskiljbara existentiella begrepp och fenomen i vår analys. I vår analys och diskussion har även tydliga paralleller mellan tidigare existentiella verk och Intet kunnat dras. Slutligen kan uppsatsens analys och diskussion påvisa Janne Tellers Intet som ett samtida verk vilket fångas in i en existentiell tradition innehållande existentiella uttryck och teman.

Bakgrund: Onsdag kväll strax före sju av Mats Berggren från 2014 och Yani av Nora Khalil från 2022 är två ungdomsromaner som båda gestaltar ungdomar i svensk förort. Båda romanerna förhåller sig till medias och litteraturens skildringar av förorten men intar olika positioner.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur två romaner som skildrar förortsungdomen, Onsdag kväll strax före sju av Mats Berggren (2014) och Yani av Nora Khalil (2022), förhåller sig till det senaste decenniets diskurs om förorten. I studien undersöks om det finns det någon skillnad med tanke på att det gått åtta år mellan båda romanerna och att röster inifrån förorten har börjat göra sig hörda.

Metod: Metoden är en narratologisk och diskursiv litteraturanalys som analyserar romanerna genom Saids postkoloniala teori och romanpersonernas gestaltningar.

Resultat: Båda romanerna förhåller sig till diskursen om förorten utifrån de teman som kan kopplas till diskursen om förorten som annorlunda och förortsinvånarna som den Andre: våld, kriminalitet, droger, fattigdom, trångboddhet, utanförskap, religion och kultur. De intar dock olika förhållningssätt: Onsdag kväll strax före sjureproducerar bilden av förortsungdomen som den farliga, fördärvade, irrationella och barnsliga men samtidigt spännande och exotiska Andre. Förorten porträtteras i likhet med Orienten och förortens problem beror på invånarna själva och deras oförmåga till förändring. Yani bryter mot denna stereotypa bild av förortsungdomen och en delvis en ny diskurs växer fram där ungdomarna framställs som normala och vanliga. Förortens problem är inte skapade utifrån invånarnas egna underlägsenhet utan beror på diskriminerande strukturer i det svenska samhället.

This study examines the representation of language variation in the fourth Harry Potter novel and movie, The Goblet of Fire. There are two characters central for this analysis:Igor Karkaroff and Viktor Krum. The purpose of this study is to find out: 1) How are the two characters' language varieties represented through their language use in the novel and movie?2) How are the two characters represented by the narrator and other characters in the novel and movie? and 3) How can the representation of the two characters be understood and explained from a sociolinguistic perspective? 

To answer these questions, the characters’ language use and representation in the novel and movie were collected in a coding scheme. The findings were then explained by the concepts of language variation: regio- sociolect, speech community, community of practice and social networks. This provided useful information to understand why the two characters spoke with their individual and different language varieties. Furthermore, the concepts of language attitudes and stereotyping are presented and used to discuss the choice of providing them with their certain language varieties and personal traits.

The main hypothesis was that Igor Karkaroff was given a more noticeable dialect in the movie and this portrayed his character more as a foreigner. The character of Viktor Krum was assumed to have been portrayed more similarly in the novel and movie both in terms of language use and representation. Karkaroff was proven to have another language variety in the movie than in the novel. Krum was portrayed similarly in terms of language use but represented more negatively in the novel than in the movie. In the conclusion, how they are represented is discussed in relation to language attitudes and stereotyping. Whether they are stereotypically presented is not concluded but discussed regarding how their representation could be viewed as stereotypical based on language attitudes.

Sammanfattning: I studien analyseras olika citat från 10 olika skönlitterära böcker från olika genrer. 5 böcker från ungdomslitteratur och 5 från vuxenlitteratur. Från varje verk tas 5 citat ut med 5 metaforer. Metaforerna analyseras i hur de översatts med hjälp av Newmarks översättningsstrategier för metaforer. Från dessa 50 citat jämförs om strategierna som används för att översätta metaforerna, för att se om det finns skillnader mellan vilka strategier som väljs för ungdoms- och vuxenlitteratur. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på om översättare av ungdomsromaner samt översättare av vuxenromaner använder sig av olika översättningsstrategier vid översättning av metaforer från engelska till svenska. Studien undersöker även vilka strategier som används mest frekvent vid översättningen av metaforer i skönlitteratur. Metod: I uppsatsen används Newmarks strategier för översättning av metaforer som analysverktyg för att ta ut översättningsstrategier. Resultat: Inom ramen för studien kan vi se en skillnad mellan översättningen av ungdomslitteratur och vuxenlitteratur i valet av översättningsstrategi för metaforer. Vid översättning av metaforer i vuxenromaner används Newmarks strategi 1 och strategi 2 i princip lika ofta. De övriga strategierna används sällan. I ungdomslitteratur framkommer det att Newmarks strategi 1 används betydligt mer frekvent än strategi 2. Övriga strategier används nästan lika frekvent som strategi 2. Vanligast använd av Newmarks övriga strategier är strategi 5.

Jag studerar läsares epistemiska anspråk och ansvar gentemot den skönlitterära texten och deras medläsare, bl.a. genom, anpassning och anknytning i deras diskursiva språkbruk när de diskuterar romaner i gymnasieutbildningen. Från inspelade boksamtal analyseras utvalda språkaktiviteter där läsarna svarar på en etisk eller empatisk situation med ett erfarenhetsbaserat förhållningssätt till romanpersoner.Presentationen innehåller preliminära resultat utifrån två forskningsfrågor:• Hur uppstår problematiska läserfarenheter i samtal om romankaraktärer• Hur använder läsare språkresurser sekventiellt för att uttrycka empatiska svar på medläsares yttranden?

Jag använder teorier om romanpersoner, erfarenhet och engagemang (Gallagher 2006, Felski 2008, Caracciolo 2016, Anderson, Anderson et al. 2019) för att undersöka läsarnas engagemang i romankaraktärer. Jag kombinerar läsarperspektivet med idéer från etiskt orienterade filosofer (Levinas 1969, Nussbaum 1990, Nussbaum 1993) och litteraturteori (Eaglestone 1997, Davis och Womack 2001) samt ett etik-epistemiskt perspektiv på social interaktion i samtal (Heritage 1984, Heritage 2011, Stivers, Mondada och Steensig 2011) (Heritage1984, 2011, Stivers 2011).