Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 455
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aboutakah, Amna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Shaat, Säloa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    ''I Sverige har vi inte dukar på huvudet, de ska finnas på bord'': En kvalitativ studie om invandrarungdomars möte med rasism2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv.

    I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet.

  • 2.
    Abrahamsson, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hjälp till hjälp: En kvalitativ studie om vägen till missbruksbehandling2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie har genom kvalitativ forskning med utgång i systemteorin syftat till att kartlägga den enskilda missbrukarens väg till missbruksbehandling. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedermera analyserats.

    Missbrukare utgör en särskild kategori i socialtjänstlagen. Därtill står det att finna i lagrum 3 kap 1 § (SFS 2001:453) att socialtjänsten genom uppsökande verksamhet ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Därtill även informera om socialtjänsten i kommunen och genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden.

    Resultat har påvisat att det i första hand är missbrukarens anhöriga som stöttar dem till kontaktsökande vad gällande behandling. Studien har därtill även påvisat att missbrukaren i första hand inte vänt sig till socialtjänsten utan sökt sig till andra instanser.

    Respondenterna i studien har samtliga haft enskilda agendor vad gällande uppnådd drogfrihet. Vad som dock förefallit signifikant bland deltagarna har varit en strävan om bättre relationer med sin familj.

    Ytterligare en av studiens slutsatser är att socialtjänsten bör utöka sin informationsspridning till kommuninvånare om att missbruksbehandling finns att tillgå och hur hjälpen är utformad.

  • 3.
    Abrahamsson, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Grönlund, Mikaela
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att arbeta med oförenliga mål: En studie om vardagens etiska dilemman och målkonflikter på demensboenden, med särskilt fokus på äldreomsorgens nationella värdegrund2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldreomsorgens nationella värdegrund - ett vägledningsmaterial” gavs ut 2012 av Socialstyrelsen i syfte att implementera en gemensam värdegrund i verksamheterna så att äldreomsorgen ska kunna bidra till att äldre känner välbefinnande och ett värdigt liv. Denna studie redogör för etiska dilemman och målkonflikter som undersköterskor uppgett att de ställts inför i det dagliga arbetet på demensboenden, samt en redogörelse för vilka värdeord som ges mer prioritet än andra. Detta har undersökts genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor. Intervjuerna har bearbetats med hjälp av tematisk analys samt tolkats i förhållande till tidigare forskning, det salutogena synsättet och KASAM, med begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och makt. I vår studie fann vi etiska dilemman förknippade både med kollegor, anhöriga och brukare. Även bristande resurser kunde begränsa måluppfyllelsen och kvaliteten på omsorgen. Av de värdeord i värdegrunden som vi har fokuserat på så stod de vanligaste målkonflikterna mellan självbestämmandet och den fysiska tryggheten eller mellan självbestämmandet och den personliga integriteten. Målkonflikterna uppstod främst när brukaren vägrar vård, exempelvis när denne inte vill ha hjälp med ADL1 eller ta sina mediciner. Resultatet visar även på att informanterna värderar självbestämmandet högt och i särskilda fall kan de använda någon form av skyddsåtgärd eller annan tvingande åtgärd för att bevara brukarens hälsa. Dock så är det ingen av informanterna som kan tänka sig att tvinga eller lura i sin brukare mediciner. En värdefull aspekt som framkommer i studien är de förebyggande åtgärder och arbetssätt som undersköterskorna tar till för att “få brukarna med sig” så att brukarna tar rationella beslut, och därmed undviks målkonflikter.   

  • 4.
    Adrian, Carina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Puumala, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Vi ska få eleverna att komma hit hoppsaskuttande": En kvalitativ studie om gymnasieskolans arbete med psykisk ohälsa hos elever.2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att beskriva, jämföra och analysera hur företrädare för olika yrkesverksamma i gymnasieskolan ser på sina erfarenheter av skolans arbete med att hjälpa elever som har psykiska problem samt med insatser för att förebygga psykisk ohälsa hos elever. Vi valde att använda oss av en kvalitativ ansats genom intervjuer då vi ville få olika yrkesverksammas uppfattning om arbetet med psykisk ohälsa i skolan. Vi intervjuade sex personer från två gymnasieskolor som representerade olika yrkesgrupper. I den forskning vi använt oss av framkom det att samverkan och handlingsutrymme var viktiga komponenter gällande skolans arbete med psykisk ohälsa. Det framkommer i vår studie att Elevhälsan har en central roll i arbetet med psykisk ohälsa hos elever, men även andra yrkesgrupper framhålls som viktiga. De olika yrkesgrupperna samverkar med varandra i arbetet med psykisk ohälsa och hur samverkan fungerar tycks påverka de yrkesverksammas handlingsutrymme i arbetet.

  • 5.
    Ahlrot, Rebecca
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Egen härd är guld värd: En studie om individer med missbruks- och boendeproblematik med insats i form av beroendestöd i hemmet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur individer med en kombinerad missbruks- och boendeproblematik beskriver sin syn på sitt missbruk, sitt hem och den hjälp de erhåller genom kommunens försorg i form av insatsen beroendestöd genom socialtjänsten. Med bak-grund av det än så länge otillräckliga vetenskapliga underlaget inom missbruk och boendestöd är syftet med denna uppsats att erhålla ökad kunskap inom området. En ökad kunskapsin-hämtning är intressant utifrån ett samhällsperspektiv såväl som ur ett individperspektiv. Att de ekonomiska resurserna i samhället läggs på insatser som ökar möjligheterna för den enskilde individen att ta sig ur missbruk och boendeproblematik är en vinst för samhället, men fram-förallt för den enskilde individen. En ökad kunskap inom området kan bidra till lärande för verksamma inom området, men även för andra intresserade. Detta kan förstås genom begrep-pet Arbetsintegrerat lärande (=AIL). Undersökningen baseras på åtta intervjuer och metod där analys är inspirerat av det fenomenologiska perspektivet. Resultatet visar att alla intervjuade informanter finner beroendestöd i hemmet som ett stöd i form av två aspekter, dels som ett relationellt stöd dels som ett vardagligt stöd. Resultatet visar vidare att missbruket för många resulterat i isolering från familj och icke missbrukande vänner och att hemmet ses som en bas för trygghet och integritet.

  • 6.
    Aidermo, Josefin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    När jag går till stallet kan jag slappna av och vara mig själv: En kvalitativ studie om unga kvinnors upplevelser av att hålla på med ridsport2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Det finns relativt lite forskat kring ämnet om hur ridsport påverkar människor och speciellt hur den påverkar människor som är fysiskt och psykiskt friska. Utifrån det väcktes ett intresse i att undersöka hur en grupp unga kvinnor upplever sig påverkas av ridsporten utifrån ett salutogent perspektiv.  Syfte:  Syftet med föreliggande studie är att utifrån unga kvinnors perspektiv studera och analysera hur de påverkas och upplever sig utvecklas av att hålla på med ridsport samt se till vilken betydelse hästen har för dem. Vidare kommer deras upplevelser förstås utifrån begreppet känsla av sammanhang (KASAM).   Metod:  I föreliggande studie valdes kvalitativa semistrukturerade intervjuer utifrån att de ansågs kunna svara på syftet och forskningsfrågorna på bästa sätt. Intervjuerna spelades in och materialet har transkriberats för att senare kodas, tematiserats och summerats. Ett bekvämlighetsurval samt målinriktat urval användes och det genomfördes fyra stycken intressanta intervjuer med personer som har erfarenhet av att vara eller är aktiva inom ridsporten. Resultat:   Resultatet visar att ridsporten bidrar till en mängd positiva faktorer. Bland annat blir personerna lyckliga av att vara i stallet, de utvecklar personliga färdigheter i form av ansvarsförmågor, ledarskapsförmågor och ökat självförtroende. Det finns en stor gemenskap och hästen har en betydelsefull roll. Sett utifrån känsla av sammanhang bidrar ridsporten till känsla av meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Deras upplevelser av ridsporten kan förklaras utifrån KASAM-begreppet och de bidrar följaktligen till en ökad hälsa.  

  • 7.
    Alampay, Liane Pena
    et al.
    Ateneo de Manila University, Philippines..
    Godwin, Jennifer
    Center for Child and Family Policy, Duke University, USA..
    Lansford, Jennifer E.
    Center for Child and Family Policy, Duke University, USA..
    Bombi, Anna Silvia
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Pschology, Italy..
    Bornstein, Marc H.
    Eunice Kennedy Shriver National Institute of Child Health and Human Development, MD, USA..
    Chang, Lei
    University of Macau, China..
    Deater-Deckard, Kirby
    University of Massachusetts, Amherst, USA..
    Di Giunta, Laura
    La Sapienza University of Rome, Interuniversity Centre for Research in the Genesis and Development of Prosocial and Antisocial Motivations, Rome, Italy.
    Dodge, Kenneth A.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, USA..
    Malone, Patrick S.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, USA..
    Oburu, Paul
    Maseno University, Kenya..
    Pastorelli, Concetta
    Università di Roma La Sapienza, Faculty of Psychology, Rome, Italy.
    Skinner, Ann T.
    Duke University, Center for Child and Family Policy, USA.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Tapanya, Sombat
    Chiang Mai University, Thailand..
    Uribe Tirado, Liliana M.
    Universidad San Buenaventura, Colombia..
    Zelli, Arnaldo
    University of Rome Foro Italico, Italy..
    Al-Hassan, Suha M.
    Hashemite University, Jordan, and Emirates College for Advanced Education, UAE..
    Bacchini, Dario
    Second University of Naples, Italy..
    Severity and justness do not moderate the relation between corporal punishment and negative child outcomes: A multicultural and longitudinal study2017Ingår i: International Journal of Behavioral Development, ISSN 0165-0254, E-ISSN 1464-0651, Vol. 41, nr 4, s. 491-502Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There is strong evidence of a positive association between corporal punishment and negative child outcomes, but previous studies have suggested that the manner in which parents implement corporal punishment moderates the effects of its use. This study investigated whether severity and justness in the use of corporal punishment moderate the associations between frequency of corporal punishment and child externalizing and internalizing behaviors. This question was examined using a multicultural sample from eight countries and two waves of data collected one year apart. Interviews were conducted with 998 children aged 7–10 years, and their mothers and fathers, from China, Colombia, Italy, Jordan, Kenya, Philippines, Thailand, and the United States. Mothers and fathers responded to questions on the frequency, severity, and justness of their use of corporal punishment; they also reported on the externalizing and internalizing behavior of their child. Children reported on their aggression. Multigroup path models revealed that across cultural groups, and as reported by mothers and fathers, there is a positive relation between the frequency of corporal punishment and externalizing child behaviors. Mother-reported severity and father-reported justness were associated with child-reported aggression. Neither severity nor justness moderated the relation between frequency of corporal punishment and child problem behavior. The null result suggests that more use of corporal punishment is harmful to children regardless of how it is implemented, but requires further substantiation as the study is unable to definitively conclude that there is no true interaction effect.

  • 8.
    Alexandersson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Vikten att vara en bra boendecoach: En studie om hur personal på HVB-hem arbetar med empowerment och delaktighet för att förbereda ensamkommande ungdomar till ett självständigt liv.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har i avsikt att undersöka hur personalen på HVB-hem arbetar för ensamkommande ungdomar och hur personalen förbereder dem för ett självständigt liv, med hjälp av empowerment och delaktighet. För att få en djupare förståelse utifrån personalens perspektiv valde vi att använda oss av kvalitativ metod, där vi gjorde fem semistrukturerade intervjuer av anställda på tre olika HVB-hem. För att analysera empirin utgick vi från Lindgren (2015) analysmetod "the constant comparative method". Resultatet som gestaltas visar på att personal lägger stor vikt vid relationer till ungdomarna, samt att motivationsarbete och delaktighet finns i det mesta som görs. Genom att använda empowerment ökades ungdomarnas självständighet genom motivation och stöd. Dessutom med hjälp av delaktighet som verktyg kunde man få ungdomarna bli aktiva och på så vis bli mer självständiga i vardagliga arbetssysslor. Vi drog slutsats om att genom delaktighet fick man empowerment och vice versa. I resultatet kunde vi även se att personalen fungerade som en pålitlig och trygg vuxen i ungdomarnas närhet. Vi fann dessutom ett samband mellan självkänsla och självständighet, kunde ungdomen öka sin självkänsla ökades även deras självständighet.

  • 9.
    Almqvist, Karolina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Karlsson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Det ska va gôtt å leva: En studie om betydelsen av att delta i en framtidsverkstad2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Almroth, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Gustavsson, Sarah
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Killar och tjejer gör det nog på lite olika sätt": En kvalitativ studie kring hur gymnasieelever upplever tillit och förtroende gentemot skolpersonal2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tillit och förtroende är ett aktuellt ämne i dagens samhällsdebatt. Tillit och förtroende benämns som viktiga komponenter för att samhället ska fortsätta utvecklas. Tillitsnivån ute i Europa anses vara låg medan vi i Norden har hög tillit till den offentliga sektorn. Sverige har höga tillitssiffror men tillitsnivån sjunker bland yngre. Ungdomar spenderar mycket tid i skolan och dess tillit och förtroende till skolpersonal visas vara låg.

    Syftet med studien är att beskriva hur tilliten och förtroendet mellan gymnasieelever och skolans personal upplevs ur elevernas perspektiv.

    Studien har använt en kvalitativ ansats där fokusgruppsintervjuer genomförts med fyra klasser på en gymnasieskola i södra Sverige. Det var tre yrkesförberedande klasser samt en studieförberedande klass. Vidare har en analys genomförts på resultatet med forskning och intersektionell teori. Med stöd av den intersektionella teorin diskuteras skärningspunkterna mellan de olika kategorier som framgick som betydelsefulla för elevernas upplevelser av tillit och förtroende för skolans personal.

    Resultatet visade att tillit och förtroende av eleverna beskrivs som något ömsesidigt, att båda parter har ett gemensamt mål, samt att eleverna upplever att tilliten är högre om skolpersonal är personlig. Analysen visade att kategorier som ålder, kön och klass har en avgörande betydelse för huruvida eleven upplever tillit och förtroende i skolan.

  • 11.
    Ampem, Daniel Kwame Baidoo
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Spante, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Reaching Out, Tuning in: On the Problematic Information Structure Hindering Connection between Socially Engaged Organizations and Refugees in the Municipality of Trollhättan2017Ingår i: Uddevalla Symposium 2017: Innovation, Entrepreneurship and Industrial Dynamics in Internationalized Regional Economies: Revised papers first presented at the 20th Uddevalla Symposium 15-17 June, 2017, Trollhättan, Sweden / [ed] Iréne Bernhard, Trollhättan: University West , 2017, s. 21-28Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The recent refugee crises have caused newcomers to settle in different municipalities in Sweden. Different municipalities respond differently to the situations that arise from an increased number of refugees waiting for decisions from the Swedish Migration Agency regarding residence permit. Such variation in response also affects how refugees can access relevant information about activities and initiatives available in the designated municipality while waiting. This study investigated how stakeholders' in the municipality of Trollhättan experienced their possibilities to spread information about their activities targeting refugees. A particular interest was on what kind of activities stakeholders provided, problems they face in reaching out to refugees, and opinions on using technology usage for outreach. Seven stakeholders in Trollhättan municipality were included in the study; a private company, the municipal employment office, a university and four nonprofit organizations. Findings suggest that stakeholders did arrange various types of initiatives but it was hard for refugees placed in Trollhättan to get access to these local initiatives. Stakeholders wanted to reach out to as many refugees as possible but they have a hard time doing so. The study concluded that information access of stakeholders activities is a major problem for refugees in Trollhättan. In order to address the dispersed and hard-to-find information from the varied stakeholders, a mobile app was suggested as a solution to the information problem in order to create a digital cental place for stakeholder initiatives and information spread. These initiatives, if known about, could create a more active and varied everyday life for refugees awaiting decisions from the migration board. For stakeholders to reach out with information of planned activities and for refugees to be able to tunein to these possibilities becomes particularly important in municipalities where refugees are dispersed in various kinds of locations, rather than living in largec amps.

  • 12.
    Andersson, Carola
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Larsson, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    När livet förlorar sin mening: Diakonens upplevelse av arbete med människor i kris och sorg2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Diakoner är en av de yrkesgrupper som möter människor när de drabbats av det ofattbara och därför befinner sig i kris och sorg.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka vilkasociala stödinsatser Svenska kyrkan,och då särskilt diakonerna, kan erbjuda samt hur diakonerna upplever sitt arbete med människor i kris och sorg.

    Vi harutgåttfrån två frågeställningar:

    1.Vilka sociala stödinsatser kan diakoner iSvenska kyrkan erbjuda vid kris-och sorgebearbetning.

    2.         Hur upplever diakonerna sin roll och sitt arbete med människor i kris och sorg?

    Vår empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta diakoner i sex olika västsvenska församlingar. I analysen av vår studie har vi utgått från Antonovsky's teori om KASAM, känsla av sammanhang. Resultatet av studien visade att diakonerna kan erbjuda en mängd stödinsatser vid krissituationer. Dessa insatser är främst av medmänsklig karaktär och tar sig praktiskt uttryck genom personlig närvaro och samtal. Vidare visade resultatet att dessa stödinsatser var av stor vikt för konfidenterna, och att detta i sin tur skapade en känsla av meningsfullhet hos diakonerna.

  • 13.
    Andersson, David
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Smeds, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Existentiell mening: och dess relevans för det sociala och socialpedagogiska arbetet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att mot bakgrund av Viktor Frankls teori kring existentiell mening undersöka diakoners erfarenheter av hur människor de möter upplever existentiell mening samt på vilket sätt existentiell mening kan relateras till det socialpedagogiska fältet. Detta eftersom vi under vår utbildning samt i yrkeserfarenheter från fältet upplevt att det existentiella perspektivet saknats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med diakoner från Svenska Kyrkan. Studiens resultat visade att det finns stora likheter mellan det diakonala och socialpedagogiska fältet. Resultatet visade även att de människor diakonin möter har spörsmål av existentiell karaktär, men att dessa är särskilt framträdande då människor befinner sig i en utsatt eller svår livssituation. Samt att diakonin ofta får träda in när samhällets resurser brister och informanterna efterfrågar ett större samhälleligt ansvar vad gäller att kunna möta människors existentiella spörsmål.

  • 14.
    Andersson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Arvhage, Alexandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    I nöd och lust: En socialpedagogisk studie av äldre gifta anhörigvårdares upplevelse av stöd.2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier.

    Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

  • 15.
    Andersson, Mattias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Sundemo, Markus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Identitetsstärkande lösningar på hemmaplan2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden till studien var ett gemensamt intresse kring ungdomars identitetsutveckling. Då inga studier kring hur just hemmaplanslösningar kan bidra till en positiv identitet gått att finna, så blev det intressant att genomföra en studie kring detta. Studiens syfte är att utifrån ett personalperspektiv öka förståelsen för vilken innebörd arbetet med hemmaplanslösningar har då det gäller att ta tillvara och stärka ungdomars positiva identitetsprocesser. För att kunna besvara detta syfte har frågeställningar utvecklats som först handlar om hur en personalgrupp beskriver att identitetsskapande sker i deras verksamhet och hur de sedan beskriver att hemmaplanslösningar kan bidra till att stärka dessa ungdomar i en positiv riktning. Studien har utgått ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som har varit genomgående i hela uppsatsen. För att samla in vårt material har sex stycken enskilda kvalitativa intervjuer genomförts som sedan har analyserats och bearbetats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att personalgruppen beskriver identitetskapande som något socialt format med och av individens kontext. De beskriver också att hemmaplanslösningar kan bidra till en stärkt identitetsprocess genom deras arbetsmetoder, människosyn och sätt att vara.

    Vår tolkning och slutsats blir att personalen anser sig i sitt arbete med hemmaplanslösningar kunna påverka ungdomars identitetsskapande i en positiv riktning. Eftersom studien har ett personalperspektiv hade vidare forskning kring ett ungdomsperspektiv varit intressant att genomföra.

  • 16.
    Andersson, Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Angefred, Kristina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    En kvalitativ studie om behandling av missbruk med naturläkemedlet Ibogain2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling. Intervjufrågorna har bildats utifrån dessa 3 frågeställningar:

    1. Hur går en behandling tillväga rent praktiskt?

    2. Hur har livet påverkats av Ibogain-behandling?

    3. Vilken syn har informanterna på Ibogain-behandling?

    I analysen söktes gemensamma nämnare och skillnader i informanternas svar, uppdelat i de tidigare nämnda frågeställningarna. Sedan tolkades denna information med hjälp av litteratur, observationer och egna tankar.

    I studien ges en mycket samstämmig syn på att utan Ibogain-behandling hade troligtvis inte informanterna varit i livet idag.

    Resultatet visar tydligt på att informanterna upplever att de fått en mycket bättre livskvalité efter behandlingen.

    Av de uppgifter som framkommit i studien anser vi att Ibogain är att rekommendera.

  • 17.
    Andersson, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    "Missbrukare är ju män, kvinnor gör inte det": En studie om bilden av den missbrukande kvinnan, samverkan och arbetsintegrerat lärande2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie tar sin utgångspunkt i ett perspektiv av arbetsintegrerat lärande (AIL) som vävs samman med olika teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. De teorier som används i denna studie tillämpas utifrån ett genus-, makt- och lärandeperspektiv.

    Syftet med denna studie är att belysa och analysera behandlingspersonalens bild av den missbrukande kvinnan. Även personalens uppfattning av samverkan med andra aktörer och professioner undersöks och uppmärksammas utifrån ett arbetsintegrerat lärandeMetoden som tillämpas i denna studie utgörs av fokusgruppsintervjuer som kombinerats med en workshop inom vilken Flanagans (1954) Critical Incident Technique (CIT) metod blivit ett forum för kritisk reflektion med utgångspunkt från ett AIL-perspektiv. Studien har metodologiskt avslutats med att respondenterna fyllt i en utvärdering. Avsikten med utvärderingen har varit att undersöka om de tycker att studien varit givande och lärorik.

    Resultaten i denna studie visar att det förekommer ett särskiljande mellan könen, inom vilken mannen utgör normen. Bilden av den missbrukande kvinnan visar att företrädare inom socialt arbete inte alltid är neutrala utan påverkas av socialkonstruktivistiska faktorer inom vilken bland annat frågor om genus och makt aktualiseras. I förhållande till samverkan med andra aktörer beskrivs en samverkansprocessen som präglas av flera problem som i betydande utsträckning riskerar att påverka klientgruppen negativt. Behandlingspersonalens beskrivna brister i handlingsutrymme och tolkningsföreträde påverkar den egna arbetsgruppens kognitiva jurisdiktion negativt då andra yrkesgrupper tar den kognitiva kontrollen över arbetsuppgifterna.

    Studiens resultat visar även att fokusgruppsintervjuerna och workshopen blivit ett forum för kritisk reflektion i förhållande till bilden av den missbrukande kvinnan och de beskrivna problemen i samverkansprocessen. Normativa och förgivettagna föreställningar har belyst och sammantaget medverkat till en gemensam kunskapsutveckling.

  • 18.
    Andersson, Åsa
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur. Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa och kultur.
    Knife in the Heart: Suburban mythology in the new post-industrial order2010Ingår i: (Re)searching Gothenburg: Essays on a Changing City / [ed] Holgersson, Helena m. fl., Göteborg: Glänta produktion , 2010Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Young and working-class without work2016Ingår i: Nordic Youth Research Symposium: Youth Moves – Voices – Spaces – Subjectivities, Trollhättan: Högskolan Väst , 2016, s. 41-41Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper discusses narratives from young unemployed working class men and women, living in a small Swedish town located outside the emerging economic regions. Like in many other European countries the rate of unemployment among youth is disproportionally high in Sweden. The empirical work the study is based on consists of a sample of in-depth interviews with men and women in the ages of 19-24, conducted during 2014. The main research question of the study is about how young unemployed people experience and reflect upon their own situation. Industrial societies have turned post-industrialand this is reflected in the social structure of the communities that for decades used to be dominated by industries and smaller factories. The labor market has undergone major structural changes during the last four decades. Since the cultural and social identity of the working class traditionally has been closely connected to an intergenerational continuity where foundational elements are defined by work and a belonging to the local community, the situation of unemployment means that the identities as well as the community are forced to be reimagined. The narratives from the young men and women in our study can be seen to reflect social and cultural changes that have taken place on a structural level concerning the labor market, the education system and alsothe changed conditions for the formation of social identities. We make use of Margaret Archers concepts contextual discontinuity and contextual incongruity in understanding and discussing these tendencies.

  • 20.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik. Göteborgs universitet.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Young Working-Class Men Without Jobs: Reimagining Work and Masculinityin Postindustrial Sweden2017Ingår i: Masculinity, Labour,and Neoliberalism: Working-Class Men in International Perspective / [ed] Charlie Walker & Steven Roberts (Eds), Cham: Springer Publishing Company, 2017, s. 101-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Andreasson, Kristin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Ottosson, Theréce
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    [Men det är ju så det borde vara...]: en kvalitativ studie om sex unga kvinnors förhållande till kvinnlighet2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to try to identify what young women see as typically female and how this affects them as individuals, focusing on the female body. How free or limited do they consider themselves to respond to prevailing ideals of beauty, to men and other women. Our questions are how young women construct femininity through the body and why? We do this by using a holistic gender perspective and with the help of key theoretical concepts; gender, normative femininity, heteronormativity, performance, freedom/power and the female body,. We have had a qualitative approach and we have done interviews with six girls in secondary school age. The material is processed and analyzed on the basis of the IPA model, which aims to build themes from the interviews. The themes we have stressed in the study are: Female with large F, To find balance, I want to be unique... (but in the right way), Get a good boyfriend and learn to socialize with girls, To be something for everyone and desire after impossibility and the road ahead. By letting our informant´s voices be made visible in our analysis, we have been able to answer the question of how they experience their own construction of femininity. What becomes visible in the analysis is the great knowledge and awareness which are among the girls on this subject. This shows the complexity that exists around young women today. More conclusions that can be drawn is that whichever way the woman construct her femininity gives different degrees of social status. Lack of freedom is not about the limited possibilities for action it is rather the impact the effectiveness of the choices made and the awareness of those who provide the experience of not being free. 

     

  • 22.
    Arkenfjärd, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Westerfjärd, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "man måste göra det, annars så dör man": En kvalitativ studie om ensamkommande barn2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    2013 ansökte 3852 ensamkommande barn om asyl i Sverige. Sverige är ett av de länder i Europa som tar emot flest asylsökande ensamkommande barn. Kommunen har ett ansvar för boende, mottagande, stöd och omsorg om dessa barn. De är ingen homogen grupp utan alla har sin egen berättelse och erfarenheter både från flykten och under asylprocessen.

    Syfte:

    Syftet med studien är att undersöka vad ensamkommande barn upplevde för centrala faktorer för att klara processen att fly från hemlandet och asylprocessen i Sverige sett ur ett copingperspektiv.

    Metod:

    Metoden som har använts i studien är kvalitativ metod. Insamlingen av data har skett genom nio stycken halvstrukturerade intervjuer.

    Resultat:

    I resultatet presenteras olika centrala faktorer vid flykten från sitt hemland och också under asylprocessen. Det mest centrala för respondenterna var att ha ett uppsatt mål. Resultatet visade också vikten av familjen och att ha en tro på framtiden. Det var också viktigt att känna en meningsfullhet vilket kunde se ut på olika sätt. Under asylprocessen var det viktigaste att aktivera sig, vara med kompisar, skolan och att lära sig det svenska språket. Svenska språket beskrevs som väldigt viktigt för att känna sig delaktig att kunna påverka sin situation och för att få en känsla av tillhörighet

  • 23.
    Arvidsson, Ellen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Eriksson Bokrot, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Det är aldrig barnets fel: En kvalitativ studie av hur stödgruppshandledaren talar om sin egen roll, metoden och det enskilda barnet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a qualitative study designed to investigate how professional support group leaders talk about their role as supervisor of support groups for children and adolescents with problematic home situations. We also examine how these supervisors talk about the method they use and how they talk about the individual child. We have chosen critical discourse analysis to help us explore if there are different ways to talk about these territories. Our questions are:

    • How does the support group leader talk about his role?
    • How does the support group leader talk about the method?
    • How does the support group leader talk about the individual child?

    The theories we have chosen to use in the analysis of our material is Aaron Antonovsky's Sense of Coherence and social constructivism. We have, as mentioned, chosen to do a qualitative study using semi-structured interviews conducted with seven active support group leaders at three different support group organizations. We transcribed the interviews and coded them separately and then went through the coded material together. The analytical method we have chosen is discourse analysis focusing on Norman Fairclough´s critical discourse analysis. Along with Fairclough´s three-dimensional model, we analyzed the interviews at the following levels: text practice, discursive practice and social practice. Based on our purpose and our questions we managed to distinguish six different discourses, within each territory we found two discourses that stood in contrast to each other. In the territory "How the support group leader talks about his own role," we found the knowledge discourse and the playful discourse. In the territory "How the support group leader talks about the method" we were able to discern a discourse view of the method as complete and a view of the method as adaptable. In the territory "How the support group leader talks about the individual child" we found the discourse about the perception of the child as a subject and the perception of the child as an object. These discourses were put together to constitute two discourse chains which showed two different orientations of the support group leader. We then analyzed these discourse chains our theories and questioned them based on how the two different types of leader’s we located could affect the method’s design and the children participating in support groups. The study concludes with a part in which we compare our results with earlier research within this field followed by suggestions for further research.

  • 24.
    Backelin, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Lejdström, Pontus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Att fånga upp elever i en unik arena: Förutsättningar för skolpersonal att uppmärksamma och arbeta med elever på högstadiet som lever under hedersrelaterat våld och förtryck2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of our study was to get to know the conditions for detecting and working with pupils who live with honour related violence and oppression in a secondary school in Sweden. More specific we were interested in the perspective of school staff, which we collected with semistructured interviews in a small Swedish municipality. Our study was conducted partly in cooperation with the municipality where the school was located. In order to gain a deeper understanding of our object of study, the conditions for detection of and working with pupils that live with honour related violence and oppression expressed by school staff. We used psychological and physical tools, and the zone of proximal development from a culturalhistorical psychology as scientific concepts. These concepts also helped us to present our findings in a more effective way. Our findings pointed to three areas of contact where different professions could detect, get connected and start a relationship with a pupil who might live with honour related violence and oppression. These three areas were identified as each having some different opportunities and conditions regarding the possibility to detect and successively work with this group of pupils. Our findings also point to the need for education about honour related problems for school staff, especially the teachers who were noted to be a group in need of knowledge regarding these issues. One important condition in working with pupils living with honour related violence and oppression was the need for clear rolls of responsibility and knowing who to contact in certain situations.

  • 25.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    "Det handlar om att kompromissa": Unga Vuxna Samtalar Om Livsval, Framtidstankar Och Hur Det Är Att Bo Och Studera I Västerviks Kommun2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Exempel 10: Ung och arbetslös i Västervik2019Ingår i: Samverkansforskning: att främja barns och ungas välfärd / [ed] Lena Nilsson & Emma Sorbring (red.), Stockholm: Liber, 2019, s. 100-106Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Beijer, Fanny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rydbeck, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "När jag får ångest och känner att nu behöver jag skära mig, då kan jag gå till hästen”: En studie om hästunderstödd terapi som behandlingsmetod för flickor med självskadebeteende2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi undersökt på vilket sätt hästen används i hästunderstödd terapi, samt vilka effekter behandlingspersonalen upplever och beskriver att interaktionen med häst kan ha för flickor med självskadebeteende. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa metoder så som intervjuer, deltagande observation samt informella intervjuer med totalt sex informanter, från fem olika verksamheter som arbetar med hästunderstödd terapi för flickor med självskadebeteende. I analysen har vi utgått från symbolisk interaktionism, en teori som fokuserar på människan som social varelse, där jagbilden förändras i den sociala interaktionen med andra människor. Denna teori sammanvävs med hypotesen om Biophilia, en förklaringsmodell som rör människans förhållande till djur och natur.

     

    De slutsatser vi dragit av resultatet är:

    • Hästunderstödd terapi är en kompletterande behandlingsmetod som kan innefatta moment både med och utan ridning.
    • Hästunderstödd terapi involverar nästan alltid tre parter. Behandlaren, klienten och  hästen. Behandlaren tolkar hela tiden hästen, för att få information om klientens sinnesstämning.
    • Hästen kan vara särskilt användbar för flickor utsatta för sexuella övergrepp, då      den används som en hjälp för klienten vid avslappningsövningar, samt hjälper klienten att återfå sin kroppskännedom.
    • Hästunderstödd terapi kan bidra till ökat självförtroende, starkare självkänsla och en förändrad jagbild.
    • Hästen har inte förmågan att ljuga, vilket resulterar i ett fullständigt ärligt      förhållande mellan människa och häst.
    • Både den omgivande miljön, och bara samvaron med hästen kan vara lugnande och ångestdämpande för klienten.
  • 28.
    Bengtsson, Staffan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Alexandersson, Karin
    Dalarnas forskningsråd.
    Beijer, Elisabeth
    FoU i Väst/GR.
    Hyvönen, Ulf
    Development and Field Research Unit, Umeå Social Services.
    Karlsson, Per-Åke
    RandD Sjuhärad Welfare/Borås University.
    Nyman, Marie
    Dalarnas forskningsråd.
    Producing and consuming knowledge in social work practice: Research and development activities in a Swedish context.2009Ingår i: Evidence and policy, ISSN 1744-2648, Vol. 5, nr 2, s. 127-139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to describe how experince-based knowledge can be made visible by giving some examples of how this has been done in Swedish social welfare services, in collaborations between social services agencies and research and development (R&D) units. These examples will be linked to theories and discussed in relation to different research utilisation models. By using one of these models, it is argued that R&D activities can broaden the concept of evidence-based practice and help brigde the gap between research and practice.

  • 29.
    Bengtsson, Staffan
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    Svensson, Lars A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Erkännandets pedagogik: exemplet lärcenterbaserad utbildning2013Ingår i: Gemenskaper: Socialpedagogiska perspektiv / [ed] Eriksson, Lisbeth, Nilsson, Gunilla & Svensson, Lars A., Göteborg: Daidalos, 2013, s. 181-207Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Benholm, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hellquist, Sylvia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    ”Mer än en arbetsrelation”: En studie om hemtjänstpersonalens upplevelse av sin arbetssituation2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Huvudsyftet med vår studie är att undersöka och analysera hur personal i hemtjänsten upplever sin arbetssituation samt vad relationerna till arbetskamrater respektive brukare kan ha för betydelse för denna upplevelse. Vi har därför valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, som bygger på intervjupersonernas egna upplevelser av sin verklighet. Vårt övergripande perspektiv på studien är socialpedagogiken. Den teoretiska ramen består sociala nätverk, samt begreppen gemenskap och tunna nätverksband. Datamaterialet som insamlats har kodats, kategoriserats, tematiserats och analyserats i förhållande till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Vår studies resultat pekar på att personalen inom hemtjänsten upplever att de har ett bra och givande arbete, där kontakten med brukarna upplevs som mycket positiv och som själva anledningen att gå till arbetet. Personalen beskriver även att arbetsgruppen har stor betydelse och att det är till sina arbetskamrater som de vänder sig för att få stöd. Studiens resultat visar tydligt att relationerna är viktiga för individens uppfattning av sin arbetssituation.

  • 31.
    Beran Hadin, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Människa i första hand: En etnografisk studie av en mötesplats för socialt utsatta, med fokus på besökarnas upplevelser av bemötande och inklusion2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om betydelsen av en mötesplats för människor i social utsatthet. När det gäller att nå samhällets mest utsatta är den sociala frivilligsektorn framstående. Orsaker till detta tycks vara den medmänsklighet, de låga trösklar och den välkomnande anda som är kännetecknande för verksamheter inom just frivilligsektor. Verksamheterna drivs ofta i form av mötesplatser, som har visat sig vara ett kraftfullt verktyg i motverkandet av stigma och exkludering. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vad en mötesplats kan betyda för människor med personlig erfarenhet av social utsatthet och exkludering, och hur de upplever personalens bemötande. Detta studerades utifrån socialpedagogiska idéer om gemenskap och inklusion. Studien tar avstamp i ett café som drivs av ett antal kristna församlingar och som riktar sig till människor i utsatta situationer. Samspel och bemötande har observerats och ett tjugotal besökare intervjuats genom fältintervjuer. Även personal har intervjuats för en mer heltäckande bild. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, och inklusion använts som teoriram. Resultatet visar att caféet har stor betydelse för besökarna. Att vara på caféet innebär att grundläggande behov tillgodoses genom att det erbjuds mat, värme och gemenskap. Caféet visar sig också fungera som en fredad zon, där besökarna beskriver att de känner sig välkomna och accepterade som de är. Besökarna upplever att de blir lyssnade på och att de får ett gott stöd. Att få hjälpa andra beskrivs som mycket betydelsefullt, och de besökare som har ett missbruk menar att caféverksamheten på olika sätt ger dem styrka och motivation att hålla sig borta från missbruket. Slutligen diskuteras studiens resultat och viktiga erfarenheter i relation till socialt arbete och socialpedagogik.

  • 32.
    Bergman, Mikael
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Johansson, Stefan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Kränkningar på sociala medier: en del av ungdomars vardag2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sociala medier är en arena där många ungdomar är uppkopplade på stora delar av dygnet. Den nya arenan att umgås på har många fördelar, som till exempel bibehålla och utöka de sociala kontakterna. Samtidigt som det finns fördelar med ungas aktivitet på internet, finns det risker som sömnsvårigheter, internetberoende och internetkränkningar. Studiens syfte är att undersöka ungdomars uppfattning om vad det förekommer för kränkningar på sociala medier och hur ungdomar anser att dessa kränkningar kan förebyggas och motverkas.

    Studien har en kvalitativ ansats där resultat och analys grundas på tre stycken halvstrukturerade intervjuer i fokusgrupper. Ungdomarna i studien går på en gymnasieskola i en mindre ort i södra Sverige och är i studien anonyma. Vi har använt oss av symbolisk interaktionism som teoretisk referensram, där definitionen av situationen, social interaktion, symboler och tonvikt på aktivitet är våra teoretiska begrepp.

    Studiens resultat visar att kränkande bilder och kränkande kommentarer om personers sexuella läggning, politiska åsikt och utseende är de mest förekommande kränkningarna på sociala medier. Det har visat sig vara ett hårt klimat på sociala medier och att kränkningar sker öppet, framförallt på de sociala medierna där användarna kan vara anonyma. Ungdomarna anser att ett av flera sätt att förebygga dessa kränkningar skulle vara genom ökad förståelse och kontinuerliga diskussioner bland vuxna och ungdomar.

  • 33.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Artefakters organiserande funktion2016Ingår i: Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner / [ed] Johan Berlin, Håkan Sandberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2:a, s. 227-248Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 34.
    Berlin, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Bokrecension | Hartman, Laura (red.) (2011). Konkurrensens konsekvenser: vad händer med svensk välfärd?. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag2012Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 19, nr 2, s. 136-140Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Berlin, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Jensen, Christian
    Göteborgs universitet.
    Löfström, Mikael
    Högskolan i Borås .
    Nilsson, Viveka
    Kommunforskning i västsverige (KFi).
    Chefers strategier för att implementera samverkan2016Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här studien handlar om interorganisatorisk samverkan inom vård och omsorg. Här studeras vilka strategier som första och andra linjens kommunala chefer använder för att få till stånd en fungerande samverkan. Hur ser hindren ut och vilka strategier och överväganden gör cheferna för att övervinna dem. Den fråga som därför behandlas i denna rapport är; vilka strategier an-vänder kommunala chefer inom vård och omsorg för att implementera samverkan? I studien har data samlats in genom att 21 chefer inom vård och omsorg intervjuats. De chefer som medverkat i studien har alla varit verksamma i kommuner som deltagit i det Nationella kommunforskningsprogrammet, vilka är Borås, Göteborg, Lund, Norrköping, Piteå, Sjöbo och Stockholm. I studien har tre centrala iakttagelser gjorts. Dessa handlar om; 1) att cheferna väljer en form av situationsanpassad strategi beroende på vad sam-verkan har för syfte och med vilka aktörer som samverkan ska genomföras, 2) att cheferna behöver hantera den upplevda intressekonflikten som finns mellan att ta ansvar för den "egna verksamheten" samtidigt som de förväntas ta ansvar för samverkan med andra organisationer och 3) att cheferna har svårt att hantera sitt chefsansvar vid samverkan. Samverkan där linjestyrningen utmanas eller kompletteras med horisontell styrning är lösare reglerad vilket kan leda till oklar ansvarsfördelning och diffus arbetsdelning. Här kan chefer behöva tillägna sig andra uttryck för att utöva sitt ledarskap då den traditionella chefsrollen inte är lika väl anpassad till styrning vid samverkans-situationer.

  • 36.
    Berlin, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Sandberg, Håkan
    Team i vård, behandling och omsorg: Erfarenheter och reflektioner2016Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Team är populära, inte minst inom vård, behandling och omsorg.Trots att det börjar bli en väl etablerad företeelse tycks teamfortfarande stå för förnyelse och nytänkande. Teamarbete harsåledes kommit att få en allt viktigare roll.

    I denna antologi behandlas frågor som: Varför uppstår team? Vadgör team nödvändiga? Vad är utmärkande för olika typer av team? Vad skapar väl fungerande team? Vilka effekter får teamarbete förverksamheten? Du som läsare bjuds på både kritiska betraktelser,utvecklingsspår och verktyg.

    Boken vänder sig till studerande och forskare vid högskolor ochuniversitet samt till praktiskt verksamma inom vård-, behandlingsochomsorgsorganisationer. De olika kapitlen kan läsas friståendeoch ger var för sig en god bild av teamets funktion.

    ---

    Team i vård, behandling och omsorg förmedlar en unikinsikt och förståelse kring teamarbetes betydelse, funktionssätt och utmaningar baserad på omfattande och mångårig forskning. Boken förtjänar därför attanvändas inom alla utbildningar på högskolenivå som är inriktade mot vård- och omsorg.

    Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi

  • 37.
    Berndtzen, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Hansson, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Man måste ju så pedagogiskt visa": En studie för att ur familjebehandlares perspektiv beskriva deras verksamhet, insats och funktion för föräldrar med utvecklingsstörning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att leva med utvecklingsstörning innebär svårigheter att förstå och lära sig saker och kan variera beroende på om utvecklingsstörningen är grav, måttlig eller lindrig. Det är främst personer med lindrig utvecklingsstörning som får barn. Utvecklingsstörning kan medföra svårigheter i sociala och praktiska färdigheter samt en nedsatt intelligens. För att klara att vara förälder ställs det höga krav på emotionella, sociala och intellektuella resurser, något som kan vara en utmaning för föräldrar med utvecklingsstörning.

    Syftet med studien är att ur familjebehandlares perspektiv beskriva deras verksamhet, insats och funktion för föräldrar med utvecklingsstörning.

    Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem familjebehandlare som i sitt yrke kommer i kontakt med föräldrar med utvecklingsstörning. Intervjuerna har noggrant transkriberats ord för ord och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultatet visar att det övergripande temat i studien är att familjebehandlare arbetar pedagogiskt och använder sig själva som verktyg i arbetet genom att anta olika roller som vi valt benämna som den lärande, den uppfinningsrika och den myndiga. Varje roll fyller en viktig funktion i lärandeprocessen med föräldern och familjebehandlaren som växlar mellan rollerna utefter behov. De arbetar pedagogiskt, individuellt, tydligt och konkret för att kunna följa och stötta föräldern till att utveckla dennes föräldraförmågor. Familjebehandlaren tror på förälderns förmåga att vara förälder om de får rätt förutsättningar. Det kan vara svårt för familjebehandlaren att förhålla sig till barnet behov, föräldern och dess medborgerliga rättigheter samt samhället och dess insatser. De familjebehandlare samt de verksamheter som de representerar har tydligt visat på att arbetet med att öka föräldraförmågan hos föräldrar med utvecklingsstörning till stor del handlar om att utveckla kompetenser för att kunna bemästra vardagslivet i rollen som förälder

  • 38.
    Bernlo, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Boman, Christine
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "... att göra världen begriplig...": Betydelsen av KASAM för barn inom institution och öppenvård2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.

     

  • 39.
    Bjurhult, Christofer
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Constructions of Unaccompanied Children: A study on how concepts of Unaccompanied children become credible on an online forum2016Ingår i: Nordic Youth Research Symposium: Youth Moves – Voices – Spaces – Subjectivities, Trollhättan: Högskolan Väst , 2016, s. 136-136Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Constructions of unaccompanied children have been researched to some extent. Concepts of the children have been studied in media and policy documents amongst others. How the children are constructed within an "everyday context", in form of an open online discussion forum and how the constructions become credible, are regarded as under-researched. Aim: The aim of the present study was to identify different discourses concerning unaccompanied children on the Flashback Forum, with regard to their rhetorical organization. Discourse is meant as a way to talk about and understand the world that constructs an object or phenomenon in a particular way. Method: To answer the aim, a discursive psychological approach was used, which focuses on how credibility and truth are created in communication. Based on a theoretical model, including the four rhetorical techniques category entitlement, empirical repertoire, consensus and extreme case formulations, it was examined how the writers at the forum created truth and responded to others' beliefs about the children. Result: The results showed that unaccompanied children are surrounded by the discourses: the adults, the children,the rapists, the special treated, the sexually vulnerable and the discourse of the biological male sex. Discourses were used in parallel in the speeches and to back up arguments at the forum. The writers used the studied rhetorical techniques to build credibility in the statements. With specific expression, facts about unaccompanied children were created.

  • 40.
    Bjurström, Åse Eliason
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Drama as a trans-structural catalyst in a global-local and formal -informal rhizome of ESD agents.2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Drama as a trans-structural catalyst in a global-local and formal -informal rhizome of ESD agents.

    In the center of the stage stands a collaborative theatre co –production facing sustainability with stakeholders from five continents. The project sets out to investigate a number of questions; How and if can Drama serve to enhance ESD learning with an emphasis on emerging processes in a trans-structural setting? What effect can an embodied learning that also includes a visit to the as- if –imaginary domains have on a intercultural ESD discussion? As Drama means doing - acting as well as reflecting there is a potential for a critical reflexivity, how can that be investigated? What are the ethical implications involved in the usage of such transformative tools? These are a few off all the questions that has triggered my interest in using Drama whilst working with ESD in an intercultural and network-based learning context. Findings from a pilot case study will be presented and I look forward to the possibility of enhancing the discussion within this distinguished crowd.

  • 41.
    Bjälestig, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Jahr, Madelen
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    ”Man kan ju vara ensam fastän man bor… tillsammans… så här många”: Boendepersonalens arbete med äldres ensamhet på särskilt boende2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ensamhet är ett fenomen som är lika utbrett inom särskilt boende som inom hemtjänsten. Med ensamhet följer negativa hälsorisker lika stora som att vara missbrukare. Syftet med studien var att utifrån boendepersonalens perspektiv undersöka på vilka sätt arbetet bedrivs på särskilt boende inom äldreomsorgen med att bemöta äldres känsla av ensamhet. Frågeställningarna som undersöktes var “På vilket sätt arbetar boendepersonalen för att möjliggöra att äldre ska uppleva gemenskap utifrån de äldres individuella behov?” samt “Vilka möjligheter och hinder finns i arbetet med att motverka äldres ensamhet och skapa gemenskap för dem?”. Kvalitativ ansats användes där halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken boendepersonal samt en områdeschef. För att analysera intervjuerna användes tematisk analys. Analysen har skett utifrån de centrala begreppen ensamhet och gemenskap samt de teoretiska utgångspunkterna aktivitetsteorin och teorin om gerotranscendens. Sysselsättning och att bara vara identifierades som möjliggörare för gemenskap. Hälften av boendepersonalen såg inte någon ensamhet bland de äldre. Resterande ansåg att ensamhet fanns men att den kunde avhjälpas genom sysselsättning. Äldres ensamhet måste därav belysas inom äldreomsorgen. Hinder som identifierades för att skapa gemenskap var personalbrist, äldres skilda sjukdomsbilder och personalens avsaknad av kunskap kring äldres ensamhet. Vi ser en brist i boendepersonalens förhållningssätt genom deras starka förankring i aktivitetsteorin. Detta skulle kunna nyanseras med ökad kunskap om andra sätt att bemöta ensamhet exempelvis såsom teorin om gerotranscendens föreslår.

  • 42.
    Björkum, Klara
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Gustavsson, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Mellan SoL och LVM: en kvalitativ studie om dilemman i arbetet med tvångslagstiftning2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

  • 43.
    Björquist, Elisabet
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Lunds Universitet.
    Att få komma till tals2015Ingår i: Att arbeta med delaktighet inom habilitering / [ed] Hansson, Kristofer & Nordmark, Eva, Lund: Studentlitteratur AB, 2015, 1. uppl, s. 111-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Björquist, Elisabet
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Lunds Universitet.
    Barn med funktionsnedsättning2015Ingår i: Pediatrisk omvårdnad / [ed] Hallström, Inger & Lindberg, Tor, Stockholm: Liber, 2015, 2. [utök. och uppdaterade], s. 330-337Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Björquist, Elisabet
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Mind the gap: transition to adulthood – youths' with disabilities and their caregivers' perspectives2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Transition to adulthood, referring to the process of moving from childhood to adulthood, can be a complex period for youths with disabilities who might need special support transitioning into an independent life as adults. Caregivers are significant persons for the youths, which is why their own health and wellbeing is important. Therefore the overall aim of this thesis was to gain a deeper understanding of health and wellbeing, challenges, preferences and needs during the transition from childhood to adulthood in youths with disabilities and their caregivers. The thesis is comprised of two studies, study A focusing on the perspectives of youths with CP (Paper I) and of their caregivers (Paper II) and Study B focusing on the perspectives of immigrant youths with disabilities and caregivers from Middle Eastern countries residing in Sweden (Paper III and IV). Study A had a qualitative approach and involved focus groups and individual interviews with 12 male and female youths, 17-18 years of age, with CP and various physical and cognitive levels of disabilities (Paper I), as well as 15 mothers and fathers (Paper II). The interviews were analysed using qualitative content analysis. In Study B, a combination of qualitative and quantitative methods was used. Based on structured and semi-structured questionnaires in combination with open ended questions interviews were conducted in Swedish or Arabic with 17 male and female youths, 13-24 years of age with various disabilities and 10 mothers, five fathers and one sibling. The families were all immigrants with Middle Eastern origin and most of them had lived in Sweden for more than five years. The questionnaires Family Need Survey (FNS), Rotterdam Transition Profile (RTP) and Canadian Occupational Performance Measure (COPM) were all translated and adapted to Swedish except for COPM where there already was a Swedish version. The results were analysed using mainly descriptive statistics and based on the framework of International Classification of Functioning, Disability and Health – Children & Youth Version (ICF-CY). The findings from study A showed that the experiences of youths and caregivers mostly concerned mental health and wellbeing described as both positive and negative experiences. Their family life was experienced as important, secure and convenient, which made the youths feel safe and gave parents a sense of meaningfulness. Youths described participation, socialising and love as being important, but also challenging and worrying. Caregivers experienced sorrow and anger and together with demanding logistics, planning and worrying, their health was affected negatively during their children's transition to adulthood. The findings from study B showed that youths were dependent on their caregivers for transportations, participating in leisure activities and socialising with friends. They were also dependent on their caregivers for the demanding of support and health care. The youths had few or no experiences of intimate relationships but felt that they were expected to get married in the future which worried them and their caregivers. Caregivers were uncomfortable with using the term intellectual disability. Caregivers needed help to understand their child's condition and to explain the child's condition to their wives/husbands. A significant difference was found in what problems youths identified with and what their caregivers identified as their youth's problems. The youths experienced problems with handling finances, transportations and seeking employment or daily activities whilst their caregiver thought their youth's primary problems involved self-care. The overall finding showed that to strengthen health and wellbeing in youths with disabilities and their caregivers and to meet challenges, preferences and needs during transition from childhood to adulthood both youths and caregivers need information and support. Both youths and caregivers expressed a desire for individualised support given by one person who could facilitate the transition period by coordinating information and give support based on individual preferences and needs. During the recruiting process in both studies, great challenges were experienced in finding participants. Collaboration with professionals in schools and leisure activities was found to be the most effective way to get in contact with immigrant youths and thereby also their caregivers. The findings from this thesis may enable professionals to develop and improve best practice guidelines for support, habilitation and health care in youths' transition. To facilitate for the youth to transfer from services with a family-centred approach to person-centred adult services, their autonomy must be strengthened by involving them in their own transition planning early on. Immigrant youths need special information and support about love and the freedom of choice to get married. The COPM and RTP are suggested to be used as tools in person-centred transition planning given they are used customized and applied with cultural sensibility. To enable those with communication limitations to give their independent voice the use of communication tools is necessary. Furthermore, the transition to person-centred adult support and health care should be flexible and not determined by biological age. However, youths need support by their caregivers who in turn might both need, and want, support for themselves and occasionally hands-on support. Guidance by a specially designated navigator aimed to support the whole family would be an option to meet individual needs. The information and support should be culturally sensitive with respect to various linguistic and cultural experiences. To close the gaps between systems of care collaboration was discussed to be necessary to facilitate the transition between support and health care for children and youths as well as services for adults. The use of ICF-CY as a framework for understanding needs and the standardised terminology in ICF-CY in documentation can facilitate this collaboration.

  • 46.
    Björquist, Elisabet
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Holm, Susanne
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Svensson, Lars A.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    KAFU: en utvärderingsstudie av ett arbetsmarknadsprojekt2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I rapporten redovisas resultat, analyser och slutsatser av en utvärdering där utgångs-punkten var ett genomfört arbetsmarknadsprojekt i Trollhättans stad, vilket delvis finan-sierades av Europeiska Socialfonden. Utvärderingen har både ett tjänstemanna- och ett deltagarperspektiv.

    När det gäller tjänstemannaperspektivet ska följande frågeställningar besvaras:

    • Hur görs urvalet av deltagare?

    • Hur görs bedömningen av enskilda deltagares motivation?

    • Vilka förväntningar och föreställningar har tjänstemän på projektet?

    • Vad menar tjänstemännen är viktiga faktorer för att lyckas med projektet?När det gäller deltagarperspektivet ska följande frågeställningar bevaras:

    • Hur gick det till för att komma med i projektet?

    • Vilka faktorer påverkar deltagarnas motivation att delta?

    • Vilka tankar och erfarenheter har deltagarna om av att vara med i projektet?

    • Vad anger deltagarna som viktiga faktorer för att lyckas?

    Projektet är uppbyggt kring en modell som består av tre huvuddelar; antagning, folk-högskolestudier och en prövo- och introduktionstid. Målet är att deltagarna efter genom-fört projekt antingen ska ha ett arbete, påbörjat studier eller startat ett företag.Resultatet av utvärderingen bygger på fokusgrupper, intervjuer och dokument. Fokus-grupper har genomförts med tjänstemän. Intervjuer har genomförts med både tjänste-män och deltagare. Utvärderingsgruppen har haft tillgång till ett omfattande skriftligt material som belyser projektets olika delar. Det handlar om ett statistiskt material och tjänstemännens erfarenheter efter projektet.

    För att illustrera antagningen redogörs för olika typfall; ett där antagningen var ”solklar”, ett där antagningen var tveksam och ett där det blev avslag. I samband med detta presenteras olika kännetecken som sedermera resulterade i antagning eller avslag. Det finns också fall som betraktas som självklara, men där personen ändå har svårt att komma i arbete. Ytterligare ett fall beskriver ett lyckat fall trots tveksamheter vid antag-ningen. Därefter redovisas tjänstemännens skriftliga erfarenheter av antagningsprocess-en samt vad som framkommit vid intervjuerna.Som framkom i det samlade materialet framstår urvalsprocessen som komplex och det är heller inte självklart vem eller vilka som borde bli deltagare i projektet. Det framgår å ena sidan att se att en deltagare som uppfyller kriterierna/kraven inte självklart lyckas i projektet, men att tveksamma fall ändå lyckas fullt ut. Det är alltså ingen enkel urvals-process att ta ut de rätta deltagarna. Det förefaller alltså vara så att projektets grundläg-gande krav enbart kan förklara en del av varför vissa lyckas bättre än andra.

  • 47.
    Björquist, Elisabet
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Isaksson, Charlotta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Tryggvason, Nina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Digitalt stöd för delaktighet: Ungas användning av digital teknik inom ramen för kommunernas LSS-verksamhet2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Björquist, Elisabet
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Nordmark, Eva
    Lunds universitet.
    Almasri, N.
    Hallström, Inger
    Lunds universitet.
    Identified problems during transition of immigrant youth with disabilities from Middle-Eastern countries: youths' and caregivers' prioritiesManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Björquist, Elisabet
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Nordmark, Eva
    Lunds universitet.
    Almasri, N.
    Hallström, Inger
    Lunds universitet.
    Immigrant youths with disabilities and caregivers from the Middle-East: Challenges and needs during transition to adulthoodManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Bogoevski, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Löf, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    "Lyssna nu på fröken": en kvalitativ studie om barns delaktighet på förskolan2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på delaktighet i förskolan. Vi har även undersökt hur vuxnas makt kan påverka barnens delaktighet på förskolan.

    Media framställer ibland barns ökade makt och delaktighet som något negativt. Vi ville se hur barns delaktighet kan uppfattas av pedagoger och i vilka situationer delaktigheten syns på förskolan. Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer för att ta del av förskollärarnas erfarenheter. I studien använder vi oss av Steven Lukes (2008) maktteori och Harry Shiers (2001) delaktighetsstege och vill med hjälp av dem undersöka hur pedagogerna arbetar för att nå delaktighet på förskolan och om eventuellt maktaspekter kan påverka barns inflytande.

    I resultatet presenterar vi hur förskollärare skapar delaktighet utifrån den delaktighetsstege som Shiers lyfter fram, samt behandlar för- och nackdelar med delaktighet på förskolan. I förskolans läroplan står det att barnen på förskolan ska ges möjlighet till att påverka sin situation på förskolan och delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Resultatet kopplas även till Steven Lukes teori om maktens olika dimensioner.

    Resultatet visar att förskollärarna ser delaktighet som något positivt. De var dock alla eniga om att för mycket delaktighet inte är bra för barnen då det skapar oro och vilsenhet. Både tidigare forskning och våra informanter anser att barn mår bra av struktur och tydliga regler. Att ge barnen för många val passar inte alla och vi kan därför se att det är svårt att ge barn full delaktighet. Vi kan i vårt resultat se att förskollärare dagligen arbetar för att göra barnen delaktiga men vissa pedagoger menar att stora barngrupper och brist på personal inskränker på möjligheterna.

    Synen på delaktighet skiljer sig åt mellan olika pedagoger, men ledordet för att skapa delaktighet enligt pedagogerna har varit att lyssna på barnen

1234567 1 - 50 av 455
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf