Föreliggande studie är genomförd på lågstadieskolor i Irland. I de irländska styrdokumenten framgår praktiskt-estetiskt arbete vara en central del i de naturorienterande ämnena. Den svenska läroplanen framhåller att estetiskt arbete ska ingå i samtliga av skolans ämnen, dock inte i lika stor utsträckning som i den irländska. Forskning har visat att estetik kan främja elevers utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena. Därför har vi valt att fokusera på analys- och kommunikationsförmågan som inte är lika beforskade i samband med kombinationen estetik och naturvetenskap. Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur verksamma lärare, på irländska skolor i Irland, erfar att praktisk undervisning med och genom estetik kan främja elevernas utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena.Den metod som använts är enskilda semistrukturerade intervjuer där lärarna fått möjlighet att, genom öppna frågor, delge sina erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att lärarna uppfattar estetiken som främjande för utveckling av elevernas förmågor och ämneskunskaper. Estetiken uppges kunna användas för att integrera ämnen och göra den abstrakta naturvetenskapen mer konkret för barnen. Kroppen och sinnena anges vara en stor del av det vetenskapliga arbetet som ofta är aktivitetsbaserat. Estetiken visar sig användas för att göra undervisningen mer lustfylld och motivera eleverna till ett vidare intresse för naturvetenskapen. Resultatet visar vidare att lärarna inte erfar att det estetiska arbetet medför några begränsningar för elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, men begränsningar i form av bland annat resurser uttrycks förekomma.

Bakgrund: En utgångspunkt för detta arbete är CIF Idrottsförbund (2017) och deras studie, där presenteras att 80 procent av elever som stillasittande. På grund av detta dilemma har vi funderingar på vilket sätt fritidslärarna arbetar för att minska stillasittandet i skolan. Vi såg en potential hos fritislärarna och deras bidrag om hälsofrämjande arbete igenom att erbjuda val av rörelseaktiviteter av olika slag. Ericsson (2005) förtydligar att raster ger fritidslärare och pedagoger goda möjligheter till att observera både barns motorik och kamratrelationer. Utifrån vår erfarenhet blev vi medvetna om att rasten kan vara en del av våra uppgifter och därför är denna studie angelägen med syfte på att belysa hur fritidslärarna uppfattar rastverksamhet. Vi har under denna studie fått en bild på hur två olika skolor arbetar med sina raster och vår empiri kommer att presenteras i resultaten. Utifrån vårt resultat kommer vi göra en analys och jämförelse av vilka likheter och skillnader som finns emellan skolorna. Dessa skolor kommer vi kalla här för skola A och skola B.

Syfte: Syfte med denna studie är att få djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar för att rasterna på skoltid ska bli meningsfulla för eleverna. Samt att belysa hur vi framtida fritidslärare kan arbeta med rastaktiviteter på ett konstruktivt sätt och för att bidra till ett fortsatt lärande för elever samt skapa en livslång lust att lära.

Metod: Till studien valde vi semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi hade förberett ett antal frågor som vi ställde till sex stycken fritidspersonal som arbetar på två olika skolor. Våra frågor är riktade att ta reda på hur fritidslärarna ser på rastverksamhet och hur de resonerar kring planerade- och fria aktiviteter under skolans raster.

Resultat: De fritidslärarna som blev intervjuade arbetade utifrån olika synsätt, skola A erbjuder fri lek under sina raster och vi anser att de arbetar mer abstrakt eller omedvetet mot sina syften gällande rastverksamhet. Under fria val av aktiviteter på raster som de har, gav de beskrivning på att de arbetar aktivt med att träna elevers sociala relationer samt ger dem god omsorg som skapar trygghet och trivsel hos eleverna. Skola B arbetar mer konkret med aktiviteterna på rasterna och dessutom synliggör de Skolverkets rekommendationer genom teman i sin planering. Trots att det är aktiviteter på raster så arbetar fritidslärarna effektivt under fritidshemmets egna kapitel fyra i läroplanen. De anser att styrda rastaktiviteter stödjer elever till optimal inlärning samt främjar hälsan både fysiskt och psykiskt på bästa sätt. Då alla elever på skolan får möjlighet att röra sig under sina raster, vilket också kan motverka stillasittandet.

I vår jämförelse har vi kommit fram till både likheter och skillnader. Likheterna är att båda skolor vill uppnå samma mål dock på olika sätt. Skillnaderna är att skola A inte visar klart för oss hur de gör för att främja social gemenskap, trygghet och trivsel som de menar att den frivilliga leken gör. Fritidslärarna anser att eleverna tränar allt som möjliggör lärande, utan vuxens inblandning och de säger att man inte ska behöva vara delaktiga i elevernas lekar för att synliggöra medverkan. Skola B visar klart för oss hur planeringen ser ut som helhet och anser att strukturerade aktiviteter på raster stödjer elevers lärande samt stärker deras motorik. Fritidslärarna på skola B anger också att det ger positiva effekter hos eleverna såsom minskade konflikter, förbättrad sociala interaktion emellan elev och lärare samt ger dem mera ork för skolan.

Bakgrund: Fritidslärares tjänster och uppdrag varierar mellan olika skolor och kommuner. Det är rektorerna som är de ansvariga för verksamheterna och personalen men hur ser de påfritidslärare och deras tjänster.

Syfte: 

Syftet är att undersöka rektorers syn på fritidslärares uppdrag samt vad deras uppdragska innefatta och hur rektorerna ser på sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet.

Metod:

Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i västra Sverige för att rektorerna ska kunna delge sin syn på ett fördjupat sätt.

Resultat:

Rektorerna förmedlade gemensamma delar men inga detaljerade beskrivningar avfritidslärares arbetsuppgifter. De identifierade flera utmaningar men också förutsättningar fören bra fritidshemsverksamhet. Utmaningarna och förutsättningarna hänger ihop vilket utgör stora begränsningar och påverkar kvaliteten på fritidshemmen. Rektorns förutsättningar ochledarskap påverkar fritidspersonalens förutsättningar och arbete i verksamheten.

Bakgrund: Fritidslärares tjänster och uppdrag varierar mellan olika skolor och kommuner.Det är rektorerna som är de ansvariga för verksamheterna och personalen men hur ser de på fritidslärare och deras tjänster.

Syfte: Syftet är att undersöka rektorers syn på fritidslärares uppdrag samt vad deras uppdragska innefatta och hur rektorerna ser på sitt pedagogiska ledarskap mot fritidshemmet.

Metod: Studien bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sex rektorer i västra Sverige för att rektorerna ska kunna delge sin syn på ett fördjupat sätt.

Resultat: Rektorerna förmedlade gemensamma delar men inga detaljerade beskrivningar av fritidslärares arbetsuppgifter. De identifierade flera utmaningar men också förutsättningar för en bra fritidshemsverksamhet. Utmaningarna och förutsättningarna hänger ihop vilket utgör stora begränsningar och påverkar kvaliteten på fritidshemmen. Rektorns förutsättningar och ledarskap påverkar fritidspersonalens förutsättningar och arbete i verksamheten.

Bakgrund: Lärplattan är ett relativt nytt digitalt verktyg i förskolans verksamhet. Då lärplattan har tagit plats i förskolans vardag, är frågan hur den ska användas i praktiken. Föregångaren till lärplattan är datorn som förskolan använde sig av i praktiken, men samhället har förändrats och ny teknik har nu tagit plats i verksamheten. I den tidigare forskning som vi har tagit del av har vi funnit liknande resultat vad gäller datorer och lärplattor då användandet av dessa påverkas av pedagogen. Vidare belyser Skolverket (2016a) att förskolan kan använda multimedia i verksamheten, trots detta är det en omdebatterad fråga. Skolverket (2016b) har lagt fram ett förslag på förändring inom ämnet där barns digitala kompetens ska stärkas i förskolan. Studien belyser och problematiserar pedagogens förhållningssätt i samband med användandet av lärplattan, studien vill bidra till en djupare förståelse för hur lärplattan används i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med lärplattan som arbetsredskap tillsammans med barnen på förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art där två fokusgruppsintervjuer har genomförts. Fokusgruppsintervjuerna har spelats in och transkriberats, därefter gjordes en textanalys av det insamlade materialet som ligger till grund för resultatet i vår studie. Resultat: Studiens resultat visar att ett lärande kan ske med hjälp av lärplattan. Där en närvarande pedagog kan vägleda och stötta barnen i användandet. Det förhållningssätt som pedagogen har är av betydelse för att ett lärande ska ske med hjälp av lärplattan. I studien har vi funnit hur pedagoger beskriver att lärplattan används i förskolans aktiviteter och de beskriver vidare hur den kan bidra till ökad kommunikation och variation i undervisningen. En negativ aspekt om förskolan inte använder lärplattan kan vara att det genererar digitala klyftor i samhället, vilket kan medföra att barnens demokratiska rättigheter förbises. Förskolan kan dock motverka dessa digitala klyftor genom att pedagogerna medvetet använder lärplattan, där alla barn får möjlighet att lära om och med de digitala verktygen.

Bakgrund: De senaste åren har en ökande invandring till Sverige haft en betydande inverkan på det svenska samhället, något som har lett till en ökning av antalet personer som talar flera språk och som har andra modersmål än svenska. Detta har i sin tur påverkat skolor som har förändrats, med klassrum som blivit heterogena och är fulla av olika språk, kulturer och bakgrunder. Detta innebär många svårigheter för nyanlända elever, samt utmaningar för skolorna och lärarna. En stor utmaning för lärarna är att undervisa i engelska till de nyanlända eleverna samtidigt som dessa elever får lära sig svenska som undervisningsspråk. Det är detta som också skapar svårigheter av speciell karaktär för dessa elever. Denna studie syftar till att belysa dessa svårigheter och utmaningar.

Syfte: Denna studie syftar till att belysa de språksvårigheter som nyanlända elever möter när de lär sig engelska och de utmaningar som lärare står inför när de undervisar nyanlända elever i engelska. Studien kommer också att lyfta fram de arbetssätt som lärare använder för att främja nyanlända elevers lärande.

Metod: Denna studie är kvalitativ, och data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra erfarna engelsklärare som undervisar på högstadiet och en grupp elever i årskurs nio som nyligen kommit till Sverige. Intervjuerna har genomförts på deltagarnas arbetsplatser. En intervjuguide användes för samtliga intervjuer. Dessa transkriberades sedan och svaren tematiserades.

Resultat: Studiens resultat visade att elevernas svårigheter utmanar lärarna. Eleverna har svårt att lära sig två språk tillsammans, vilket hindrar dem från att uppnå ett bra resultat, särskilt de som inte har tidigare kunskaper i engelska. Att anpassa undervisningen till elevernas olika behov är också en utmaning för lärarna, i synnerhet som de upplever en brist på tid utöver bristen på resurser och utbildning för att undervisa nyanlända elever. Flera metoder används för att anpassa undervisningen till elevernas behov, varav en är metoden ”parallell läggning”.

Well-being in the society and improvement of people's life standards are linked to sustainable development in society. Stimulation of the individual's learning, competencies and career development contributes to community development and hence promotion of the sustainable development of our society in the future. Therefore it is of great importance to discuss different learning concepts and developing theories of learning and work integrated learning (WIL).University West vision is a work integrated learning, as approach and method. Discussion and debate about what WIL is and how it should be applied in education and courses is going on constantly on the university and has largely been made since the university was founded. On the syllabuses of different courses on basic and advanced level, stats that the work integrated learning elements should be mentioned. On the guidelines presents examples of what WIL-element can be, leaves to those who plans the courses to identify what such a moment can be. My view is that; as definition and identification of such moments are, left to every employee, there is an uncertainty in what WIL-element actually is. Different disciplines can define the concept differently and thereby the uncertainty is high about what really WIL-elements can be. That is why, I believe it is of great importance to discuss what WIL is?.Purpose of the study is to identify what the colleges at university west, consider to be WIL-elements and how it is applied in practice in courses. The study's purpose is also to contribute to the theoretical development of WIL and theories of learning.Part one is introduction. Part two deals with description of WIL, theoretical foundations for the study. Work-integrated learning has been defined differently and in different ways. But what is common is the combination of theory and practice or academia and work/workplace.In part three discusses approach and survey's design and empirical presentation. In part four presents some facts from reality, ie, empirical facts. Part five is about discussion and conclusions. When discussing WIL, often is focus and emphases is primarily on the workplace and experiential learning. While on University West, is focus on theoretical learning in the first place, not on the workplace. The focus is on the learning that happens at the university and how it should be linked to practice and workplace. This means that the starting point is from the opposite side. Another aspect is that, the perception of WIL, is vague and not precise.

Högläsning inom förskolans verksamhet har en lång tradition och är en betydelsefull aktivitet för barns litteracitetsutveckling (Gjems, 2018, s.152). Vi har valt att rikta in oss på högläsning med toddlare och deras tidiga litteracitet. Forskning inom förskolans verksamhet gällande högläsning handlar i regel om vad som främjar språkutveckling, men forskningen beskriver i mindre utsträckning hur det upplevs av förskollärare ute i praktiken. Därför finner vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar forskning kring högläsning med toddlare i relation till deras erfarenheter och upplevelser. Syftet med examensarbetet är att undersöka förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning med de yngsta barnen när de utgår från resultat av tidigare forskning. Vi valde att ha en kvalitiv ingång på examensarbetet och genomfördeintervjuer med åtta förskollärare. När det gäller högläsning i förskolan framkommer det att de flesta förskollärarna ser det som en undervisningssituation men att det finns aspekter som kan göra det till en mer eller mindre renodlad undervisning. Förskollärarna ser även högläsning som en socialaktivitet och att det hör samman med undervisningsbegreppet. Det framkom att förskollärarna har flera olika strategier när det gäller högläsning för toddlare. Strategierna innefattar hur de läser, vilken litteratur som används, hur de tar vara på barnens intresse, hur de gör barnen delaktiga i läsningen och förskollärarnas egen roll och betydelse för att barnen ska tycka att högläsning är roligt och intressant. Förskollärarna beskriver även deras syn på högläsningens effekter för barns lärande och menar att högläsning bidrar till utökat ordföråd, sociala färdigheter och gemenskap.

Bakgrund: Den svenska matematikundervisningen är starkt baserad av läroboken (Skolverket, 2012) och. elever beskriver sin matematikundervisning som ett enskilt arbete i en lärobok (Sumpter, Blomqvist & Elamari, 2012). Konsekvensen blir ett fokus på proceduruppgifter och att leverera rätt svar. Eleverna får ej en varierad undervisning och möjlighet till utveckling av alla matematiska förmågor, vilket de har rätt till. Studier på matematikundervisning utan lärobok är få, större fokus har i forskningen varit att belysa vikten av en kvalitetssäkring av läromedel. Dock har det visats hur matematikundervisning utan lärobok kan innebära ett fokus på den matematiska förståelsen och strategier snarare än rätt svar (Thunholm & Bergehed, 2001).

Syfte: Studien syftar till att undersöka uppfattningar om matematikundervisning utan lärobok.Studien begränsar sig till lärare undervisande i matematik utan lärobok i årskurserna F – 3.

Metod: I denna kvalitativa intervjustudie har sju lärare, som vid intervjutillfället arbetade eller hade arbetat i årskurs F – 3 utan lärobok i matematiken, intervjuats efter en semistruktureradintervjuguide. Samtliga intervjuer genomfördes via Zoom (videosamtal) där ljud och bild spelades in. Resultatet analyserades och presenteras tematiskt samt med ett teoretiskt ramverk, MCRF (Mathematical Competencies Research Framework) av Lithner, Bergqvist, Bergqvist,Boesen, Palm och Palmberg (2010). Ramverket utgår från hur elever genom utveckling av matematiska förmågor uppnår matematisk kompetens.

Resultat: Lärarnas beskrivningar av sin matematikundervisning och anledningar till att undervisa utan lärobok sammanföll väl med varandra. Undervisningen centrerade kring ett gemensamt utforskande med en variation av uppgifter och arbetssätt. Elevers tankar och idéer var i centrum och genom dessa ansåg lärarna att de kunde styra undervisningen till önskvärda kunskaper. Problemlösning och öppna frågor var ledmotivet för majoriteten av lärarna vilket upplevdes ge eleverna möjlighet att utveckla flera förmågor och kunskaper inom flera matematiska områden samtidigt. Ett stort motiv beskrev lärarna för att arbeta utan lärobok var att de ville ha lärandet och förståelsen i centrum. De önskade ej fokusera på att eleverna skulle räkna ett antal sidor i en bok på ett korrekt sätt. Detta upplevdes ej främja någon lust för lärande utan kvantitet premierades i stället för kvalitet och lärande. Det motiverades även för att arbeta utan lärobok då det gav möjlighet att differentiera för att nå alla elever och planera undervisningen efter kursplanen i matematiks innehåll.

Bakgrund: Makt är något som sker överallt, t.ex. i leken, i arbetslaget, mellan barn och vuxna och det kan ske mellan vilka personer som helst. Att vara i en grupp kan vara en utmaning för både barn och vuxna då alla har olika viljor och meningar. För barn kan detta vara extra svårt då de har lite kunskap om vad makt är. Makt är alltså något man kan se i barngrupper och detta behöver uppmärksammas betydligt mer. Om alla skulle bli mer medvetna om makten som sker mellan barn och barn samt barn och vuxna skulle man kunnat arbeta med det på ett annat sätt. Om arbetet kring makt hade utmanats så skulle barn känna att förskolan är en säkrare miljö.

Syfte: Syftet med denna studie är att synliggöra makten som uttrycks i barngruppen. Jag intresserar mig även för de olika formerna av makt som kan framkomma i olika leksituationer.

Metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom kvalitativ metod där jag har observerat samspelet mellan barn i olika gruppkonstellationer i stora barngruppen och små grupper. Jag valde att observera två timmar om dagen i fem dagar för att få syn på olika grupper och konstellationer då alla 20 barn inte är på förskolan samtidigt, och om de då skilde sig beroende på hur gruppen såg ut.

Resultat: Resultatet visar att makt pågår hela tiden oberoende av gruppens storlek. Barn hittar olika sätt att utöva makt på, verbalt och icke verbala handlingar. Man kunde även se att personalen utan att själva reflekterar över det, har makt över barnen. Oftast syntes det om barnen inte lyssnade.

Purpose

More collaborative and open learning models are suggested as part of the paradigm shift in the way knowledge is produced, distributed and used. This paper aims to explore a work-based learning model, based on systemic negotiations between actors from the three parties: The academy, the industry and the students. The purpose is to investigate how teachers, supervisors and students value negotiated work-based learning as a boundary activity and to enhance the understanding of the learning potential at the boundary.

Design/methodology/approach

Activity theory is used as a lens to analyse the results from a survey to the three stakeholder groups and interviews of students. The four learning mechanisms are used to explore learning at the boundary between the two activity systems.

Findings

Diversity and mobility in education and work addressed by the notion of boundary crossing are associated with both challenges and a learning potential. There is a constant dynamic between structure and agency, where structure, the negotiated model, influence the individual agency. When gradually removing scaffolding students can as boundary crossers engage behaviourally, emotionally, and cognitively and have agency to handle contradictions at a local level. However, they did not seem to prioritize both systems equally but instead they were gradually socialised into the activity system of the industry.

Originality/value

When work-based learning is framed by a negotiated partnership it can manage and customize inherent conflicts of interest and enhance individual learning opportunities at the boundary and can be conceptualized as an open learning practice.

Bakgrund

Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat.

Syfte

Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.

Metod

Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland.

Resultat

Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli

miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden".

Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

Bakgrund: Läsning är en avgörande förmåga i vårt moderna samhälle. Den är nödvändig för att kunna delta i arbetslivet och i det noderna kunskapssamhället. Förskollärare bör vara medvetna om läsinlärningens betydelse samt sitt språk är det viktigt att förskollärarna har kunskaper om barns modersmål och bakgrund. Detta för att erbjuda dessa barn goda förutsättningar för en framgångsrik läsinlärning och en god start i livet.

Syfte: Syftet är att undersöka förskollärares resonemang kring hur olika arbetssätt kan användas för att gynna flerspråkiga barns läsförmåga i svenska.

Metod: Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och digital ljudinspelning. Studien baseras på intervjuer med nio verksamma förskollärare i Västsverige. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av variationsteori.

Resultat: Samtliga förskollärare använde liknande arbetssätt för alla barn och använde sig av variation i arbetssätten. Exempel på arbetssätt var högläsning och boksamtal integrerat, estetiska lärprocesser, sång, rim och ramsor samt genom kommunikativa arbetssätt Förskollärarna beskriver att deras varierande arbetssätt är avsedda att stödja flerspråkiga barns läsförmåga. Enligt variationsteori kan förskollärarnas resonemang om sina arbetssätt ses som en form av generalisering, eftersom den hjälper barnen att använda sina kunskaper om läsförmågan på olika sätt och i olika sammanhang.

Det finns många utmaningar för en lärare att motivera eleverna då det finns stora variationer i en klass vad gäller elevers motivation. Tidigare forskning visar att elevers motivation för skolarbete minskar med åren och sambandet mellan elevers motivation och skolresultat är tydligt och att bristande motivation har stor påverkan på lärande. Mot bakgrund av att skolan är ett viktigt samhällsområde och har en central roll att spela i barn och ungas kunskapsutveckling, var syftet med denna litteraturstudie att undersöka hur elevers motivation kan förklaras, vilka metoder som är framgångsrika samt vad läraren kan göra för att motivera eleverna. För att uppfylla syftet gjordes en systematisk litteraturstudie. Studien baserades på tolv internationella vetenskapliga artiklar, elva kvantitativa och en kvalitativ, som analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i tre teman, Elevers motivation i skolan, Motivationsstödjande ledarskap och Motivationsstödjande strategier och metoder. Första temat, elevers motivation i skolan, åskådliggör viktiga inneboende aspekter eleven behöver känna för att bli motiverad. Andra temat, motivationsstödjande ledarskap, belyser förmågor hos läraren som upplevs motivationsfrämjande. Det tredje temat, motivationsstödjande strategier och metoder, exemplifierar vilka metoder och strategier som visat sig framgångsrika i att öka elevers motivation. Studiens slutsatser är att motivation är något komplext och innefattar både inre och yttre faktorer och att det är många faktorer som kan påverka elevers motivation, men också att när eleverna möter motgångar är det av vikt att utveckla konstruktiva handlingsstrategier för att möta motgången och ta sig vidare framåt och inte ge upp. Slutligen visade studien en viktig slutsats, det blev tydligt att relationen till lärarna kan påverka elevers motivation i skolan över tid och närhet ska ses som ett grundläggande behov som alla elever behöver. 

Studien visar att digitalisering genomsyrar undervisningen i engelska och kan främja lärande av engelska på grundskolenivå. Den handlar om värdet av digitalisering, hur läraren undervisar med hjälp digitala verktyg och om vikten av att läraren utvecklar sina kompetenser på ett kontinuerligt sätt som passar både utvecklingen i klassrummet och samhället.

Utifrån LGR11är digitalisering ett sätt att ge lika möjligheter till lärande för alla elever. Eleverna är framtida medborgare i samhället och skolan har ett uppdrag att förbereda dem för att leva och arbeta i samhället. Enligt ämnesplanen för engelska ska alla elever utveckla sina produktiva och receptiva förmågor för att kunna interagera med andra (Skolverket, 2018).

Studien syftar till att förtydliga engelsklärares arbete med att utveckla sina färdigheter i undervisning med hjälp av digital teknik. Teknikens inverkan på elevernas undervisning i engelska i Sverige belyses. Fokus ligger dock på lärarna, inte eleverna. Studien undersöker hur några högstadielärare i engelska ser på digitaliseringen i engelskundervisningen idag och visar vilka möjligheter digitala hjälpmedel kan erbjuda läraren för att förstärka elevernas förmågor.

Metoden baseras på semistrukturerade intervjuer med tio engelsklärare på högstadiet i både fristående och kommunala grundskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades sedan genom att återkommande formuleringar färgkodades och teman skapades.

Resultaten visar att lärarna i studien anser att digitaliseringen av engelskundervisningen är nödvändig och att varje lärare kan utnyttja den för att förstärka elevernas lärande på ett sätt som skapar motivation och framgång hos eleverna. Det krävs dock att läraren använder digitala verktyg på ett varierat och pedagogiskt klokt sätt.

Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år.

Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige.

Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

Bakgrund: flera undersökningar visar att andraspråkselever får svårigheter i arbetet med textuppgifter matematik. Dessa svårigheter kan bero på att elever kopplar samman signalord till ett visst räknesätt, utan att förstå och lösa textuppgiften i sin kontext. Detta kan medverka att elever kommer till fel lösning på uppgifterna. Därför kan läsnings- och lösningsstrategi hjälpa eleverna att läsa och lösa matematiska textuppgifter. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på hur andraspråkselever i årskurs tre tolkade och löste textuppgifter inom addition och subtraktion. Textuppgifterna innehöll signalord som kunde kopplas till ett visst räknesätt, såsom ”äldre” skulle kunna kopplas till addition, medan signalordet ”mindre” kunde kopplas till subtraktion. Signalorden kunde vara missledande om elever skulle koppla samman signalordet till ett räknesätt, istället för att läsa och förstå hela texten inför lösningsprocessen. För att kunna tydliggöra elevers tillvägagångssätt vid arbete med textuppgifter, har några teoretiska modeller använts som analytiska redskap för att tolka hur elever arbetar med textuppgifter i matematik.  Metod: Studien genomfördes genom gruppintervjuer samt observationer av elevers arbete med åtta textuppgifter i matematik. I studien deltog 15 elever från tre olika skolor i västra Götalands län. Resultatet utifrån observationer och gruppintervjuer visade att majoriteten av eleverna kopplade samman signalord till ett visst räknesätt i arbetet med textuppgifter. Resultat: Resultatet verifierade i likhet med tidigare forskning och teoretiska modeller elevers tendens att fokusera på signalord och matematiska symbolspråk, även om de teoretiska modellerna Problem Model Approach och Direct Translation Approach som ingick i studien i huvudsak var inriktade mot äldre förstaspråkselever. I resultatet framgick det även att eleverna inte visade tydlig användning av läsning- och lösningsstrategier vid arbetet med textuppgifterna. Samband till strategimodell LURBRA som ingick i studien var därför svagt.   

Sammanfattning: I dagens svenska mångkulturella samhälle är språk en viktig del i kommunikationen. Många barn som vistas på förskolan har en annan bakgrund än svenska och där det ska vara en plats för att främja språkutvecklingen. En del barn behöver mer stöttning än andra och pedagoger ska erbjuda en undervisning och förskolemiljö som bidrar till utveckling och lärande inom språk för både en- och flerspråkiga barn.

Syfte: Att undersöka hur förskolemiljön och faktorer som pedagogernas utbildning ochkunskap kan främja både enspråkiga och flerspråkiga barns språkutveckling genom en systematisk litteraturstudie.

Metod: För att besvara våra frågeställningar samt uppnå syftet med vår studie har vi granskat tidigare forskning genom en systematisk litteraturstudie.

Resultat: I resultatet har vi sett att pedagogerna är den största faktoren med den största påverkan och inflytande på barns språkutveckling. Detta genom bland annat hur mycket de för till barnen samt att inte begränsa dem för mycket med strukturerade aktiviteter. Genom pedagogernas kompetens och utbildning är dessutom förskolemiljön en faktor som också bidrar till språkutvecklingen när pedagogerna formar den samt vilka verktyg som finns tillgängliga. Den fria leken och styrka aktiviteter är också en utgångspunkt som kommer att diskuteras vikten av. Detta i relation till både en- och flerspråkiga barns språkutveckling

Bakgrund: Förskolans uppdrag i att utveckla barns läs och skrivkunnighet betraktas som betydelsefullt eftersom det är avgörande i dagens samhälle att lära sig läsa och skriva för att kunna bli en aktiv deltagande samhällsmedborgare. Det är förskolans uppdrag att forma barn till detta och lägga grund för en livslång lust att lära. Förskolans läroplan avser flera mål som det breda område litteracitet utgör. Därav är det viktigt att förskollärare arbetar med barns litteracitet och deras läs- och skrivlärande i förskolan. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns läs- och skrivlärande, både planerat och spontant, samt undersöka hur miljön är utformad för att stimulera barns läs- och skrivutveckling i förskolan.

Metod: Det är en kvalitativ studie som grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer och fotografiska-observationer av den fysiska miljön med sammanlagt åtta förskollärare från 3 förskolor från 2 olika kommuner i Väst Sverige.

Resultat: I resultatet framgår det att förskollärarna utför varierande arbetssätt för barns läs- och skrivlärande. Förskollärarna beskriver att de utför ett planerat språkutvecklande arbetssätt med fokus på fonologisk medvetenhet, språklig förståelse och medvetenhet, eftersom språket anses vara det första steget för barn att lära sig läsa och skriva. Ett tematiskt arbetssätt framkommer också att förskollärarna utför där syftet är att fånga barnens intresse och väcka deras intresse. Det framkommer också att förskollärarna utför ett spontant utforskande arbetssätt där syftet är att uppmuntra barn till att utforska läs- och skriftspråket i spontana läs- och skrivhandlingar. Både planerat och spontant arbetssätt med högläsning och boksamtal framkommer också att förskollärarna använder sig av för att ge barn möjligheter till både spontana och planerade meningsskapande aktiviteter. De varierande arbetssätten synliggörs i miljöorganisationen som förskollärarna utfört. De framkallar barns uppmärksamhet och intresse för läs- och skriftspråket, erbjuder barn innehåll och material och uppmuntrar barns litteracitet kultur genom deras miljöorganisation. 

Purpose The purpose of this study is to identify what is practiced during collaboration exercises and possible facilitators for inter-organisational collaboration.

Design/methodology/approach Interviews with 23 participants from four exercises in Sweden were carried out during autumn 2011. Interview data were subjected to qualitative content analysis.

Findings Findings indicate that the exercises tend to focus on intra-organisational routines and skills, rather than developing collaboration capacities. What the participants practiced depended on roles and order of arrival at the exercise. Exercises contributed to practicing leadership roles, which was considered essential since crises are unpredictable and require inter-organisational decision-making.

Originality/value The results of this study indicate that the ability to identify boundary objects, such as injured/patients, was found to be important in order for collaboration to occur. Furthermore, lessons learned from exercises could benefit from inter-organisational evaluation. By introducing and reinforcing certain elements and distinct aims of the exercise, the proactive function of collaboration exercises can be clarified.

Bygg och konstruktion är ett teknikinnehåll som idag har en lång historia inom den svenska förskolan och spelar en betydelsefull roll i barns utveckling. Trots detta är det brist på forskning inom detta område samtidigt som tidigare forskning visar att förskollärare generellt är osäkra på hur de ska gå tillväga för att integrera teknikämnet i förskolans verksamhet.

Syftet med följande studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar innehållet bygg och konstruktion samt hur de beskriver sitt arbete med detta i förskolans verksamhet. För att fullfölja syfte och frågeställningar användes en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där sammanlagt åtta förskollärare deltog. Då vi valt att lägga fokus på att lyfta fram förskollärares uppfattningar har det inspirerat oss att anta en fenomenografisk ansats som teoretisk utgångspunkt. Därmed analyserades empirin från intervjuerna med hjälp av en fenomenografisk analysprocess för att kunna synliggöra variationer och uppfattningar i hur innehållet bygg och konstruktion integreras i förskolan.

Utifrån resultat går det att dra slutsatsen att förskollärarnas uppfattningar och tillvägagångssätt för bygg och konstruktion varierade. Förskollärarna identifierade att de inte brukar planera för sådana tillfällen som omfattar bygg och konstruktionsaktiviteter, utan att dessa aktiviteter oftast sker under spontana tillfällen eller som ett medel för andra pedagogiska aktiviteter. Däremot framkommer hur förskollärarna arbetar som stödjande pedagoger för att främja bygg och konstruktionsaktiviteter samt vad barnen tillhandahåller för lärande och utveckling genom dessa aktiviteter. Resultat visar även vilket material som finns tillgängligt på de olika förskolorna kopplat till bygg och konstruktion och hur förskollärarna resonerar kring detta.

Bakgrund:

Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).

Syfte:

Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen. Vi kommer även att koppla utifrån det kompetenta barnet och makt vilket är våra teoretiska utgångspunkter.

Metod:

Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta stycken förskollärare. Vi använde oss av diktafon för att försäkra oss om att inte gå miste om viktig information. När vi bearbetade den insamlade datan tog vi inspiration av fenomenografin.

Resultat:

Vi finner att pedagogerna är medvetna kring barns inflytande under samlingarna och de tillåter detta till en viss del, dock har pedagogerna makten att bestämma hur och när de ska möjliggöra för barnens inflytande. Studien visar att barnen verkar få mer inflytande än vad vi först trodde. Pedagogerna anser det viktigt att barnens intressen tas tillvara och att de ska få ett talutrymme under samlingen. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer vilka ska få en möjlighet att utvecklas.

Bakgrund:

Sveriges barnlitteratur har genomgått betydande förändringar ur ett genusperspektiv med åren, den fortsätter även att anpassa och utveckla sig utefter förändrade behov och perspektiv i samhället. Genom utforskandet av olika aspekter ur barnens liv och det samhälle de lever i fortsätter barnlitteraturen att vara en viktig del av förståelsen och reflektionen för barns upplevelser och villkor. Forskning har hjälpt till att analysera hur genus och kön framställs i barnböcker, vilket ger kännedom om hur det kan skapa en mer diversifierad samt jämställd barnlitterat (Kåreland, 2008, s. 8–9). Ett fortsatt arbete med dessa frågor bidrar till att barnlitteraturen kan fortsätta utvecklas och spegla det mångfacetterade och inkluderande samhälle som det strävas efter att skapa.

Syfte:

Syftet med arbetet är att granska tre publicerade barnböcker från 2023 som används i svenska fritidshem med fokus på genusperspektivet. Analysen kommer att utföras med hänsyn till både text och illustrationer för att undersöka hur könsroller och könsnormer porträtteras i böckerna. Genom denna granskning strävar vi efter att få en djupare förståelse för hur barnlitteraturen kan påverka barns uppfattningar och förståelse kring kön samt hur den kan bidra till en mer inkluderande och jämställd miljö i fritidshemmen.

Metod:

Kvalitativ text- och bildanalys med kritisk diskursanalytiskt inslag med diskussion om vad som anses vara manligt och kvinnligt. Vi granskar illustrationerna för att få en mer komplett bild av personernas utseende, egenskaper, känslor och handlingar i böckerna. Som analysverktyg använder vi Nikolajevas (2017) analysschema samt en utökad lista med kvinnliga respektive manliga attribut. Eftersom detta schema endast inkluderar två kön är vi observanta på om någon person i böckerna kan tolkas tillhöra ett tredje kön.

Resultat:

Resultatet visar på både stereotypa könsroller, normbrytande attribut, beteenden och handlingar i de utvalda böckerna. Resultatet visar även på begränsningar i representationen av HBTQIA+ identiteter.

Bakgrund: Hur ämnet svenska som andraspråk bör organiseras för att bäst möta elevernas behov är något som diskuterats och studerats i många år. Somliga förespråkar separat undervisning där sva-elever undervisas för sig, och andra en blandad undervisning där svaeleverna läser tillsammans med eleverna som läser svenska. Utifrån detta studeras i denna uppsats elevernas egna upplevelser av olika sätt att organisera undervisningen.

Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om några elevers upplevelser av blandad och separat undervisning i svenska som andraspråk i förhållande till språkutveckling, inkludering och integration.

Metod: Den metod som använts är kvalitativ intervjustudie med fem elever. Intervjusvaren har analyserats enligt en kvalitativ analysmodell där svaren har tematiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har sedan analyserats utifrån teorier om sociokulturellt lärande och inkludering som gemenskap, samt tidigare forskning om blandad respektive separat undervisning.

Resultat: Resultatet visar att eleverna upplever blandad undervisning som mer önskvärd än separat. Skälen till detta är dels att eleverna upplever att blandad grupp innebär en mer gynnsam miljö för språkutveckling, då de menar att de lär nya ord och sätt att prata och skriva av eleverna som läser svenska, dels att de anser det viktigt att ingå i gemenskapen i helklass och att inte bli betraktad som annorlunda eller mindre kunnig. Att läsa i blandad grupp upplevs också positivt för att det erbjuder möjligheter att lära eleverna som läser svenska om andra länder och kulturer och för att eleverna upplever att det hjälper dem att komma in i samhället och "bli en av folket". Fördelar med separat undervisning som lyfts fram är att undervisningen bedrivs i mindre grupper och att undervisningen har ett tydligt andraspråksperspektiv.

Bakgrund:

Studiens syfte är att studera hur lärare i skolans tidigare år tänker kring formativ bedömning. Jag studerade lärarnas val av bedömningsmetod och arbetssättet kring formativ bedömning eftersom jag finner detta område inom undervisningen intressant. Jag anser att jag inte fått tillräckligt med kunskap om formativ bedömning i min utbildning därför tog jag tillfället att fördjupa mina kunskaper inom området. Hogden & Black (2011) menar att den bedömning vars viktigaste syfte är att stödja och utveckla elevers lärande är formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande. Den information som en bedömningsaktivitet ger kan stötta lärandet om den används av såväl lärare som av elever i syfte att anpassa undervisningen och lärandet.

Syfte:

Min avsikt är att undersöka vilka kunskaper lärarna i verksamheten har samt om de är medvetna vid valet av metoder och arbetssätt när det gäller bedömning för lärande.

Metod:

Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat åtta verksamma lärare i årskurs 1-6. Som bakgrund till min undersökning gjorde jag en litteraturstudie. Mitt mål var att ta reda på lärarnas tankar och funderingar kring begreppet "bedömning för lärande" samt hur stor medvetenhet lärarna har runt detta begrepp.

Resultat:

Studiens resultat visar att de flesta lärare är medvetna om vad begreppet formativ bedömning står för men att de upplever att det är svårt att genomföra i det dagliga arbetet även om de kan se de positiva effekterna av att arbeta med att synliggöra bedömningen för eleverna. Vidare fann jag att det fanns olikheter i vilken utsträckning de intervjuade lärarna använde sig av bedömning för lärande i sin undervisning. Vissa lärare hade en djupare insikt och positiv inställning till denna bedömningsform än andra som har en ytligare bedömning och inte anser sig behöva förändra sitt tänkande kring bedömningssituationen.

Bakgrund: Högläsning är en vanligt förekommande undervisningsform i förskolan och är en del av förskolans uppdrag. Vår studie undersöker hur förskollärare berättar om sitt arbete med högläsningen i praktiken med fokus på barns språkutveckling, vilka metoder de använder och eventuella anpassningar. 

Syfte: Vi vill i vår studie bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med högläsning för språkutveckling i förskolan, genom att lyssna på deras berättelser.

Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vår empiri består av semistrukturerade intervjuer. Vi anser att denna metod var givande då det gav oss möjlighet att besvara våra frågeställningar genom att lyssna på förskollärares egna berättelser. Intervjuerna genomfördes individuellt med sju förskollärare inom två kommuner i Västra Götaland. Intervjuerna har spelats in med ljudfil och i efterarbetet har materialet transkriberats och analyserats.

Resultat: Resultatet visar att förskollärarna använder sig av anpassade metoder baserat på den barngrupp de arbetar med. Den insamlade empirin visar att förskollärarna använder högläsning för språkutveckling, med ett fokus på att utveckla barns ordförråd, meningsuppbyggnader och metakognitivt tänkande

För att undersöka på vilket sätt lärare kan stimulera elevers läsintresse valde jag att undersöka hur läsintresset ser ut i ett urval av klasser i grundskolans årkurser 4-6, och därtill försöka koppla detta intresse till lärares arbetssätt. En enkätundersökning genomfördes i fem olika klasser från årskurserna 4-6 och därtill genomfördes intervjuer med verksamma lärare i de klasser där enkätundersökningarna ägt rum. Undersökningen visar på att det finns en positiv inställning till läsning bland de elever som deltagit. Därtill framkommer att flickors upplevelse av läsintresse kan tänkas vara mindre styrt av arbetssätt då de oberoende av arbetssätt, uppvisar en jämt fördelad inställning till läsning.

Bakgrund

I bakgrunden lyft viktiga begrepp. Det kommer även framgå hur vi har arbetat att få fram vilken matematikbok lärarna väljer att arbeta med idag. Bakgrunden kommer även belysa dagens läroplan och hur den kopplas till denna studie.

Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de lägre åldrarna väljer att arbeta med området mätning. Syftet är att undersöka hur olika lärare i de lägre åldrarna väljer att arbeta med detta område då mätning är något som eleverna behöver ha kunskap om livet ut.

Metod

Vår metod utgick från att genomföra intervjuer med lärare som arbetade med matematik i årskurserna F-3. Intervjuerna hade sin utgångspunkt i en semistrukturerad intervju eftersom vi ansåg att denna metod passade bäst in på studien. För att kunna delta i intervjun hade vi som krav att läraren skulle arbeta med någon av de utvalda matematikböckerna. I metoden kommer det att synliggöras hur vi gick till väga med våra transkriberingar och tillvägagångssätt för att få fram resultatet.

Resultat

I resultatet synliggörs det hur lärare idag arbetar inom mätning med hjälp av varierande arbetssätt. Vissa lärare arbetar utifrån de fyra stegen från konkret till abstrakt medan andralärare använder sig av matematikboken. Utifrån studien framkommer det att lärare idag arbetar mer varierat och blandar två arbetsmetoder för att uppnå goda resultat.

Work Integrated Learning (WIL) is often considered and used as an umbrella concept for a broad range of activities. The fundamental idea is to integrate theoretical knowledge with work practice and connect education, work and research. At University West, WIL is presented and defined according to three dimensions: as a philosophy, as a pedagogical method and a topic for research. We believe that knowledge, both theoretical and practical, is acquired everywhere and not only in institutions of higher learning. This generous definition of WIL is on one hand permissive and flexible in application but on the other hand creating uncertainty and confusion. In this paper we report from the experiences of undergoing a thorough review process of a B. Sc. -program being evaluated for a WIL-certification. In order to strategically develop the quality of WIL a decision was made to certify all programs. The goal is to assure that all students are given opportunities to face, understand and reflect upon WIL. Our empirical data which is documented in a self-evaluation report of the media and design programs, firmly pointed to a need for a shared vocabulary as well as tools and methods adapted to support the process of WIL-certification.

For some years the importance of student readiness or employability has been emphasised by society and the labour market. WIL is often considered a key strategy for developing employability capabilities in students by higher education. A typical didactical application is cooperative education, work-based learning or other forms of internship. This demand maintaining and developing partnerships with the surrounding society to provide internships for all students, especially since the concept of WIL is being spread and recognized.

A possible solution suggested by our self-assessment report and in related work is to explore and develop new or existing activities within a course or curriculum, that promotes WIL to broaden the options. This development has also been advanced by remote learning initiatives, virtual learning technologies, calls for internationalization and a recent pandemic situation.

At an early stage in our certification process, an inventory of activities considered promoting WIL was established by all teachers. The purpose of the inventory was primarily to identify courses that included WIL but also function as a trigger for conversations on WIL. We found an array of methods and approaches utilized by teachers in our programs. These activities could be defined as work integrated education (WIE) and hence an important part of our WIL-profile. These findings raised practical questions – How do we define and phrase a vocabulary for communicating WIL-activities and directions for further development? How can we operationalize and describe progress with respect to WIL/WIE? Is there a framework, model or typology that we could utilize?

The proposed typology presented in this paper is based on a previous suggestion; “A typology of WIL”. Key takeaways are an updated typology for identifying, applying and utilizing pedagogical ideas that serve to promote WIL. The typology has been revised and rearranged to meet and cope with all new activities being developed in the WIL community around the world. An important addition is the work or results created by students as a response to an assignment.

Bakgrund:

I förskolans läroplan fastställs förskollärarens huvudsakliga ansvar för undervisningen och utbildningen i förskolan. I dag genomgår nyutexaminerade förskollärare en utbildning på tre och ett halvt år innan de kan börja arbeta som förskollärare i verksamheten. Efter avslutad utbildning visar forskning att nyutexaminerande förskollärare har olika upplevelser av övergången från student till arbetande förskollärare. Vissa förskollärare upplever en chock med utgångspunkt i deras förväntningar. Forskning visar att handledning är ett hjälpmedel gällande ledarskapet under nyutexaminerade förskollärares första tid som yrkesverksamma.

Syfte:

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om hur nyutexaminerade förskollärare upplever övergången från student till arbetstagare i förskolan. Studien syftar mer specifikt till att undersöka hur nyutexaminerade förskollärare upplever sin ansvarsroll och vilka initiala förväntningar de hade sedan tidigare på professionen.

Metod:

Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer varit den datainsamlingsmetod som används.

Resultat:

I resultatet framkom det att majoriteten av de nyutexaminerade förskollärarna upplevde övergången som utmanande. Faktorer som har påverkat deras upplevelser var en saknad av förkunskaper gällande utvecklingssamtal från utbildningen, brist på stöd från en mentor, organisatoriska svårigheter och att praktiken inte motsvarat förväntningarna. De nyutexaminerade förskollärarnas förväntningar på professionen handlade främst om vilka utmaningar som de skulle stå inför i deras nya profession. Det framkom i resultatet att deras initiala förväntningar påverkat upplevelserna av den första tiden som yrkesverksamma i förskolan.

Bakgrund: Den fria leken är viktig och har en central del i verksamheten. Förskollärares aktiva val i att vara deltagande eller passiva under barns fria lek grundar sig i deras förhållningssätt till den fria leken. 

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring begreppet fri lek på förskolan. Samt undersöka vilka olika roller förskollärare beskriver i relation till barns fria leken. 

Metod: Det är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer. 

Resultat: Resultatet av studien visar att den fria leken är en viktig och central del men att tolkningen av begreppet fri lek ses annolunda av förskollärarna. Förskollärarnas tolkningar av vilka olika roller som tas under barnens fria lek skiljer sig, det på grund av individernas olika personligheter samt vilken grundsyn de har till den fria leken. 

Bakgrund: Matematikundervisningen i Sverige baseras idag till stor del på läromedelsundervisning. Det ställs därmed krav på elevers begreppsförståelse i samband med matematikuppgifter som finns i läroböcker. För att kunna erbjuda en likvärdig skola för alla bör flera aspekter beaktas. Några av dessa aspekter inkluderar ordvalet som används i läroböckerna och huruvida dessa utgör en möjlighet eller ett hinder i elevers kunskapsutveckling. Det är också viktigt att studera hur läroböckerna presenterar det matematiska innehållet samt om förekommande bilder bidrar till en meningsfull kontext eller gör den förvirrande för elever.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur tre matematikläroböcker påverkar elevers möjligheter och utmaningar för att lösa uppgifter i matematik. Fokus ligger på att analysera ordval, matematiska begrepp och hur sambandet mellan bild och text synliggörs i läroböckerna.

Metod: Studiens empiri har samlats in från tre matematikböcker för årskurs 3 och analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Därefter har insamlad empiri sorterats utifrån en analysmodell bestående av lämpliga huvudkategorier och tillhörande underkategorier.

Resultat: Studiens resultat visar att signalord utifrån basic interpersonal communicative skills (BICS) och cognitive academic language proficiency (CALP) (Cummins 2017, s.47) utgör ett stöd att avgöra vilket räknesätt som ska tillämpas. Signalord kan hjälpa elever att förstå innehållet i uppgifter, vilket blir en möjlighet till utveckling. De tvetydiga orden förekommer i samband med begrepp både i det kunskapsrelaterade språket och vardagsspråket. Utifrån BICS och CALP finns inget språkligt stöd vilket kan medföra utmaningar, då dessa ord kräver att elever har en bredare begreppsförståelse. Gällande presentation av matematiska begrepp med utgångspunkt i BICS och CALP görs detta på olika sätt och med varierat stöd vilket påverkar graden av utmaning. Samspel mellan bild och text i koppling till semiotiska modaliteter varierar också. Detta för att graden av multimodalitet påverkar det stöd i relation till BICS och CALP som elever får i respektive uppgift.

Bakgrund: Gymnasieskolan har varit och är en frivillig skolform. Skolan är politiskt styrd och dess läroplaner är de dokument som genomsyras av den politik och ideologi som de ledande partierna företräder när dessa dokument arbetas fram. Historiskt har det funnits en politisk enighet om läroplanernas utformning, men de senaste läroplanerna som arbetats fram och antagits har tydligare varit präglade av majoritetspartiernas politik och ideologi framför kompromiss och enighet.

Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av medborgarskap i Lgy 11 och GySär13, och hur dessa skiljer sig från konstruktionen av den gemensamma läroplanen Lpf 94.

Metod: Undersökningen är en teoriprövande studie med en mest-lika design som är uppbyggd genom en kvalitativ metod. Denna kvalitativa metod består av en textanalys i form av en kritisk diskursanalys (CDA) Med hjälp av det metodiska verktyget analysschema har de tre läroplanerna Lpf94, Lgy11 och GySär13 analyserats.

Resultat: Samtliga tre läroplaner konstruerar liberala medborgare och vägen till att elevernaska bli liberala medborgare är konservativ. De största skillnaderna över tid och mellan skolformerna är synen på lärande. I Lpf94 finns en likadan syn på lärande vad gäller samtliga skolformer som tillhörde de "frivilliga skolformerna" där gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ingår. Däremot finns det tydliga skillnader i konstruktionen av medborgaren mellan Lgy11 och GySär13. Gymnasieskolans elever förväntas att nå målen i vilka kunskaper och färdigheter som läroplanen fastställt att eleverna ska kunna, medan det finns en inbyggd pessimism om att gymnasiesärskolans elever inte kommer att kunna uppnå kunskaperna och färdigheterna. Förväntningarna på gymnasiesärskolans elever har alltså sjunkit över tid. 'Livslånga lärandet' är en genomgående del i de tre läroplanerna, men innebörden av det har förändrats från och med Lgy11 och GySär13. I Lpf94 konstrueras möjligheter för eleverna att studera vidare vid högskola, universitet, yrkeshögskola, kommunal vuxenutbildning eller att gå vidare till arbetslivet. I de två nyare läroplanerna, Lgy11 och GySär13 som ersatte Lpf94 finns istället en uppdelning där gymnasieskolans elever i första hand ska gå vidare till studier på universitet eller universitet. Målet för gymnasiesärskolans elever är istället arbetsmarknaden och därmed upphör möjligheterna till fortsatta "offentliga" studier. Istället har ansvaret för det "livslånga lärandet" skrivits över till "folkbildningen" som är det enda alternativet för gymnasiesärskolas elever till fortsatta studier.

Bakgrund: Idag består läroböcker i lågstadiet främst av multimodala texter. Detta gör att det skapas ett tolkningsutrymme beroende på vilka semiotiska resurser som används. Förutom att läromedlet är multimodalt, används också Montessoripedagogisk färgkodning i materialet. Med detta som utgångspunkt granskar denna undersökning hur detta synliggörs i valda delar i materialet.

Syfte: Syftet är att synliggöra hur semiotiska resurser och Montessorifärgkodningen används i valda delar i läromedlet.

Metod: Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ multimodal textanalys. Analysmodellen är Björkvalls (2019) analysverktyg av multimodala texter, samt lärarhandledningens beskrivning av läromedlets användande av Montessorifärgkodning.

Resultat: Resultatet visade att det är ett visst antal semiotiska resurser som används i samtliga kapitel på ett strukturerat sätt. De används både separat och tillsammans. Montessorifärgkodningen framhävs främst på ett sätt som lärarhandledningen presenterar. Däremot framkom det att materialet innehåller färgkodning som inte lärarhandledningen belyser användaren o

Bakgrund

Barn som vistas på förskolan har med sig olika erfarenheter och behov som förskollärare behöver tillgodose. Tidigare forskning påvisar hur definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd är svävande, begreppet ger ett stort tolkningsutrymme för de som verkar inom förskolans kontext. Genom intervjuer undersökte vi hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar begreppet. För att bidra med kunskapen av hur begreppets innebörd påverkar förskolans praktik.

Syfte

Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar som finns inom förskolans kontext kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. Syftet är också att studera uppfattningar av hur verksamheten berörs av barn som anges ha särskilda behov.

Metod

Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer där frågorna ger informanterna möjlighet att reflektera och ge sina uppfattningar kring innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd.

Resultat

Resultatet visar att generella uppfattningar om innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd som, avvikande beteenden och där barnen inte uppnår förskolans normer och förväntningar. Dessa beteenden beskrivs som kognitiva störningar, språk och kommunikation, koncentrationssvårigheter och utåtagerande beteenden. Resultatet visar också att stora barngrupper, en upplevelse av brist på tid och resurs samt vilken kunskap och utbildning man har är faktorer som uppfattas påverka arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uppfattar att de behöver anpassa verksamheten i form av mindre grupper, säranpassningar och med verktyg som TAKK och bildstöd. Vidare visar resultatet dilemman som uppstår i samarbetet med olika instanser, förskollärarna får redskap för att arbeta med dessa barn men inte hur det kan appliceras i verksamheten.

Bakgrund. Arbetsgivare ställs inför nya utmaningar då arbetsmarknaden blir alltmer konkurrenskraftig. Ett internt sätt för arbetsgivare att möta den nya arbetsmarknaden är genom kunskapsutbyte. Tidigare forskning har påvisat att verksamheter som underlättar och uppmuntrar till kunskapsdelning på arbetsplatsen, tenderar att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Syfte. Studien ämnar att undersöka sambandet mellan respektive personlighetsdrag;öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, välvillighet, neuroticism kontrakunskapsdelning på svenska arbetsplatser.

Material och metod. Studien gjordes med en kvantitativ metod och datainsamlinggenomfördes med ett enkätformulär bestående av fem respektive avsnitt. För att mäta personlighet användes mätinstrumentet IPIP-30 och ett sammansatt mätinstrument om kunskapsutbyte med högt värde utav Cronbachs alfa. Totalt deltog 174 antal respondenter i studien, 89% kvinnor och 11% män. Datananalyserades med JASP och användes för att ta fram Pearsons korrelationsanalys (r), deskriptiv statistik, reliabilitet korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys.

Resultat. Det är endast två utav personlighetsdragen som påvisade statistisk signifikans samband öppenhet (r = .18) och samvetsgrannhet (r = .28) medkunskapsutbyte. Neuroticism, extraversion och välvillighet har inget signifikantsamband med kunskapsutbyte

This article presents a PhD supervisor's reflections on a didactic change in supervision. The change included adding digital collaborative supervision activities to meet expectations, demands, and prerequisites for PhD supervision. Small-scale changes in supervisor didactic practices, such as online monthly group meetings and online retreats, can be useful for the progress of PhD students and for improving the working situation for supervisors. Collaboration is a key feature that ensures shared responsibility, meaningful focus, and better use of both traditional and new supervision meetings and activities. Furthermore, PhD students appear to have positive outcomes regarding social life, academic belonging, academic skills, academic leadership, and academic friendship. The findings from this small, pragmatic quality improvement project provide useful insights for PhD supervision. Reflections on a supervisor's experience from a didactic change with digital, collaborative supervision can provide useful learning relevant to other PhD supervisors, PhD students, and graduate schools.

Bakgrund:

Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.

Syfte:

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.

Metod:

Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.

Resultat:

Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

When competition and an increasing level of marketisation characterises school life, the number of evaluations and the level of control has grown out of proportion. Through comparisons, assessments and ranking systems, also called ‘the terrors of performativity’ according to Ball (2003) commercial agents have gained influence over practices of assessment and documentation within the education system. Increased demands on pupils’ and parents’ participation and a belief that written documentation will lead to better results has caused an extensive use of different web based tools like Unikum. With the point of departure in a collected material of more than a hundred Individual Educations Plans (IEP) where commercial web based tools have been used, we make an analysis with Basil Bernstein’s (1996, 2000) concepts Pedagogic Identity, and Instructional and Regulative discourse in relation to expectations and constructions manifest in the plans. The results show that all four identities are expressed in the plans however, with an emphasis on a neo-liberal identity. We discuss the results in relation to the instructional and regulative discourses. The conclusion is that the tools both shape and determine possible identities and possible discourses in the web based interaction between children, parents and teachers.

This thesis explores how Participatory Design (PD) and Cultural Historical Activity Theory (CHAT) can be combined and used as a theoretical framework and methodology in a professional development activity for teachers. A shift in the way we view teachers, from implementors to designers who actively construct, invent, and develop the practice of schooling also calls for changes in teacher education and professional development activities. The study presented here explores teachers' work and learning during a professional development activity conducted as a participatory design project between two K-12 schools in Sweden and the USA, using media production to create an international collaboration on Ocean Literacy. The work draws on central notions and practices based on the Scandinavian School of Participatory Design and the Change Laboratory methodology (CL) based on the theoretical framework of expansive learning. The thesis is comprised of three articles answering research questions about what challenges and strategies develop in a design process as a situated professional development approach and how we can understand learning as part of and expanding beyond a design process using activity theoretical tools.The first article presents a description of challenges and strategies developed by teachers in the first iteration of the design process and the results of using an activity theoretical model for collaborative analysis of the process. The second article analyses a CL intervention in the second iteration of the design process, adopted after the results of the first iteration. The analytical focus here was placed on empirical manifestations of the epistemological principles of the theoretical framework of expansive learning. The third article explores the occurrences and cyclicity of the learning actions postulated by the theoretical framework in the same intervention through a detailed analysis of the participants' discourse in the process. The thesis comes to a conclusion with a tentative formulation of design principles based on findings from the studies.

The results point to how innovative educational design can have consequences for teachers' work with conflicting needs, tensions, and contradictions at the systemic level of the activity. PD processes in educational settings require toolsand concepts to capture this complexity and create sustainable solutions. In this study, activity theoretical models served as a collaborative tool for teachers to analyse and change their practice and to describe and explain work integrated learning in the design process. The work highlighted the need for teachers' expertise in design as well as the important role of media literacy in the use of new technology. Their active and practical engagement in the materials, basedupon the tradition of PD, must be understood as an important part of the development of agency and volition, and findings suggest that the combination of PD and CL methodologies can serve as a vehicle for expansive learning and new innovative learning designs in educational settings. This approach was conceptualized as expansive design.

Måltiden har alltid funnits och sett olika ut och i förskolan är måltiden en återkommande aktivitet. Många barn äter flera mål om dagen på förskolan, måltiden kan vara en plats för omsorg, lärande och social interaktion. Syftet med vår studie är att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte måltiden används av pedagoger i förskolan. För att möjliggöra detta har vi använt en etnografisk metod där vi har observerat och samtalat med pedagoger samt studerat miljön på en förskoleavdelning i Västra Götalands kommun. I vår analys har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och använt specifika analysbegrepp, vilka är scaffolding, artefakter, mediering och appropriering. Resultatet i studien visar att måltiden innehåller många olika arenor. Vi har sett att måltiden är rutiniserad och innehåller regler och rutiner som pedagogerna har bestämt vilka barnen behöver anpassa sig efter. Måltiden kan även ses som en arena ur ett pedagogiskt perspektiv där både lärande om olika ämnen ingår så som matematik och hållbar utveckling, men också lärande om och med sinnena och smakupplevelser.

Bakgrund: Tidigare hade förskolan pedagogiska riktlinjer att förhålla sig till, men i de riktlinjerna fanns det inget konkret om vad i ett barns lärande man ska arbeta med och utveckla. Barns talspråksutveckling har alltid uppmärksammats till skillnad från barns skriftspråk. År 1980 angavs skriftspråket för första gången som en del av förskolans uppdrag. Skriftspråket fick en mer framträdande roll eftersom det visade sig att barns läs- och skrivutveckling börjar i en tidig ålder och att det finns stora fördelar i att stimulera barnens läs- och skriftspråk. Den allra första läroplanen för förskolan kom 1998 och förskolan blev även detta år en egen skolform. Den aktuella läroplanen reviderades 2018 och trädde i kraft från och med 1 juni 2019.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolans uppdrag med läs- och skrivlärande genomförs ur förskollärares perspektiv. 

Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer samt miljöobservationer i form av bilddokumentation för att få svar på våra frågeställningar. 

Resultat: I resultatet framgår det hur förskollärare beskriver sitt uppdrag med läs- och skrivlärande och hur detta genomförs på några förskolor. Förskollärare beskriver vad barns tidiga läs- och skrivlärande innebär för dem, och vilka strategier de använder för att skapa en stimulerande miljö för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Strategier som att konkretisera språkets beståndsdelar är en av flera gemensamheter de intervjuade har med varandra. I resultatet framkommer det att förskollärare arbetar med det verbala språket, bilder, symboler, bokstäver och text. Ett annat genomgående tema är kollegialt lärande där förskollärarna beskriver hur de som arbetslag använder sig av bland annat tematiskt arbete för att ta vara på barns intressen och på så vis väcka ett intresse hos barnen. Studien visar även att de genom det kollegiala lärandet lär sig av sina kollegor för att utveckla sin egen kompetens inom barns läs- och skrivlärande. Samtliga förskollärare nämner att de arbetar med högläsning och en del nämner att de använder sig av boksamtal under tiden de högläser för barnen för att skapa ett språkutvecklande samtal och utveckla intresset för att läsa.

Aim: To provide insight into how physical education teachers use discursive resources related to obesity to create particular professional identities. Method: Data come from focus group and individual interviews with physical education teachers in Sweden. Discourse theory on teacher identities frame the analysis of the empirical material. Results: Data suggest that teachers in Sweden make use of six distinct but related discursive contributions to produce three professional identities: the caring practitioner, an identity concerned with ensuring all pupils irrespective of size participate in physical education; the activity luminary, an identity that focuses on inspiring pupils toward activity across the lifespan, and; the body rationalist, an identity concerned with challenging unrealistic media discourses and reassuring pupils that they have “normal” bodies. Discussion: The identities appear more inclusive, sensitive, and critical than current physical education literature on obesity suggests, however they also contain elements that are fundamentally unsympathetic to overweight individuals.

Objectives: to describe topics (1) presented by midwives' during antenatal classes and the amount of time spent on these topics and (2) raised and discussed by first-time parents and the amount of time spent on these topics. Design: qualitative; data were gathered using video or tape recordings and analysed using a three-pronged content analysis approach, i.e., conventional, summative, and directed analyses. Setting and participants: 3 antenatal courses in 2 antenatal units in a large Swedish city; 3 midwives; and 34 course participants. Findings: class content focused on childbirth preparation (67% of the entire antenatal course) and on parenting preparation (33%). Childbirth preparation facilitated parents' understanding of the childbirth process, birthing milieu, the partner's role, what could go wrong during delivery, and pain relief advantages and disadvantages. Parenting preparation enabled parents to (i) plan for those first moments with the newborn; (ii) care for/physically handle the infant; (iii) manage breastfeeding; (iv) manage the period at home immediately after childbirth; and (v) maintain their relationship. During the classes, parents expressed concerns about what could happened to newborns. Parents' questions to midwives and discussion topics among parents were evenly distributed between childbirth preparation (52%) and parenting preparation (48%). Key conclusions: childbirth preparation and pain relief consumed 67% of course time. Parents particularly reflected on child issues, relationship, sex, and anxiety. Female and male participants actively listened to the midwives, appeared receptive to complex issues, and needed more time to ask questions. Parents appreciated the classes yet needed to more information for managing various post-childbirth situations. Implications for practice: while midwifery services vary among hospitals, regions, and countries, midwives might equalise content focus, offer classes in the second trimester, provide more time for parents to talk to each other, allow time in the course plan for parents to bring up new topics, and investigate: (i) ways in which antenatal course development and planning can improve; (ii) measures for evaluating courses; (iii) facilitator training; and (iv) parent satisfaction surveys.

Bakgrund: I såväl samhällsdebatter som ute i den rådande skolverksamheten sker mycket diskussioner kring kraven på dokumentation samt om lärare och rektorer har mer av en administrativ roll än en pedagogisk. Svaren som ges ute i skolorna är ofta att lärarna och rektorerna dokumenterar om exempelvis Skolinspektionen skulle vilja få svar på hur verksamheten bedrivs och hur rektor och lärare hanterar vissa ärenden som exempelvis kränkningar. I den tidigare forskningen framkommer det att inträdandet av marknadsmodellen och NPM som styr logik i den svenska skolan ökade dokumentationen som rektorer och lärare skulle föra då staten var tvungen att ha ett sätt som kontrollerade verksamheterna. Då staten efterfrågar specifik dokumentation, exempelvis åtgärdsprogram och åtgärder mot kränkande behandling, blir det per automatik dessa som blir de mest centrala och betydelsefulla i verksamheten eftersom mycket tid ifrån rektorer och lärares tjänster läggs på att dokumentera det staten begär. I den tidigare forskningen framkommer det att den ökade dokumentationen har lett till att lärarna förlorat sin autonomi. Däremot finns det ingen undersökning kring hur rektorerna anser att lärarens profession har påverkats till följd av den ökade dokumentationen. Den rådande samhällsdebatten i såväl tv-soffor som ute i verksamheten gjorde detta till ett självklart val att undersöka då det är ett högst aktuellt ämne som diskuteras näst intill dagligen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur rektorer på F-6-skolor inom den kommunala verksamheten anser att lärarnas profession påverkas till följd av ökad dokumentation. De två frågeställningarna, Hur påverkar Skolinspektionens granskningar rektorernas krav på lärarnas dokumentation? Och För vem eller vilka dokumenterar lärarna enligt rektorerna och vad är det huvudsakliga syftet med den dokumentationen? Kommer att besvaras.

Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara de två kompletterande frågeställningarna har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturella intervjuer.

Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de flesta rektorer har en gemensam bild av hur kravet på dokumentation hos lärarna påverkar lärarna i sin yrkesutövning. De anser att den ökarar betsbelastningen. Däremot anser de flesta av rektorerna att dokumentationskravet som kommer från staten är någonting som lärarna ska klara av i sin yrkesutövning, att dokumentationen tillhör lärarens profession. De intervjuade rektorerna anser att dokumentationen ökat vilket påverkar lärarnas arbetsbelastning negativt eftersom stressen ökar och dokumentationen görs för att "hålla ryggen fri" om verksamheten skulle granskas.

Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.

Bakgrund: Matematik är ett skolämne som ofta förknippas med tyst enskilt arbete i en matematikbok trots att läroplanen och den senaste forskningen lyfter fram och betonar social interaktion och kommunikation som ytterst betydelsefull för elevers matematiska utveckling. Tidigare forskning kring läroböcker i matematik har mestadels handlat om elevboken och dess utformning och betydelse. Lärarhandledningar har inte varit lika undersökta även om de är nära knuta till elevboken och att det är genom handledningen som läraren kan få stöd och en bra resurs till lyckad undervisning. Syfte: Syftet med undersökningen är att granska de delar i lärarhandledningar i matematik som behandlar aritmetik för att se vilket stöd lärare ges för att utveckla elevernas resonemangsförmåga. Vi vill också undersöka hur texterna kommunicerar med läraren.Metod: Genom en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar ville vi undersöka huruvida texterna var bildande eller instruerande, om det finns skillnader mellan de olika handledningarna och om de motsvarar det som framgår i tidigare forskning. I utformningen av vårt analysverktyg har vi inspirerats av tidigare liknande granskningar. Resultat: I vårt resultat kom vi fram till att de olika lärarhandledningarna ofta har en liknande struktur men att de skiljer sig åt i hur texten kommunicerar med läraren och hur de kan verka som stöd och resurs. Vissa texter är som en instruktion med ett färdigt manus till läraren medan andra texter ger läraren påminnelser på svårigheter som kan uppstå, tips att tänka på samt uppmanar till diskussion. Utifrån vårt resultat anser vi att det är ytterst viktigt att som lärare göra ett medvetet val av lärarhandledning och reflektera över sitt syfte med hur läromedlet används i matematikundervisningen.