Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 508
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Adamsson, Sandra
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Huhtaviita, Mia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Estetikens roll för kunskapsutvecklingi de naturorienterande ämnena: En kvalitativ studie genomförd på lågstadieskolor i Irland2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie är genomförd på lågstadieskolor i Irland. I de irländska styrdokumenten framgår praktiskt-estetiskt arbete vara en central del i de naturorienterande ämnena. Den svenska läroplanen framhåller att estetiskt arbete ska ingå i samtliga av skolans ämnen, dock inte i lika stor utsträckning som i den irländska. Forskning har visat att estetik kan främja elevers utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena. Därför har vi valt att fokusera på analys- och kommunikationsförmågan som inte är lika beforskade i samband med kombinationen estetik och naturvetenskap. Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om hur verksamma lärare, på irländska skolor i Irland, erfar att praktisk undervisning med och genom estetik kan främja elevernas utveckling av kunskaper och förmågor i de naturorienterande ämnena.Den metod som använts är enskilda semistrukturerade intervjuer där lärarna fått möjlighet att, genom öppna frågor, delge sina erfarenheter och uppfattningar. Resultatet visar att lärarna uppfattar estetiken som främjande för utveckling av elevernas förmågor och ämneskunskaper. Estetiken uppges kunna användas för att integrera ämnen och göra den abstrakta naturvetenskapen mer konkret för barnen. Kroppen och sinnena anges vara en stor del av det vetenskapliga arbetet som ofta är aktivitetsbaserat. Estetiken visar sig användas för att göra undervisningen mer lustfylld och motivera eleverna till ett vidare intresse för naturvetenskapen. Resultatet visar vidare att lärarna inte erfar att det estetiska arbetet medför några begränsningar för elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, men begränsningar i form av bland annat resurser uttrycks förekomma.

  • 2.
    Adolfsson, Lucienne
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Abrahamsson, Maria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Fritidslärarnas perspektiv på rastverksamhet: En intervjuundersökning2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: En utgångspunkt för detta arbete är CIF Idrottsförbund (2017) och deras studie, där presenteras att 80 procent av elever som stillasittande. På grund av detta dilemma har vi funderingar på vilket sätt fritidslärarna arbetar för att minska stillasittandet i skolan. Vi såg en potential hos fritislärarna och deras bidrag om hälsofrämjande arbete igenom att erbjuda val av rörelseaktiviteter av olika slag. Ericsson (2005) förtydligar att raster ger fritidslärare och pedagoger goda möjligheter till att observera både barns motorik och kamratrelationer. Utifrån vår erfarenhet blev vi medvetna om att rasten kan vara en del av våra uppgifter och därför är denna studie angelägen med syfte på att belysa hur fritidslärarna uppfattar rastverksamhet. Vi har under denna studie fått en bild på hur två olika skolor arbetar med sina raster och vår empiri kommer att presenteras i resultaten. Utifrån vårt resultat kommer vi göra en analys och jämförelse av vilka likheter och skillnader som finns emellan skolorna. Dessa skolor kommer vi kalla här för skola A och skola B.

    Syfte: Syfte med denna studie är att få djupare kunskap om hur fritidslärare arbetar för att rasterna på skoltid ska bli meningsfulla för eleverna. Samt att belysa hur vi framtida fritidslärare kan arbeta med rastaktiviteter på ett konstruktivt sätt och för att bidra till ett fortsatt lärande för elever samt skapa en livslång lust att lära.

    Metod: Till studien valde vi semistrukturerade intervjuer och det innebär att vi hade förberett ett antal frågor som vi ställde till sex stycken fritidspersonal som arbetar på två olika skolor. Våra frågor är riktade att ta reda på hur fritidslärarna ser på rastverksamhet och hur de resonerar kring planerade- och fria aktiviteter under skolans raster.

    Resultat: De fritidslärarna som blev intervjuade arbetade utifrån olika synsätt, skola A erbjuder fri lek under sina raster och vi anser att de arbetar mer abstrakt eller omedvetet mot sina syften gällande rastverksamhet. Under fria val av aktiviteter på raster som de har, gav de beskrivning på att de arbetar aktivt med att träna elevers sociala relationer samt ger dem god omsorg som skapar trygghet och trivsel hos eleverna. Skola B arbetar mer konkret med aktiviteterna på rasterna och dessutom synliggör de Skolverkets rekommendationer genom teman i sin planering. Trots att det är aktiviteter på raster så arbetar fritidslärarna effektivt under fritidshemmets egna kapitel fyra i läroplanen. De anser att styrda rastaktiviteter stödjer elever till optimal inlärning samt främjar hälsan både fysiskt och psykiskt på bästa sätt. Då alla elever på skolan får möjlighet att röra sig under sina raster, vilket också kan motverka stillasittandet.

    I vår jämförelse har vi kommit fram till både likheter och skillnader. Likheterna är att båda skolor vill uppnå samma mål dock på olika sätt. Skillnaderna är att skola A inte visar klart för oss hur de gör för att främja social gemenskap, trygghet och trivsel som de menar att den frivilliga leken gör. Fritidslärarna anser att eleverna tränar allt som möjliggör lärande, utan vuxens inblandning och de säger att man inte ska behöva vara delaktiga i elevernas lekar för att synliggöra medverkan. Skola B visar klart för oss hur planeringen ser ut som helhet och anser att strukturerade aktiviteter på raster stödjer elevers lärande samt stärker deras motorik. Fritidslärarna på skola B anger också att det ger positiva effekter hos eleverna såsom minskade konflikter, förbättrad sociala interaktion emellan elev och lärare samt ger dem mera ork för skolan.

  • 3.
    Ahlström, Sofia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Karlsson, Hilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    En kvalitativ studie om hur lärplattor används i förskolan: men vad används de till?2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Lärplattan är ett relativt nytt digitalt verktyg i förskolans verksamhet. Då lärplattan har tagit plats i förskolans vardag, är frågan hur den ska användas i praktiken. Föregångaren till lärplattan är datorn som förskolan använde sig av i praktiken, men samhället har förändrats och ny teknik har nu tagit plats i verksamheten. I den tidigare forskning som vi har tagit del av har vi funnit liknande resultat vad gäller datorer och lärplattor då användandet av dessa påverkas av pedagogen. Vidare belyser Skolverket (2016a) att förskolan kan använda multimedia i verksamheten, trots detta är det en omdebatterad fråga. Skolverket (2016b) har lagt fram ett förslag på förändring inom ämnet där barns digitala kompetens ska stärkas i förskolan. Studien belyser och problematiserar pedagogens förhållningssätt i samband med användandet av lärplattan, studien vill bidra till en djupare förståelse för hur lärplattan används i förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med lärplattan som arbetsredskap tillsammans med barnen på förskolan. Metod: Studien är av kvalitativ art där två fokusgruppsintervjuer har genomförts. Fokusgruppsintervjuerna har spelats in och transkriberats, därefter gjordes en textanalys av det insamlade materialet som ligger till grund för resultatet i vår studie. Resultat: Studiens resultat visar att ett lärande kan ske med hjälp av lärplattan. Där en närvarande pedagog kan vägleda och stötta barnen i användandet. Det förhållningssätt som pedagogen har är av betydelse för att ett lärande ska ske med hjälp av lärplattan. I studien har vi funnit hur pedagoger beskriver att lärplattan används i förskolans aktiviteter och de beskriver vidare hur den kan bidra till ökad kommunikation och variation i undervisningen. En negativ aspekt om förskolan inte använder lärplattan kan vara att det genererar digitala klyftor i samhället, vilket kan medföra att barnens demokratiska rättigheter förbises. Förskolan kan dock motverka dessa digitala klyftor genom att pedagogerna medvetet använder lärplattan, där alla barn får möjlighet att lära om och med de digitala verktygen.

  • 4.
    Ahmad, Hanadi
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Lababidy, Lina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Nyanlända elevers svårigheter och lärares utmaningar inom engelskämnet2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: De senaste åren har en ökande invandring till Sverige haft en betydande inverkan på det svenska samhället, något som har lett till en ökning av antalet personer som talar flera språk och som har andra modersmål än svenska. Detta har i sin tur påverkat skolor som har förändrats, med klassrum som blivit heterogena och är fulla av olika språk, kulturer och bakgrunder. Detta innebär många svårigheter för nyanlända elever, samt utmaningar för skolorna och lärarna. En stor utmaning för lärarna är att undervisa i engelska till de nyanlända eleverna samtidigt som dessa elever får lära sig svenska som undervisningsspråk. Det är detta som också skapar svårigheter av speciell karaktär för dessa elever. Denna studie syftar till att belysa dessa svårigheter och utmaningar.

    Syfte: Denna studie syftar till att belysa de språksvårigheter som nyanlända elever möter när de lär sig engelska och de utmaningar som lärare står inför när de undervisar nyanlända elever i engelska. Studien kommer också att lyfta fram de arbetssätt som lärare använder för att främja nyanlända elevers lärande.

    Metod: Denna studie är kvalitativ, och data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med fyra erfarna engelsklärare som undervisar på högstadiet och en grupp elever i årskurs nio som nyligen kommit till Sverige. Intervjuerna har genomförts på deltagarnas arbetsplatser. En intervjuguide användes för samtliga intervjuer. Dessa transkriberades sedan och svaren tematiserades.

    Resultat: Studiens resultat visade att elevernas svårigheter utmanar lärarna. Eleverna har svårt att lära sig två språk tillsammans, vilket hindrar dem från att uppnå ett bra resultat, särskilt de som inte har tidigare kunskaper i engelska. Att anpassa undervisningen till elevernas olika behov är också en utmaning för lärarna, i synnerhet som de upplever en brist på tid utöver bristen på resurser och utbildning för att undervisa nyanlända elever. Flera metoder används för att anpassa undervisningen till elevernas behov, varav en är metoden ”parallell läggning”.

  • 5.
    Ahmadi, Ahmad
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Business Administration.
    From work-integrated learning (WIL) to WIL-element2017In: INTED2017 Proceedings, IATED-INT ASSOC TECHNOLOGY EDUCATION & DEVELOPMENT, LAURI VOLPI 6, VALENICA, BURJASSOT 46100, SPAIN , 2017, p. 7679-7685Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Well-being in the society and improvement of people's life standards are linked to sustainable development in society. Stimulation of the individual's learning, competencies and career development contributes to community development and hence promotion of the sustainable development of our society in the future. Therefore it is of great importance to discuss different learning concepts and developing theories of learning and work integrated learning (WIL).University West vision is a work integrated learning, as approach and method. Discussion and debate about what WIL is and how it should be applied in education and courses is going on constantly on the university and has largely been made since the university was founded. On the syllabuses of different courses on basic and advanced level, stats that the work integrated learning elements should be mentioned. On the guidelines presents examples of what WIL-element can be, leaves to those who plans the courses to identify what such a moment can be. My view is that; as definition and identification of such moments are, left to every employee, there is an uncertainty in what WIL-element actually is. Different disciplines can define the concept differently and thereby the uncertainty is high about what really WIL-elements can be. That is why, I believe it is of great importance to discuss what WIL is?.Purpose of the study is to identify what the colleges at university west, consider to be WIL-elements and how it is applied in practice in courses. The study's purpose is also to contribute to the theoretical development of WIL and theories of learning.Part one is introduction. Part two deals with description of WIL, theoretical foundations for the study. Work-integrated learning has been defined differently and in different ways. But what is common is the combination of theory and practice or academia and work/workplace.In part three discusses approach and survey's design and empirical presentation. In part four presents some facts from reality, ie, empirical facts. Part five is about discussion and conclusions. When discussing WIL, often is focus and emphases is primarily on the workplace and experiential learning. While on University West, is focus on theoretical learning in the first place, not on the workplace. The focus is on the learning that happens at the university and how it should be linked to practice and workplace. This means that the starting point is from the opposite side. Another aspect is that, the perception of WIL, is vague and not precise.

  • 6.
    Ajanović, Midhat
    University West, Department of Economics and IT, Division of Media and Design.
    Ett gammalt medium för ett nytt lärande2011In: / [ed] Peter Sigrén, Högskolan i Borås, 2011, Vol. 9, p. 137-150Conference paper (Other academic)
  • 7.
    Albertsson, Elin
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Rudell, Emma
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Högläsning med toddlare: Förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning för barn 1–2 år.2021Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Högläsning inom förskolans verksamhet har en lång tradition och är en betydelsefull aktivitet för barns litteracitetsutveckling (Gjems, 2018, s.152). Vi har valt att rikta in oss på högläsning med toddlare och deras tidiga litteracitet. Forskning inom förskolans verksamhet gällande högläsning handlar i regel om vad som främjar språkutveckling, men forskningen beskriver i mindre utsträckning hur det upplevs av förskollärare ute i praktiken. Därför finner vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar forskning kring högläsning med toddlare i relation till deras erfarenheter och upplevelser. Syftet med examensarbetet är att undersöka förskollärares erfarenheter och syn på hur de arbetar med högläsning med de yngsta barnen när de utgår från resultat av tidigare forskning. Vi valde att ha en kvalitiv ingång på examensarbetet och genomfördeintervjuer med åtta förskollärare. När det gäller högläsning i förskolan framkommer det att de flesta förskollärarna ser det som en undervisningssituation men att det finns aspekter som kan göra det till en mer eller mindre renodlad undervisning. Förskollärarna ser även högläsning som en socialaktivitet och att det hör samman med undervisningsbegreppet. Det framkom att förskollärarna har flera olika strategier när det gäller högläsning för toddlare. Strategierna innefattar hur de läser, vilken litteratur som används, hur de tar vara på barnens intresse, hur de gör barnen delaktiga i läsningen och förskollärarnas egen roll och betydelse för att barnen ska tycka att högläsning är roligt och intressant. Förskollärarna beskriver även deras syn på högläsningens effekter för barns lärande och menar att högläsning bidrar till utökat ordföråd, sociala färdigheter och gemenskap.

  • 8.
    Alfredsson, Annika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Matematik utan lärobok: En kvalitativ intervjustudie om hur lärare beskriver och motiverar sin matematikundervisning utan lärobok2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den svenska matematikundervisningen är starkt baserad av läroboken (Skolverket, 2012) och. elever beskriver sin matematikundervisning som ett enskilt arbete i en lärobok (Sumpter, Blomqvist & Elamari, 2012). Konsekvensen blir ett fokus på proceduruppgifter och att leverera rätt svar. Eleverna får ej en varierad undervisning och möjlighet till utveckling av alla matematiska förmågor, vilket de har rätt till. Studier på matematikundervisning utan lärobok är få, större fokus har i forskningen varit att belysa vikten av en kvalitetssäkring av läromedel. Dock har det visats hur matematikundervisning utan lärobok kan innebära ett fokus på den matematiska förståelsen och strategier snarare än rätt svar (Thunholm & Bergehed, 2001).

    Syfte: Studien syftar till att undersöka uppfattningar om matematikundervisning utan lärobok.Studien begränsar sig till lärare undervisande i matematik utan lärobok i årskurserna F – 3.

    Metod: I denna kvalitativa intervjustudie har sju lärare, som vid intervjutillfället arbetade eller hade arbetat i årskurs F – 3 utan lärobok i matematiken, intervjuats efter en semistruktureradintervjuguide. Samtliga intervjuer genomfördes via Zoom (videosamtal) där ljud och bild spelades in. Resultatet analyserades och presenteras tematiskt samt med ett teoretiskt ramverk, MCRF (Mathematical Competencies Research Framework) av Lithner, Bergqvist, Bergqvist,Boesen, Palm och Palmberg (2010). Ramverket utgår från hur elever genom utveckling av matematiska förmågor uppnår matematisk kompetens.

    Resultat: Lärarnas beskrivningar av sin matematikundervisning och anledningar till att undervisa utan lärobok sammanföll väl med varandra. Undervisningen centrerade kring ett gemensamt utforskande med en variation av uppgifter och arbetssätt. Elevers tankar och idéer var i centrum och genom dessa ansåg lärarna att de kunde styra undervisningen till önskvärda kunskaper. Problemlösning och öppna frågor var ledmotivet för majoriteten av lärarna vilket upplevdes ge eleverna möjlighet att utveckla flera förmågor och kunskaper inom flera matematiska områden samtidigt. Ett stort motiv beskrev lärarna för att arbeta utan lärobok var att de ville ha lärandet och förståelsen i centrum. De önskade ej fokusera på att eleverna skulle räkna ett antal sidor i en bok på ett korrekt sätt. Detta upplevdes ej främja någon lust för lärande utan kvantitet premierades i stället för kvalitet och lärande. Det motiverades även för att arbeta utan lärobok då det gav möjlighet att differentiera för att nå alla elever och planera undervisningen efter kursplanen i matematiks innehåll.

  • 9.
    Alfredsson, Elin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nej, här bestämmer vi tillsammans!!: Maktpositioner i förskolan2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Makt är något som sker överallt, t.ex. i leken, i arbetslaget, mellan barn och vuxna och det kan ske mellan vilka personer som helst. Att vara i en grupp kan vara en utmaning för både barn och vuxna då alla har olika viljor och meningar. För barn kan detta vara extra svårt då de har lite kunskap om vad makt är. Makt är alltså något man kan se i barngrupper och detta behöver uppmärksammas betydligt mer. Om alla skulle bli mer medvetna om makten som sker mellan barn och barn samt barn och vuxna skulle man kunnat arbeta med det på ett annat sätt. Om arbetet kring makt hade utmanats så skulle barn känna att förskolan är en säkrare miljö.

    Syfte: Syftet med denna studie är att synliggöra makten som uttrycks i barngruppen. Jag intresserar mig även för de olika formerna av makt som kan framkomma i olika leksituationer.

    Metod: Jag har valt att genomföra denna studie genom kvalitativ metod där jag har observerat samspelet mellan barn i olika gruppkonstellationer i stora barngruppen och små grupper. Jag valde att observera två timmar om dagen i fem dagar för att få syn på olika grupper och konstellationer då alla 20 barn inte är på förskolan samtidigt, och om de då skilde sig beroende på hur gruppen såg ut.

    Resultat: Resultatet visar att makt pågår hela tiden oberoende av gruppens storlek. Barn hittar olika sätt att utöva makt på, verbalt och icke verbala handlingar. Man kunde även se att personalen utan att själva reflekterar över det, har makt över barnen. Oftast syntes det om barnen inte lyssnade.

  • 10.
    Algers, Anne
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics. Swedish University of Agricultural Sciences. Skara, Sweden.
    Lindström, Berner
    University of Gothenburg Gothenburg Sweden.
    Svensson, Lars
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Work-based learning through negotiated projects: Exploring learning at the boundary2016In: Higher Education, Skills and Work-based Learning, ISSN 2042-3896, E-ISSN 2042-390X, Vol. 6, no 1, p. 2-19Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose

    More collaborative and open learning models are suggested as part of the paradigm shift in the way knowledge is produced, distributed and used. This paper aims to explore a work-based learning model, based on systemic negotiations between actors from the three parties: The academy, the industry and the students. The purpose is to investigate how teachers, supervisors and students value negotiated work-based learning as a boundary activity and to enhance the understanding of the learning potential at the boundary.

    Design/methodology/approach

    Activity theory is used as a lens to analyse the results from a survey to the three stakeholder groups and interviews of students. The four learning mechanisms are used to explore learning at the boundary between the two activity systems.

    Findings

    Diversity and mobility in education and work addressed by the notion of boundary crossing are associated with both challenges and a learning potential. There is a constant dynamic between structure and agency, where structure, the negotiated model, influence the individual agency. When gradually removing scaffolding students can as boundary crossers engage behaviourally, emotionally, and cognitively and have agency to handle contradictions at a local level. However, they did not seem to prioritize both systems equally but instead they were gradually socialised into the activity system of the industry.

    Originality/value

    When work-based learning is framed by a negotiated partnership it can manage and customize inherent conflicts of interest and enhance individual learning opportunities at the boundary and can be conceptualized as an open learning practice.

  • 11.
    Algotsson Wiklund, Åza
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Strinne, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Nio pedagogers uppfattningar av samlingen som fenomen2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Att barn lär sig i samspel med andra barn är något som ett flertal teoretiker påtalat i sina studier i flera år. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de tränar sig på att samarbeta samt att lära sig förstå andras behov och önskemål. I en samling lär sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) även att träna den språkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sånger och lekar. Vårt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vår undersökning. Detta har gett oss en djupare förståelse för vårt empiriska material när vi bearbetat vår analys och resultat.

    Syfte

    Syftet med vår undersökning är att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.

    Metod

    Vårt empiriska material består av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare på tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i Västra Götaland.

    Resultat

    Vi har utifrån våra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier. Dessa kom att bli

    miljö och organisation, pedagogens uppfattningar av samlingen som begrepp, samling som lärsituation och barnens involvering i planering och genomförande av samlingen. Det framgår i studien att de intervjuade pedagogerna var överens om att samlingen har förändrats över tid. Från att ha varit en så kallad "traditionell" planerad samling, till att de nu "fångar lärandet i stunden".

    Genom vår analys och sammanfattning kunde vi urskilja ett mönster där det framgick att ett flertal pedagoger hade en uppfattning av att de var styrda av bland annat läroplanen, men att de ändå kände en frihet till att planera sina samlingar som de önskade. En annan uppfattning som framkom från några av pedagogerna var att samlingarna på förskolan sågs som en förberedande inskolning till skolverksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Allerstrand, Linda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Ökad motivation i grundskolan med salutogent förhållningssätt: En systematisk litteraturstudie om motivationsfrämjande faktorer utifrån elevernas behov2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There are many challenges for a teacher to motivate students as there are large variations in a class in terms of students' motivation. Previous research shows that students' motivation for school work decreases over the years and the connection between students' motivation and school results is clear and that lack of motivation has a major impact on learning. Given that school is an important area of society and has a central role to play in children and young people's knowledge development, the purpose of this literature study was to investigate how students' motivation can be explained, which methods are successful and what the teacher can do to motivate the students. To fulfill the purpose, a systematic literature review was conducted. The study was based on twelve international scientific articles, eleven quantitative and one qualitative, which were analyzed using the content analysis method. The result resulted in three themes, Students' motivation in school, Motivational support leadership and Motivational support strategies and methods. The first theme, students' motivation in school, illustrates important inherent aspects the student needs to feel in order to be motivated. The second theme, motivational leadership, highlights the abilities of the teacher that are perceived as motivational. The third theme, motivational support strategies and methods, exemplifies which methods and strategies have proven successful in increasing students' motivation. The study's conclusions are that motivation is somewhat complex and includes both internal and external factors and that there are many factors that can affect students' motivation, but also that when students face adversity, it is important to develop constructive action strategies to face adversity and move forward and not give up. Finally, the study showed an important conclusion, it became clear that the relationship with teachers can affect students' motivation in school over time and proximity should be seen as a basic need that all students need. 

  • 13.
    Alsousou, Alaa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Kassem, Rasha
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Digitaliseringens roll i engelskundervisningen2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien visar att digitalisering genomsyrar undervisningen i engelska och kan främja lärande av engelska på grundskolenivå. Den handlar om värdet av digitalisering, hur läraren undervisar med hjälp digitala verktyg och om vikten av att läraren utvecklar sina kompetenser på ett kontinuerligt sätt som passar både utvecklingen i klassrummet och samhället.

    Utifrån LGR11är digitalisering ett sätt att ge lika möjligheter till lärande för alla elever. Eleverna är framtida medborgare i samhället och skolan har ett uppdrag att förbereda dem för att leva och arbeta i samhället. Enligt ämnesplanen för engelska ska alla elever utveckla sina produktiva och receptiva förmågor för att kunna interagera med andra (Skolverket, 2018).

    Studien syftar till att förtydliga engelsklärares arbete med att utveckla sina färdigheter i undervisning med hjälp av digital teknik. Teknikens inverkan på elevernas undervisning i engelska i Sverige belyses. Fokus ligger dock på lärarna, inte eleverna. Studien undersöker hur några högstadielärare i engelska ser på digitaliseringen i engelskundervisningen idag och visar vilka möjligheter digitala hjälpmedel kan erbjuda läraren för att förstärka elevernas förmågor.

    Metoden baseras på semistrukturerade intervjuer med tio engelsklärare på högstadiet i både fristående och kommunala grundskolor. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Materialet analyserades sedan genom att återkommande formuleringar färgkodades och teman skapades.

    Resultaten visar att lärarna i studien anser att digitaliseringen av engelskundervisningen är nödvändig och att varje lärare kan utnyttja den för att förstärka elevernas lärande på ett sätt som skapar motivation och framgång hos eleverna. Det krävs dock att läraren använder digitala verktyg på ett varierat och pedagogiskt klokt sätt.

  • 14.
    Alvarado, Linnea
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Karlsson, Elina
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Högläsning i förskolan - Utifrån förskollärares resonemang. ”Vi har böcker, vi har tid och vi har barnen så vi ska bara göra det”: En kvalitativ intervjustudie med förskollärare om högläsning i förskolan2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt senaste rapporten från PIRLS fortsätter skriv- och läsförståelse hos barn i årskurs 4 att minska, vilket enligt Skolverket är oroväckande. Förskolan är en betydelsefullarena där barn skapar en tidig nyfikenhet till läsningen, och där barnens intresse för att läsa på egen hand skapar en god grund för att vända den negativa trenden senare i grundskolan. Att skapa en lustfylld lässituation blir därmed viktigt. Den tidiga språkutvecklingen är viktig i barns liv, och är grundläggande för att de ska bli demokratiska medborgare. Därför är det viktigt att förskolan introducerar tidiga erfarenheter av högläsning med syfte att främja barns språkutveckling.

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka resonemang som förskollärare framhåller i arbetet med högläsning, tillsammans med och för förskolebarn i åldrarna 1-5 år.

    Metod: Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie som grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv. Intervjustudien bestod av semistrukturerade frågor med nio verksamma förskollärare i Västsverige.

    Resultat: Resultatet visar att förskolorna arbetar med högläsning på olika sätt beroende på vilka resurser de har tillgång till, så som utbildad personal, tillgång till litteratur samt vad arbetslagen har för resonemang kring högläsningens betydelse. Resultat visar även att förskollärare uppfattar högläsning som ett viktigt tillfälle för att främja och öka barns språk-, läs- och skrivkunskaper. Däremot framgår det att förskollärare uttrycker begränsningar vad gäller att organisera en högläsning på ett för dem optimalt sätt utifrån läroplanens uppdrag.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Alwan, Noor
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Signalord i matematiska textuppgifter: en kvalitativ studie om hur andraspråkselever i årskurs tre arbetar med matematiska textuppgifter2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: flera undersökningar visar att andraspråkselever får svårigheter i arbetet med textuppgifter matematik. Dessa svårigheter kan bero på att elever kopplar samman signalord till ett visst räknesätt, utan att förstå och lösa textuppgiften i sin kontext. Detta kan medverka att elever kommer till fel lösning på uppgifterna. Därför kan läsnings- och lösningsstrategi hjälpa eleverna att läsa och lösa matematiska textuppgifter. Syfte: Studiens syfte var att ta reda på hur andraspråkselever i årskurs tre tolkade och löste textuppgifter inom addition och subtraktion. Textuppgifterna innehöll signalord som kunde kopplas till ett visst räknesätt, såsom ”äldre” skulle kunna kopplas till addition, medan signalordet ”mindre” kunde kopplas till subtraktion. Signalorden kunde vara missledande om elever skulle koppla samman signalordet till ett räknesätt, istället för att läsa och förstå hela texten inför lösningsprocessen. För att kunna tydliggöra elevers tillvägagångssätt vid arbete med textuppgifter, har några teoretiska modeller använts som analytiska redskap för att tolka hur elever arbetar med textuppgifter i matematik.  Metod: Studien genomfördes genom gruppintervjuer samt observationer av elevers arbete med åtta textuppgifter i matematik. I studien deltog 15 elever från tre olika skolor i västra Götalands län. Resultatet utifrån observationer och gruppintervjuer visade att majoriteten av eleverna kopplade samman signalord till ett visst räknesätt i arbetet med textuppgifter. Resultat: Resultatet verifierade i likhet med tidigare forskning och teoretiska modeller elevers tendens att fokusera på signalord och matematiska symbolspråk, även om de teoretiska modellerna Problem Model Approach och Direct Translation Approach som ingick i studien i huvudsak var inriktade mot äldre förstaspråkselever. I resultatet framgick det även att eleverna inte visade tydlig användning av läsning- och lösningsstrategier vid arbetet med textuppgifterna. Samband till strategimodell LURBRA som ingick i studien var därför svagt.   

  • 16.
    Andersson, Amanda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Gandane, Gloria
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Förskollärares arbete med barns läs- och skrivlärande i förskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Förskolans uppdrag i att utveckla barns läs och skrivkunnighet betraktas som betydelsefullt eftersom det är avgörande i dagens samhälle att lära sig läsa och skriva för att kunna bli en aktiv deltagande samhällsmedborgare. Det är förskolans uppdrag att forma barn till detta och lägga grund för en livslång lust att lära. Förskolans läroplan avser flera mål som det breda område litteracitet utgör. Därav är det viktigt att förskollärare arbetar med barns litteracitet och deras läs- och skrivlärande i förskolan. 

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med barns läs- och skrivlärande, både planerat och spontant, samt undersöka hur miljön är utformad för att stimulera barns läs- och skrivutveckling i förskolan.

    Metod: Det är en kvalitativ studie som grundar sig i det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer och fotografiska-observationer av den fysiska miljön med sammanlagt åtta förskollärare från 3 förskolor från 2 olika kommuner i Väst Sverige.

    Resultat: I resultatet framgår det att förskollärarna utför varierande arbetssätt för barns läs- och skrivlärande. Förskollärarna beskriver att de utför ett planerat språkutvecklande arbetssätt med fokus på fonologisk medvetenhet, språklig förståelse och medvetenhet, eftersom språket anses vara det första steget för barn att lära sig läsa och skriva. Ett tematiskt arbetssätt framkommer också att förskollärarna utför där syftet är att fånga barnens intresse och väcka deras intresse. Det framkommer också att förskollärarna utför ett spontant utforskande arbetssätt där syftet är att uppmuntra barn till att utforska läs- och skriftspråket i spontana läs- och skrivhandlingar. Både planerat och spontant arbetssätt med högläsning och boksamtal framkommer också att förskollärarna använder sig av för att ge barn möjligheter till både spontana och planerade meningsskapande aktiviteter. De varierande arbetssätten synliggörs i miljöorganisationen som förskollärarna utfört. De framkallar barns uppmärksamhet och intresse för läs- och skriftspråket, erbjuder barn innehåll och material och uppmuntrar barns litteracitet kultur genom deras miljöorganisation. 

  • 17.
    Andersson, Annika
    et al.
    University West, Department of Nursing, Health and Culture, Divison for Health, Culture and Educational Sciences.
    Carlström, Eric D.
    University West, Department of Nursing, Health and Culture. Sahlgrenska Academy at University of Gothenburg.
    Åhgren, Bengt
    Nordic School of Public Health, Göteborg, Sweden.
    Berlin, Johan
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Managing boundaries at the accident scene: a qualitative study of collaboration exercises2014In: International Journal of Emergency Services, ISSN 2047-0894, E-ISSN 2047-0908, Vol. 3, no 1, p. 77-94Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Purpose The purpose of this study is to identify what is practiced during collaboration exercises and possible facilitators for inter-organisational collaboration.

    Design/methodology/approach Interviews with 23 participants from four exercises in Sweden were carried out during autumn 2011. Interview data were subjected to qualitative content analysis.

    Findings Findings indicate that the exercises tend to focus on intra-organisational routines and skills, rather than developing collaboration capacities. What the participants practiced depended on roles and order of arrival at the exercise. Exercises contributed to practicing leadership roles, which was considered essential since crises are unpredictable and require inter-organisational decision-making.

    Originality/value The results of this study indicate that the ability to identify boundary objects, such as injured/patients, was found to be important in order for collaboration to occur. Furthermore, lessons learned from exercises could benefit from inter-organisational evaluation. By introducing and reinforcing certain elements and distinct aims of the exercise, the proactive function of collaboration exercises can be clarified.

  • 18.
    Andersson, Elisabeth
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Floberg, Camilla
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    ”Vi hör vad ni säger och vi ska se vad vi kan göra av det”: Barns inflytande i samlingen2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Samlingen härstammar från Friedrich Fröbel och dess pedagogik, vilket är en förekommande aktivitet i förskolan. Förr stod samlingen för en social samhörighet och en gemenskap för barnen. Samlingen anses vara en stark tradition inom förskolan, men dess vikt har pendlat mellan att ses som viktig och oviktig för barnen genom åren. Samlingarna ansågs vara ritualiserade där den vanligtvis hölls på samma tid och plats, samt då en del av innehållet var återkommande såsom till exempel en närvarokontroll av barnen (Rubinstein Reich, 1996).

    Syfte:

    Vårt syfte med studien är att synliggöra om pedagoger tillåter barns inflytande under samlingen. Vi kommer att analysera syftet utifrån två frågeställningar vilka är hur pedagoger ser på barns inflytande under samlingen och hur pedagoger möjliggör för barns inflytande under samlingen. Vi kommer även att koppla utifrån det kompetenta barnet och makt vilket är våra teoretiska utgångspunkter.

    Metod:

    Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat åtta stycken förskollärare. Vi använde oss av diktafon för att försäkra oss om att inte gå miste om viktig information. När vi bearbetade den insamlade datan tog vi inspiration av fenomenografin.

    Resultat:

    Vi finner att pedagogerna är medvetna kring barns inflytande under samlingarna och de tillåter detta till en viss del, dock har pedagogerna makten att bestämma hur och när de ska möjliggöra för barnens inflytande. Studien visar att barnen verkar få mer inflytande än vad vi först trodde. Pedagogerna anser det viktigt att barnens intressen tas tillvara och att de ska få ett talutrymme under samlingen. Pedagogerna ser barnen som kompetenta individer vilka ska få en möjlighet att utvecklas.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andersson, Helene
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Jag vill inte bli sedd som den som inte kan, jag vill vara med och göra samma sak som de andra": Elevers upplevelser av organisationen av ämnet svenska som andraspråk2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hur ämnet svenska som andraspråk bör organiseras för att bäst möta elevernas behov är något som diskuterats och studerats i många år. Somliga förespråkar separat undervisning där sva-elever undervisas för sig, och andra en blandad undervisning där svaeleverna läser tillsammans med eleverna som läser svenska. Utifrån detta studeras i denna uppsats elevernas egna upplevelser av olika sätt att organisera undervisningen.

    Syfte: Syftet med studien är att få kunskap om några elevers upplevelser av blandad och separat undervisning i svenska som andraspråk i förhållande till språkutveckling, inkludering och integration.

    Metod: Den metod som använts är kvalitativ intervjustudie med fem elever. Intervjusvaren har analyserats enligt en kvalitativ analysmodell där svaren har tematiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har sedan analyserats utifrån teorier om sociokulturellt lärande och inkludering som gemenskap, samt tidigare forskning om blandad respektive separat undervisning.

    Resultat: Resultatet visar att eleverna upplever blandad undervisning som mer önskvärd än separat. Skälen till detta är dels att eleverna upplever att blandad grupp innebär en mer gynnsam miljö för språkutveckling, då de menar att de lär nya ord och sätt att prata och skriva av eleverna som läser svenska, dels att de anser det viktigt att ingå i gemenskapen i helklass och att inte bli betraktad som annorlunda eller mindre kunnig. Att läsa i blandad grupp upplevs också positivt för att det erbjuder möjligheter att lära eleverna som läser svenska om andra länder och kulturer och för att eleverna upplever att det hjälper dem att komma in i samhället och "bli en av folket". Fördelar med separat undervisning som lyfts fram är att undervisningen bedrivs i mindre grupper och att undervisningen har ett tydligt andraspråksperspektiv.

  • 20.
    Andersson, Ida
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Att skapa inlärning med hjälp av bedömning: Effekterna av lärandebedömning2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Studiens syfte är att studera hur lärare i skolans tidigare år tänker kring formativ bedömning. Jag studerade lärarnas val av bedömningsmetod och arbetssättet kring formativ bedömning eftersom jag finner detta område inom undervisningen intressant. Jag anser att jag inte fått tillräckligt med kunskap om formativ bedömning i min utbildning därför tog jag tillfället att fördjupa mina kunskaper inom området. Hogden & Black (2011) menar att den bedömning vars viktigaste syfte är att stödja och utveckla elevers lärande är formativ bedömning, även kallat bedömning för lärande. Den information som en bedömningsaktivitet ger kan stötta lärandet om den används av såväl lärare som av elever i syfte att anpassa undervisningen och lärandet.

    Syfte:

    Min avsikt är att undersöka vilka kunskaper lärarna i verksamheten har samt om de är medvetna vid valet av metoder och arbetssätt när det gäller bedömning för lärande.

    Metod:

    Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där jag intervjuat åtta verksamma lärare i årskurs 1-6. Som bakgrund till min undersökning gjorde jag en litteraturstudie. Mitt mål var att ta reda på lärarnas tankar och funderingar kring begreppet "bedömning för lärande" samt hur stor medvetenhet lärarna har runt detta begrepp.

    Resultat:

    Studiens resultat visar att de flesta lärare är medvetna om vad begreppet formativ bedömning står för men att de upplever att det är svårt att genomföra i det dagliga arbetet även om de kan se de positiva effekterna av att arbeta med att synliggöra bedömningen för eleverna. Vidare fann jag att det fanns olikheter i vilken utsträckning de intervjuade lärarna använde sig av bedömning för lärande i sin undervisning. Vissa lärare hade en djupare insikt och positiv inställning till denna bedömningsform än andra som har en ytligare bedömning och inte anser sig behöva förändra sitt tänkande kring bedömningssituationen.

  • 21.
    Andersson, Jennifer
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Bano, Shehr
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Högläsning för språkutveckling i förskolan: Förskollärares berättelser om högläsning och språkutveckling2023Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Högläsning är en vanligt förekommande undervisningsform i förskolan och är en del av förskolans uppdrag. Vår studie undersöker hur förskollärare berättar om sitt arbete med högläsningen i praktiken med fokus på barns språkutveckling, vilka metoder de använder och eventuella anpassningar. 

    Syfte: Vi vill i vår studie bidra med kunskap om förskollärares arbetssätt med högläsning för språkutveckling i förskolan, genom att lyssna på deras berättelser.

    Metod: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vår empiri består av semistrukturerade intervjuer. Vi anser att denna metod var givande då det gav oss möjlighet att besvara våra frågeställningar genom att lyssna på förskollärares egna berättelser. Intervjuerna genomfördes individuellt med sju förskollärare inom två kommuner i Västra Götaland. Intervjuerna har spelats in med ljudfil och i efterarbetet har materialet transkriberats och analyserats.

    Resultat: Resultatet visar att förskollärarna använder sig av anpassade metoder baserat på den barngrupp de arbetar med. Den insamlade empirin visar att förskollärarna använder högläsning för språkutveckling, med ett fokus på att utveckla barns ordförråd, meningsuppbyggnader och metakognitivt tänkande

  • 22.
    Andersson, Johan
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Läsande och motiverande arbetssätt: en studie kring elevers läsintresse2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    För att undersöka på vilket sätt lärare kan stimulera elevers läsintresse valde jag att undersöka hur läsintresset ser ut i ett urval av klasser i grundskolans årkurser 4-6, och därtill försöka koppla detta intresse till lärares arbetssätt. En enkätundersökning genomfördes i fem olika klasser från årskurserna 4-6 och därtill genomfördes intervjuer med verksamma lärare i de klasser där enkätundersökningarna ägt rum. Undersökningen visar på att det finns en positiv inställning till läsning bland de elever som deltagit. Därtill framkommer att flickors upplevelse av läsintresse kan tänkas vara mindre styrt av arbetssätt då de oberoende av arbetssätt, uppvisar en jämt fördelad inställning till läsning.

  • 23.
    Andersson, Julia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Toresson, Malin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    En studie om hur lärare i årskurs F-3 arbetar inom det matematiska området mätning2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    I bakgrunden lyft viktiga begrepp. Det kommer även framgå hur vi har arbetat att få fram vilken matematikbok lärarna väljer att arbeta med idag. Bakgrunden kommer även belysa dagens läroplan och hur den kopplas till denna studie.

    Syfte

    Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i de lägre åldrarna väljer att arbeta med området mätning. Syftet är att undersöka hur olika lärare i de lägre åldrarna väljer att arbeta med detta område då mätning är något som eleverna behöver ha kunskap om livet ut.

    Metod

    Vår metod utgick från att genomföra intervjuer med lärare som arbetade med matematik i årskurserna F-3. Intervjuerna hade sin utgångspunkt i en semistrukturerad intervju eftersom vi ansåg att denna metod passade bäst in på studien. För att kunna delta i intervjun hade vi som krav att läraren skulle arbeta med någon av de utvalda matematikböckerna. I metoden kommer det att synliggöras hur vi gick till väga med våra transkriberingar och tillvägagångssätt för att få fram resultatet.

    Resultat

    I resultatet synliggörs det hur lärare idag arbetar inom mätning med hjälp av varierande arbetssätt. Vissa lärare arbetar utifrån de fyra stegen från konkret till abstrakt medan andralärare använder sig av matematikboken. Utifrån studien framkommer det att lärare idag arbetar mer varierat och blandar två arbetsmetoder för att uppnå goda resultat.

  • 24.
    Andersson, Mikael
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Tidlund, Stefan
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Towards A Framework For Work Integrated Education2023In: INTED2023 Proceedings / [ed] Luis Gómez Chova, Chelo González Martínez &Joanna Lees, iated Digital Library , 2023, p. 2471-2480Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Work Integrated Learning (WIL) is often considered and used as an umbrella concept for a broad range of activities. The fundamental idea is to integrate theoretical knowledge with work practice and connect education, work and research. At University West, WIL is presented and defined according to three dimensions: as a philosophy, as a pedagogical method and a topic for research. We believe that knowledge, both theoretical and practical, is acquired everywhere and not only in institutions of higher learning. This generous definition of WIL is on one hand permissive and flexible in application but on the other hand creating uncertainty and confusion. In this paper we report from the experiences of undergoing a thorough review process of a B. Sc. -program being evaluated for a WIL-certification. In order to strategically develop the quality of WIL a decision was made to certify all programs. The goal is to assure that all students are given opportunities to face, understand and reflect upon WIL. Our empirical data which is documented in a self-evaluation report of the media and design programs, firmly pointed to a need for a shared vocabulary as well as tools and methods adapted to support the process of WIL-certification.

    For some years the importance of student readiness or employability has been emphasised by society and the labour market. WIL is often considered a key strategy for developing employability capabilities in students by higher education. A typical didactical application is cooperative education, work-based learning or other forms of internship. This demand maintaining and developing partnerships with the surrounding society to provide internships for all students, especially since the concept of WIL is being spread and recognized.

    A possible solution suggested by our self-assessment report and in related work is to explore and develop new or existing activities within a course or curriculum, that promotes WIL to broaden the options. This development has also been advanced by remote learning initiatives, virtual learning technologies, calls for internationalization and a recent pandemic situation.

    At an early stage in our certification process, an inventory of activities considered promoting WIL was established by all teachers. The purpose of the inventory was primarily to identify courses that included WIL but also function as a trigger for conversations on WIL. We found an array of methods and approaches utilized by teachers in our programs. These activities could be defined as work integrated education (WIE) and hence an important part of our WIL-profile. These findings raised practical questions – How do we define and phrase a vocabulary for communicating WIL-activities and directions for further development? How can we operationalize and describe progress with respect to WIL/WIE? Is there a framework, model or typology that we could utilize?

    The proposed typology presented in this paper is based on a previous suggestion; “A typology of WIL”. Key takeaways are an updated typology for identifying, applying and utilizing pedagogical ideas that serve to promote WIL. The typology has been revised and rearranged to meet and cope with all new activities being developed in the WIL community around the world. An important addition is the work or results created by students as a response to an assignment.

  • 25.
    Andersson, Moa
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Solvang, Johanna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    ”Jag tror kanske inte att den är så fri”: En kvalitativ undersökning om barns fria lek och förskollärares roller i relation till den fria leken.2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den fria leken är viktig och har en central del i verksamheten. Förskollärares aktiva val i att vara deltagande eller passiva under barns fria lek grundar sig i deras förhållningssätt till den fria leken. 

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare resonerar kring begreppet fri lek på förskolan. Samt undersöka vilka olika roller förskollärare beskriver i relation till barns fria leken. 

    Metod: Det är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer. 

    Resultat: Resultatet av studien visar att den fria leken är en viktig och central del men att tolkningen av begreppet fri lek ses annolunda av förskollärarna. Förskollärarnas tolkningar av vilka olika roller som tas under barnens fria lek skiljer sig, det på grund av individernas olika personligheter samt vilken grundsyn de har till den fria leken. 

  • 26.
    Andersson, Sofia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Skolans medborgarskap: En studie om demokrati, lärande och medborgarskap i Lpf94, Lgy11 och LgySär13.2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Gymnasieskolan har varit och är en frivillig skolform. Skolan är politiskt styrd och dess läroplaner är de dokument som genomsyras av den politik och ideologi som de ledande partierna företräder när dessa dokument arbetas fram. Historiskt har det funnits en politisk enighet om läroplanernas utformning, men de senaste läroplanerna som arbetats fram och antagits har tydligare varit präglade av majoritetspartiernas politik och ideologi framför kompromiss och enighet.

    Syfte: Syftet är att undersöka konstruktionen av medborgarskap i Lgy 11 och GySär13, och hur dessa skiljer sig från konstruktionen av den gemensamma läroplanen Lpf 94.

    Metod: Undersökningen är en teoriprövande studie med en mest-lika design som är uppbyggd genom en kvalitativ metod. Denna kvalitativa metod består av en textanalys i form av en kritisk diskursanalys (CDA) Med hjälp av det metodiska verktyget analysschema har de tre läroplanerna Lpf94, Lgy11 och GySär13 analyserats.

    Resultat: Samtliga tre läroplaner konstruerar liberala medborgare och vägen till att elevernaska bli liberala medborgare är konservativ. De största skillnaderna över tid och mellan skolformerna är synen på lärande. I Lpf94 finns en likadan syn på lärande vad gäller samtliga skolformer som tillhörde de "frivilliga skolformerna" där gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ingår. Däremot finns det tydliga skillnader i konstruktionen av medborgaren mellan Lgy11 och GySär13. Gymnasieskolans elever förväntas att nå målen i vilka kunskaper och färdigheter som läroplanen fastställt att eleverna ska kunna, medan det finns en inbyggd pessimism om att gymnasiesärskolans elever inte kommer att kunna uppnå kunskaperna och färdigheterna. Förväntningarna på gymnasiesärskolans elever har alltså sjunkit över tid. 'Livslånga lärandet' är en genomgående del i de tre läroplanerna, men innebörden av det har förändrats från och med Lgy11 och GySär13. I Lpf94 konstrueras möjligheter för eleverna att studera vidare vid högskola, universitet, yrkeshögskola, kommunal vuxenutbildning eller att gå vidare till arbetslivet. I de två nyare läroplanerna, Lgy11 och GySär13 som ersatte Lpf94 finns istället en uppdelning där gymnasieskolans elever i första hand ska gå vidare till studier på universitet eller universitet. Målet för gymnasiesärskolans elever är istället arbetsmarknaden och därmed upphör möjligheterna till fortsatta "offentliga" studier. Istället har ansvaret för det "livslånga lärandet" skrivits över till "folkbildningen" som är det enda alternativet för gymnasiesärskolas elever till fortsatta studier.

  • 27.
    Andersson, Sofia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Kontio, Louise
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Mattekojan: En multimodal textanalys av semiotiska resurser och Montessorifärgkodning2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Idag består läroböcker i lågstadiet främst av multimodala texter. Detta gör att det skapas ett tolkningsutrymme beroende på vilka semiotiska resurser som används. Förutom att läromedlet är multimodalt, används också Montessoripedagogisk färgkodning i materialet. Med detta som utgångspunkt granskar denna undersökning hur detta synliggörs i valda delar i materialet.

    Syfte: Syftet är att synliggöra hur semiotiska resurser och Montessorifärgkodningen används i valda delar i läromedlet.

    Metod: Metoden vi har använt oss av är en kvalitativ multimodal textanalys. Analysmodellen är Björkvalls (2019) analysverktyg av multimodala texter, samt lärarhandledningens beskrivning av läromedlets användande av Montessorifärgkodning.

    Resultat: Resultatet visade att det är ett visst antal semiotiska resurser som används i samtliga kapitel på ett strukturerat sätt. De används både separat och tillsammans. Montessorifärgkodningen framhävs främst på ett sätt som lärarhandledningen presenterar. Däremot framkom det att materialet innehåller färgkodning som inte lärarhandledningen belyser användaren o

  • 28.
    Andersson, Tilda
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Tikkanen, Rebecka
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Yrkesgruppers uppfattningar om innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd: Fenomenografisk analys2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Barn som vistas på förskolan har med sig olika erfarenheter och behov som förskollärare behöver tillgodose. Tidigare forskning påvisar hur definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd är svävande, begreppet ger ett stort tolkningsutrymme för de som verkar inom förskolans kontext. Genom intervjuer undersökte vi hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar begreppet. För att bidra med kunskapen av hur begreppets innebörd påverkar förskolans praktik.

    Syfte

    Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka uppfattningar som finns inom förskolans kontext kring begreppet barn i behov av särskilt stöd. Syftet är också att studera uppfattningar av hur verksamheten berörs av barn som anges ha särskilda behov.

    Metod

    Studien är kvalitativ med semistrukturerade intervjuer där frågorna ger informanterna möjlighet att reflektera och ge sina uppfattningar kring innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd.

    Resultat

    Resultatet visar att generella uppfattningar om innebörden av begreppet barn i behov av särskilt stöd som, avvikande beteenden och där barnen inte uppnår förskolans normer och förväntningar. Dessa beteenden beskrivs som kognitiva störningar, språk och kommunikation, koncentrationssvårigheter och utåtagerande beteenden. Resultatet visar också att stora barngrupper, en upplevelse av brist på tid och resurs samt vilken kunskap och utbildning man har är faktorer som uppfattas påverka arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Förskollärarna uppfattar att de behöver anpassa verksamheten i form av mindre grupper, säranpassningar och med verktyg som TAKK och bildstöd. Vidare visar resultatet dilemman som uppstår i samarbetet med olika instanser, förskollärarna får redskap för att arbeta med dessa barn men inte hur det kan appliceras i verksamheten.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andreasson, Hanna
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Claesson, Olivia
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Skulle du kunna hjälpa mig?: En kvantitativ studie om sambanden mellan femfaktormodellen och kunskapsutbyte2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund. Arbetsgivare ställs inför nya utmaningar då arbetsmarknaden blir alltmer konkurrenskraftig. Ett internt sätt för arbetsgivare att möta den nya arbetsmarknaden är genom kunskapsutbyte. Tidigare forskning har påvisat att verksamheter som underlättar och uppmuntrar till kunskapsdelning på arbetsplatsen, tenderar att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

    Syfte. Studien ämnar att undersöka sambandet mellan respektive personlighetsdrag;öppenhet, samvetsgrannhet, extroversion, välvillighet, neuroticism kontrakunskapsdelning på svenska arbetsplatser.

    Material och metod. Studien gjordes med en kvantitativ metod och datainsamlinggenomfördes med ett enkätformulär bestående av fem respektive avsnitt. För att mäta personlighet användes mätinstrumentet IPIP-30 och ett sammansatt mätinstrument om kunskapsutbyte med högt värde utav Cronbachs alfa. Totalt deltog 174 antal respondenter i studien, 89% kvinnor och 11% män. Datananalyserades med JASP och användes för att ta fram Pearsons korrelationsanalys (r), deskriptiv statistik, reliabilitet korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys.

    Resultat. Det är endast två utav personlighetsdragen som påvisade statistisk signifikans samband öppenhet (r = .18) och samvetsgrannhet (r = .28) medkunskapsutbyte. Neuroticism, extraversion och välvillighet har inget signifikantsamband med kunskapsutbyte

  • 30.
    Areskoug Josefsson, Kristina
    University West, Department of Health Sciences, Section for health promotion and care sciences.
    Meeting The Demands Of PhD Supervision By Changing Supervision Practice: A Supervisor's Reflection On Didactic Change2023In: Journal for New Generation Sciences, ISSN 1684-4998, Vol. 21, no 1, p. 52-61Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article presents a PhD supervisor's reflections on a didactic change in supervision. The change included adding digital collaborative supervision activities to meet expectations, demands, and prerequisites for PhD supervision. Small-scale changes in supervisor didactic practices, such as online monthly group meetings and online retreats, can be useful for the progress of PhD students and for improving the working situation for supervisors. Collaboration is a key feature that ensures shared responsibility, meaningful focus, and better use of both traditional and new supervision meetings and activities. Furthermore, PhD students appear to have positive outcomes regarding social life, academic belonging, academic skills, academic leadership, and academic friendship. The findings from this small, pragmatic quality improvement project provide useful insights for PhD supervision. Reflections on a supervisor's experience from a didactic change with digital, collaborative supervision can provide useful learning relevant to other PhD supervisors, PhD students, and graduate schools.

    Download full text (pdf)
    Artikelns fulltext
  • 31.
    Aronsson, Sara
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Blank, Veronika
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lärares syn på barns skrivutveckling i förskolan2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Språkforskare är idag eniga om att barn så tidigt som möjligt bör möta skriftspråket. Vi vet att det i förskolan ägnas mycket tid åt läsning och språklekar, men det sägs inte så mycket om skrivning. Lärarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krävs för att lära barnen skriva. Skrivning och läsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lärare i förskolan och skolan ser på skrivning i förskolan. Vi menar att det är intressant för lärare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsätt gällande barns skrivutveckling.

    Syfte:

    Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan. Syftet med vår studie är inte att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan att skapa en förståelse.

    Metod:

    Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lärare i förskolan och lärare i skolans tidiga år. Då syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i förskola och skolans tidiga år ser på arbetet med barns skrivutveckling i förskolan ansåg vi att intervjuer var den rätta metoden att använda oss av. Vi intervjuade sex lärare från förskola och sex lärare från skolans tidiga år. Enligt vår uppfattning är en större variation inte intressant för syftet, då vi inte avser att kunna generalisera lärares syn på fenomenet, utan vi avser endast att skapa en förståelse för fenomenet. Vid analysen har vi växlat fritt mellan olika tekniker. Vi började med att läsa igenom vårt material för att se om vi kunde hitta några mönster eller återkommande teman. Vi arbetade med en frågeställning i taget och kategoriserade de svar vi fick under lärarens roll, barnet och aktiviteter.

    Resultat:

    Vi kom fram till att det fanns markanta skillnader i hur lärarna ser på skrivutveckling i förskolan. Lärarna hade skilda åsikter om när man skall börja med skrivning, men de hade tämligen likartad syn på hur man skall arbeta i förskolan, förutom en lärare som anser att skrivningen kommer automatiskt och inte behöver uppmuntras. De största skillnaderna fanns i hur de ser på samverkan mellan förskola och skola gällande barns skrivutveckling.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 32.
    Asplund Carlsson, Maj
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Andreasson, Ingela
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Dovemark, Marianne
    Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
    Bedömnings-, dokumentationspraktiker och pedagogiska identiteter2015In: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, Vol. 2015, no 2, p. 206-233Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    When competition and an increasing level of marketisation characterises school life, the number of evaluations and the level of control has grown out of proportion. Through comparisons, assessments and ranking systems, also called ‘the terrors of performativity’ according to Ball (2003) commercial agents have gained influence over practices of assessment and documentation within the education system. Increased demands on pupils’ and parents’ participation and a belief that written documentation will lead to better results has caused an extensive use of different web based tools like Unikum. With the point of departure in a collected material of more than a hundred Individual Educations Plans (IEP) where commercial web based tools have been used, we make an analysis with Basil Bernstein’s (1996, 2000) concepts Pedagogic Identity, and Instructional and Regulative discourse in relation to expectations and constructions manifest in the plans. The results show that all four identities are expressed in the plans however, with an emphasis on a neo-liberal identity. We discuss the results in relation to the instructional and regulative discourses. The conclusion is that the tools both shape and determine possible identities and possible discourses in the web based interaction between children, parents and teachers.

  • 33.
    Assmo, Per
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Sunnemark, Fredrik
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Karlsson, Erika
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Lundqvist-Westin, Wilma
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Kompetensutveckling för kunskapsförsörjning inom skolan: En fallstudie i Uddevalla och Sotenäs kommuner2020Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Augustsson, Dennis
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Expansive design for teachers: An activity theoretical approach to design and work integrated learning2020Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis explores how Participatory Design (PD) and Cultural Historical Activity Theory (CHAT) can be combined and used as a theoretical framework and methodology in a professional development activity for teachers. A shift in the way we view teachers, from implementors to designers who actively construct, invent, and develop the practice of schooling also calls for changes in teacher education and professional development activities. The study presented here explores teachers' work and learning during a professional development activity conducted as a participatory design project between two K-12 schools in Sweden and the USA, using media production to create an international collaboration on Ocean Literacy. The work draws on central notions and practices based on the Scandinavian School of Participatory Design and the Change Laboratory methodology (CL) based on the theoretical framework of expansive learning. The thesis is comprised of three articles answering research questions about what challenges and strategies develop in a design process as a situated professional development approach and how we can understand learning as part of and expanding beyond a design process using activity theoretical tools.The first article presents a description of challenges and strategies developed by teachers in the first iteration of the design process and the results of using an activity theoretical model for collaborative analysis of the process. The second article analyses a CL intervention in the second iteration of the design process, adopted after the results of the first iteration. The analytical focus here was placed on empirical manifestations of the epistemological principles of the theoretical framework of expansive learning. The third article explores the occurrences and cyclicity of the learning actions postulated by the theoretical framework in the same intervention through a detailed analysis of the participants' discourse in the process. The thesis comes to a conclusion with a tentative formulation of design principles based on findings from the studies.

    The results point to how innovative educational design can have consequences for teachers' work with conflicting needs, tensions, and contradictions at the systemic level of the activity. PD processes in educational settings require toolsand concepts to capture this complexity and create sustainable solutions. In this study, activity theoretical models served as a collaborative tool for teachers to analyse and change their practice and to describe and explain work integrated learning in the design process. The work highlighted the need for teachers' expertise in design as well as the important role of media literacy in the use of new technology. Their active and practical engagement in the materials, basedupon the tradition of PD, must be understood as an important part of the development of agency and volition, and findings suggest that the combination of PD and CL methodologies can serve as a vehicle for expansive learning and new innovative learning designs in educational settings. This approach was conceptualized as expansive design.

    Download full text (pdf)
    fulltext
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Axell, Annie
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Grennborg, Mathilda
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Vad är grejen med maten?: En etnografisk studie om förskolan med måltiden i fokus2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Måltiden har alltid funnits och sett olika ut och i förskolan är måltiden en återkommande aktivitet. Många barn äter flera mål om dagen på förskolan, måltiden kan vara en plats för omsorg, lärande och social interaktion. Syftet med vår studie är att undersöka på vilket sätt och i vilket syfte måltiden används av pedagoger i förskolan. För att möjliggöra detta har vi använt en etnografisk metod där vi har observerat och samtalat med pedagoger samt studerat miljön på en förskoleavdelning i Västra Götalands kommun. I vår analys har vi utgått från det sociokulturella perspektivet och använt specifika analysbegrepp, vilka är scaffolding, artefakter, mediering och appropriering. Resultatet i studien visar att måltiden innehåller många olika arenor. Vi har sett att måltiden är rutiniserad och innehåller regler och rutiner som pedagogerna har bestämt vilka barnen behöver anpassa sig efter. Måltiden kan även ses som en arena ur ett pedagogiskt perspektiv där både lärande om olika ämnen ingår så som matematik och hållbar utveckling, men också lärande om och med sinnena och smakupplevelser.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Axenfalk, Julia
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Härnström, Tuva
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    Barns tidiga läs- och skrivlärande i förskolan2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare hade förskolan pedagogiska riktlinjer att förhålla sig till, men i de riktlinjerna fanns det inget konkret om vad i ett barns lärande man ska arbeta med och utveckla. Barns talspråksutveckling har alltid uppmärksammats till skillnad från barns skriftspråk. År 1980 angavs skriftspråket för första gången som en del av förskolans uppdrag. Skriftspråket fick en mer framträdande roll eftersom det visade sig att barns läs- och skrivutveckling börjar i en tidig ålder och att det finns stora fördelar i att stimulera barnens läs- och skriftspråk. Den allra första läroplanen för förskolan kom 1998 och förskolan blev även detta år en egen skolform. Den aktuella läroplanen reviderades 2018 och trädde i kraft från och med 1 juni 2019.

    Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur förskolans uppdrag med läs- och skrivlärande genomförs ur förskollärares perspektiv. 

    Metod: Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer samt miljöobservationer i form av bilddokumentation för att få svar på våra frågeställningar. 

    Resultat: I resultatet framgår det hur förskollärare beskriver sitt uppdrag med läs- och skrivlärande och hur detta genomförs på några förskolor. Förskollärare beskriver vad barns tidiga läs- och skrivlärande innebär för dem, och vilka strategier de använder för att skapa en stimulerande miljö för barns tidiga läs- och skrivutveckling. Strategier som att konkretisera språkets beståndsdelar är en av flera gemensamheter de intervjuade har med varandra. I resultatet framkommer det att förskollärare arbetar med det verbala språket, bilder, symboler, bokstäver och text. Ett annat genomgående tema är kollegialt lärande där förskollärarna beskriver hur de som arbetslag använder sig av bland annat tematiskt arbete för att ta vara på barns intressen och på så vis väcka ett intresse hos barnen. Studien visar även att de genom det kollegiala lärandet lär sig av sina kollegor för att utveckla sin egen kompetens inom barns läs- och skrivlärande. Samtliga förskollärare nämner att de arbetar med högläsning och en del nämner att de använder sig av boksamtal under tiden de högläser för barnen för att skapa ett språkutvecklande samtal och utveckla intresset för att läsa.

  • 37.
    Baker, Dean
    et al.
    Örebro Universitet, Örebro.
    Quennerstedt, Mikael
    Örebro universitet,Örebro.
    Johansson, Anna
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy.
    Korp, Peter
    Göteborgs universitet, Göteborg.
    Physical Education Teachers and Competing Obesity Discourses: An Examination of Emerging Professional Identities2021In: Journal of teaching in physical education, ISSN 0273-5024, E-ISSN 1543-2769, Vol. 40, no 4, p. 642-651Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Aim: To provide insight into how physical education teachers use discursive resources related to obesity to create particular professional identities. Method: Data come from focus group and individual interviews with physical education teachers in Sweden. Discourse theory on teacher identities frame the analysis of the empirical material. Results: Data suggest that teachers in Sweden make use of six distinct but related discursive contributions to produce three professional identities: the caring practitioner, an identity concerned with ensuring all pupils irrespective of size participate in physical education; the activity luminary, an identity that focuses on inspiring pupils toward activity across the lifespan, and; the body rationalist, an identity concerned with challenging unrealistic media discourses and reassuring pupils that they have “normal” bodies. Discussion: The identities appear more inclusive, sensitive, and critical than current physical education literature on obesity suggests, however they also contain elements that are fundamentally unsympathetic to overweight individuals.

  • 38.
    Barimani, Mia
    et al.
    Department of Women's and Children's Health, Division of Reproductive Health, Karolinska Institutet, Re tsius väg 13 A, SE:17177 Stockholm, Sweden.
    Forslund Frykedal, Karin
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages. Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Rosander, M.
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University, Sweden.
    Berlin, A,
    Division of Nursing, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society (NVS), Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden.
    Childbirth and parenting preparation in antenatal classes2018In: Midwifery, ISSN 0266-6138, E-ISSN 1532-3099, Vol. 57, p. 1-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Objectives: to describe topics (1) presented by midwives' during antenatal classes and the amount of time spent on these topics and (2) raised and discussed by first-time parents and the amount of time spent on these topics. Design: qualitative; data were gathered using video or tape recordings and analysed using a three-pronged content analysis approach, i.e., conventional, summative, and directed analyses. Setting and participants: 3 antenatal courses in 2 antenatal units in a large Swedish city; 3 midwives; and 34 course participants. Findings: class content focused on childbirth preparation (67% of the entire antenatal course) and on parenting preparation (33%). Childbirth preparation facilitated parents' understanding of the childbirth process, birthing milieu, the partner's role, what could go wrong during delivery, and pain relief advantages and disadvantages. Parenting preparation enabled parents to (i) plan for those first moments with the newborn; (ii) care for/physically handle the infant; (iii) manage breastfeeding; (iv) manage the period at home immediately after childbirth; and (v) maintain their relationship. During the classes, parents expressed concerns about what could happened to newborns. Parents' questions to midwives and discussion topics among parents were evenly distributed between childbirth preparation (52%) and parenting preparation (48%). Key conclusions: childbirth preparation and pain relief consumed 67% of course time. Parents particularly reflected on child issues, relationship, sex, and anxiety. Female and male participants actively listened to the midwives, appeared receptive to complex issues, and needed more time to ask questions. Parents appreciated the classes yet needed to more information for managing various post-childbirth situations. Implications for practice: while midwifery services vary among hospitals, regions, and countries, midwives might equalise content focus, offer classes in the second trimester, provide more time for parents to talk to each other, allow time in the course plan for parents to bring up new topics, and investigate: (i) ways in which antenatal course development and planning can improve; (ii) measures for evaluating courses; (iii) facilitator training; and (iv) parent satisfaction surveys.

  • 39.
    Barkman, Linnéa
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Dokumentationen tror jag att lärarna tröttnar på": En kvalitativ studie om hur rektorer i kommunala F-6-skolor anser att lärarnas profession påverkats till följd av ökad dokumentation2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I såväl samhällsdebatter som ute i den rådande skolverksamheten sker mycket diskussioner kring kraven på dokumentation samt om lärare och rektorer har mer av en administrativ roll än en pedagogisk. Svaren som ges ute i skolorna är ofta att lärarna och rektorerna dokumenterar om exempelvis Skolinspektionen skulle vilja få svar på hur verksamheten bedrivs och hur rektor och lärare hanterar vissa ärenden som exempelvis kränkningar. I den tidigare forskningen framkommer det att inträdandet av marknadsmodellen och NPM som styr logik i den svenska skolan ökade dokumentationen som rektorer och lärare skulle föra då staten var tvungen att ha ett sätt som kontrollerade verksamheterna. Då staten efterfrågar specifik dokumentation, exempelvis åtgärdsprogram och åtgärder mot kränkande behandling, blir det per automatik dessa som blir de mest centrala och betydelsefulla i verksamheten eftersom mycket tid ifrån rektorer och lärares tjänster läggs på att dokumentera det staten begär. I den tidigare forskningen framkommer det att den ökade dokumentationen har lett till att lärarna förlorat sin autonomi. Däremot finns det ingen undersökning kring hur rektorerna anser att lärarens profession har påverkats till följd av den ökade dokumentationen. Den rådande samhällsdebatten i såväl tv-soffor som ute i verksamheten gjorde detta till ett självklart val att undersöka då det är ett högst aktuellt ämne som diskuteras näst intill dagligen.

    Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur rektorer på F-6-skolor inom den kommunala verksamheten anser att lärarnas profession påverkas till följd av ökad dokumentation. De två frågeställningarna, Hur påverkar Skolinspektionens granskningar rektorernas krav på lärarnas dokumentation? Och För vem eller vilka dokumenterar lärarna enligt rektorerna och vad är det huvudsakliga syftet med den dokumentationen? Kommer att besvaras.

    Metod: För att uppfylla syftet med studien och besvara de två kompletterande frågeställningarna har en kvalitativ metod valts i form av semistrukturella intervjuer.

    Resultat: Resultatet av undersökningen visar att de flesta rektorer har en gemensam bild av hur kravet på dokumentation hos lärarna påverkar lärarna i sin yrkesutövning. De anser att den ökarar betsbelastningen. Däremot anser de flesta av rektorerna att dokumentationskravet som kommer från staten är någonting som lärarna ska klara av i sin yrkesutövning, att dokumentationen tillhör lärarens profession. De intervjuade rektorerna anser att dokumentationen ökat vilket påverkar lärarnas arbetsbelastning negativt eftersom stressen ökar och dokumentationen görs för att "hålla ryggen fri" om verksamheten skulle granskas.

  • 40.
    Basaran, Hülya
    University West, Department of Social and Behavioural Studies.
    "Ett herrans liv": en diskursanalytisk studie om skolavslutning i kyrkan2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns skilda uppfattningar om var skolan skall ha skolavlutning inför sommarlovet. Kyrkan som plats för skolavslutning skapar debatt när anhängare och motståndare vill definiera vad skolavslutning i kyrkan är, bör vara och/eller kan innebära. Olika uppfattningar och tolkningar av skolans styrdokument har mynnat ut i att skolavslutning i kyrkan har diskuterats flitigt i media.  Bakgrunden, eller det så kallade forskningsproblemet uppstår just i oenigheten över skolavslutning i kyrkan. Åsiktsströmningar om skolavslutning i kyrkan öppnar upp för att undersöka vilka diskurser som finns i media. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur skolavslutning i kyrkan konstrueras och vilka diskurser som framträder i artiklar i dagstidningar. Metod: Studien innefattar analys av texter i utvald nyhetsmedia. Kritisk diskursanalys som specifik teori med ansats av socialkonstruktion. Resultat: Resultatet visar att det finns meningsskillnader i frågan där ställningstagandet producerar föreställningar och kategoriseringar av motståndarna. Skolavslutning i kyrkan konstrueras som ett problem som grundar sig i att samhället har blivit mångkulturellt. Sympatisörer till kyrklig skolavslutning konstruerar den som svensk, naturlig, fin och som en tradition och de personer som tillskrivs vilja ha skolavslutning i kyrkan konstrueras homogena, passiva och laglydiga. Skolavslutning i kyrkan framställs som hotad av ”byråkrater” och människor med annan religion. Byråkraterna konstrueras vara odemokratiska när de inte följer majoritetens vilja – att ha skolavslutning i kyrkan.  Byråkrater tillskrivs därtill driva ett projekt som stegvis kommer att urarva svenskheten. Skolavslutningen i kyrkan konstrueras vara hotad. Motståndare menar att skolavslutning exkluderar elever och att kyrkan som plats under tillställningen strider mot lagar. Mot -diskurserna är inte lika synliga som diskurserna som är för skolavslutning i kyrkan. Skolan beskrivs som ”en skola för alla” som inte skall indoktrinera någon religion eller bryta mot lagar. De rådande diskurserna påvisar den kamp som pågår att definiera vad skolavslutning i kyrkan är. Resultatet påvisar vilka som har tolkningsföreträde och hur personer inom diskurserna tillskrivs olika egenskaper och tillhöra andra grupper.

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 41.
    Beckman, Anita
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Lundström, Marita
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Hur tänkte dom vuxna då?: Elevers perspektiv på kolans mellanrumsmiljöer2021Report (Other academic)
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Bellani, Erwina
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Kallin, Susanne
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Resonemangsförmågan i lärarhandledningar?: en innehållsanalys av fyra lärarhandledningar i matematik för årskurs 32016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Matematik är ett skolämne som ofta förknippas med tyst enskilt arbete i en matematikbok trots att läroplanen och den senaste forskningen lyfter fram och betonar social interaktion och kommunikation som ytterst betydelsefull för elevers matematiska utveckling. Tidigare forskning kring läroböcker i matematik har mestadels handlat om elevboken och dess utformning och betydelse. Lärarhandledningar har inte varit lika undersökta även om de är nära knuta till elevboken och att det är genom handledningen som läraren kan få stöd och en bra resurs till lyckad undervisning. Syfte: Syftet med undersökningen är att granska de delar i lärarhandledningar i matematik som behandlar aritmetik för att se vilket stöd lärare ges för att utveckla elevernas resonemangsförmåga. Vi vill också undersöka hur texterna kommunicerar med läraren.Metod: Genom en kvalitativ textanalys av lärarhandledningar ville vi undersöka huruvida texterna var bildande eller instruerande, om det finns skillnader mellan de olika handledningarna och om de motsvarar det som framgår i tidigare forskning. I utformningen av vårt analysverktyg har vi inspirerats av tidigare liknande granskningar. Resultat: I vårt resultat kom vi fram till att de olika lärarhandledningarna ofta har en liknande struktur men att de skiljer sig åt i hur texten kommunicerar med läraren och hur de kan verka som stöd och resurs. Vissa texter är som en instruktion med ett färdigt manus till läraren medan andra texter ger läraren påminnelser på svårigheter som kan uppstå, tips att tänka på samt uppmanar till diskussion. Utifrån vårt resultat anser vi att det är ytterst viktigt att som lärare göra ett medvetet val av lärarhandledning och reflektera över sitt syfte med hur läromedlet används i matematikundervisningen.

  • 43.
    Bengtsson, Nilla
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    Film i svenskämnet: Gymnasielärares synsätt på filmanvändandet i svenskämnet2013Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Bengtsson, Staffan
    et al.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    Svensson, Lars A.
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology. University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Work and Social Pedagogy.
    Närhet och kommunikation på distans: en studie om hur studenter och lärare beskriver och upplever lärcenter/högskolecentrumbaserad utbildning2011Report (Refereed)
    Abstract [en]

    Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.

    The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:

    1) What are the motives for students to choose this kind of education?

    2) What kind of expectations did the students have before they started the program?

    3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?

    4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?

    The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.

    Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises. 

    Download full text (pdf)
    FULLTEXT01
  • 45.
    Bernhard, Irene
    et al.
    University West, Department of Economics and IT, Division of Media Production.
    Grundén, Kerstin
    University West, Department of Economics and Informatics, Divison of Informatics.
    Kompetensstrategier vid införande av kundcenter i kommuner2010In: Lärande i och för det nya arbetslivet / [ed] Lagrosen, Stefan, Lundh-Snis Ulrika, Nehls, Eddy, Lund: Studentlitteratur, 2010, 1, p. 31-46Chapter in book (Other academic)
  • 46.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Gellerstedt, Martin
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Winman, Thomas
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Informatics.
    Work-integrated-learning: So what?: A framework for describing the level of integration between work and learning2017In: ICERI2017 Proceedings, 2017, p. 443-451Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The knowledge society of today is characterized by a continuously ongoing technological development and digitalization that steadily calls for new competencies and transforms existing professions. For being able to provide up-to-date competence in a fast-changing labor market there is, perhaps more than ever, a need for extensive cooperation between Universities and surrounding society. A number of different models supporting the civic university has been established, e.g. “entrepreneurial university”, the triple-helix model and the increasingly popular adoption of “work-integrated learning” (WIL). 

    Work-integrated learning offer students authentic learning experiences and create synergy between theory and practice, e.g. by cooperative educational programs, internship, sandwich programs and case based teaching. Beyond the pedagogical benefits with experiential learning, WIL also supports the transfer between higher education and work, i.e. increases readiness, employability and also encourage a more agentic engagement. Furthermore, research results show that WIL-students have career benefits regarding salary in early career and job advancement. Even though, WIL and similar strategies for combining theory and practice seems to have promising pedagogical and career advantages, the theoretical underpinning is still underdeveloped. For instance, the methodology for how learning is promoted and which role external partners could play is vague. 

    At University West with more than 25 years’ experience of WIL a holistic approach to WIL have been adopted and WIL permeates all the Universities activities: education, research and extensive collaboration with the surrounding society. Over the years our efforts have been formalized and a taxonomy for will-activities have been developed. In sum, we know that WIL have promising potential, and we know what to do. But, in a recently performed study at this University, based on focus groups interviews and consolidation of our experiences we identified that even if the question “what?” is responded to, there is an important sub-question to be addressed, namely: “so what?”. When adopting different WIL activities, both small and large scale activities, e.g. a guest lecture or an internship, it is reasonable to reflect on whether these activities are used in an optimal way? What kind of impact does the WIL-activity imply? What could be achieved by successful integration between theory and practice? Could it be visualized?

    Inspired by models used for integrating technique in education (RAT, SAMR and TPCK-models), we have developed a framework for the progression of work-integrated learning in education. The framework is in a sense a model for “Wil-value”. This framework could be used on different levels and in different context: in a single course, educational program, in research projects, cooperation with surrounding society, mentorship and on partner workplaces.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Norström, Livia
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Andersson, Mikael
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Flipped And Open Seminars As A Method For Work Integrated Learning2019In: INTED2019 Proceedings / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez, I. Candel Torres (eds), Valencia: The International Academy of Technology, Education and Development, 2019, p. 4458-4466Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Since 2002 University West, Sweden has had a mission from the Swedish government to develop methods for work integrated learning (WIL). WIL is thus a “trademark” of the university and the university is continuously developing teaching models to enhance a synergy between theory and practice with the goal to improve education and students’ lifelong learning. A challenge in such work is a decreasing engagement among students to participate in seminars at campus, especially during periods of internship. In the study underlying this paper we therefore explore a new teaching and learning method that aims to stimulate students to come to campus and to discuss their experiences with peer students and teachers during their internship.The internship and the seminars are organized as a ‘WIL course’ in the fifth semester of the candidate program ‘Digital Media’. As part of the course the students spend four days a week in a workplace where they contribute substantially to the work at the workplace. One day a week they spend at campus to reflect, write and discuss topics related to the work and organization at the workplace e.g. organizational culture, how a work day is organized, how design work is organized, and how the workplace treats its customers. The students and teachers meet once every second week for a seminar where they discuss the above-mentioned themes. The reflections made at the seminars and the conversations are important for the learning goals at the course. However, the teachers experience a moderate interest from the students’ side to participate and the students tend to be ill prepared.To increase the value and learning for the students, a new approach for better structure and engagement has been introduced, where students in beforehand writtenly reflect on questions about their workplace in relation to the theme of the week. They write in open and shared documents so that all students before the seminare can take part of each others reflections and as such come to the seminar with a wider perspective on the particular theme. The seminar is then held at the campus where the themes are discussed and workplaces compared with help of a shared matrix where the students can place their workplace regarding level of structure, formality, creativity etc . As such the seminar has a ‘flipped’ character and the ICT tools for learning used are open and editable over time for all participants.The empirical material is based on 24 hours participant observations, 10 students’ written reflections and the course curricula. The findings show that the flipped and open approach to the seminars has made the students more engaged in reflections about their workplace, not only during the seminar at campus but also during their work at the workplace. The shared document stimulates reflections of differences between workplaces that has not been so clear before, and the matrix has helped the students to take the reflections to a higher level by reflecting over organizational culture and workplace conditions. By comparing each other’s experiences from a spectrum of different aspects/themes they get a more nuanced picture of the skills and competences needed in the workplace, and they get more strengthened in their professional role. The recurrent discussions over time during the course therefore contribute to make the students more experienced than they would had been by only having got the experience from their own workplace.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Perneman, Jan-Erik
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division of Social Pedagogy and Sociology.
    An Intercultural University with Hubs, Nodes and Feeds2011In: EDU Learn 2011 Proceedings, 2011, p. 4755-4758Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Linköping University and University West in Sweden have during the last decades developed intercultural courses together with indigenous groups in the Nordic countries, Latin America and Africa.

    We have recently developed ideas about how the modern web-based tools could give the possibility to create a sustainable and mutual communication . The ideas are based on the use of technologies in the field of Web 2.0 and refer to tools such as blogs and RSS feeds and readers of such feeds.

    Readers can be set so that the transmitted information is displayed in the individual's own language, although it is written in another language. Similar features are also available for direct real-time translation of such blogs or other websites. Many blogs also allow, by special functions, to read and subscribe to the content of other blogs. By creating structures that link the course blogs "inwards" towards a common hub, portal information are made ​​available in such a way that the individual participant or group courses can easily find relevant information from other participants or from the education provider. The use of such hubs also create incentives to study digital communication tools and how these can operate in different educational models with education and lifelong learning in focus.

    Course blogs or group blogs are created on various free sites on the web. Examples include Wordpress.com or Blogger.com. The place does not matter if there's a feed so others can subscribe. If the group wants to link information from other blogs or sites with feedback there is a need for functionality locally on the system. The aforementioned systems have such features.A study group blog provides feedback to the course blog and a group blog can also subscribe to various feeds for different categories of course blogs. The hub shares in the same way information in both directions with one or more course blogs. The hub may also include links to the various systems and also addresses for individual feeds or combined for different course groups or a common language.

    The implementation of a hub according to the above model of intercultural courses also provide experiences that can be used for other courses in which several courses are given to groups that are dispersed geographically and also in time. There is also an opportunity to communicate and provide material from their own or joint "learning environments". It can be seen as experiments with forms of support to the "Personal Learning Environment" and opens for use of the “Open Educational Resources ", especially such as the participants themselves find interesting and want to spread to others.

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bernhardsson, Lennarth
    et al.
    University West, School of Business, Economics and IT, Division of Media and Design.
    Vallo Hult, Helena
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Gellerstedt, Martin
    University West, School of Business, Economics and IT, Divison of Law, Economics, Statistics and Politics.
    Combining pedagogical strategies and ICT support for fostering the digitalized agentic learner2017In: INTED2017 Proceedings, 2017, p. 1433-1441Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    Higher education is facing exceptional challenges due to an increased complexity on the labour market. The work life of today is highly specialized and demands continuous education, i.e. lifelong learning. Higher education must focus on developing competencies for work life, beyond traditional theoretical knowledge [1]. To cater for these demands, higher education must adopt more application-oriented and trans-disciplinary research [2]. Moreover, colleges and universities could more systematically take responsibility for career development and adjust curricula for both traditional and non-traditional students [3]. A crucial question to address is how higher education could foster a student to become a “lifelong learner”? From a pedagogical perspective, it is of course vital to teach a student how to learn [4], aiming at achieving the skill to become a self-directed learner. Interestingly, it is argued that the qualities for being a proactive and agentic learner in higher education are the very same abilities required for effective professional practice [5]. We need to use educational strategies, e.g. work-integrated learning (WiL), as a part of the preparation of becoming an agentic learner, that permit them to successfully negotiate, engage and learn from what they are afforded, for both personal and professional outcomes [6]. Furthermore, we need to adopt important key factors that support fostering agentic learners [7]. 

    In parallel to pedagogical strategies and key factors, Information and Communication Technology (ICT) could play an important role for continuous learning [8-10]. Research shows that over the recent years, social media has been pointed out as a tool, not only for external communication, but also for informal learning within organizations [11-14]. 

    In this paper we wish to suggest a combination where important pedagogical strategies are combined with ICT-support. Moreover, we wish to suggest a strategy for how this combination could be practiced in higher education, making the transfer to work life smoother. 

    We acknowledge that students of today most often have good knowledge of the use of various digital tools such as Facebook, Youtube etc. This is however often constrained to the use of various platforms and tools for entertainment and social contacts. How these tools can be used for learning portfolios, both during their studies and for lifelong learning, is less known and used. We suggest that students during their education choose digital tools based on individual preferences and build a personal learning environment (PLE) [15]. The PLE should include “open tools”, such tools are available outside closed systems within organizations, in order to be useful also after graduation. The student has the possible to develop and re-use knowledge of tools and platforms to work in the new context, working life. However, the use of a PLE will not in itself do the trick. 

    Portfolio is one of many tools to assess learning. When the digital development progressed and applications on the Internet has expanded, the portfolio characteristics can be changed to the e-portfolio [16]. We advocate that both teachers and student need support for developing pedagogical strategies that optimize the use of ICT and aims at fostering agentic learners. We suggest that an e-portfolio may constitute such a joint support. 

    In this paper we will show that an e-portfolio and PLE can support important factors for fostering agentic learners who in an efficient way take advantage of modern ICT. In sum, we suggest an approach for fostering “digitalized agentic learners”. 

    Download full text (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Bjering Gillberg, Emelie
    University West, Department of Social and Behavioural Studies, Division for Educational Science and Languages.
    "Vi lär tillsammans": en intervjustudie av pedagogers resonemang kring det digitaliserade fritidshemmet i åldrarna 6 – 12 år2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning: 2018 infördes krav på användning av digitala verktyg i undervisningen i Sveriges skolor. Med hjälp av intervjuer har jag undersökt hur pedagogerna ser på digitaliseringen och hur de genomför uppdraget i den dagliga verksamheten på fritidshemmet. Studien visar på en positiv inställning från de flesta av pedagogerna, men de uttrycker att det finns en avsaknad av formella utbildningar och kunskaper hos pedagogerna för att hänga med och kunna utmana elevernas redan befintliga kompetens, i den snabbt växande digitala utvecklingen.

    Bakgrund: De nya riktlinjerna i fritidshemmets centrala innehåll i läroplanen uttrycker att digitala verktyg och medier ska användas i undervisningen. Eleverna ska, på fritidshemmet, bland annat lära sig kommunicera säkert i digitala sammanhang, skapa med hjälp av digitala verktyg och få erfarenhet om företeelser genom digitala medier.

    Syfte: Syftet med undersökningen var att få en inblick i hur fritidspedagogerna ser på riktlinjerna om digitala verktyg och medier som lärandeform, på fritidshemmet. Hur pedagogerna konkret arbetar med de nya riktlinjerna i undervisningen, utifrån pedagogernas synvinkel.

    Metod: Min studie är baserad på sex semi-strukturerade intervjuer med verksamma pedagoger, på fritidshem från två olika skolor inom en kommun. Jag använde mig av en intervjuguide med frågor men följde upp med öppna frågor och diskussioner. Intervjuerna är ordagrant transkriberade och tematiserade med utgångspunkt i forskningsfrågorna.

    Resultat: Resultatet av studien visar att alla sex pedagoger anser att det är viktigt att använda digital teknik i skolan, då det gynnar elevernas framtid. De flesta av pedagogerna är eniga om att det ska finns en tanke bakom användandet med ett mål att lära sig något, för att det ska passa in i skolans värld. Samtliga fritidshem i studien har tillgång till iPads. Det är flera pedagoger som nämner att arbetet med digitaliseringen är under utveckling och att det kommer mer resurser inom en snar framtid. Flera av pedagogerna är intresserade av uppdraget och vill kunna mera om ämnet. De vill få mer utbildning, då pedagogerna uttrycker att de själva saknar kompetens inom området, men de lägger mycket tid av sin planering på att lära sig och hitta nya utmaningar till eleverna. Verktygen används mycket till att dokumentera, spela, söka information och bilder, samt som antimobbningsredskap i den dagliga verksamheten. Andra aktiviteter fritidshemmen utför mer sällan eller planerar att utföra är bland annat tillverkning av film och programmering.

1234567 1 - 50 of 508
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf