Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 174
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdallah, Mouna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Skogsberg, Tim
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Elevernas förståelse av likhetstecknet: ”Vad blir?” eller ”Lika mycket som”?2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föreliggande studie är en kartläggning inför ett utvecklingsarbete inom undervisningen för likhetstecknets relationella betydelse. Behovet identifieras utifrån att likhetstecknets betydelse lyfts som en vanlig missuppfattning som hindrar elever att lösa algebraiska ekvationer. För att bättra stödja elevernas algebraiska kunnande finns behov av ett sådant utvecklingsarbete. 

    Syfte: Utifrån syftet att fördjupa vår förståelse i skillnaden mellan likhetstecknets operationella respektive relationella betydelse bland elever på mellanstadiet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar:

    • På vilket sätt förstår eleverna likhetstecknet?

    • Vilka möjliga kritiska aspekter behöver urskiljas för att utveckla elevernas relationella förståelse av likhetstecknet?

    Metod: För att besvara studiens frågeställningar har vi genomfört standardiserade tester med elever på mellanstadiet på två olika skolor. Av de elever som genomfört testerna har uppföljande intervjuer genomförts med ett urval på sju elever med syftet att fördjupa vår förståelse i elevernas uppfattning av likhetstecknets betydelse. Intervjuerna har utgått från en semistrukturerad intervjuguide. 

    Resultat: Sammanställningen av resultatet visar att elevernas förståelse av likhetstecknets betydelse varierar och kan grupperas i operationell, relationell och på god väg mot relationell förståelse av likhetstecknet. Kritiska aspekter som ringas in för att elever ska utveckla den relationella förståelsen är bland annat att det ska vara lika stort värde på vardera sida om likhetstecknet och att räkneoperationerna kan förekomma på båda sidor om likhetstecknet. En majoritet av eleverna som deltagit i denna studie uppvisade en operationell förståelse, vilket problematiseras i denna studie eftersom tidigare forskning som presenteras i vår studie påstår att svårigheter i att lösa algebraiska ekvationer härleds tillbaka till den operationella förståelsen av likhetstecknet. Därför kommer den kartläggning som genomförts i studien användas som ett avstamp för vårt planerade utvecklingsarbete; en Learning study där vi genom varierad undervisning som utgår från kritiska aspekter erbjuder elever goda möjligheter för att utveckla sina kunskaper inom likhetstecknets relationella betydelse. 

  • 2.
    Almqvist Nielsen, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies (from 2013), Karlstad (SWE).
    Prehistoric history in Swedish primary school education: pupils' expression of empathy after visiting a cultural heritage site2023Ingår i: Education 3-13, ISSN 0300-4279, s. 1-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores the concept of historical empathy in the context of field trips for young pupils to a prehistoric heritage site in Sweden. The example discussed is a field trip to Vitlycke, a heritage and rock carving site with an associated reconstructed Bronze Age farm, where pupils had the opportunity to experience prehistory with all their senses.

    The study is based on the idea that historical empathy is a process that involves both cognitive and affective dimensions and that both dimensions are important for progress. The pupils were interviewed after the trip and their responses are related to the concepts of perspective recognition and care. The study shows how the cognitive and affective dimensions were interwoven in the pupils’ reasoning and how the field trip contributed to an emotional and personal connection necessary for the development of historical empathy. This engagement led to a broadening and deepening of the pupils’ cognitive understanding of Bronze Age life and living conditions, while the cognitive understanding of the historical context contributed to a framework in which they could use their imagination. The results also show the importance of giving pupils time to follow up on theirexperiences after visiting a heritage site.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Almqvist Nielsen, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Textbooks And Experimental Archaeology: The Transformation Of Specialist Knowledge About Prehistoryto Educational Knowledge For Primary School Children2022Ingår i: Histroies of Eduvational Technologies: Cultural and Social Dimensions of Pedagogical Objects: Book of Abstract / [ed] Simonetta Polenghi & Anna Debè, Pensa Multimedia; Università Cattolica del Sacro Cuore , 2022, s. 306-307Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ameti, Armena
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Larsson, Mathilda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Problemlösning i läromedel: En innehållsanalys om hur problemlösning framställs i matematikböcker och lärarhandledningar i årskurs 12023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Enligt Skolinspektionen (2009) styr läromedel matematikundervisningen, vilket påverkar elevers möjligheter att utveckla problemlösningsförmågan. I läromedlen utgörs innehållet till 90 procent av proceduruppgifter medan 10 procent blir över till de andra matematiska förmågorna. För att eleverna ska få möjlighet att utveckla sina förmågor är lärarens val samt hantering av läromedlet av betydelse. Det är nämligen inget krav på att läromedlen ska följa läroplanen (Johansson, 2006).

    Syfte: Syftet med denna studie är att granska hur matematiska problemlösningsuppgifter är utformade i matematikböcker med hjälp av en innehållsanalys samt Taflins kriterier för rika matematiska problem. Vi kommer att jämföra Prima Matematik 1B och Favorit Matematik 1B samt deras tillhörande lärarhandledningar.Metod: Vi har utgått från en kvalitativ samt kvantitativ innehållsanalys med hjälp av Taflins kriterier för att ta reda på hur problemlösningsuppgifter framställs i två olika läromedel. Därvid har både elevböcker och lärarhandledningar analyserats.

    Resultat: Vårt resultat visar att problemlösning utgör en liten del av båda matematikböckerna. I arbetet med problemlösningsuppgifter ska eleverna använda några uttrycksformer i form av att rita bilder, skriva aritmetiskt samt använda skriftspråket. De får även möjlighet att utveckla kunskaper om ett fåtal strategier. Lärarna får, beroende på vilken lärarhandledning, olika mycket stöd i arbetet med problemlösning i matematikundervisningen

  • 5.
    Andersson, Frida
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ljung Milton, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Alla barn har rätt till ett språk: En kvalitativ studie om förskolans didaktiska arbete med barns språkutveckling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka vilka didaktiska val pedagoger gör i sitt arbete för att främja språkutvecklingen hos barn inom förskolans pedagogiska verksamhet. Vi vill även genom denna undersökning synliggöra vilka hjälpmedel pedagoger använder sig av i den språkutvecklande undervisningen.

    Studiens data har samlats in genom den kvalitativa metoden semistrukturerad intervju där vi tagit hjälp av tolv informanter som ställt upp och deltagit vid en intervju.

    Studien påvisar att pedagoger har tillgång till flertalet hjälpmedel i den språkutvecklande undervisningen men även att leken, miljön och den dagliga verksamheten bidrar till barns språkutveckling. Detta stärks även genom den tidigare forskning som studien delger.

  • 6.
    Andersson Hval, Ulrika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Aijmer Rydsjö, Celia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Klimatkrisen i klassrummet: Reflektioner kring användning av litteratur i undervisning om hållbar utveckling2021Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, nr 2, s. 27-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study shows how climate fiction can offer pedagogical opportunities for encouraging student agency as well as open up constructive discussions about the future in relation to social change and climate justice. In order to test a practical opportunity for such a productive conversation, and to draw out its didactic implications, Swedish teacher trainee students were asked to participate in a group discussion on how climate fiction may be used in the teaching of sustainability in upper secondary school. Specifically, they were requested to contribute to the framing and organization of the discussion of a work of climate fiction, The Marrow Thieves by Cherie Dimaline, but they were also asked to reflect on social dimensions of teaching about the climate crisis, such as climate psychology, democracy issues, equality and existential questions. Drawing on the students’ discernments in the discussion, the study finds that insights from climate psychology concerning the importance of problem-focused and meaning-focused coping strategies to handle negative emotions such as worry, fear and hopelessness are relevant for literature didactics.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Peter
    et al.
    Gothenburg university.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    Gothenburg university.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Crossing borders by the use of digital tools in classrooms representing different socioeconomic backgrounds2015Ingår i: NERASymposium: “Situating literacies in educational settings”, 4-6 March 2015, Gothenburg, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Andersson, Peter
    et al.
    Gothenburg university.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lyngfelt, Anna
    Gothenburg university.
    The Challenges of Change in Early Literacy Instruction2014Ingår i: SIG Writing: Conference on Writing Research, 2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 9. Andersson, Peter
    et al.
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kommunikationsmönster i digitala instruktionstexter: implikationer för språkutvecklande arbete i yngre åldrar. Skriv! Les! 20152015Ingår i: Nordisk forskerkonferanse om lesing, skriving og literacy. 18-20 maj 2015, Stavanger, 2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Andersson, Rickard
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Interkulturalitet inom arbetsplatsförlagt lärande på gymnasiet2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Resultatet i denna studie visar att det inte bara råder stora yrkesmässiga utmaningar för gymnasieelever som har svenska som andraspråk ute på arbetsplatsförlagt lärande utan även språkliga, då det sällan finns en planering för en språklig utveckling och integrering. Etnocentriska förhållningssätt både inom yrken och etnicitet har ett starkt fäste på arbetsplatserna i denna studie vilket försvårar en eventuell integrering där olikheter ska mötas och förenas. Alternativet för eleverna blir då assimilering vilket innebär att eleverna då överger sitt ursprung och sin kultur.

  • 11.
    Antonsson, Linnéa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Hedröd, Sofie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Att skriva på dator eller för hand: En kvalitativ studie om lärares uppfattning, kunskap och arbetssätt kring användandet av digitala verktyg i den tidiga skrivundervisningen2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund

    Då vi idag lever i ett allt mer digitaliserat samhälle där tekniken ständigt utvecklas är det av vikt att även lärarna innehar goda kunskaper när det kommer till användandet av digitala verktyg. Hur ser det ut när det gäller lärare och deras kunskaper kring just digitala verktyg i skrivundervisningen och hur väljer lärare att implementera detta i sin undervisning 

    Syfte och frågeställningar

    Syftet med denna kvalitativa studie är att på några utvalda skolor få en inblick i lågstadielärares uppfattning, kunskap samt arbetssätt kopplat till digitala lärverktyg i skrivundervisningen. Syftet med studien är inte att kunna generalisera utan att få en syn och uppfattning kring det studerade fenomenet 

    Metod

    Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med 6 lågstadielärare. Genom att använda intervjuer får vi en djupare insikt kring lärares uppfattningar, kunskap och erfarenhet om digitalisering, samt hur de anser att detta påverkar elevernas skrivförmåga. Då vi inte vill generalisera, utan vill få en större förståelse kring lärarnas syn, anser vi att just semistrukturerade kvalitativa intervjuer är den metod som passar bäst. Vi valde att analysera intervjuerna med hjälp av en tematisk analysmetod. I analysarbetet utgick vi från frågeställningarna och fann då 7 teman. 

    Resultat

    Forskning visar att digitaliseringen både gynnar samt kan hämma elevers skrivutveckling. I vår studie framkom att lärarnas digitala kompetens påverkar undervisningen bland annat i vilken utsträckning eleverna får möta digitala verktyg och hur de får arbeta med dem. Eleverna upplevs av lärarna som mer motiverade när de får arbeta med datorn. Lärarna i studien beskriver att datorer kan göra det enklare och skapa fler möjligheter att skapa en tillgänglig lärmiljö som präglas av en differentierad, multimodal och delaktig undervisning. Lärarna i vår studien anser att detta klassrumsklimat är viktigt för att eleverna ska kunna utveckla sin skriftliga förmåga. Slutligen framkom även att det tänkta syftet med lektionen avgör vilket skrivverktyg som ska användas. 

  • 12.
    Aronsson, Mikaela
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Magnusson, Tove
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    “... Och så ber jag till gud att du inte säger ‘In english, please!’”: En studie om elevers vilja att kommunicera muntligt på engelska2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots höga resultat i ämnet engelska upplever vi att eleverna i stor grad undviker att kommunicera muntligt under engelskundervisningen i skolan. Denna studie syftar till att ta reda på orsakerna till detta och undersöka när eleverna väljer att prata engelska och hur de upplever kommunikation i- och utanför skolan. Genom semistrukturerade intervjuer undersökte vi elevernas tankar om vad som påverkar deras vilja att kommunicera på engelska. Resultatet från studien visade att den viktigaste aspekten för att de skulle välja att kommunicera var trygghet. Detta var något som resultaten visade saknas i klassrummet för flera av eleverna som deltagit i studien. Resultaten visade också på en ökad vilja att kommunicera utanför klassrummet, på fritiden, då det var viktigt för eleverna att det som kommunikationen handlar om behöver upplevas som meningsfullt och det uppfylls i större grad i den kommunikation de har på fritiden än i skolan.

  • 13.
    Asplund Carlsson, Maj
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Svenska som demokratiämne och social reproduktion2012Ingår i: Nordisk modersmålsdidaktikk: Forskning, felt og fag / [ed] Sigmund Ongstad, Oslo: Novus Forlag, 2012, s. 203-223Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 14.
    Asplund, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Gustavsson, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Att arbeta med läsförståelsestrategier: En kvalitativ studie för att undersöka lärares arbetssätt2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:I PIRLS 2016 framgick det att elevers läsförmåga ökat sedan regeringens satsning på läsförståelsestrategier i undervisningen, däremot kan vi se att satsningen inte bidragit till att öka elevernas motivation till läsning. 

    Syfte:Undersökningen syftar till att undersöka lärares arbetsmetoder med läsförståelsestrategier samt hur lärarna ser på elevernas motivation kopplat till de valda metoderna. 

    Metod:Denna studie gjordes med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer med fyra utbildade grundskolelärare. 

    Resultat:Resultatet visar att läsförståelsestrategier alltid varit en del av svenskundervisningen även om det inte legat så mycket fokus på det tidigare. De intervjuade lärarna ansåg att läsförståelsestrategierna var en viktig del för att utveckla elevers läsförståelse. Resultatet visar även att mer fokus på teknikträning kan vara fördelaktigt då tekniken är grunden för att kunna utveckla förståelsen. Däremot bör inte arbetet med läsförståelsestrategierna ta all plats då eleverna inte får samma möjlighet att försvinna in i berättelsen. 

  • 15.
    Assmo, Per
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Development of international collaborations in WIL for post-graduate and PhD programmes2019Ingår i: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: University West , 2019, s. 5-5Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This presentation discuss the development a long term collaboration between University West and universities in South Africa. With a focus on developing the field of WIL in research and higher education, University West is developing two main components.Together with University of the Western Cape (UWC) we develop an International Master Programme in Work Integrated Political Studies. The programme will provide a Master degree in work Integrated Learning, and the programme will be implemented through jointly organised teaching and supervision, conducted in a combined campus/on-line mode, and working closely with the civil society in both countries.Furthermore, together with Central University of technology (CUT) we embark on a collaboration on a third party agreement for PhD students from CUT to study and receive a PhD degree in WIL from University West.

  • 16.
    Augustsson, Dennis
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Collaborative Media in Educational Settings: Teaching as a Design Profession2018Ingår i: The International Journal of Design Education, ISSN 2325-128X, Vol. 13, nr 2, s. 1-19Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article reports on a participatory design project conducted with K-12 schools in the US and Sweden to create an international collaboration on Marine Biology using video production as a tool for learning and representation. The aim of the project was to explore teachers' challenges and strategies due to digitalization and new curricular demands through a lens of sociocultural perspectives. Cultural Historical Activity Theory (CHAT) was used to understand and support participating teachers' development as well as the design process. Using the CHAT model as a design tool enabled teachers to grasp a complex learning environment and frame contradictions and tensions in the activity. Challenges in terms of curricular demands and media literacy could be identified and addressed as part of interacting activity systems, and the process enabled expansion of knowledge and ideas for both design and future work practice.

  • 17.
    Berïnson, Lalasoa
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Svensk grammatik i läromedlen: Produktorienterad och sociosemiotisk analys av en lärobok och ett digitalt läromedel i svenska och svenska som andraspråk för åk 7–92023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Som utgångspunkt för lärare och läromedelsförfattare innehåller inte dagens styrdokument tydliga riktlinjer gällande ”grammatik”. Eftersom läromedlen i svenska och svenska som andraspråk (sva) förväntas utformas utifrån kursplanen ska det undersökas hur och vilken grammatik struktureras i läromedel: fortfarande den traditionella grammatiken, den standarden Svenska Akademiens Grammatik (SAG) eller den nyare systemiskfunktionella grammatiken (SFG)?

    Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka grammatikens plats i två typer av läromedel inom ramen för ämnena svenska och sva samt att jämföra läromedlen utifrån hur de presenterar grammatik för att kunna se eventuella nackdelar och fördelar mellan dem vid grammatikundervisning. Följande frågor besvaras: vilket grammatiskt perspektiv har läromedlen? Ur ett multimodalt perspektiv, hur presenteras grammatik i läromedel? Vilka likheter och skillnader finns mellan de valda läromedlens struktur?

    Metod: I studien har en produktorienterad analys av en tryckt lärobok och ett digitalt läromedel utförts för att identifiera grammatisk terminologi ochsemiotiska resurser samt beskriva dess funktioner. Läromedlens grammatikavsnitt har analyserats ur ett sociosemiotiskt-multimodalt perspektiv.

    Resultat: Undersökningen visar likheter mellan de valda läromedlen när det gäller grammatiskt perspektiv: båda använder den traditionella grammatikens och SAG:s begrepp. Det finns dock stora skillnader gällande användning av semiotiska resurser. Den tryckta läroboken har i grammatikavsnitten enbart skriftlig och visuell design medan det digitala läromedlet använder alla fyra designer, dvs. skriftig, visuell, auditiv och rumslig design. Båda två innehåller viktiga delar såsom ordklasser och satslära för att kunna undervisa grammatik trots begränsade innehåll i den tryckta läroboken.

  • 18.
    Boo, Sofia
    et al.
    Linköpings universitet.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Thorsten, Anja
    Linköpings universitet.
    Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet2017Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Borg, Erika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Johansson, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Hur lärare motiverar sina val av matematikundervisningsmetod: En kvalitativ studie om en grupp lärares erfarenheter av olika matematikundervisningsmetoder2022Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Resultat från PISA-undersökningar visar på att svenska elevers kunskaper i matematikämnet har försämrats. Tidigare forskning lyfter fram att lärares didaktiska val i matematikundervisningen påverkar elevers resultat i ämnet. Både tidigare och nuvarande läroplaner samt olika perspektiv inom matematikdidaktik har satt sin prägel på matematikundervisningen i skolan.

    Syfte: Studien ämnar undersöka vilka matematikundervisningsmetoder som en grupp verksamma lärare i årskurs 1–3 använder sig av samt deras erfarenheter av de olika undervisningsmetoderna. Vidare avses studien att synliggöra vilka faktorer som en grupp lärare anser influerar i valet av undervisningsmetod. 

    Metod: Undersökningen har utförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer tillsammans med sex verksamma matematiklärare i årkurs 1–3. Med en fenomenologisk ansats möjliggörs det att undersöka lärares upplevda erfarenheter. Studien utgår därför från ett fenomenologiskt perspektiv med inriktning på matematikdidaktisk forskning. 

    Resultat: Studien belyser den didaktiska frågan hur och synliggör sex matematiklärares erfarenheter av matematikundervisningsmetoderna; TRR-undervisning (Tänka, Resonera och Räkna), traditionell matematikundervisning, digital matematikundervisning och praktisk matematikundervisning. Genom analysarbetet identifierades sju faktorer som en grupp lärare anser påverkar deras didaktiska val. Resultaten synliggör att kunskapsutveckling, elevers fokus och klassrumsklimat är faktorer som lärarna i studien främst tar hänsyn till när de beslutar vilken matematikundervisningsmetod de ska använda sig av.

  • 20.
    Boström, Lena
    et al.
    Department of Education, Mid Sweden University (SWE).
    Elvstrand, Helene
    Department of Behavioural Sciences and Learning, Linköping University (SWE).
    Orwehag, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Didactics in school-age educare centres: An unexplored field but with distinctive views2022Ingår i: Social Sciences & Humanities Open, ISSN 2590-2911, Vol. 6, nr 1, artikel-id 100333Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The background for this study is the lack of well-defined and distinct theories on didactics in school-age educare centres (SAECs). Therefore, in this study, we investigated and compared perceptions among nine professional groups employed in the field. The participants included 390 females and 102 males in Sweden, and their beliefs about didactics in SAECs were measured through a questionnaire consisting of 24 items on a 4-point Likert scale, which researchers and those related to the didactics in SAECs proposed. Descriptive statistics presented an overall picture of the various claims on a group level. The Mann–Whitney test investigated the distinctions between occupational categories. The results indicated that most of the items were relevant. Furthermore, the pupils' orientation was not taken into account enough. Didactics should be translated into SAEC practices but the transfer into practice remains unclear. Many respondents appeared to agree with all of the items to varying degrees, but least that SAEC didactics should not be related to school activities. An important result was that principals' perceptions diverged largely from those of other groups, especially regarding the relationship of didactics to the school's activities. The results partly explain that different professions the SAECs affect see the role of didactics differently.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet (SWE).
    Elvstrand, Helene
    Linköpings universitet, Linköping (SWE).
    Orwehag, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Didaktik i fritidshem ur svenska rektorers perspektiv: särskiljande föreställningar möter en pedagogisk praktik2023Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 28, nr 4, s. 142-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om svenska rektorers upp-fattningar om didaktikbegreppets innebörd i fritidshemmet. En tidigare studie har visat särskiljande uppfattningar hos rektorer i relation till andra aktörer inom fritidshemmet, varför behovet av en fördjupad studie av rektorers uppfattningar är relevant. Det empiriska materialet består av en webenkät besvarad av 51 rektorer omfattande öppna och slutna svarsalternativ. Det har analyserats med inferentiell och deskriptiv statistik samt innehållsanalys. Studien synliggör upp-fattningar rektorer har om innehållet i begreppet didaktik i fritidshem. Rektorer anser sig generellt sett ha goda kunskaper om begreppet, men deras beskrivningar av begreppet är relativt knapphändiga. Inga tydliga samband föreligger mellan rektorernas svar och deras ålder eller år inom yrket. Vidare visar resultatet få skill-nader mellan dem som anser sig ha goda kunskaper inom fältet och dem som an-ser sig ha mindre kunskaper. Den kvalitativa analysen av svaren genererade några olika teman om didaktik och undervisning med viss anknytning till didaktisk teoribildning. Slutsatsen är dock att rektorerna inte beskriver begreppet didaktik ingående eller mångfacetterat, men att det i viss mån sammanlänkas med under-visning, särskilt i skolmiljön. Gällande undervisningsbegreppet gör rektorerna mer explicita uttalanden, men dessa kan tolkas som tydligare länkade till rektors-rollen i grundskolan. Inga spår av didaktik i relation till fritidshemmets omsorgs-perspektiv kan skönjas. Ska rektorer leda verksamheten i fritidshemmet på ett framgångsrikt sätt krävs en samsyn mellan dem och personalen om hur upp-dragen ska förstås och genomföras. Där spelar didaktiken en avgörande roll. Av detta skäl ser vi behovet av intensifierad forskning på fältet som stort.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Boström, Lena
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Orwehag, Monica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Elvstrand, Helene
    På spaning efter fritidshemmets didaktik2022Ingår i: Acta Didactica Norden, E-ISSN 2535-8219, Vol. 16, nr 1, s. 1-27, artikel-id 7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Didaktik som teori och forskningsområde i relation till undervisning är vedertaget inom många discipliner (exempelvis naturvetenskap och förskolepedagogik) men inte för fritidspedagogik. Trots detta ska studenter på grundlärarprogrammet med inriktning fritidshem uppfylla ett av examensmålen som explicit uttrycker kunskaper om didaktik och ämnesdidaktik inom det fritidspedagogiska området. Därtill är forskningen ganska osynlig. Denna studie lyfter fram hur didaktik explicit behandlats i både vetenskapliga artiklar och forskningsbaserad litteratur med inriktning mot fritidshem. Syftet med litteraturöversikten är att a) identifiera och beskriva fokus och inriktning i åren 2000–2021, b) jämföra, diskutera och problematisera resultaten, samt c) peka ut framtida forskningsinriktningar. Metoden är en systematisk litteraturöversikt (SLR) med en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att intresset för och med­vetenheten om didaktikbegreppet har vuxit fram de senaste tio åren och att de allra flesta texterna utgår från en kvalitativ ansats med diskuterande, argumenterande och reflekt­erande analyser. Ett mindre antal studier bygger på empiriska underlag. Innehålls­mässigt fångar studierna några av de traditionella didaktiska begreppen såsom läraren, ledarskap, ämnesdidaktik, men även olika teoretiska utgångspunkter. Användningen av begreppet didaktik i fritidshemmet pekar på att området behöver utvecklas, att didaktik­begreppet används i förhållande till fritidshemmets verksamheter och att det nyttjas som tolkningsram för empiriskt material. Studien påvisar förvisso medvetenheten om olika didaktiska aspekter, men det saknas studier som införlivar den didaktiska komplexi­teten.

  • 23. Bukhori, Ahmad
    et al.
    Surian, Alessio
    von Brömssen, Kerstin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    An Analysis of Curricula and Discourses of Religious Literacy in Three National Contexts2024Ingår i: Religious Literacy in Secular Religious Education: Nordic Perspectives and Beyond / [ed] Daniel Enstedt, Karin K. Flensner, Wilhelm Kardemark, Münster: Waxmann Verlag, 2024, s. 215-236Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Book abstract:

    In this volume, questions are addressed revolving around religious literacy and education. The term religious literacy is explored as the ability to discern and analyze intersections of religion with social, political, and cultural life in pluralistic societies. Questions about what types of religious literacies are possible in a non-confessional, and even secular, educational context are in focus. It delves into the intricate relationship between religious literacy, religious education in the Nordic countries, and the development of subject knowledge and generic abilities. The Nordic countries, as modern secular welfare states with shared characteristics, provide an intriguing framework for comparison. The exploration of variations in the organization, content, and goals of religious education in Finland, Denmark, Norway, and Sweden sheds light on the process of shaping educational content within specific historical and societal contexts and the anthology broadens its scope by incorporating global perspectives from the Indian, Italian, and Indonesian contexts.

    The volume features contributions from 18 researchers who explore empirical, methodological, and theoretical aspects of religious literacy and education. The concept of religious literacy, encompassing both knowledge and generic skills, proves to be indispensable for navigating the diverse religious and non-religious worldviews present in pluralistic societies.

    Tailored for students, educators, education researchers, and policymakers, this anthology contributes to the ongoing discourse on religious literacy. It not only provides valuable insights into the Nordic educational landscape but also fosters a global dialogue on the crucial role of education in understanding diverse worldviews.

  • 24.
    Carlson, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    “You can’t trust anyone”: Authority and Social Control in J. D. Salinger’s The Catcher in the Rye2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Carlzon, Marion Nyokabi
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Hosseini, Nasrin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Integrering av vardagsmatematiken och skolmatematiken: hur upplever elever att den påverkar deras attityd till matematik?2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har uppmärksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta känner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och påverkar elevernas attityd till ämnet matematik på ett negativt sätt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förändrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vår undersökning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 26.
    Cederlund, Katarina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    The Cross-School Teacher Team as a Site for Learning2018Ingår i: Education Inquiry, E-ISSN 2000-4508, Vol. 9, nr 2, s. 193-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In policy and in initiatives from the Swedish National Agency for Education for enhancing professional development, there is currently a strong emphasis on teachers´ collaborative professional development. As previous research suggests that teachers may need to engage in various types of collaboration for learning, extended knowledge on different teacher teams for collaboration is needed. In this study, a Cross-School Teacher Team (CSTT) of teachers who shared pedagogical interests but worked in different municipalities was followed through observations, interviews, text-collections of logbook-reflections and digital communication. To examine what constitutes the CSTT as a site for learning and how this is shaped by as well as shaping the enabling and constraining arrangements, the empirical material was analysed through the lens of the theory of practice architectures. The results show how a CSTT can provide a complement to local teams for work integrated learning through diverse perspectives, a shared focus on specific and professional issues and a safe space for sharing and reflection. Internal and external transparency worked as a catalyst both for processes of reflection and transformation of local arrangements and practices. Knowledge of the practice architectures of the CSTT offer tools to elaborate upon alternative or complementary spaces for collaboration.

  • 27.
    Cederlund, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Godhe, Anna-Lena
    Sofkova Hashemi, Sylvana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Göteborgs universitet, Inst. för didaktik och pedagogisk profession, Göteborg.
    Subject culture in motion :: competing discourses in literacy education2017Ingår i: Cultures, Arts & Verbal Communication:: Book of abstracts / [ed] Kerge, Krista & Puksand, Helin, 2017, s. 33-34Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In this paper we examine competing discourses of established and emerging practices in literacy education in relation to technology. Our intention is to highlight contextual and relational aspects, which are largely absent in discussion concerning education when the aim is to find effective, best practice solutions. Grounded on empirical research findings, we strive to expand the current discussion by problematizing the relation between technology and literacy in a subject culture in motion. As classroom practices are made up of many different and often competing discourses this paper attends to the historical development of L1 and discusses tensions at classroom and system levels (Bernstein, 2000; Engeström, 2009). We demonstrate how the conditions and role of technology in the classroom tends to move from a focus on the effective use of technology, which separates the digital from L1-education, towards discourses including social practices and socio-political aspects (Ivanic, 2004). Moreover, the need for a meta-awareness addressing the multiplicity and diversity of communication channels and media will be problematized in regard to teachers’ professional development, changes in curricula and the boundary between the L1-subject and aesthetics.

  • 28. Claesson, Silwa
    et al.
    Hallström, Henrik
    Kardemark, Wilhelm
    Risenfors, Signild
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, ISSN 1401-6788, Vol. 16, nr 1, s. 18-35Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln lyfts frågan om tolkningens roll i pedagogisk och didaktisk forskning och specifikt prövas Paul Ricoeurs kritiska hermeneutik i vid empiriska studier. Ricoeurfilosofiska projekt handlar framför allt en kommunikation, där han bygger broar mellan det som kan förefalla vara motsägelsefulla ståndpunkter. I artikeln belyses några möjligheter som kan erbjudas forskare med empiriska data inom ramen för denna inriktning. Mer specifikt prövas här först möjligheten att använda begreppet tid så som Ricoeur framställer det, därefter tolkning där spän-ningsfält mellan att förklara och att förstå står i centrum samt, slutligen några frågeställningar runt transkription av inspelade dialoger. Artikelförfattarna kommer till slutsatsen att kritisk hermeneutik kan lämpa sig väl för praxisnära pedagogisk och didaktisk forskning och att det kritiska hermeneutiska förhållningssättet i många fall kan utgöra en god grund för förståelse och förklaring av fenomen i skolans komplexa och motsägelsefulla värld. Författarna menar också att kritisk hermeneutik öppnar för en reflektiv hållning i relation till empiriska data. Slutligen hävdas att tolkningsprocessen kan och bör uttryckas explicit vid empiriska studier.

  • 29.
    Dahlin, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Strandell, Elizabeth
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Intercultural teaching through textbooks: A content analysis of Swedish EFL textbooks2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This qualitative content analysis has investigated if three Swedish EFL textbooks, from some of the largest publishers in Sweden, correspond to intercultural ideas in the curriculum for upper secondary schools, and the course syllabus for English 5.

    The theories used in this study are based on Risager's three criteria for a categorized and analytical content analysis (1991), Kachru's model of World Englishes (1985) and three curricula dating from 1994-2011 (Skolverket). In this study, a number of different theories concerning intercultural awareness have been used in order to analyse the results that were discovered when applying Risager's criteria.

    This study has shown that Swedish EFL textbooks have limitations regarding the goals set out by the Educational Board of Sweden (Skolverket). The results of the study show that Swedish EFL textbooks tend to focus on Kachru's inner circle of English and disregard other cultures that belong to the outer and expanding circles of Kachru's model. It has been demonstrated that in the current curriculum and English syllabus there are ideas and thoughts missing concerning intercultural awareness. Therefore, more research is needed in the field of learning materials, and that is why this essay has been written. The analysis of the textbooks was conducted by using three of Risager's relevant criteria for qualitative content analysis to be able to answer the research questions.

  • 30.
    Dudás, Alexandra
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Vuxna inlärares syntaktiska utveckling: En studie av elevtexter baserad på processbarhetsteorin med särskilt fokus på bisatser2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen undersöker syntaktiska utvecklingsnivåer hos vuxna inlärare som läser svenska som andraspråk på grundläggande nivå och den omfattar alla fyra delkurser som ingår i den utbildningsnivån. Studien utgår ifrån Pienemanns processbarhetsteorin och analyserar vilka syntaktiska strukturer inlärare processar på de fyra delkurserna. För att kunna fastställa inlärarnas nivåer tillämpas Pienemanns the emergency criterion. Vidare undersöker studien variation av bisatser och bisatsinledare i de fyra kurserna samt placeringen av satsadverbialet inte i underordnade satser. Studiens resultat visar att ju högre kurser inlärare läser desto högre PT-nivå de når, att adverbiella bisatser och nominala att-bisatser är dominanta i inlärares lösningar och att attributiva bisatser används minst frekvent på alla delkurser. Undersökningen visar dessutom att bisatsinledare att, som, när, om och eftersom används med högst frekvens i skriftlig produktion. När det kommer till placering av satsadverbialet inte visar resultatet att inlärare lär sig att placera negationen i huvudsatser först medan grammatisk korrekt placering av negationen i underordnade satser kommer efter. Den syntaktiska analysen av de fyra delkurserna visar att inlärares språkutveckling tar en betydelsefull sats mellan delkurs 2 och delkurs 3, eftersom det finns en väsentlig ökning av både variation i och antal av underordnade satser och bisatsinledare. Trots att ett stort antal inlärare har visat prov på behärskning av avancerade konstruktioner, som samtidigt är markerade i svenska, finns det exempel i form av avvikelser som tyder på att inlärare fortfarande processar de konstruktionerna

  • 31.
    Egnell, Emeli
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Remnås, Elina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    "Sju plus åtta, vad blir det?": En studie av samtalsmönster i tidig matematikundervisning2023Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Språket har en central roll i att utveckla kunskaper och förmågor hos elever i skolan, inte minst i matematikämnet och inte minst i de tidiga skolåren. Samtidigt beskrivs matematikämnet som ett traditionsburet ämne med traditionella sätt att undervisa. Stor del av forskningen om matematikundervisning har fokuserats på äldre elever, men det är också viktigt att belysa hur det ser ut även i tidiga skolår. Genom kvalitativa observationer undersöker vi i denna studie två lärares praktiker i årskurs två i matematikundervisningen och vilka samtalsstrukturer som kan identifieras. Resultatet indikerar på att samtal i matematikundervisningen inte är fortsatt prioriterad i matematikundervisningens tidiga skolår, vilket enligt forskning av samtalsmönster påverkar elevernas möjligheter till utvecklingen av matematiska förmågor.

  • 32.
    Ekström, Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Oscarsson, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    En läromedelsanalys av två läromedel i matematikmed fokus på subtraktionsmetoder2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Läromedlen granskas inte längre av någon statlig myndighet (Johnsson Harrie 2009)och matematikämnet styrs mycket utifrån det valda läromedlet (Johansson, 2006) samtidigt som elever uppvisar låga resultat inom subtraktion (Aldenius & Sandström, 2019). Det är därför av vikt att visa hur olika subtraktionsmetoder lyfts fram, samt om det görs någon skillnad mellan skriftliga huvudräkningsmetoder och standardalgoritmer i matematikläromedel. 

    Syfte: Syftet med denna studie är att visa hur två olika läromedel lyfter fram olika subtraktionsmetoder. I studien görs även en jämförelse i detta avseende mellan de två läromedlen.

    Metod: För att möta studiens syfte och besvara dess frågeställningar valdes en innehållsanalyssom analysmetod för vår data. Ett eget analysinstrument togs fram för att koda materialet. Två läromedel i matematik valdes ut där elevböcker och lärarhandledningar analyserades kvantitativt och kvalitativt för att få ett underlag till resultatet.

    Resultat: I vårt resultat fann vi att läromedlet Rik matematik tar upp fem olika subtraktionsmetoder vilka vi klassificerat in under borttagningsmetoden, talsortsräkning, standardalgoritm, kompatibla tal och tänk addition. Läromedlet Favorit matematik går igenom tremetoder kompatibla tal, talsortsräkning och standardalgoritm. Favorit matematik har ett lektionsupplägg som går ut på en gemensam genomgång och därefter ska eleverna arbeta enskilt i elevboken medan det i Rik matematik trycks mer på diskussioner i helklass och att eleverna ska resonera sig fram till svaren för att sedan enskilt lösa uppgifterna i elevboken. De två läromedlen vi analyserat lyfter fram subtraktionsmetoderna på olika sätt och enligt oss finns fördelar och nackdelar med båda för att eleverna ska erhålla de grundläggande kunskaper som efterfrågas i styrdokumenten

  • 33.
    Ekström, Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Oscarsson, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Lärares syn på digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den tidiga läs- och skrivinlärningen är viktig och det är skolans uppgift att lära eleverna att läsa och skriva då detta påverkar hela skolgången och även framgången i arbetslivet och privat (Høien & Lundberg, 2013). Därför är detta ett viktigt område för lärare i tidiga skolåratt utveckla elevernas förmågor i. Utifrån detta vill vi undersöka lärares utgångspunkter i utformningen av den tidiga läs- och skrivinlärningen med betoning på digitala verktyg som en del av undervisningen.

    Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka lärares beskrivningar av viktiga förutsättningar för och överväganden kring användningen av digitala verktyg i den tidiga läs- och skrivundervisningen.

    Metod: För att möta studiens syfte och besvara dess frågeställningar valdes kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sju lärare intervjuades för att få ett underlag till resultatet. Datamaterialet bearbetades i en tematisk analys. Litteratur och tidigare forskning inom området har lästs för att bli väl insatta i området.

    Resultat: Samtliga informanter i denna studie sade sig använda digitala verktyg i den tidigaläs- och skrivinlärningen. I vår studie menade informanterna att skrivandet och bearbetandet av texter underlättades med digitala verktyg. De digitala verktygen användes vid flera gemensamma aktiviteter i klasserna, och de användes, enligt informanterna, framför allt till individuella aktiviteter i läs- och skrivundervisningen i vår studie. Den främsta anledningen till att informanterna använde digitala verktyg i undervisningen var att de ansåg att verktygen motiverade eleverna. Alla informanter i studien hade ett eget intresse i de digitala verktygen. Den kunskap de besatt ansåg de att de till största del tillägnat sig själva och inte fått genom kompetensutbildning av arbetsgivaren. 

  • 34.
    Elam, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hansson Stenhammar, Marie-Louise
    Göteborgs universitet,Högskolan för design och konsthantverk.
    Karlsson Häikiö, Tarja
    Göteborgs universitet,Högskolan för design och konsthantverk.
    Kupferberg, Feiwel
    Nejadmehr, Rasoul
    Wallin Wictorin, Margareta
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap.
    Educating Responsible Citizens: Intercultural Competence and Aesthetic Education2017Ingår i: Learning Scenarios for Social and Cultural Change: Bildung Through Academic Teaching / [ed] Rodrígues Sieweke, Lara, Frankfurt am Main: Peter Lang Publishing Group, 2017, s. 61-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    What is aesthetic education good for in pedagogical regards and how can it be compared with the competencies that intercultural education aims at? Our main argument in the article is that the core of intercultural competencies consists of a number of overlapping modes of knowledge, skills and capabilities such as active empathy, critical approach to hidden colonial and racial heritages, dialogic relationships with the world and the other, as well as openness to experiences that are radically different from one’s own. We regard these skills, competencies and knowledge as main elements of “educating responsible citizens.” This article is a joint product of researchers working within different disciplines and with different knowledge interests. They share an interest in the question of if and how aesthetic education can lead to the particular intercultural competence of educating responsible citizens.

  • 35.
    Elam, Katarina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Widhe, Olle
    Göteborgs universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion.
    Högläsning som estetisk praktik: Att läsa tillsammans med äldre elever2020Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Bildning, utbildning, fortbildning / [ed] Redaktörer: Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson, Suzanne Parmenius Swärd, Linköping: Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning , 2020, s. 81-93Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln syftar till att undersöka situationer då lärare ägnar sig åt högläsning tillsammans med äldre elever. Materialet utgörs av ett fokusgruppssamtal med tre erfarna svensklärare i Västra Götaland, en från högstadiet och två från gymnasiet. Genom lärarnas samtal får vi kunskap om vad högläsning tillsammans med äldre elever kan innebära och vilken plats den kan tilldelas i undervisningen. Vårt resultat pekar mot att högläsning inte enbart hör hemma i undervisningen av yngre elever, ovana läsare, nyanlända elever eller elever med särskilda behov. Tvärt om visar det sig att lärarna ser många generella fördelar med högläsning och att den även tycks uppskattas av eleverna själva. Parallellt med detta visar undersökningen att högläsning inte bör reduceras till enbart en metod för att uppnå andra lärandemål. Med utgångspunkt i analysen av lärarnas samtal genereras här tre begrepp,högläsningskonvention, estetiskt delande och auditiv föreställning, vilka understryker att högläsning tillsammans med äldre elever kan tillskrivas en estetisk dimension med ett eget värde.

  • 36.
    Elgemark, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Lund University (SWE).
    Jansson, Petra
    Lagmansgymnasiet, Vara (SWE).
    An affordance-focused approach for working with authentic materials: A practice-research initiative2023Ingår i: Collaborative Research in Language Education: Reciprocal Benefits and Challenges / [ed] Gudrun Erickson, Camilla Bardel, David Little, Mouton de Gruyter, 2023, s. 41-56Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden it is now recognized that while teaching should be based on research and proven experience, research-based practice is limited in scope, and classroom teaching is not always informed by findings from educational research. To address this problem, and to develop and test sustainable models of researcher- practitioner collaboration, the Swedish Government has introduced a national system of partnership between schools and universities. Here, research projects are initiated not just by academics, but also by teachers. In each school-university partnership, the aim is to develop and test a model that can support sustainable, research- based practice. The project reported on here addresses one of the major challenges currently facing teachers of English in Sweden, namely the need to create activities that go beyond the textbook, and which students can experience as relevant and meaningful. While the design of activities that enable students to connect content targeted by the curriculum with experiences from informal domains is a challenge for teachers of any subject, for teachers of English the demands multiply. This is because activities need to be modelled in ways that promote the development of linguistic competence. The authors - two language teacher educators, and an upper secondary teacher of English - carried out a project aimed at enabling primary, secondary, and upper secondary teachers of English in a rural municipality to develop design skills encompassing language awareness. Carried out during a single academic year, the project enabled teachers to work collegially, and in collaboration with the teacher educators. Drawing on experiences from the project, the chapter examines the conditions under which the collaboration took place, the challenges faced, beneficial influences on teachers’ practice, and the potential for sustainability

  • 37.
    Elgemark, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mollstedt, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Changing English, Changing Challenges: The Work of Teaching English in a Context of Diverse Experiences2021Ingår i: Engaging with Work in English Studies: An Issue-based Approach / [ed] Alastair Henry & Åke Persson, Cham: Springer, 2021, s. 151-171Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Today, teachers of English are facing new challenges. As a language and as a school subject, English is in a process of transformation. Learners’ encounters with English are constantly changing, resulting in classrooms where experiences are diverse and proficiency levels vary widely. In such contexts, teachers’ professional development becomes increasingly important. This chapter draws attention to the need to include and promote language awareness as a central element in the education of preservice teachers learning the work of teaching English. With language awareness firmly cemented as a part of an English teacher’s professional practice, and with working approaches that emphasize both function and form, students can better become equipped as speakers and users of English in a globalized world.

  • 38.
    Enstedt, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Religious Empathy and Religious Literacy in Non-Confessional Religious Education2024Ingår i: Religious Literacy in Secular Religious Education: Nordic Perspectives and Beyond / [ed] Daniel Enstedt, Karin K. Flensner, Wilhelm Kardemark, Münster: Waxman Verlag , 2024, s. 159-176Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Book abstract:

    In this volume, questions are addressed revolving around religious literacy and education. The term religious literacy is explored as the ability to discern and analyze intersections of religion with social, political, and cultural life in pluralistic societies. Questions about what types of religious literacies are possible in a non-confessional, and even secular, educational context are in focus. It delves into the intricate relationship between religious literacy, religious education in the Nordic countries, and the development of subject knowledge and generic abilities. The Nordic countries, as modern secular welfare states with shared characteristics, provide an intriguing framework for comparison. The exploration of variations in the organization, content, and goals of religious education in Finland, Denmark, Norway, and Sweden sheds light on the process of shaping educational content within specific historical and societal contexts and the anthology broadens its scope by incorporating global perspectives from the Indian, Italian, and Indonesian contexts.

    The volume features contributions from 18 researchers who explore empirical, methodological, and theoretical aspects of religious literacy and education. The concept of religious literacy, encompassing both knowledge and generic skills, proves to be indispensable for navigating the diverse religious and non-religious worldviews present in pluralistic societies.

    Tailored for students, educators, education researchers, and policymakers, this anthology contributes to the ongoing discourse on religious literacy. It not only provides valuable insights into the Nordic educational landscape but also fosters a global dialogue on the crucial role of education in understanding diverse worldviews.

  • 39. Enstedt, Daniel
    et al.
    Flensner, Karin K
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Kardemark, Wilhelm
    Introducing Religious Literacy and Education in the Nordic Countries2024Ingår i: Religious Literacy in Secular Religious Education: Nordic Perspectives and Beyond / [ed] Daniel Enstedt, Karin K. Flensner, Wilhelm Kardemark, Münster: Waxman Verlag , 2024, s. 7-19Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Book abstract:

    In this volume, questions are addressed revolving around religious literacy and education. The term religious literacy is explored as the ability to discern and analyze intersections of religion with social, political, and cultural life in pluralistic societies. Questions about what types of religious literacies are possible in a non-confessional, and even secular, educational context are in focus. It delves into the intricate relationship between religious literacy, religious education in the Nordic countries, and the development of subject knowledge and generic abilities. The Nordic countries, as modern secular welfare states with shared characteristics, provide an intriguing framework for comparison. The exploration of variations in the organization, content, and goals of religious education in Finland, Denmark, Norway, and Sweden sheds light on the process of shaping educational content within specific historical and societal contexts and the anthology broadens its scope by incorporating global perspectives from the Indian, Italian, and Indonesian contexts.

    The volume features contributions from 18 researchers who explore empirical, methodological, and theoretical aspects of religious literacy and education. The concept of religious literacy, encompassing both knowledge and generic skills, proves to be indispensable for navigating the diverse religious and non-religious worldviews present in pluralistic societies.

    Tailored for students, educators, education researchers, and policymakers, this anthology contributes to the ongoing discourse on religious literacy. It not only provides valuable insights into the Nordic educational landscape

  • 40. Enstedt, Daniel
    et al.
    Flensner, Karin K.Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.Kardemark, Wilhelm
    Religious Literacy in Secular Religious Education: Nordic Perspectives and Beyond2024Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this volume, questions are addressed revolving around religious literacy and education. The term religious literacy is explored as the ability to discern and analyze intersections of religion with social, political, and cultural life in pluralistic societies. Questions about what types of religious literacies are possible in a non-confessional, and even secular, educational context are in focus. It delves into the intricate relationship between religious literacy, religious education in the Nordic countries, and the development of subject knowledge and generic abilities. The Nordic countries, as modern secular welfare states with shared characteristics, provide an intriguing framework for comparison. The exploration of variations in the organization, content, and goals of religious education in Finland, Denmark, Norway, and Sweden sheds light on the process of shaping educational content within specific historical and societal contexts and the anthology broadens its scope by incorporating global perspectives from the Indian, Italian, and Indonesian contexts.

    The volume features contributions from 18 researchers who explore empirical, methodological, and theoretical aspects of religious literacy and education. The concept of religious literacy, encompassing both knowledge and generic skills, proves to be indispensable for navigating the diverse religious and non-religious worldviews present in pluralistic societies.

    Tailored for students, educators, education researchers, and policymakers, this anthology contributes to the ongoing discourse on religious literacy. It not only provides valuable insights into the Nordic educational landscape but also fosters a global dialogue on the crucial role of education in understanding diverse worldviews.

  • 41.
    Fagerberg, Robin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Göransson, Björn
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gymnasieskolan och elevdatorer: En intervjustudie2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna undersökning har genom intervjuer ämnat undersöka hur elever och lärare upplever att elevdatorer har förändrat undervisningen i gymnasieskolan. Resultat ifrån intervjuerna har kopplats ihop och sorterats efter SAMR-modellen som också haft stor inverkan på de krav som Skolverket sätter upp. Som tillägg till denna modell har också Hindrance, vilket har som syfte att diskutera negativa aspekter av elevdatorer, använts för att möjlliggöra en diskussion kring det. Arbetet avslutas med en diskussion där resultat ställs i förhållande till skolverket och annan relevant forskning. Bakgrund: Som bakgrund till vår undersökning finnes, förutom egna reflektioner under VFU-perioder, skolverket och i synnerhet SAMR-modellen som också utgjort mall för hur resultatet ifrån intervjuerna har kategoriserats och analyserats. Eftersom forskningsfältet inom valt område är stort har det varit omöjligt att, under den tidsperiod som detta arbete avser, ta del av all forskning som finns. Bakgrund har därför begränsats till det som ansetts relevant för just det vi ämnar undersöka. Syfte: Syftet med arbetet är att få ökad kunskap om hur lärare och elever anser att laptops fungerar i undervisningen. Vi vill också, om än i mindre utsträckning, undersöka hur användandet av datorn som hjälpmedel skiljer sig mellan olika ämnen. Metod: Kvalitativa intervjuer genomförs både med lärare och elevgrupper på fyra olika skolor i västra Sverige med fokus ifrån ett sociokulturellt perspektiv där upplevelser och erfarenheter ifrån användandet av elevdatorer står i fokus. Resultat: Resultatet visar att elevdatorer till viss del effektiviserar och underlättar undervisningen både för lärare och elever. Elevdatorn ses också som en distraherande faktor som eleverna har svårt att hålla sig ifrån men jämställs i dessa fall med mobiltelefoner, att dagdrömma eller att sitta och kladda på bänken. I helhet visar resultatet alltså att elevdatorer har en positiv inverkan på studiemiljön.

  • 42.
    Febring, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Henry, Alastair
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Biblioteket, Högskolan Väst.
    Uppstart av kombinationsutbildning inom sfi2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Flensner, Karin K
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Mångfald och sekularitet i religionskunskapsundervisning2020Ingår i: Prismet, ISSN 0032-8847, ISSN 2535-311X, Vol. 71, nr 4, s. 391-404Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I syftestexten för det svenska religionskunskapsämnet anges att undervisningen i religionskunskap ska ge eleverna «möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald [samt att eleverna] ska ges möjlighet att reflektera över och analysera människors värderingar och trosföreställningar och därigenom utveckla respekt och förståelse för olika sätt att tänka och leva» (Skolverket 2011). Samtidigt visar ett flertal studier att klassrumspraktiken och talet om religion i svenska skolmiljöer är starkt präglade av en sekularistisk diskurs om religion där religiösa livsåskådningar artikuleras som tillhörande en förgången tid, vara svårförenliga med ett rationellt, modernt och vetenskapligt förhållningssätt och att troende människor uppfattas som irrationella, lurade eller psykiskt sjuka (Berglund, 2017; Carlsson & Thalén, 2015; Eddebo & Magnusson, 2020; Flensner 2015; 2017; 2018; Holmqvist Lidh, 2016; Osbeck & Lied, 2011; SKR, 2020; Vikdahl, 2018; von Brömssen, 2009, 2012; 2016). Många gånger är det andra elever som uttrycker denna typ av åsikter i undervisningen, men även lärare bidrar till att denna diskurs blir hegemonisk i klassrummet. Detta sekularistiska förhållningssätt uppfattats många gånger som en neutral position av de som uttrycker den, vilket får implikationer för hur man förhåller sig till olika aspekter av mångfald. I den här texten ska jag resonera kring relationen mellan sekularitet och mångfald och diskutera några möjliga implikationer för ickekonfessionell undervisning om religion. Jag kommer att utgå från resultat från empiriska studier av religionskunskapsundervisning.

  • 44.
    Flensner, Karin K
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk. Högskolan Väst.
    Samma konflikter men olika inramning: Kontroversiella frågor relaterade till Mellanösternkonflikterna i religionskunskap och samhällskunskap2019Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 3, s. 73-100Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The conflicts in the Middle East are not confined to a geographical area but have both a global and a local dimension. International conflicts, crises and acts of terrorism have consequences in the classroom practice, partly because current events are part of the content in social studies subjects, but partly because an increasing number of pupils have personal experiences and/or personal views on different aspects of these conflicts, also in relation to nationalist, xenophobic, antisemitic and islamophobic discourses. The overall aim of this paper is to investigate and compare how the Middle Eastern conflicts and related topics are raised within Religious Education and Social Studies. Are there differences in content and ways of talking in Religious Education compared to Social Studies and, if so, how? What implications have different subject framings for discourses and perspectives and hence, what becomes possible to learn? The study is based on participatory classroom observations of Religious Education and Social Studies at Swedish upper secondary schools. Interviews with teachers and focus group interviews with pupils have been conducted. The analyses indicate that migration, terrorism, anti-semitism, and islamophobia were major themes raised in relation to the conflicts in both subjects. The experiences of pupils largely affected classroom discourse. However, there were differences between how the conflicts were framed and discussed. In Religious Education, it was more common for teachers to downplay conflict perspectives and emphasize empathy, similarities and existential features while in Social Studies there was greater focus on formal ways of dealing with conflicts in terms of regulations and institutions.  

  • 45.
    Flensner, Karin K
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Larsson, Göran
    University of Gothenburg, Department of Literature, History of Ideas and Religion, Box 200, Gothenburg, S-405 30, Sweden.
    Säljö, Roger
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för företagsekonomi. University of Gothenburg, Department of Education, Communication and Learning, Box 100, Gothenburg, S-405 30, Sweden.
    Jihadists and refugees at the theatre: Global conflicts in classroom practices in Sweden2019Ingår i: Education Sciences, E-ISSN 2227-7102, Vol. 9, nr 2, artikel-id 80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In democratic societies schools have an obligation to address complex societal issues such as ethnic/religious tensions and social conflicts. The article reports an exploratory study of how theatre plays were used in upper-secondary schools to generate pedagogically relevant platforms for addressing the current Middle East conflicts and their impact on European societies in the context of religious education and civics. The schools are situated in areas with substantive migrant populations of mixed backgrounds, and this has implications for how these issues are understood as a lived experience. In the same classrooms, there were students who had refugee backgrounds, who represented different interpretations of Islam, and religion more generally, and whose families were victims of terrorism. There were also students with strong nationalist views. The study is ethnographic documenting theatre visits and classroom activities in relation to two plays about the Middle East situation. The results show that plays may open up new opportunities for addressing these issues, but that they may also be perceived as normative and generate opposition. An interesting observation is that a play may generate space for students to tell their refugee story in class, which personalized the experience of what it means to be a refugee. © 2019 by the authors. Licensee MDPI, Basel, Switzerland.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Individual feedback in connection with cooperativelearning – a possible way to support individualaccountability2021Ingår i: Acadmia LettersArtikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Previous research shows that very few studies concerning assessment in connection with cooperative learning (CL) has been conducted (van Aalst, 2013; Forsell et al., 2020). Accordingly,very little theoretical knowledge or useful tools have been provided to assist teachers in thissignificant but difficult task. Besides, teachers often express feelings of uncertainty about howto make group work assessments (Ross & Rolheiser, 2003) and a special challenge seems tobe how to disentangle the individual from the joint work when assessing (Forsell et., al 2020).Consequently, there is a need to develop theoretical knowledge and instruments for assessingin connection with CL (van Aalst, 2013; Johnson & Johnson, 2004). However, research ismaking progress and some promising findings, as well as practical tools, are beginning toemerge (e.g. Bookhart, 2013; Johnson & Johnson, 2004). Recent research also indicates thatteachers’ feedback to the students may support students ability to work more independently inCL and thereby gain more equal opportunities in the their work (Forslund Frykedal & HammarChiriac, 2018). Assessment in connection with CL can also be about the quest for equitabilityproviding students with equal educational opportunity, as students tend to find assessment inconnection with CL unjust (Forslund Frykedal & Hammar Chiriac, 2016).One way for teachers to assess students during CL is to provide the students with formativeassessment, by employing feedback. The objective in this paper is to explore and problematize if teachers’ formative assessment, by way of written feedback, on students’ individualwork during CL supports or impedes student’s further work with the task, hence guiding orhampering the students’ possibility for individual accountability

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Academia Letters
  • 47.
    Forslund Frykedal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Lärarstudenters förutsättningar att utveckla yrkesspecifika kunskaper: En studie av matematikdidaktikutbildningen i Förskollärar- och Grundlärarprogrammets tre inriktningar2023Ingår i: Educare, ISSN 1653-1868, E-ISSN 2004-5190, nr 2, s. 187-209Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims to investigate how the courses in didactics of mathematics in preschool and primary teacher education create conditions for preservice teachers to develop professional knowledge in an interactive learning process that integrates the knowledge domains of mathematical subject knowledge and pedagogical mathematical knowledge. An analysis of 20 course documents and 8 focus group interviews with students have been done. The results show that the intentions in the documents create conditions for the students to develop mathematical subject knowledge. Still, they were given inferior conditions for pedagogical mathematical knowledge. In the focus groups, perceptions emerged among the participants about a changed view of mathematics during the education, from being an abstract theoretical subject to a subject to be explored and discovered through various practical exercises and activities. As support for transferring their newly discovered perception, it is important that the students participate in core practices to bridge the gap between theoretical and practical knowledge in teacher education. The continued development of such core practices, in which student teachers can integrate professional knowledge and skills into their education, is an important implication of this study.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Forslund Frykedal, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Hammar Chiriac, Eva
    Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet.
    Kooperativt lärande som interaktiv pedagogisk metod vid arbete i grupp2018Ingår i: VILÄR abstraktbok, Trollhättan: Högskolan Väst , 2018, s. 8-9Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kooperativt lärande är en interaktiv pedagogisk metod i grupp där samarbete medtydlig struktur och gemensamt mål är grundläggande förutsättningar för lärandet. Följande centrala element behöver skapas i gruppen för att stödja lärprocesserna;gruppmedlemmarna (1) är ömsesidigt beroende av varandra, (2) stödjer varandra,(3) tar individuellt ansvar och (4) utvecklar sociala kompetens i samarbetet. Dessutom behövs en fortlöpande diskussion i gruppen om det gemensamma arbetet (Johnson & Johnson, 2013). Kooperativt lärande har sitt ursprung i USA men används i utbildningssammanhang runt om i världen. Metoden är användbar i olika lärandesammanhang, från skola och högre utbildning till arbetslivet. Det finns liknande interaktiva pedagogiska metoder varav några exempel är ”collaborative learning”, ”peer-learning” och ”problem-based learning”. Det som framförallt skiljer kooperativt lärande från övriga är tydligt definierade samarbetsmönster som kallas strukturer.

    Syftet med presentationen är att visa hur kommunikationen påverkar samarbetet igrupper som arbetar med kooperativt lärande som pedagogisk metod. Analys av inspelade videofilmer från arbete i grupp utgör empiriskt material. Den här studien har studerat kommunikation som en viktig del av kooperativt lärande. Resultatet visar att läraren i sin kommunikation till gruppen både stödjer och hindrar gruppens samarbete. När läraren ställer elaborerande frågor till gruppen eller ”passar tillbaka” till gruppen att själva fundera vidare ger det gruppen större möjligheter till att ta ansvar över arbetet och diskutionerna. Genom att direkt besvara gruppens frågor, eller omedelbart bekräfta rätt eller fel, motverkar läraren gruppens möjlighet att utveckla samarbetet. På liknande sätt kan kommunikationen bland gruppmedlemmarna både stödja och hindra gruppens samarbete. I studien vänder gruppmedlemmarna oftare till läraren med frågor i stället för att diskutera i gruppen.

    Sammanfattningsvis visar studien att om kooperativt lärande ska utvecklas behöver framförallt lärare men också gruppmedlemmar vara medvetna om vikten av att decentrala elementen i den pedagogiska metoden blir stöd för kommunikation och samarbete i gruppen.

  • 49.
    Friberg, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Utforskande matematiksamtal: en kvalitativ studie om att hjälpa elever att dela, utveckla och tydliggöra sina tankar i matematikklassrummet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Undervisningen i matematik erhåller idag sällan utforskande samtal och läraren fastnar ofta i att ställa stängda frågor till eleverna. För att lyckas skapa utforskande samtal i undervisningen har samtalsstrategin Talk Moves tagits fram för att hjälpa eleverna att dela sina egna tankar, lyssna på sina kamraters idéer och därmed skapa ett gemensamt tänkande genom samtalen i klassrummet. Jag har i denna studie intresserat mig för hur Talk Moves kan hjälpa eleverna att dela sina egna tankar med sina kamrater.

    Syfte: Syftet med den här studien fokuserar och belyser de delar av Talk Moves som kan utveckla elevernas resonemangsförmåga. Vilka frågor ger eleverna bäst förutsättningar för att utveckla sin förmåga att resonera och utveckla sina svar? Studien avgränsas till undervisningen av elever i åk 3.

    Metod: Empirin i studien hämtades från fyra lektioner där jag tillsammans med eleverna diskuterade kring olika uppgifter. Under dessa diskussioner använde jag mig av Talk Moves och undersökte vilka svar de olika frågorna lockade fram hon eleverna. Eftersom att jag antog rollen som lärare under lektionernas gång utförde jag en deltagande observation. Detta dokumenterades genom videoinspelning samt ljudupptagning.

    Resultat: Studien visar hur frågorna "Påstår du...?" och "Fungerar det alltid så?" inte hjälpte eleverna att utveckla sina resonemang. Frågorna "Håller du med eller inte, varför?", "Har du något annat sätt att tänka på?" och "Kan du ge ett exempel?" hjälpte eleverna att utveckla sina svar. Frågorna "Kan du säga mer om det?", "Hur kom du fram till den slutsatsen?" och "Hur vet du att ditt svar är korrekt?" hjälpte eleverna mest att öka sina resonemang.

  • 50.
    Gillerstedt, Monica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Isaksson, Anders
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Gymnasielevers problem med procenträkning.2009Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Undersökningen handlar om gymnasieelevers svårigheter med procentavsnittet i matematik. Syftet var att undersöka vilka svårigheter eleverna har att lösa olika sorters räkneuppgifter av procentkaraktär. Vi ville även veta om det skiljer i svårighet att lösa sifferuppgifter respektive textuppgifter samt hur det är med den matematiska begreppsförståelsen. Studien är gjord på två gymnasieskolor i Västsverige och omfattar 68 elever från fyra olika klasser i årskurs 1 på teknikprogrammet. Samtliga elever har svarat på ett skriftligt test i form av ett diagnostiskt prov och av dessa har sedan 19 elever också intervjuats. Den skriftliga diagnosen bestod av uppgifter av följande fem typer: Att räkna ut delen, då det hela och procenttalet är kända. Att räkna ut det hela, då delen och procenttalet är kända. Att räkna ut procenttalet, då delen och det hela är kända. Begreppen procent och procentenheter. Kombinationer och räkning med procent i flera steg. Elevernas svar har granskats och analyserats med utgångspunkt från Kilpatrick, Swafford och Bradfords (2001) samt Mölleheds (2001) forskning vars arbeten lyfter fram olika färdigheter och påverkansfaktorer som har betydelse för elevernas resultat vid problemlösning i matematik. Vi har funnit att de flesta elever inte har så stora problem när det gäller de enklare uppgifterna. De problem som finns här består mest av missförstånd av texten, låg uppmärksamhet och bristande räkneförmåga. De lite mer krävande uppgifterna avslöjar desto fler svårigheter. Både antalet svårigheter och antalet elever med svårigheter ökar. I diagnosen finner vi exempel på osäkerhet kring Kilpatricks et al. (2001) alla matematiska färdigheter samt flera av Mölleheds (2001) påverkansfaktorer. Svårigheterna består i osäkerhet att räkna på rätt sätt och att tolka det uträknade värdet för att kunna svara på den ställda frågan. En textuppgift med helheter och delar som måste byta relation under lösningen av problemet ställer till bekymmer för många. Ingen av de undersökta eleverna har ritat upp och visualiserat i sina uträkningar vilket är en brist då det hade förenklat förståelsen av texten. Vi har även funnit att det finns problem med att på ett korrekt sätt ställa upp det bråk som räknar ut procenttalet, då delen och det hela är kända. En del elever vill gärna ha den stora delen i nämnaren oavsett fråga. Det finns även brister i den matematiska begreppsförståelsen vilken är av stor betydelse för problemlösning. Skillnaden mellan procent och procentenheter är ett sådant exempel. Begreppet procentenheter har gett stora svårigheter för eleverna att tolka och beräkna liksom behandlingen av olika förändringsfaktorer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1234 1 - 50 av 174
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf