Bakgrund: Idag uppmanas barn på förskolan att ta för sig och göra sig hörda, detta för att bli en del av gemenskapen. Blyga barn på förskolan tenderar att bli osynliga vilket leder till att de har svårt att bli delaktiga. I vår studie undersöker vi hur pedagoger arbetar för att inkludera blyga barn i förskolan.

Syfte: I denna studie undersöker vi hur förskollärare arbetar för att blyga barn ska känna sig inkluderade i sociala situationer.

Metod: Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio verksamma pedagoger på fem olika förskolor. Vi kontaktade cheferna på varje förskola via mejl innan vi skickade ut vårt missivbrev. Efter samtycke från studiedeltagarna spelade vi in våra intervjuer som sedan transkriberades och analyserades.

Resultat: Resultatet av vår studie är att blyga barn har svårt att bli delaktiga i förskolan och inkluderas endast i vissa situationer. Att det finns olika strategier som pedagoger kan ta till för att stödja dessa barn har visat sig genom tidigare forskning. Dock behövs utbildning till pedagoger för att de ska bli medvetna om dessa strategier då det framkommit att utbildning inom området inte tillhandahålls. Det är också situationsbundet när barn blir blyga, vilket visar att barn är blyga i vissa miljöer eller sammanhang men inte i andra. Barn som är blyga går miste om upplevelser och erfarenheter på förskolan som andra barn får till sig, vilket innebär att de riskerar att gå miste om utvecklingsmöjligheter och att hamna utanför gemenskapen.

Studien har syftat till att ta reda på hur pedagoger tänker kring arbetet samt vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med naturvetenskap i förskolan. Under vår undersökning har vi utgått ifrån olika övergripande frågeställningar som vilka arbetssätt pedagoger utgår från när det gäller naturvetenskap i förskolan, vad ser pedagoger för möjligheter att arbeta med naturvetenskap i förskolan samt vad för svårigheter pedagoger ser med att arbeta med naturvetenskap i förskolan? I studien utgick vi från den kvalitativa metoden där åtta intervjuer utfördes på två olika förskolor. Intervjufrågorna var öppna för att försöka fånga in så mycket av de intervjuades upplevelser och tankar kring ämnet naturvetenskap. Resultaten i studien visar att pedagoger har olika tankar om hur man arbetar med naturvetenskap samt att pedagoger arbetar på ett varierat sätt. När det gäller arbetsformen fann vi fyra subkategorier, att arbeta med begreppsförståelse, att ha spontana och planerade aktiviteter, att barnen ska upptäcka själva och att uppmuntra barnen till att lära sig genom sociala samspelet.Vi kom även fram till att det finns olika möjligheter samt svårigheter med naturvetenskap somexempelvis att ha en skog nära kan vara en stor möjlighet eftersom det kan underlätta pedagogers arbete. Svårigheter som kan uppstå är att om det förekommer brister på kunskaphos pedagoger kring ämnet naturvetenskap kan detta innebära att det blir svårt att lära barnen om naturvetenskap. Det blir svårt att exempelvis att svara på frågor.

Internationalisation of higher education and teacher education has been a key issue since the 1990s and many universities still attempt to increase student mobility ever since. Much research has been done on the topic of internationalisation and higher education, including teacher education trying to show how a certain programme impacts on students’ learning, especially intercultural learning when it comes to programmes in teacher education. These studies are often directed towards programmes that last several months or a whole year. The focus of this study is rather to explore if and in what way experiences in a two-week field study can contribute to a student teacher’s intercultural learning and professional development. The findings of the research show that even a short field study has an important impact on the individual student teacher’s understanding of themselves and on awareness of teachers’ living and working conditions in a different culture like South Africa.

Den psykosociala arbetsmiljön innebär det sociala klimatet på arbetsplatser och det påverkas av alla medarbetare som interagerar med varandra. Att personalen trivs på sin arbetsplats tillhör ledarens ansvar och hur han eller hon väljer att bemöta sina anställda påverkar även resultatet kring arbetsmiljön. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta lärare har deras syn på hur ledarens egenskaper och färdigheter påverkar den psykosociala arbetsmiljön, samt hur ledaren bör agera när konflikter uppkommer. Egenskaper definieras i denna studie som medfödda förmågor och färdigheter ses som något som går att lära. Resultatet visar att delaktighet, tydliga direktiv och lyhördhet främjar god psykosocial arbetsmiljö medan härskartekniker och svårigheter att ta emot kritik motverkar den. I konfliktsituationer är det viktigt att rektorn kan agera neutral samtalspartner och samtidigt vara en stöttepelare för lärarna.

This longitudinal study focuses on the transition from higher education (HE) to worklife. Generally, the transition is considered to have become more complicated due to the changing conditions for work in a supercomplex society. More specifically, there is also still sparse knowledge about how students in PBL programmes cope with the transition process. Previous research on the topic has suggested that there is a need for more complex studies of the relationship between HE and work. The aim of the study is twofold, (i) to describe the way students experience their programme as seniors and later their work situation as novice workers, and (ii) if there are differences regarding these experiences in comparison between a PBL programme (psychology) and conventional progammes (mechanical engineering and political science). The transition from HE to worklife in the three programmes is analysed according to five dimensions; relation to space/areas of operation, identity/tracjectory, professional role characteristics, transition process and relationships between education and work. The results indicate that the PBL-programme is preparing for worklife in a rational way, both regarding generic skills and substantive knowledge. The conventional programmes stand out as preparing for worklife either by providing generic skills or by having a ritual character.

This longitudinal study focuses on the transition from higher education to working life. Research has hitherto described the transition in rather general terms, and there is still only limited knowledge about how graduates construe themselves as professionals, or how they experience the transition to the sociocultural contexts of working life. In this study, the transition is viewed as a trajectory between different communities of practice. Three different Master’s programmes at Linköping University are focused on and compared: political science, psychology and mechanical engineering. The specific aims are to: (i) identify aspects of identity and knowledge formation as reported by informants, both as...

Inledning: Idén till denna studie framkom efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) från förskollärarprogrammet på Högskolan Väst. Musiken och sången finns alltid närvarande genom sångstunder, spontansång vid matbordet eller i form av sångtexter och noter uppsatta på väggarna. Dock är de lärarledda musikaktiviteterna ofta i återskapande form, eller call-response form, det vill säga att barn upprepar något som en pedagog sjunger först. Hur kan det komma sig att musiken, som i läroplanen inte har en uttalad koppling till språket, har en förhållandevis stor roll i förskoleverksamhetens vardag?

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger använder musik och musikaktiviteter i språkutvecklande syfte i förskolan. Frågeställningar som användes var på vilka sätt musik kan användas i språkutvecklande syfte, och hur förskolans pedagoger talar om kopplingen mellan musik och språkutveckling.

Metod: För att svara på dessa frågeställningar valde vi att använda oss av den kvalitativ forskningsmetod, närmare bestämt fokusgrupper. Genom de diskussioner som uppstår i fokusgrupper vidgas deltagarnas synsätt, erfarenheter och åsikter med hjälp av de andra deltagarnas perspektiv. Vi valde just denna metod då vi anser att den ger oss data som kan ge svar på de frågeställningar som framställts. Studien utfördes på förskolor i Västsverige, med deltagare i spridd ålder från flera olika kommunala förskolor samt en öppen förskola inom samma område.

Resultat: Resultatet visar att musiken till stor del används som ett språkutvecklande verktyg på grund av det intresse och den uppmärksamhet musiken bidrar med, den sprider glädje och hjälper barn att slappna av. Det är lätt att variera lärarledda aktiviteter samt anpassa nivån på lärandeobjektet till varje individs behov och nivå. Enligt vissa pedagoger ses inte användningen av instrument i musikaktiviteter som nödvändigt för barns språkutveckling, men det ses som en stor tillgång att ha musikaliskt kunniga pedagoger i arbetslaget. Det syns även skillnad i arbetssättet på förskolor och på öppna förskolan, där öppna förskolan inte har samma krav på verksamheten. Trots det sker sångstunder och musikaktiviteter regelbundet där syftet ofta är att stötta barn i sin språkliga utveckling.

Denna uppsats har som syfte att undersöka ämnet introduktionsprocess, där vi närmar oss förstagångna linjechefers upplevelser av hur en sådan process bör se ut för att de på bästa möjliga sätt ska kunna axla den nya rollen som chef. Introduktionen står för den process där den nya linjechefen ska assimileras in i den nya rollen. Studien bygger på data producerad genom semistrukturerade intervjuer med 9 nyligen befordrade linjechefer i en offentlig verksamhet. Resultaten tyder på att delar som dialog och diskussion, praktiska deltaganden och reflektion är mycket väsentliga delar att ha utrymme för i en introduktionsprocess för förstagångna linjechefer. De största lärdomar grundar sig i ett erfarenhetsbaserat eller informellt lärande. Detta tack vare det stora kontaktnät som presenteras tidigt i introduktionsprocessen. Kontaktnätet anses vara en så viktig och stödjande del i förstagångna linjechefers rollövergång, att de önskar mer av planerade tillfällen att ses, just för att diskutera och dialogisera. I kontaktnätet ingår mentorskapet, som ger utrymme och möjlighet till att ventilera praktiska frågor, känslor och funderingar. Baserat på dessa resultat hävdar denna studie att organisationer bör ha detta i åtanke vid framställning av en introduktionsprocess för chefer.

Bakgrund: För att främja barns lärande och utveckling är det viktigt att utforma en miljö som stimulerar lek och lockar till utforskande. Barn lär sig genom leken och den är därför betydelsefull för deras utveckling. Förskollärarna har en betydelsefull roll att skapa miljöer där barnen ges förutsättningar att leka, lära och utvecklas tillsammans. Tidigare forskning visar att utformningen av förskolans inomhusmiljöer och det material som tillhandahålls kan påverka barns förutsättningar för lek och lärande. Beroende på hur miljön utformas kan den antingen främja eller begränsa barnens lärandemöjligheter.

Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring förskolans inomhusmiljö för att stimulera barns lek och lärande. 

Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts på 6 olika förskolor med 8 förskollärare från olika kommuner i Västra Götalandsregionen. Metoden möjliggjorde att ta del av djupgående och detaljerade svar för att synliggöra förskollärares perspektiv om inomhusmiljöns utformning och betydelse. 

Resultat: Resultatet visar att förskolans miljö och de material som tillhandahålls genomsyras av ett syfte och präglas av en pedagogisk medvetenhet. För att stimulera barns lek och lärande lyfts betydelsen av ett tillgängligt material för att uppmuntra barnen till utforskande samt för att främja deras självständighet. Förskollärarna uttrycker att läroplanen genomsyrar förskolans verksamhet, både i valet av material samt i miljöns utformning. Förskollärares kompetens kan därmed ses som avgörande för att omsätta läroplanens mål och intentioner i miljöns utformning, samtidigt som de tillvaratar barns intressen i miljöerna. För att utmana barnens lärande förändras miljön ständigt för att kunna leda till nya erfarenheter och fortsatt lärande.

With this presentation I would like to contribute to the understanding of the way prehistory has been taught in textbooks over a period of just over a hundred years, and how both society and archaeological research have contributed to changing the way prehistoric people are represented in the textbooks.

Scandinavian prehistory has so far received little attention in history didactics. In Swedish schools, prehistory is taught in the lower grades according to the traditional periodisation: Stone Age, Bronze Age, Iron Age and Viking Age. The aim of this paper is to give an overview of Scandinavian prehistory as it is presented in history textbooks of the 20th and early 21st centuries, and to trace its development and revision. The study highlights archaeology and gender studies in relation to the subject of history and connects textbooks with historical culture, prehistory and gender.

Textbooks are closely linked to historical culture because they are an imprint of their contemporaries (Rüsen 2004). Our knowledge of the prehistoric period is therefore partly time-bound because it is shaped by the theories currently in force, and in this way our image of prehistory becomes a reflection of our own time (Baudou, 2004). As presented in these books, prehistory is seen as an expression of a historical culture valid in a particular era. The study shows how historical cultural change becomes visible through two categories that run through the entire period under study: Cultural memory and gender. 

Cultural memory: The German Egyptologist Jan Assmann has addressed the question of how memory can be linked to a period as far back in time as prehistory, and how the past is recalled in social memory. Since it is a historical period very distant from our own, we cannot share these memories through interaction, but need specialists, such as teachers, to help us (Assmann, J, 2010). Aleida Assman sees our memory as highly selective and when it comes to cultural memory, forgetting thus becomes part of social normality. In a society, new information needs to be processed and new ideas emerge to help us deal with the present and the future, while at the same time, society faces new challenges (Assmann, A, 2010). Memory can thus be seen as a reconstruction of the past created in the present (Selling, 2004). In this study, the concept of cultural memory serves as a tool to explain how some stories have remained in the textbooks during the long period under study, and which ones have changed or are no longer included for various reasons.

Gender: According to Yvonne Hirdman, the concept of gender has been used in anthropology as a descriptive concept to explain the different relationships between the sexes. The system consists of two principles. One is the taboo of separation, which states that the feminine and the masculine must not be mixed. This expression is found, among other things, in the division of labour between men and women, in the idea of what is feminine or masculine, but also in places and characteristics. The second principle is hierarchy: the man is the norm. Men are put on an equal footing with human beings and stand for what is normal and universal. Through this ordering structure, we are helped to orient ourselves in the world according to places, tasks and types (Hirdman, 2004). Gender systems change over time. In every era, there are invisible contracts between men and women that are expressed in ideas about what constitutes the relationship between them (Hirdman, 2004). This study thus describes the process by which the gender system changes and develops.

Method

The changes in the historical culture are explained by cultural memory and Aleida Assmann's model of remembering and forgetting. Cultural memory thus provides both a theoretical and a methodological framework for this study. The long-term perspective makes it possible to see which stories about prehistory are actively preserved as canon in our memory and which stories have been discarded by new research findings and have thus fallen into active oblivion. The textbook texts were seen in the context of archaeological research reflecting the values of society (Olsen 2003). Nordic archaeology was established as a science around the turn of the 1900s, and as this period marks the beginning of the archaeological academy, this is a natural boundary for a period division (Baudou 2004). The results are also related to curricula, as they also reflect changes in society. The texts were compared with popular archaeological works written by established archaeologists who pointed to research that could be considered representative at the time the books were published, and the periodisation of the study was based on these works: Period 1 1903- 1943 The Nation and the Invisible Woman Period 2 1944- 1968. The post-war period - women are added Period 3 1969- 1987 New social ideas and a settlement with traditional gender roles Period 4 1988- 2010 Towards individuality and equality

Expected Outcomes

The result shows a historical cultural change in which the representation of people in the books evolves from homogeneity to inclusivity and diversity. It becomes clear how the contemporary social climate and government policies complement the archaeological research and provide a more egalitarian picture of the prehistoric period, that the textbook authors have taken note of. This is in line with the view of how historical culture changes and is influenced by society and how textbooks are part of this history-didactic chain. Aleida Assmann's description of how the canon of cultural memory is not replaced but can change as society changes is exemplified in this study, as several stories about Nordic prehistory recur in the 20th and early 21st centuries, but at the same time the way the stories are presented changes significantly as guidelines and the social climate change. Stories about prehistoric people evolve from stories characterised by homogeneity to stories that clearly advocate inclusion. The first accounts at the beginning of the 20th century seem to consist only of middle-aged men, but gradually women, children and eventually older people are included. The stories about prehistory have a clear anchorage in the contemporary social climate and show a move towards more diversity in their representation. However, it is not always archaeological research that forms the basis for this picture; the interpretations of textbook authors also have a major influence on these representations.

References 

Assmann, A. (2010). Canon and Archive. A Companion to Cultural Memory Studies. Astrid Erll, Ansgar Nunning Assmann, J. (2010) Communicative and Cultural Memory. A Companion to Cultural Memory Studies. Astrid Erll, Ansgar Nunning Baudou, E. (2004). Den nordiska arkeologin - historia och tolkningar. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien Hirdman, Y. (2004). Genussystemet-reflexioner kring kvinnors sociala underordning. I genushistoria-en historiografisk exposé. Studentlitteratur, Lund. Olsen, Bjørnar (2003). Från ting till text: teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning. Lund: Studentlitteratur Rüsen, J. (2004). Berättande och förnuft: historieteoretiska texter. Göteborg: Daidalos Selling, J. (2004). Ur det förflutnas skuggor: Historiediskurs och nationalism i Tyskland 1990-2000.

Arbetsrelaterat lärande utgör en betydande roll för individuell utveckling och organisatorisk framgång. Det är även känt att en stor del av arbetsrelaterat lärande sker informellt, det vill säga lärande som sker oplanerat i det vardagliga arbetet. Ett flertal teorier med avseende att förstå lärande inkluderar sociala aspekter och betonar att lärande ofta sker i samspel med andra. Restriktioner för att begränsa spridning av Covid-19 har för många medarbetareinneburit att arbetet flyttats från arbetsplatsen för att i stället ske på distans. I och med att informellt lärande ofta beskrivs ske i samspel med andra kan det vara intressant att problematisera lärande vid distansarbete då avstånd mellan medarbetare kan antas öka. Syftet med denna studie var att undersöka distansarbetets eventuella påverkan på informellt lärande ur ett medarbetarperspektiv. Studien eftersträvar även att identifiera förutsättningar för att möjliggöra informellt lärande vid distansarbete. För att besvara studiens syfte användeskvalitativa intervjuer med elva tjänstemän inom offentlig sektor i Västra Götalandsregionen. Data analyserades med hjälp av en tematisk analys och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet visade att informellt lärande främst upplevs ske i samspel med kollegor. Till följd av övergången till distansarbete upplevs informellt lärande i många fall ha minskat. I andra fall upplevs informellt lärande ske i samma utsträckning men kommunikationsvägarna har förändrats. Resultatet indikerade även olika faktorer som upplevs påverka möjligheter för informellt lärande. Dessa faktorer kan sammanfattas beröra en god arbetsgrupp, tekniska verktyg och individuellt ansvar. Slutsatsen är att medarbetaresinformella lärande upplevs påverkats vid övergången till distansarbete, huvudsakligen i form minskad kunskapsdelning.

Syftet med denna uppsats har främst varit att söka kunskap om hur ledare som använder Talkmapmetoden upplever att metodiken har påverkat deras bemötande och ledarskap. Studien använder sig av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, kommunikationsteori samt ett par ledarskapsteorier, för att förstå och tolka de olika upplevelser som respondenterna delgav. Det är en kvalitativ studie med en hermeneutisk ansats, då tolkningarna i studien bygger på respondenternas erfarenheter av att använda Talkmap. Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt, och studiens datamaterial utgörs av semistrukturerade intervjuer med sju respondenter.

Det som framkommit i studien är att samtliga respondenter säger sig ha utvecklats när det gäller bemötande. De har med hjälp av Talkmapmodeller fått kunskaper i hur vi gärna speglar oss i varandra och hur vi kan använda oss av dessa kunskaper i möten med andra. Viktiga aspekter som ledarna lyfter fram är att de numera känner en mindre stress när de kan kontrollera hur samtalet utvecklas. De upplever att kursernas tyngdpunkt ligger på en positivitet och framtidstro, vilket lett till att de ofta reflekterar över sitt ledarskap, och hur de kan prestera ännu bättre nästa gång. Uppsatsens slutsats är att ett gott bemötande alltid kan utvecklas, och att delta i Talkmap och neuroledarskapskursen, bidrar till att det finns fler verktyg att ta till i sitt ledarskap.

Due to the emergent and dynamic nature of incidents, the complexity of emergency work is often referred to as a challenge for learning. Another recurrent challenge in emergency work is that of collaboration at and across established organizational boundaries involving actors with specific types of expertise who are operating under different regulations and responsibilities. In addition, training emergency service organizations in collaboration remains a challenge. In light of the difficulties and shortcomings that have been identified in major incident responses, the need for exercises for developing and maintaining collaborative response effectiveness prior to the next incident is often highlighted. The overall aim of this thesis is to understand how full-scale exercises can provide conditions for developing inter-organizational collaboration between the police, ambulance and rescue services at the incident site. Learning activities that carry the potential to support and develop collaborative capacity, and how the alignment of distributed expertise can be trained for, were of particular interest. Interviews with participants in eight full-scale exercises with professionals and interviews and observations of one exercise with senior-level students in Sweden served as the empirical base.Central concepts from Cultural-Historical Activity Theory (CHAT) provided theoretical tools to explore the exercises and understand boundaries between organizations with a wider, systemic approach. The empirical studies show that the participants understood full-scale exercises to be valuable opportunities for becoming involved in response work, making decisions, and acting and interacting in uncertain situations and realistic environments. As in real-life responses, exercises are characterized by the stabilization and confirmation of everyday routines on the one hand, and by improvisation and change on the other hand. The studies also show that exercises tend to focus on specific scenarios,intra-organizational routines, and leadership positions. Infrequent exercises inwhich the participants were only trained in a limited role were perceived to be in adequate for developing preparedness and collaboration. However, the analysis suggested that the way in which exercises were organized and performed had implications for how participants were trained in collaboration.Realizing the potential of boundaries as resources for learning in exercises depends on how boundaries are explicated and approached. Thus, rather than striving to ignore or eliminate boundaries in exercises, the studies illustrated the learning value of explicitly reflecting on the multiple understandings around boundaries. The studies demonstrated that much of the work at an incident site takes place around negotiations. Collaboration at the incident site was not only aquestion about boundary crossing; operational tasks may not always be aligned and have to be prioritized and sequenced. The exercises comprised work situations in which no single motive could explain or determine the collaboration,due to different types of expertise, primary responsibilities and needs forinformation. These factors were understood in terms of the concepts of boundarywork and boundary awareness. These concepts point at a more divergent understanding of collaboration that reaches beyond striving to create mutual understanding between organizations in learning activities. Differences between organizations, such as in terminology, time horizons, priorities, leadership structures, understandings of safety and how intra-organizational decisions and actions could impact the collaborating organizations' work, were central triggers for discussion and negotiation. These differences required explanations in order to make the actions and decisions of one organization understandable and justifiable to another, based on organizational mandates and types of expertise.Giving emergency services the opportunity to work together, to develop an awareness of their expectations of each other in various situations, to use and interpret their own and others' terminologies, and to identify internal hierarchies and motives for prioritizations was essential dimensions of exercises

Miljöproblemen uppmärksammas idag i hela världen. Dagligen hör vi att hoten mot miljön måste åtgärdas och att alla måste hjälpas åt. Riksdag, regering, och flera stora världsorganisationer arbetar hårt med att få in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det här gäller från förskolan ända upp till vuxenutbildning. Syftet är att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som påverkar miljön och en hållbar utveckling på ett positivt sätt i förhållande till vad rapporter och styrdokument föreskriver. Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa gruppintervjuer med 36 barn i åldrarna fem till tio år. Intervjuerna genomfördes gruppvis då vi anser att ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan vara gynnsamt i samtal om ett så stort och komplext ämne som miljö och hållbar utveckling är. Vi använde frågor, bilder och konkret material som underlag när vi genomförde intervjuerna. Generellt anser de flesta barn att det är viktigt med en bra miljö, även om kunskaperna om hur vi åstadkommer detta är varierande. Skillnaden på kunskapen mellan förskolan och grundskolan visade sig vara större än vad vi förväntat oss. Vi kunde inte se att miljöundervisning har gett det resultat och haft den centrala roll som riksdag, regering och världsorganisationer som bland andra FN och OECD föreskrivit.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i svenska kommuner har ökat under de senaste fem åren. Detta är en trend som följer samtliga svenska kommuner. En västsvensk kommun har tidigare arbetat mycket med sjukfrånvaro genom rehabilitering. Kommunen vill nu skifta fokus och arbeta mer med de som är friska genom att undersöka vad som skapar hälsa hos deras medarbetare.

Syfte & frågeställning: Denna uppsats syftar till att undersöka vilka resursfaktorer för hälsa som bidrar till arbetsnärvaro i en västsvensk kommun. Metod: En kvalitativ metod med inspiration från fenomenografi tillämpas för såväl studiedesign, insamling av data som för analys av data.

Resultat - Utfallsrum & Slutsats: Resultatet visar på fyra kategorier som identifierats som de viktigaste resursfaktorerna för arbetsnärvaro bland informanterna. Dessa fyra kategorier var trivsel, moral, möjlighet att påverka och helhet.

Through the example of Gene Luen Yang and Sonny Liew’s The Shadow Hero (2014), this chapter interrogates the cultural clashes emerging from the discrepancy between individualist and collectivist views of work in relation to family and society. While classic superhero narratives can be understood as manifestations of individualism, this narrative presents a young hero who is pushed into the role by an overzealous mother, reminiscent of the Tiger Mother-figure of Amy Chua’s controversial autobiography (Battle Hymn of the Tiger Mother, Penguin, 2011). Applying theories from social psychology to the analysis, it is shown that the idea of the independent self, in which work is a mark of adult autonomy, is posited against an idea of the self as interdependent and associated with collectivist ideals that link work with family and prioritize filial piety.

Syfte: Syftet med studien var att belysa hur läromedel ger elever möjlighet att utveckla sin kommunikations- och begreppsförmåga inom mätområdet längd i matematikundervisningen. Studien avgränsas till att undersöka tre lärarhandledningar med tillhörande läroböcker för årskurs 3 i matematik.

Metod: För studien valdes kvalitativ innehållsanalys som metod. Tre elevböcker för årskurs 3 med tillhörande lärarhandledningar från tre olika förlag har analyserats utifrån det matematiska området att mäta längd. Läromedlen valdes utifrån principen bekvämlighetsurval och fyra specifika kriterier som utgångspunkt för att kunna analysera och göra jämförelser av resultatet.

Resultat: Resultatet visade att begreppen som fokuseras i läroböckerna handlar om måttenheter och att omvandla dessa mellan varandra. Begreppet längd är centralt och begreppen förklaras olika beroende på vilken lärobok som eleverna får använda sig av. Alla representationsformer synliggörs inte i alla läroböcker och de två representationsformerna som är övervägande i läroböckerna är konkret material och symboler. Utifrån bildande eller instruerande lärarhandledning visade resultatet att två av lärarhandledningarna är bildande och en av lärarhandledningen är instruerande. 

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur lärare och skolans bibliotekarier uppfattar skolbiblioteket och dess roll i undervisningen på högstadiet. Studien baseras på intervjuer som gjorts med lärare och bibliotekarier på två skolor. Vi har inspirerats av fenomenografin men använder en deskriptiv metod och beskriver i vårt resultat fyra delar: användning av skolbiblioteket, undersökande arbetssätt, skolbibliotekets roll och dess miljö och skolans bibliotekariers roll. I resultatet kommer vi fram till att skolbiblioteket har en viktig roll och att det finns en positiv inställning till skolbiblioteket. Skolbiblioteket används till studier, arbete och skönlitterär läsning. Viktigt för ett fungerande skolbibliotek är personal hela dagen, gott om fräscha media och att det ges utrymme för olika funktioner i bibiblioteket. För att verksamheten ska fungera optimalt krävs att de olika yrkeskategorierna samtalar med varandra och förstår varandras yrkesroller.

Syftet med studien är att få en förståelse för hur chefer inom två SiS-institutioner upplever att de arbetar med kompetensutvecklingsinsatser gällande MI.

Resultatet visar att kompetensutvecklingsinsatsen blir en del av implementeringen och vidmakthållandet av metoden då medarbetare genom utbildning i MI får ett gemensamt förhållningssätt med ett gemensamt språk.

Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med chefer på två institution inom Statens institutionsstyrelse. Resultatet redovisas utifrån intervjuer med åtta enhetschefer. Intervjuerna genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor som öppnade upp för respondenternas egna berättelser samt gav uppsatsförfattarna möjlighet att ställa följdfrågor. Respondenterna intervjuades enskilt och intervjuerna spelades in för att säkerställa att uppsatsförfattarna fick med allt som sades.

Studiens fenomenologiska ansats ville nå kärnan i fenomenet hur chefer på två SiS-institutioner upplever att de arbetar med kompetensutvecklingsinsatser gällande MI. Fortsatt lärande och utveckling av MI sker i vardagen på arbetsplatsen där lärandet i metoden behöver struktureras för att inte glömmas bort. Strukturen av MI ökar kvalitén i organisationen för både ungdomar och personal då det gemensamma förhållningssättet ger en trygghet. Implementeringen av MI är ett gemensamt ansvar där cheferna strukturerar för en god och utvecklande lärmiljö och medarbetare ansvarar för att använda MI i vardagen genom reflektion och feedback.

Syfte: Studien syftar till att få kunskap om hur centrala begrepp inom Reggio Emilias filosofi omsätts i tanke och handling i tre svenska Reggio Emilia förskolor. Med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv vill vi få kunskap om pedagogers uppfattningar kring begreppens innebörd och hur de i så fall menar att det inverkar på barn i praktiken. Det gör vi genom att undersöka hur begreppen "det rika barnet" och "miljön som den tredje pedagogen" uttrycks i tanke och handling. Metod:Intervjuer, observationer av miljöer, fotografier av miljöer, visuell metod, fenomenografisk analysmetod. Resultat: Det framgår av resultatet att innebörden av begreppet ”det rika barnet” inte diskuterats på de förskolor som ingår i studien. Istället har ”det kompetenta barnet” blivit synonymt med begreppet och med deras barnsyn. Pedagogens roll handlar till stor del om att erbjuda material och miljöer som möter barns behov och intressen. Att barns olikheter ses som en tillgång kopplas till de möjligheter miljön erbjuder att utforska. Det är också viktigt att barn tillåts vara olika i miljön. Det finns en tro på det självgående barnet som resulterar i att barn visar vägen i projekt. Miljön stöttar när barn kan fungera självgående, utan att vara beroende av en vuxen. Barns intressen ska återspeglas i miljön, som ändras utifrån deras processer. En tillgänglig och tillåtande miljö möjliggör att barn kan agera självständigt och miljön stöttar på så vis pedagogerna. En väl förberedd miljö kompenserar närvaron av en pedagog och lockar barn genom att vara inspirerande och tilltalande. Att barn ska lära sig något och utvecklas i miljöerna har en framåtsyftande funktion. Det anses också att miljön kan bidra till barns möjligheter att verka i ett demokratiskt sammanhang.

In 2002 University West was commissioned by the government to develop forms for work integrated learning (WIL) as part of the work with pedagogical renewal of higher education. As a result of this assignment, WIL is now a deeply rooted philosophy and cornerstone of the university but also the main principle for pedagogical approach. We believe that knowledge, both theoretical and practical, is acquired everywhere and not only in institutions of higher learning. In other words, we are striving to connect university studies with everyday work life and the surrounding society. The purpose of this paper is to describe and evaluate a strategy for improving student awareness and skills for problem solving, reflection and lifelong learning in the junction between theory and practice. At the center of our focus are students from our bachelor's degree programme 3D-animation and visualization and a course on simulation and particle based effects. This is a challenging subject to teach since knowledge, tools and process is evolving rapidly and we rewrite the course curricula every year. The strategy consists of adding five themes focused on reflection and problem solving spread over the weeks of the course, in addition to the more direct subject-related areas. For each theme the students recieved reading material giving an overview of each theme, and then reflection based questions aimed at connecting the theme of each week to the subject of the course. The themes were Lifeling Learning, MoSCoW prioritisation, Schöns desriptions of design challenges and wicked problems and finally Fraylings ideas of Research through design and Schöns Conversation with the material. For the last week, the students wrote a summary of the entire course using the themes they had studied. At first there was some resistance among the students, and it was not easy for them to see the value of these assignments, instead their focus was on the more technical aspects of the course. However, as the course progressed a majority of the students started to see the point of these more reflective based assignments. One example where this became apparent was during the weekly presentations of the technical assignments. While some of the students still struggled with integrating the reflective assignments with the more technical parts of the course, others started to use the terminology and reasoning from the reflective assignments when talking about how they approached the problems they faced when solving the technical assignments. Having the students equipped with these new approaches also facilitated talking about problem solving and learning strategies, both during the course where this strategy was tested, as well as a subsequent course.The strategy was evaluated by analysing the written and oral presentations and reflections of the students, with special attention being paid to their problem solving and their strategies when approaching new technologies and tools. In addition to this, we also observed their reasoning about the theories that was embedded in the tools, i.e not just talk about how to do things in the software, but also the theories and principles underlying the software.Overall, the aim of the strategy was to train the students on problem solving and learning through experimentation, design and reflection. While one single course is a very short time to practice this, differences in reasoning andstrategies in the students from the beginning of the course to the end could be seen. This was both in their written reports as well as their oral presentations. Areas where improvements could be seen was more abstract reasoning, reflection on problem solving, priorities, and the ability to connect and compare different areas of the course. One theme that also was recurring in the texts was the balance between chaotic exploration and structured learning. These are skills that are valuable in a changing industry where they will need to learn new tools and develop new workflows constantly. Overall, a conclusion here is that learning to learn is far more important than learning a specific tool or skill.

Bakgrund: En av skolans främsta uppgifter är att rusta eleverna för framtiden på olika sätt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna måste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lärarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har också intresserat oss för vilka datorprogram de väljer att använda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgång till Internet än tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig ålder möts av olika utmaningar och faror. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärarna ser på multimedia i undervisningen i år 2-5, samt hur multimedia praktiskt används i arbetet med eleverna. Metod: Som metod valde vi kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. Vi har utfört elva intervjuer med mp3-spelare, vilka har transkriberats till text och analyserats. Intervjupersonerna har varit lärare som arbetar i år 2-5, och arbetar i fem olika kommuner. Intervjuerna har vi analyserat utifrån en vidare hermeneutisk tolkning, utifrån ett fenomenologiskt synsätt. Resultat: Vi har funnit att de flesta lärarna arbetar mycket medvetet med multimedia i sin undervisning. De är i stort sett nöjda med de typer och antal av multimedia och program skolan tillhandahåller. Lärarna på de flesta skolorna utbildar eleverna utifrån en medvetenhet om omvärldens faror. Vi har även funnit att lärarens inställning påverkar deras användande av multimedia i undervisningen. Flera lärare anser att PIM-utbildning för kommunens lärare ökar deras engagemang. Är läraren intresserad, så blir eleverna intresserade. Att använda multimedia gör lärandet mer lustfyllt och ökar motivationen hos de flesta elever, samtidigt som det främjar deras samarbete och sociokulturella lärande.

During the period of 1994-2011 all programmes in Swedish upper secondary school comprised a set of core subjects with the aim to entail equity on the policy level. However, a division between programmes still prevailed on the school level, particularly in the core subject L1 Swedish. The main purpose of this study has been to explore how the teaching of writing in two academic and two vocational programmes differs, which writing repertoires are developed and how writing is assessed. The study is part of a long-term ethnography of writing in upper secondary school (Andersson Varga, 2014). The data produced during the two-year field study contain field notes from writing lessons, lesson observations and talks with four teachers, as well as recorded and transcribed, semi-structured teacher and student interviews, instructions on writing tasks, student texts and teachers’ responses to student texts. This article focus-ses on the preparation for the National Test, the afforded assignments, the realisations of the student texts and the assessment. The teachers in the four programmes handle the national syllabus in relation to the students, resulting in four different curricula in the classroom. Thus, issues of inequity, disparities in curricula as well as different expectations on students, depending on programme, became obvious. To understand the processes of social reproduction, we use Bernstein’s sociology of education (1996, 2000) and the concept of the pedagogic device and pedagogic identity. However, we also show one example of interruption (Singh, 2013) in one of the four classrooms. Thus, the main results demonstrate how one particular teacher brings about change to a group of working class girls. © 2015 International Association for the Improvement of Mother tongue Education.

The focus of this presentation is on work integrated learning in higher education that takes place in a cultural context different to that which the student is accustomed to. In higher education internationalization is often stated as a central vision both in relation to education and research. This is commonly expressed in policy documents in statements such as working for an open and border crossing university and having a distinct international perspective in all forms of higher education. The research project “Work integrated learning from the perspective of internationalization” is designed to highlight some of the conditions that surround such visions by examining learning in international settings from students' experiences of practice-related activities abroad. This involves activities that are directly work-oriented or field work carried out within the framework of a university course and / or a bachelor thesis. In the project we are thereby examining students' situated learning and thus highlight the contextual practice community they can access in an international environment. This includes both specific and more general aspects of learning in which different aspects are highlighted. Specific training related to special education programs focus on the development of professional identity while generally learning affects students from all programs in which learning outcomes such as wider perspectives and critical thinking are included.Our research focus is of exploratory nature where the approach is to examine students’ experiences of practice-related learning from the perspective of internationalization. This is being researched from three relating aspects. • Emotional and identity transformational aspects of learning. What does it mean to be in a relatively unknown social environment and there be faced with work-related tasks? What kind of interpretations and understandings of the situations occur? • Communicative aspects of students' practice-oriented learning – the importance of language and cultural codes. • Comparative aspects of students’ learning – the importance of comparisons for perspective taking and development of knowledge.Previous researched has been done on students’ practice-related learning in the field of work integrated learning. The forms of practice-oriented learning are of various kinds. It may be learning through the use of practical training related to establishing a profession-specific knowledge and identity. Other forms are the use of direct working connections or cultural settings outside the university through project work in course moments and / or for a bachelor thesis. What is common to these various forms is an endeavor of higher education to make the arena and cultural settings outside the university to a direct part in students’ learning. Given that the internationalization of higher education has increased, it is important also to examine students’ learning in various international contexts. The relevance of this can be found in theories of learning particularly those focusing on the contextual meaning from the idea that learning originates from the experience of interaction with the environment. Social aspects such as the relational and dialogic qualities are central already in the work of Vygotsky (1962) but according to Cooper (2008), it is only recently that this has been researched from an international perspective.

Method

The study is based on qualitative interviews with post graduate students who have completed internship or field work abroad. We have conducted in depth interviews using a guide with thematic questions focusing on emotional, communicative and comparative aspects of work integrated learning abroad. When processing the raw information the interviews were digitally-recorded and transcribed verbatim. The sample includes 12 in depth interviews, three students from each four different departments (social work, teacher, health promoter, cultural studies and engineering) at a smaller Swedish university. Another category of material is the interviewed student’s written reports from their field work. A content-analysis is performed on all parts of the material according to the three mentioned aspects. The analysis is abductive, which means that it uses theoretical concepts in making sense of the material, but is also sensitive to the participants' own ways of conceptualizing their experiences and learning. Common as well as unique features in the students' stories will be presented and discussed and considered in regard to the students' personal, institutional and cultural contexts.

Expected Outcomes

Preliminary analysis suggest in line with previous studies that the interviewed students' experiences of practice-related learning in a different cultural context show linkage with the phenomenon of sojourning which means taking up temporary residence in another culture. The previous, more linear psychological explanatory model of "adapting" the self in a new country to study or work does not suffice to explain the students' various experiences and learning in their field of study/professional development or on a more general. Our primary analysis of the material rather indicate that these processes are best understood as a complex web of shifting links between mastery of communication, social interaction and personal development. It is the management of this web which gives the result of cross-cultural adaptation and renegotiation of the "identity". As previous studies in the field have shown, personal, educational and psychological factors are as important as organizational and social-cultural factors for influencing the learning outcome (Qing et al 2010). And when it comes to identity formation practice related learning abroad also shows deeply personal transformative possibilities (Ryanand & Viete 2009).

References

Cooper, G. (2008) "Assessing International Learning Experiences: A Multi-Institutional Collaboration". In: Phi Kappa Phi Forum/ Vol. 88 Qing, G., Schweisfurthb, M. & Daya, C. (2010) "Learning and growing in a 'Foreign' Context: Intercultural Experiences of International Students" In: A Journal of Comparative & International Education. Vol.40, No. 1. Ryan, J. & Viete, R. (2009) “Respectful interactions: learning with international students in the English-speaking academy”. In: Teaching in Higher Education, Vol. 14, No. 3 Vygotsky, L. (1962) Thought and language. Cambridge: MA: M IT press

The documentation of pupils in Swedish schools is extensive and  a documentation culture has come to characterize the schools in recent years. In the context of decentralization and changing governance, focus has increasingly been directed towards assessment, follow-up and evaluation of pupils’ learning and social development. This article examines the Individual Educational Plans (hereafter IEP) used for pupils with special educational needs in Swedish compulsory schools from the perspective of text analyses based on discourse theory. The aim of this study is to shed light on how pupils are constructed in the school’s documentation. The study examines how these IEPs are used as a pedagogical technique for new ways of governing in order to impose self-regulation, individual responsibility and social control.The documents, which comprise the empirical material in this article, are gathered from 14 different schools and consist of documents for a total of 136 pupils with special educational needs

Bakgrund: Trots cirka hundra år av forskning kring medarbetarsamtalet är ämnet idag fortfarande aktuellt. Medarbetarsamtalet utgör för många organisationer ett verktyg för att hantera och förvalta sin personal, genom att dels ge medarbetarna feedback kring deras arbete, dels sätta upp mål inför framtiden. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares uppfattningar kring medarbetarsamtalet samt hur det kan användas för att motivera medarbetare. Metod: Studiens frågeställning besvarades genom ett kvalitativt angreppssätt. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes, spelades in samt transkriberades. Den insamlade empirin analyserades genom tematisk analys. Deltagare: Åtta personer anställda inom vårdyrket intervjuades i studien. Sju av deltagarna var undersköterskor och en var sjuksköterska. Deltagarna arbetade vid tiden för genomförandet av studien på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige och var 26 till 58 år gamla. Resultat: Resultatet av denna studie visar på att respondenterna generellt uppfattar att medarbetarsamtalet är betydelsefullt och har en positiv effekt i form av att man som medarbetare ges möjlighet till ett samtal där man kan diskutera sin arbetssituation med sin chef. Medarbetarsamtalet kan bidra till ökad motivation då det utgör ett tillfälle att “blicka framåt” och att medarbetaren från sin chef får feedback och en känsla av stöttning och förtroende. För att skapa en mer långvarig och ihärdig effekt av ökad motivation behöver medarbetarsamtalet ske oftare.

Bakgrund

Då många av dagens barnböcker framställer kvinnligt och manligt enligt de rådande normerna för vardera kön lär sig barn hur pojkar/män och flickor/kvinnor bör vara. Forskning visar på att barn redan i tidig ålder påverkas av de könsnormer som de får möta i litteratur. I skolans styrdokument beskrivs att skolan ska arbeta för att motverka könsmönster och att alla elever ska ges samma möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning är det betydelsefullt för personer av annan könstillhörighet än manligt och kvinnligt att få möta fiktiva personer med alternativ könsidentitet som de kan identifiera sig med. Därav är det av vikt att lärare granskar den litteratur de väljer att använda i sina klassrum, för att på så sätt kunna förmedla en bra värdegrund kring genus och kön samt kunna skapa inkludering och givande diskussioner kring ämnet.

Syfte

Syftet med denna kvalitativa studie är att analysera hur tre svenska barnböcker för åldrarna 6-9 år skildrar genus- och könsnormer i text och illustration, samt att analysera hur genusmedvetna/omedvetna böckerna är.

Metod

Vi kommer i denna studie använda oss av en multimodal genusanalys där vi använder oss av en semiotisk analys samt närläsning. Med hjälp av en multimodal analys är vår tanke att vi ska kunna få syn på hur illustrationer och text förmildrar, förstärker eller motsäger de manliga, kvinnliga eller ickebinära karaktärsdrag som tillskrivs de olika personerna.

Resultat

Resultatet visar att de vuxna personerna oftast följer genusnormerna och således framställs enligt de stereotypa könsmönstren för respektive kön. Medan barn gestaltas mer neutralt och könsöverskridande och där flickor och pojkar är mer jämställda. Vi kunde även se en avsaknad av ickebinära mänskliga personer i samtliga böcker.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur anställda i en offentlig förvaltning uppfattar sitt medarbetarskap. Med syftet i grunden har vi tittat på hur de anställda uppfattar att ledarskapet påverkar medarbetarskapet, hur de anställda själva uppfattar medarbetarskapet samt hur de anställda uppfattar sitt lärande. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in som analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, detta då vi ville finna variationerna i medarbetarnas uppfattningar. Analysen resulterade i tre beskrivningskategorier med tillhörande underkategorier där flera variationer kring medarbetarskapet återfinns. "Det reella medarbetarskapet (?)" med underkategorierna "Jag tar mitt ansvar med chefen i ryggen" och "Medarbetare motiveras av att reda sig själv men känner sig ensam ibland". "Lärande i arbetslivet och med andra" med underkategorierna "Relationernas betydelse för lärande" och "Förutsättningar för lärande präglas av arbetsuppgift och vilja till lärande" samt beskrivningskategorin "Påverka genom handling och inställning". Resultatet visar att den kontext medarbetarskapet finns i avgör vilken typ av medarbetarskap som uppstår. Ansvaret framträder tydligt utifrån olika dimensioner så som ansvar för att veta sina personliga begränsningar, ansvar för relationer i gruppen och ansvaret att förhålla sig till organisatoriska villkor. Genom sin kompetens och med hjälp från ledare och kollegor tar de anställda sitt ansvar

Syftet med denna studie var att undersöka landsbygdsbors förhållande till naturen, med fokus på dess betydelse för det mentala välbefinnandet. Studien har en kvalitativ ansats och material har samlats in i form av självrapporter, i vilka informanter i olika delar av landet har delat med sig av tankar om sin vardag på landsbygden och naturens roll i vardagen. Resultatet visar att närheten till naturen har stor betydelse för informanternas dagliga välbefinnande och deras förmåga att hantera vardagen. Naturen utgör en källa till rekreation och fungerar även som en slags terapeut för bearbetning av tankar och känslor. Den andel av informanterna som både bor och arbetar på landsbygden lägger något större fokus på upplevelsen av att ha naturen ständigt närvarande, jämfört med den grupp som arbetar i tätorter och fokuserar på att de söker sig till naturen i rekreationssyfte. Det framkommer att närheten till naturen har stor betydelse för livskvaliteten, genom att stämma överens med informanternas uppfattningar om vad ett gott liv innebär. Vikten av att leva ett liv som överensstämmer med de egna värderingarna är potentiellt den främsta slutsatsen som kan dras av resultatet. Det tredje och sista temat som framträder visar en medvetenhet kring miljöfrågor och hållbarhet, både kring den fysiska miljön och de strukturella förutsättningar som råder på landsbygden. En viss oro för framtiden lyfts och man understryker hur viktigt det är med en levande landsbygd. Resultatet har tolkats utifrån teorier om livskvalitet, rekreation och miljöengagemang.

How Work-integrated learning (WIL) is understood and used in higher education varies. This variation is often context-dependent, and therefore the development of WIL is interesting to follow in different contexts. A recent opinion piece from Norway discusses the well-known (in Norway) importance of work-life relevance in higher education and how higher education institutions fail to provide students with work-life relevance, even though the educational institutions, the authorities and companies have set work-life relevance high on the agenda. The article brings forward WIL as a potential solution to truly ensuring work-life relevance for students in Norway.

WIL is not a widely used concept in Norway and the authors of the article look for opportunities of how WIL can be understood and used in the Norwegian context. The intention is to further explore opportunities in Norway, by exploring well-working WIL-settings, such as the one at University West. Among the authors of the opinion piece there are representatives from Kristiania University College, who has a research group in WIL, which collaborates with KAM AIL at University West on the up-coming conference WIL25.

Universities are critiqued for being irrelevant and not contributing to solving real-world problems. Work-integrated learning (WIL) and engaged scholarship are ways to bring universities closer to practice and communities. When reflecting on what it means to engage with society as an academic, there are several potential paths to consider.

Through our research collaboration, we reflected on the focus of our different universities. WIL is a central focus at University West, while engaged scholarship is seen as one of the three pillars at the University of the Free State (together with research and teaching).

But what are the similarities and differences between WIL and engaged scholarships? And how can they support solving the wicked problems of the world today?

On the website of the University of the Free State, engaged scholarship is viewed as “the utilisation of an academic’s scholarly and/or professional expertise, with an intentional public purpose or benefit (which) demonstrates engagement with external (non-academic) constituencies. It aims to generate new knowledge, promote knowledge integration, the application of knowledge, or the dissemination of knowledge.”

University West states the following basic principles of WIL: “We believe that advanced knowledge is created in many parts of society, and not only within academia. We also believe that theoretical and practical knowledge are equally important. It is in the meeting between academia, working life and the surrounding society that insights, solutions and mutual development are best created that can meet the challenges society faces.”

Both definitions indicate the importance of working together with stakeholders outside the university. Both definitions focus on the importance of the creation or application of knowledge. WIL acknowledges that knowledge outside the university is just as important as knowledge created internally. While engaged scholarship focuses on engagement with others, WIL also advocates working together with others for mutual development and learning. The co-creation of knowledge is seen in both definitions.

When looking at the emphasis on knowledge creation and application in engaged scholarship, and at the same time reflecting on the WIL principle that advanced knowledge is created in many parts of society, we argue that engaged scholarship and WIL complement each other. Engaged scholarship and WIL are like melting pots, where valuable knowledge creation occurs in meetings and where the meeting of theoretical knowledge and practice contributes further to knowledge and learning.

The difference between engaged scholarship and WIL is that engaged scholarship brings scholarly knowledge to practice, while WIL integrates learning from and with academia and practice. Perhaps WIL throughout higher education can support an optimization of engaged scholarship for academics?

Both engaged scholarship and WIL engage with real-world problems with a focus on solving problems from the interaction between academia, practice, communities, and others, engaging people from various contexts who work together to solve problems. Sweden and South Africa both face challenges of aligning academic curricula with rapidly changing societal needs, where engaged scholarship and WIL can foster innovation and critical thinking to address complex societal challenges, as well as enhance employability by equipping students with practical skills and experiences.

Universities can play an important role in promoting solving REAL problems by working closer with those outside the university – to understand the challenges in various contexts and to collaborate to ensure solutions are relevant. Through WIL and engaged scholarship, the real world is brought into the classroom and research problems, ensuring relevance.

For academics on the ground, it is sometimes difficult to understand how to incorporate engaged scholarship practically in their courses without creating additional work. And here is where WIL can be used as a practical tool to assist academics to practice engaged scholarship.

Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna för informellt lärande mellan kollegor påverkats i en tid där distansarbete blivit allt mer etablerat bland organisationer och arbetstagare. Att lyckas med digitalt lärande i arbetslivet anses viktigt då detta leder till en konkurrenskraftig organisation som utvecklas. Vi har undersökt hur möjligheterna till informellt lärande påverkas och vilka fallgropar det kan resultera i, samt hur lärandet kan stärkas och ta nya former. Studien är av kvalitativ form och semistrukturerade intervjuer var vår metod för datainsamling. Tio intervjuer genomfördes där samtliga informanter arbetar i en offentlig förvaltning i en av Sveriges regioner. Vi har med ett induktivt synsätt och med inspiration av den fenomenologiska ansatsen kommit fram till vårt resultat genom informanternas egna upplevelser av arbetsplatslärande. Resultatet som framkom var att lärandet tvingats ta nya former i takt med att distansarbetet ökat, vilket gjort att möjligheterna till lärande förskjutits mer från arbetsgruppen till den enskilda medarbetaren. En brist på social närvaro har upptäckts när man sitter och arbetar på distans, samtidigt som känslan också är att man aldrig varit närmre kollegorna runt om i regionen, nu när alla sitter på samma digitala avstånd. En annan upptäckt är hur mentalt närvarande och delaktig man är under digitala möten då en upplevelse av skärmtrötthet uppdagats. Ett annat fynd vi hittat är hur arbetsplatsen i dagsläget implementerat strategier som både varit mer och mindre lyckade för att lärande ska kunna ske även på distans, samt hur kunskapssökande kan tas i uttryck.

Background. Learning to manage a classroom is a difficult but important part of teacher education. Earlier research on simulations for learning classroom management has highlighted the difficulty of supporting reflection.Purpose. This case study explores and evaluates the design of a simulation for student teachers' reflection on classroom management.Design. The design process resulted in the scenario-based SIMPROV simulation, which was made in the form of a hypermedia radio theatre that students go through in pairs or triads. Authoritarian, authoritative, democratic, and compliant leadership styles were built into the choices student teachers made.Evaluation. The simulation was evaluated in two courses where the participants' level of reflection and perceived knowledge improvement was measured using a questionnaire. Forty-three first-year student teachers, 48 third-year student teachers, and 38 of the student teachers' mentors participated in the evaluation.Results. The results indicate that participants engaged in reflection and understanding to a high degree, and only to a low degree in critical reflection or habitual action.Conclusions. The conclusions are that the scenario-based simulation designed as a hypermedia radio theatre supported knowledge improvement, understanding, and reflection and that social interaction during and after simulation sessions was an important feature.

When competition and an increasing level of marketisation characterises school life, the number of evaluations and the level of control has grown out of proportion. Through comparisons, assessments and ranking systems, also called ‘the terrors of performativity’ according to Ball (2003) commercial agents have gained influence over practices of assessment and documentation within the education system. Increased demands on pupils’ and parents’ participation and a belief that written documentation will lead to better results has caused an extensive use of different web based tools like Unikum. With the point of departure in a collected material of more than a hundred Individual Educations Plans (IEP) where commercial web based tools have been used, we make an analysis with Basil Bernstein’s (1996, 2000) concepts Pedagogic Identity, and Instructional and Regulative discourse in relation to expectations and constructions manifest in the plans. The results show that all four identities are expressed in the plans however, with an emphasis on a neo-liberal identity. We discuss the results in relation to the instructional and regulative discourses. The conclusion is that the tools both shape and determine possible identities and possible discourses in the web based interaction between children, parents and teachers.