Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 578
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abbas, Rasha
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Kurbegovic, Dijana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    En uppsats om hur anknytning och självkänsla samverkar med mobbningsbeteendet bland tonåringar2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Under de senaste åren har mobbning alltmera börjat upplysas. Mobbning sker ofta i skolorna i form av trakasserier, kränkningar, verbalt och fysisk våld. Denna studie syftar till att undersöka samband mellan mobbning, anknytning och självkänsla, och vilken sätt anknytning och självkänsla samverkar med mobbning. Resultat kring mobbning i denna studie har visat att det finns samband mellan självkänsla, anknytning och mobbning. Vidare visade analyser att mobbningsbeteende var signifikant mer frekvent hos pojkar än hos flickor. Regressionsanalys visade dock att endast självkänslan har en samverkan på mobbning hos pojkar, medan hos flickor, hade både anknytning till föräldrar och självkänsla  en samverkan på mobbning.

  • 2.
    Abdulahovic, Emina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Nemec, Iris
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Socialt samspel och säkerhet: en kvalitativ studie utifrån brandmäns föreställningar2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Människan tillbringar en stor del av sitt liv på arbetsplatsen. För att hon skall må bra krävs det att det råder en god arbetsmiljö där en viktig faktor för detta är att hon skall känna en fysisk och känslomässig trygghet på sin arbetsplats. Brandmän är en yrkesgrupp vars arbetsplats ofta är platsen för en olycka eller brand där stora risker kan förekomma. Det har visat sig att ett fungerande socialt samspel inom arbetsgruppen bidrar till att sannolikheten för personsäkerheten ökar. Med utgångspunkt i syftet att studera och förstå brandmännens föreställningar kring hur socialt samspel påverkar deras säkerhet, genomfördes en kvalitativ studie. Deltagarna i studien var sex manliga brandmän mellan åldrarna 28-46 år som har varit yrkesverksamma i 3-15 år. Samtliga har en svensk brandmannautbildning (SMO). Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Materialet bearbetades och analyserades genom tematisk analys med hjälp av riskhomeostasteorin och FIRO-teorin. Utifrån den tematiska analysen utkristalliserades fyra temata: (1) Upplevd kontroll leder till upplevd säkerhet (2) Vikten av roller i laget (3) Betydelsen av en öppen kommunikation (4) Tillit till varandra. Resultatet visade på att brandmännen upplevde att de kände sig mest säkra på arbetsplatsen när de hade en upplevd kontroll. Resultatet visade även på att de ansåg att det sociala samspelet var viktigt för säkerheten. De faktorer som var utmärkande inom det sociala samspelet var öppen kommunikation, tydliga roller inom arbetsgruppen och tillit till varandra. Slutsatsen som drogs var att brandmännen upplevde att det sociala samspelet har en påverkan på säkerheten.

  • 3.
    Abrahamsson, Jessica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kobel, Carolin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Tro det eller ej: en kvantitativ studie om värderingar och moralvitalism2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tidigare forskning har påvisat samband mellan värderingar och religiositet ur aspekten benägenhet till att tro. Syftet med föreliggande studie är att bidra till forskningen inom moralvitalism vilket beskrivs vara ett förhållningssätt där tro på goda och onda krafter ingår.

    Deltagarna i studien var 122 individer, åldersspannet var 18–68 varav 84 kvinnor, 37 män och en vilken identifierade sig som annat. De fyllde i frågeformulären Portrait Value Questionnaire för att mäta värderingar och Moral Vitalism Scale för mätningen av moralvitalism. Data analyserades med hjälp av Pearsons korrelation (r), multipel linjär regressionsanalys och oberoende t-test.. Studien visar ett positivt samband mellan moralvitalism och värderingen trygghet. Samt ett negativt samband visas mellan moralvitalism och värderingen prestation.

    Resultatet indikerar att individer vilka prioriterar egen prestation tenderar att ha lägre grad av moralvitalism tillskillnad från individer som generellt värnar om stabilitet, vilka tenderar att ha högre grad av moralvitalism. Inga skillnader påvisades gällande hur en persons individuella värderingar påverkar graden av moralvitalism. Inga skillnader mellan köns grad av moralvitalism påvisades i studien.

  • 4.
    Agestad, Emma
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lindgren, Mia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kan kreativitet manipuleras?: En experimentell studie om hur prestationskrav under tidspress påverkar kreativiteten2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kreativitet är ett populärt begrepp som frekvent förekommer i arbetslivet. Trots begreppets popularitet varierar förutsättningar till att vara kreativ mellan arbetsplatser, och många medarbetare upplever att de inte får utlopp för sin kreativitet i sin arbetsroll. Den föreliggande studiens syfte låg därmed i att undersöka hur olika förutsättningar kan påverka kreativiteten. De två frågeställningar som besvarades var: a) Kan individers kreativa prestation manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? b) Kan individers självskattade kreativitet manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? En experimentell studie utfördes med totalt 89 deltagare randomiserat fördelade i två grupper. Experimentgrupp 1 hade totalt 47 deltagare, varav 23 kvinnor (48.9%) och Experimentgrupp 2 hade totalt 42 deltagare, varav 15 kvinnor (35.7%). Experimenten genomfördes individuellt och enskilt med en deltagare åt gången. De mätinstrument som användes var Guilfords (1967) Alternative Uses Task för att mäta kreativitet och Mini-IPIP6 för att även kontrollera för personlighetsdrag. Det aktuella föremålet i Alternative Uses Task var en kaffemugg som deltagarna skulle komma på alternativa användningsområden till. Experimentgrupp 1 fick ett prestationskrav att komma på minst 15 alternativ samt uttalad tidspress. Experimentgrupp 2 utförde samma kreativa uppgift, men hade inget prestationskrav och ingen uttalad tidspress. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS och de analysverktyg som användes var Pearsons korrelation (r), oberoende t-test och Repeated Measures ANOVA. Resultaten visade 1) att Experimentgrupp 1 producerade fler kreativa idéer än Experimentgrupp 2, men att Experimentgrupp 2 hade signifikant högre kreativ kvalitet på sina idéer än Experimentgrupp 1. Vidare visade resultaten 2) att manipulationen inte hade en signifikant effekt på den självskattade kreativiteten när personlighetsdraget Openness kontrollerades för.

  • 5.
    Albinsson, Louise
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sahlsten, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Personlighetstest vid rekrytering: En kvalitativ studie ur ett arbetsperspektiv2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Personlighetstest vid rekryteringssammanhang är en vanlig förekommande urvalsmetod för företag. I rekryteringsprocessen används personlighetstest som ett verktyg för att hitta rätt person på rätt plats. Syftet med denna kvalitativa studie är att finna exempel på hur ett test används som en urvalsmetod i rekrytering av chefer och vilken funktion testet har i rekryteringsprocessen. För att uppnå syfte och frågeställningar har det genomförts semistrukturerade intervjuer för att illustrera respondenternas uppfattningar, upplevelser och erfarenheter om personlighetstest i rekrytering. Detta har studerats utifrån två synvinklar, nämligen från HR och butikschefer på ICA Special. Respondenterna som intervjuades var två kvinnor från ICA Specials HR-avdelning och fyra butikschefer, en man och tre kvinnor från ICA MAXI butiker. Respondenterna var i åldrarna från 35-60 år. Intervjuguiderna var uppdelade i två, en intervjuguide för HR och en intervjuguide för butikscheferna. Intervjumaterialet analyserades utifrån en tematisk analys. I resultatet har det framkommit att ett personlighetstest har funktionen av ett komplement för att kunna urskilja kandidater, ett kvitto på vad rekryteraren ser, hör och känner under processen, men också en självreflektion för butikscheferna som har utfört testet. Dessutom framkomdet i resultatet att återkoppling av kandidatens profil anses vara ett av de mest betydelsefulla momenten i en rekryteringsprocess och som respondenterna ansåg måste återkopplas till kandidaten i form av ett samtal. Slutligen framkommer det även i resultatet att HR använder sig av kommunikativ kompetens vid återkopplingen av kandidatens profil då de relaterar profilen till situationer, för att få kandidaten att få en bättre förståelse av det som visar sig i profilen.

  • 6.
    Alexandersson, Paula
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Carrvik, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Personlighet och medarbetarskap2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att ta reda på om samband finns mellan personlighetsdrag, upplevt medarbetarskap och upplevd arbetstrivsel. Med medarbetarskap menas medarbetarnas känsla av mening, kompetens, självbestämmande och påverkan på jobbet. I studien undersöktes det om det finns en skillnad mellan upplevt och önskat medarbetarskap och om denna skillnad kan förklaras av personlighet. Studien undersöker även om skillnaden har ett samband med trivsel. En enkätundersökning genomfördes på Sjöfartsverket. För att mäta personlighet användes personlighetsskalan Mini-IPIP6 och för att mäta upplevt och önskat medarbetarskap användes Spreitzer’s Empowerment Scale. Resultaten visar att personlighetsdraget neuroticism korrelerade negativt med det upplevda medarbetarskapet, önskat medarbetarskap och trivsel. Extroversion, vänlighet och samvetsgrannhet korrelerade positivt med upplevt medarbetarskap, önskat medarbetarskap och trivsel. Resultaten bekräftar till stor del tidigare forskning på området. Mycket forskning har tidigare gjorts på området personlighet och en etablerad teori på området är "Big Five". Medarbetarskap är å andra sidan ett relativt nytt begrepp.

  • 7.
    Algsten, Linda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Agardius, Isabella
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Här knackar vi inte längre: En kvalitativ studie om skolpersonalens upplevelse av sin arbetsmiljö på Kronan skola2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur skolpersonal upplever sin psykiska, fysiska och sociala arbetsmiljö ett år efter attacken mot Kronan skola i Trollhättan. Studiens resultat är baserat på semistrukturerade intervjuer med fem personer ur skolpersonalen. För analys av materialet har den kvalitativa metoden Interpretative Phenomenological Analysis (I.P.A) använts. Resultatet visar på vilka faktorer som informanterna lyfter fram som mest betydelsefulla för deras återhämtning och tillbakagång till arbetet efter händelsen. Fem övergripande teman framkom genom analysen som de mest framstående. De övergripande temana är baserade på informanternas upplevelser av socialt stöd, trygghet, den förlorade mötesplatsen, sociala påfrestningar och mental bearbetning. Resultatet presenterar hur viktiga komponenterna säkerhet, trygghet och socialt stöd har varit för informanternas bearbetning av det upplevda traumat, samt deras återgång till arbetet. I slutdiskussionen belyses informanternas erfarenhet av en arbetsgrupp vars gemenskap beskrivs ha utvecklats till att bli starkare efter genomgången kris.

  • 8.
    Alkema, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lindberg, Madelene
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Feedback är en gåva,men vågar du ge den?: Fem chefers upplevelser kring användandet av feedback på arbetsplatsen2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur ledare arbetar med feedback som ettverktyg i sin chefsroll. Tidigare forskning beskrev hur feedback används inom organisationer för att utveckla individers prestation och beteende. Vidare belysteshur det saknas forskning kring upplevelserna av att arbeta med feedback. Den tidigare forskningen visade också på att feedback blir en process hos såväl mottagare som avsändare. För avsändaren kunde processen vara präglad av orosamt obehag och resultera i en försämrad presentation av feedbacken. Cheferna upplevde att processen hos mottagaren, influerades av personliga egenskaper vilka påverkade perceptionen. Informanterna bestod av fem ledare varav fyra män och en kvinna. Dessa chefer hade olika befattningar och geografiska placeringar på samma företag. Då uppsatsen syftar till att belysa dessa chefers upplevelser valdes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer och tematisk analys. En del av resultatet stämde överrens med den tidigare forskningen samt beskrev hur feedback kan vara präglat av rädsla hos avsändaren i de fall då cheferna skulle delge kritiserande feedback. Informanterna betonade att feedback bör ses som en gåva,då den främjar den individuella utvecklingen och därigenom är något som mottagaren bör vara tacksam över. Möjligtvis är det inte presentationen avfeedback som behöver utvecklas framöver utan öppenheten och acceptansen hos mottagaren. Detta för att som företag ha en tillåtande kultur där medarbetarna och inte bara ledningen efterfrågar personlig feedback.

  • 9.
    Almér, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Lundberg, SaraMarie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Kan flextid och distansarbete minska konflikten mellan arbetsliv och privatliv?2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Idag är flexibla arbetssätt såsom flextid och distansarbete vanligt förekommande, vilket kan komma att resultera i en konflikt mellan arbetsliv och privatliv. Denna studiens syfte var därför att undersöka om det fanns några samband mellan inställning till flextid och distansarbete och i vilken mån man upplever en konflikt mellan arbetsliv och privatliv samt om flextid och distansarbete påverkar i vilken mån man upplever en konflikt mellan arbetsliv och privatliv. Studien hade en kvantitativ ansats och bestod av en enkätundersökning med frågor kring flextid, distansarbete och konflikten mellan arbetsliv och privatliv. Respondenterna i studien bestod av 92 handläggare som arbetade inom en kommun (67% kvinnor och 33% män), (födelseår, M = 1970, SD = 11,05). Alla respondenterna arbetade utifrån samma flextidsavtal samt utan en ledande befattning. För att tolka resultaten användes tidigare forskning och resultatanalyser gjordes i form av Pearsons korrelation och t-test. Resultatet visade på att merparten av respondenterna uppfattade flextid och distansarbete som positivt. Resultatet visade på att de som var mer positiva till distansarbete även upplevde en högre grad av konflikten mellan arbetsliv och privatliv. Vidare framkom det att de som var positiva till distansarbete även var positiva till flextid. I fritextensvaren återfinns kommentarer från respondenterna som även visade på negativa aspekter av flextid och distansarbete.

  • 10.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Silva, Marcelo
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Känsla av sammanhang: En kvantitativ studie bland elever i årskurs 8 och 92015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM). Skillnader mellan kön, årskurs, inriktning och samband mellan KASAM och bakgrundsvariabler har undersökts. Antonovskys livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. Deltagarna var flickor och pojkar i högstadiet (N = 79). Eleverna gick antingen traditionell skolgång eller med musikalisk inriktning. För att undersöka skillnaderna mellan variablerna genomfördes t-test. Persons korrelationsanalys utfördes mellan KASAM och bakgrundsvariabler för att undersöka samband. För att undersöka vilka item som var viktigast för eleverna inom KASAM genomfördes medelvärden. Det fanns skillnader mellan könen vilket även tidigare forskning stödjer. Resultatet uppvisade skillnader mellan årskurserna där elever i årskurs 8 hade högre KASAM än eleverna i årskurs 9 och inriktningarna där elever i traditionell skolgång hade högre KASAM än eleverna i musikklasserna, vilket diskuteras utifrån tidigare forskning. Samband fanns mellan KASAM och hur eleverna trivs i skolan, vilket är i linje med tidigare forskning. De items som var skattade högst av eleverna visade att de sällan känt sig orättvist behandlade, sällan befunnit sig i en obekant situation som de inte visste hur de skulle hantera och att de upplevt att deras liv hittills haft mål och mening.

  • 11.
    Andersson, Cecilia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Trischler, Alma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Work-life balance: En studie om balansen mellanarbete och fritid2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Work-life balance är ett område vars betydelse ökat för organisationer på senare år. Forskning inom området visar på att upplevelsen av obalans mellan arbete och fritid kan leda till bland annat stress. Work-life balance undersöktes genom underbegreppen Work-family conflict och Family-work conflict. Eftersom kunskapen om vad som påverkar en individs upplevelse av balans mellan arbete och fritid tros bli en överlevnadsfråga för organisationer, ansågs ämnet vara intressant. Skillnaden mellan Work-family conflict och Family-work conflict är var konflikten uppstår. Är det arbetet som går ut över fritiden är det en Work-family conflict och om fritiden går ut över arbetet är det en Family-work conflict. Studien gjordes i form av en webbenkät som besvarades av 130 personer mellan 22 och 66 år. 58% kvinnor och 42% män. Det visade sig att personer med barn under 18 år upplever Family-work conflict och därmed ingen Work-life balance. Studien visade även att värderingar hade signifikanta samband med Work–life balance som bland annat visade på att personer som lägger stor vikt vid självöverskridande värderingar tenderar att inte uppleva Work-life balance. En multipel regressionsanalys visade också att värderingar var de variabler som spelade störst roll för upplevelsen av Work-family conflict och Family-work conflict.

  • 12.
    Andersson, Charlotta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Andersson, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En kvantitativ studie om hälsoprofilbedömning, motivation och självbestämmande teorin2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka motivation, upplevd hälsa och genomförd hälsoprofilbedömning. Motivationen mättes utifrån de tre psykologiska basbehoven inom självbestämmande teorin; autonomi, kompetens och samhörighet. Detta gjordes genom en svensk översättning av Basic Needs Satisfaction at work scale (BNS), ihop med frågor kring upplevd hälsa och framkomna resultat från deltagarnas tidigare genomförda hälsoprofilbedömningar. Studien genomfördes på ett fastighetsbolag beläget i Västra Götalands län med 69 tillfrågade deltagare. Av dessa besvarades 15 enkäter utav män och 12 utav kvinnor. De framkomna resultaten utifrån Cohen´s d visade på att det förekom vissa könsskillnader utifrån upplevelsen av de psykologiska basbehoven. Den största skillnaden återfanns i behovet av samhörighet. Resultaten visade här på att kvinnorna hade tenderat att värdera behovet av samhörighet högre än männen. Det gick även att se hur det förekom betydande skillnader mellan basbehoven baserat utifrån ålder. Resultaten visade på att deltagare som var 50 år eller äldre hade värderat behovet av autonomi högre än de som var 49 år eller yngre. Genom att se till skillnaderna mellan de bägge åldersgrupperna framkom också resultat i stickprovet som visade på hur deltagare ur den yngre åldersgruppen (49 år eller yngre) tenderade att uppleva sin hälsa som bättre än de inom åldersgruppen på 50 år eller äldre. Dessutom framkom det också resultat över hur upplevelsen av hälsan tenderade att skilja sig åt mellan könen. Resultaten från stickprovet visade på att männen tenderade att uppleva sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Däremot visade ingen av de framkomna resultaten på någon statistisk signifikans.

  • 13.
    Andersson, Lisa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Erlingfors, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Medel för att bidra till jämnare könsfördelningar inom yrkesgrupper och avdelningar: En kvalitativ studie2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genus- och jämställdhetsarbete i organisationer är idag aktuellt, då organisationer enligt svensk lag ska arbeta för att bli jämställda (SFS 1991:433, §9 & Diskrimineringsombudsmannen, 2009). Genom intervjuer med individer från ett västsvenskt bolag studeras genus- och jämställdhetsfrågor i relation till yrkesgrupper och avdelningar. Genom tematisk analysmetod har materialet bearbetats och koder samt teman urskilts. Ambitionen med den här studien är att undersöka hur bolaget arbetar och skulle kunna arbeta med genus- och jämställdhet, för att så småningom få jämnare könsfördelade yrkesgrupper och avdelningar. Rekrytering är en faktor, av flera, som visat sig ha stor betydelse i studiens resultat. Engagemang och fokus är ytterligare faktorer som respondenterna anser är viktiga, då detta är en betydande grund att stå på för att genomföra en förändring inom genus och jämställdhetsarbete. Enligt Glans (2008) är viljan att förändras, det viktigaste i ett förändringsarbete. För att skapa jämnare könsfördelning i olika yrkesgrupper, har forskarna kommit fram till, att det är viktigt att organisationer arbetar aktivt med att vilja och våga förändras.

  • 14.
    Andersson, Malin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Nord, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Växa upp i ett beroende: En studie om yrkesverksammas upplevelser omatt växa upp i en miljö präglad av ett beroende2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma till barn som växer upp med föräldrar som innehar beroendeproblematik uppfattar att barnen påverkas. Resultatet av studien grundar sig i halvstrukturerade intervjuer med 8 yrkesverksamma individer som har erfarenhet inom området. För analysering av datamaterial användes den kvalitativa metoden tematisk analys. Resultatet presenterades med hjälp av 6 gemensamma teman som konstruerades utifrån informanternas utsagor som kunde ge en förklaring till hur barnet påverkas av det specifika uppväxtförhållandet. Temana som skapades var, en hemlighet man inte talar om, tidigt ansvar, bristen på tillit och trygghet, stress och oro, låg självkänsla och när känslor inte får kännas. Resultatet belyser att förälderns beroende har en negativ påverkan i barnets personliga utveckling. Barnets lär sig inte handskas med sina känslor och tilliten till både föräldrarna och andra i barnets liv saknas ofta. Barnet tar ofta mycket ansvar i tidig ålder utan att bli uppskattad vilket ofta bidrar till låg självkänsla.

  • 15.
    Andersson, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Sankoh, Satina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Intuitionsbaserade beslut inom rekrytering: En studie om intuition, personlighet och emotionell intelligens2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I rekryteringsförfarande fattas det dagligen beslut om vilka kandidater som är bäst lämpande för specifika tjänster. Forskning visar att standardiserade arbetsmetoder inom rekrytering har högt prediktivt värde som kan förutsäga individers framtida prestationer. Trots detta föredrar många yrkesutövare intuitionsbaserade arbetsmetoder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka sambandet mellan personlighet, emotionell intelligens och inställning till att använda sig av intuition vid rekryteringsbeslut. Vid insamling av empirisk data konstruerades en webb-enkät som bestod av tre beprövande test som mätte personlighet (Big-Six), emotionell intelligens (TEIQue-SF) och inställning till intuition vid rekryteringsbeslut. Stickprovet bestod av 100 yrkesutövare inom Human Resource med erfarenhet av rekrytering. Studiens resultat tyder på att personer som är positivt inställda till användning av intuition inom rekryteringsbeslut är mer extroverta. Resultatet tyder också på att personer som är negativt inställda till användning av intuition vid rekryteringsbeslut är mer emotionellt stabila samt ärliga-ödmjuka.

  • 16.
    Andersson, Marie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Stalerova, Marina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Elevers trygghet och tillgänlighet till elevhälsan: Ur skolpersonalens perspektiv2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgängligt för eleverna på skolan. Studien genomfördes på en skola i Västsverige där tillvägagångssättet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter på skolan där professionerna: skolsköterska, skolkurator och lärare innefattades. Metoden som användes var kvalitativ metod. Det finns väldigt få forskningsrapporter som belyser frågeställningar om elevhälsans tillgänglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden. Inom kvantitativ forskningsmetod finns det något fler tillgängliga forskningsrapporter men de är fortfarande relativt få. Denna undersökning resulterade i sex stycken olika teman som beskriver hur och i vilken utsträckning skolpersonalen upplever att de finns tillgängliga för eleverna. I denna uppsats används till största del beteckningen elevhälsa, vilket innefattar det arbete som skolpersonalen utför för att eleverna ska må bra, såväl fysiskt som psykiskt och enligt existerande lagar och regler. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där väsentliga delar och tankar om framtida arbete inom dessa frågor tas upp.

  • 17.
    Andersson, Nina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Augustsson, Elin
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    "Jag vill göra det och jag vill göra det bra": En kvalitativ studie om arbetsmotivation hos anställda med kundrelaterat yrke2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vare sig det handlar om kundservice eller försäljning är kundkontakten ett servicemöte som är centralt för en affärsdrivande verksamhet. Arbetsuppgifter som innefattar kundkontakt är av avsevärd betydelse för företaget då den anställde är företagets ansikte utåt och spelar en avgörande roll när det gäller att influera kundens uppfattning. För att de anställda ska kunna bidra till ett bra servicemöte är det viktigt att de känner sig motiverade. Hur anställda med kundrelaterade yrken ser på sin arbetsmotivation och vilka faktorer de uppfattar som motiverande var i fokus för denna studie. I studien deltog fem anställda med kundrelaterade arbetsuppgifter. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. En tematisk analys genomfördes. Resultatet visade att den viktigaste motivationsfaktorn var kommunikation och samspel med kollegor, chefer och kunder. Likt en katalysator inverkade samspelet med andra på den inre viljan att prestera. På så sätt skapades en positiv spiral, som påverkade individens motivation positivt. Andra motivationsfaktorer som belystes som viktiga av respondenterna var behovet av att tillhöra, känna gemenskap och få vardaglig feedback. Samtidigt var behovet av utmaning i arbetet, utvecklingsmöjligheter samt att arbeta mot egna uppsatta mål centralt. Dessa faktorer diskuterades utifrån motivationsteorier samt relaterades till aktuell forskning avseende motivation. Studiens bidrag är en fördjupad förståelse för vad anställda med kundrelaterade yrken motiveras av. Genom att belysa faktorer som är betydande för respondenter kan verksamheten få en rikare förståelse och rikta energi och resurser gentemot dessa

  • 18.
    Andersson, Sandra
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Sandström, Caroline
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Att mobba andra: En studie om mobbning, psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning och föräldrabarnkommunikation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mobbning är ett stort globalt problem som har förekommit länge bland ungdomar. Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka hur psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning samt föräldrabarnkommunikation relaterar till mobbning. Studien avser att kontrollera bakgrundsvariabler såsom kön, etnicitet och trivsel i området man bor i. Följande frågeställningar formulerades: (a) Finns det något samband mellan psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning, föräldrabarnkommunikation och mobbning? (b) Hur relaterar psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning, föräldrabarnkommunikation till mobbning samtidigt som kön, etnicitet och trivsel i området man bor i kontrolleras? För att studera detta område har vi använt oss av kvantitativ ansats med material från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) studie 2015. I studien ingick det 1324 elever från två små och två medelstora städer i Jönköpings och Västra Götalands län i Sverige. Resultatet indikerar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan mobbning, psykisk hälsa, tobak alkohol och droganvändning, samt föräldrabarnkommunikation. Det mest intressanta resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors mobbningsbeteende och vad som predicerar det. Pojkar är mer involverade i mobbning än flickor och deras mobbningsbeteende prediceras av tobak, alkohol, och droganvändning och föräldrabarnkommunikation samt upplevd trivsel i bostadsområdet medan flickors mobbning relaterar till psykisk hälsa, föräldrabarnkommunikation, etnicitet och upplevd trivsel i området.

  • 19.
    Andersson, Sofia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Netskar, Anette
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Kvinnors attityd till fängelsevistelse i Sverige: Hot eller vård under avtjänande av straff?2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige. Alla erbjöds delta enligt etiska rådets principer. Enkäter med frågor och påståenden på en 5-gradig ordinalskala skickades till samtliga anstalter, varav 76 ifyllda enkäter returnerades. Svaren skiljde sig åt beroende på anstalt och om man befann sig på en öppen eller sluten avdelning. Slutresultaten visade att flertalet hade en relativt positiv attityd till fängelsevistelsen.

  • 20.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    ”Jag skulle så jätte, jätte, jättegärna vilja ha ett fast jobb att gå till”: Om att vara ung och arbetslös i Västervik2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The centre of Child and Youth Studies at University West works strategically with other regional research environments and institutions that study children, youths and young adults. The goal of our research centre is to spread knowledge about the social conditions under which children and young people live, thereby strengthening their position in society. Collaboration with external research environments is one of the ways that our research domain works to reach that goal. Partnerships are formed through a model that strives to create good conditions for both our research and that of our partners. This model is grounded in a dialogue between research partners who work together to select areas of interest and formulate hypotheses. These research projects are financed equally by the university and our partners. The following report is the result of one of  these research partnerships.Advanced industrial society has been replaced by a society based upon knowledge and information where industrial work/manufacturing becomes less common. Västervik is one of the small towns in Sweden whose main industries have closed down or severely decreased their workforce during the last few decades of great structural change. The groups in the job market that have been most affected by these changes are young men and women, something which is evident in the high unemployment rates among the young population. The purpose of this study was to investigate young people’s own experiences and thoughts regarding their own situation as jobseekers in the municipality of Västervik. How do they see themselves and the situation they find themselves in? The narratives were collected in the form of 18 in-depth interviews with young men and women between the ages of 19-25, all them registered at the job center in Västervik. In the report different aspects of their situation are discussed, such as: the young people’s relation to their hometown, their thoughts on the meaning and value of work, the role of education, the economic, social and emotional consequences of unemployment, and their experiences of taking part in various programs for unemployed. The narratives we have encountered can be seen as having some general validity in the sense that many of their experiences are probably shared by other unemployed young people in other locations in Sweden, but Västervik is also a specific town with a specific history and specific conditions.The young men and women have an ambivalent relationship to their hometown. On the one hand they want to start a life in the same location, but on the other, the future there is seen as very uncertain. Many of those interviewed would like to have the kind of industrial jobs that their parents have and grandparents experienced, but which are nowadays less and less common. The norm of a fulltime job is strong among the young men and women – something which strengthens the image of the evident dissonance between their seemingly traditional dreams and intentions and the structures of possibilities the municipality and community suggest for them. Connected to this are the ways the young people must relate to the postindustrial demands of employability – which means the ability to enterprise and market oneself on a competitive market. These demands presuppose abilities that are more likely to be socialized and practiced in certain social environments rather than in others, and the majority of the young men and women interviewed have a background in aworking class environment where these values and approaches are far from selfevident.The socioeconomic marginalization that these young people experienceresults in much curtailed possibilities for a period of youthful experimentation aswell as for an expected adulthood. Being unemployed means one has difficulty ingaining the status of an adult, but due to economic shortages, there are also limits to how much they can take part in this experimental lifestyle that characterizes youth. The young men and women’s situation can thereby be seen as a grey zone; they are neither young nor adults in the normative sense. In some of the narratives the young people express critical thoughts with regard to the social conditions that their difficult situation can be related to. By extension, expressing these thoughts and stating their opinion can be strengthening and mobilizing for them, both as individuals and as a group. Insights may be gained about unemployment as a shared experience rather than as a personal failure

  • 21.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Beckman, Anita
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Young working class men without work: re-imagining masculinity in post-industrial societies2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This paper discusses narratives from young working class men, living in a small Swedish town located outside the emerging economic regions. Like in many other European countries the rate of unemployment among youth is disproportionally high in Sweden. From a broad material of in-depth interviews with unemployed young people the issue of masculinity in relation to work is an emerging, though not always specified or articulated, theme. Industrial societies has turned post-industrial. The labor market has undergone major structural changes during the last four decades and since working class masculinity traditionally has been closely connected to wage labor and to the ability to provide for oneself as well as for others - being the main breadwinner of the family - masculinity is forced to be re-imagined. In the ongoing construction of identity and young masculinity, nostalgic images of a recently lost way of life where employment meant hard labor but also a durable and respected position in the community, are retold. Parallel to these narratives and sometimes in opposition to them, there are also wishes and dreams of alternative ways of relating one's own role, identity and masculinity to a different set of work ethics where neither wage labor nor traditional masculinity need to form it´s stable categories.

  • 22.
    Andersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik.
    Bohlin, Margareta
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Lundin, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sorbring, Emma
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Adolescents' self-defining internet experiences2015Inngår i: Technology and youth: growing up in a digital world / [ed] Kinney, David A., Bass, Loretta, Blair, Sampson Lee, Neff Claster, Patricia, Emerald Group Publishing Limited, 2015, s. 105-131Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AbstractPurposeThe purpose of this study was to investigate how young women and men perceive the Internet as a phenomenon and what role and meaning they ascribe to the Internet as an arena for defining themselves and for shaping their identity.Methodology/approachThe empirical data consist of narratives written by Swedish adolescents. Using content analysis the analysis was carried out in three steps: (1) finding categories and themes, (2) calculation of statistical differences in category frequencies, (3) a theoretically informed interpretation of central themes, using Bourdieu's concept of different forms of capital, and Giddens' concept of "pure relations."FindingsThe narratives exemplify how computer literacy and technological competence can be converted into social, cultural, and symbolic capital. Gender differences occur both in statistical differences between category frequencies in girls' and boys' narratives and in the interpretation of central themes. But there are also several examples that show more complex and contradictory tendencies, exceeding or transformative of gender differences and hierarchy.Originality/valueThis study considers adolescents' own perspectives on an arena of great importance. The analyses have been performed both qualitatively and quantitatively, which gives a nuanced picture of young people's self-defining experiences on the Internet.

  • 23.
    Andreasson, Julia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Samuelsson, Paulina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Personlighet som prediktor för organisationslojalitet: En kvantitativ studie om sambanden mellan femfaktormodellenoch organisationslojalitet2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studier på personlighetsområdet har genomförts i många år där resultat vittnar om att personlighet spelar roll för olika livsutfall. Däremot har få studier på området undersökt sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. Tidigare forskning visar att organisationer kan undkomma onödiga kostnader genom att anställa individer som tenderar att bidra med hög organisationslojalitet. Vår studie avsåg därmed att fortsätta undersöka sambanden mellan personlighet och organisationslojalitet. En kvantitativ metod användes och datainsamling skedde genom ett webbaserat frågeformulär bestående av 48 påståenden. Frågeformuläret bestod av två etablerade instrument, IPIP-30 och Organizational Commitment Questionnaire (OCQ), som avsåg mäta personlighetsdimensionerna och organisationslojalitet. Totalt deltog 155 personer i studien (M = 34 år, SD = 12, range18-64 år, 75% kvinnor) med genomsnittlig anställningstid i sin organisation på 6.5år (SD = 8.5, range 0.7-44 år). Resultaten var delvis i linje med tidigare forskning där personlighetsdimensionerna neuroticism, samvetsgrannhet och vänlighet har visat sig predicera organisationslojalitet. Ett oväntat resultat i föreliggande studie var att extroversion inte påvisade samband med organisationslojalitet. En regressionsanalys vittnade om att personlighet kunde förklara ≈ 20% av variansen inom organisationslojalitet. Resultaten bidrar till ökad kunskap kring att personlighet kan användas som prediktor för organisationslojalitet. Vår slutsats är att personlighet kan användas som prediktor för att finna lojala individer, som är en investering för organisationer då man kan undkomma hög personalomsättning och onödiga kostnader, samt erhålla individer som tenderar att bidra med det lilla extra.

  • 24.
    Andresen, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Tomic, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    En undersökning av vilka faktorer som samvarierar med visstidsanställdas korttidssjukskrivning på en telefonbank2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tillväxten av sjukfrånvaron har under de senare åren lett till höga kostnader för sjukskrivningar och förtidspensioner i offentliga budgetar. Denna studie bygger på kvantitativ data som tagits fram via ett eget konstruerat frågeformulär. Syftet med studien var att kartlägga faktorer som samvarierar med den höga korttidssjukfrånvaron bland visstidsanställda på företaget. Tidigare studier har visat på ett samband med korttidssjukskrivning och variablerna ledarskap, upplevd stress, motivation samt arbetsuppgifter. Studiens problemställning inkluderade därför dessa fyra ämnesområden. Dessa ställdes sedan i relation till ålder, kön och antal gånger den anställde varit hemma trots att denne varit arbetsförmögen. I undersökningen inkluderades visstidsanställda i åldrarna 18 och visstidsanställda uppåt pensionsåldern. Av 90 medarbetare besvarades totalt 40 enkäter. Mann- Whitney U och Kruskall-Wallis test användes för att beräkna skillnader mellan grupper, (åldersgrupper och kön). Spermans rangkorrelation användes för att beräkna sambandet mellan variablerna. Resultatet av studien påvisade att kvinnor visade sig ha stannat hemma mer frekvent än männen trots att de varit arbetsförmögna. Av studien framkom även att det fanns en signifikant skillnad mellan variabeln "att stanna hemma trots att individen var arbetsförmögen" och variablerna motivation, arbetsuppgifter och stress. Resultaten visade på medelstarka och svaga samband mellan variabeln "att stanna hemma trots att individen är arbetsförmögen" och variablerna motivation (-,45), upplevd stress (,45), arbetsuppgifter (-,33) och kvaliteten på ledarskap (-,26); det sistnämnda var inte statistiskt signifikant. För att reducera antalet korttidssjukskrivningar fordras stora investeringar från den enskilde individen, arbetsgivarna samt samhället, och det behövs vidare forskning på hur dessa problem ska förhindras

  • 25.
    Andréasson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Holm, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier.
    Personalens upplevelse av krisberedskap i förskolan: en kvalitativ studie i en västsvensk kommun2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kriser förekommer allt oftare inom förskolan och det är viktigt att personalen som hanterar sådana känner sig förberedda. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskolepersonalen upplever beredskapen inför kriser. Studien belyser vikten av en beredskap för att stärka personalens trygghet inför en kris. Genom att prata öppet om ämnet, skapa en krisplan där personalen är delaktig och öva krisplanen regelbundet kan personalens self-efficacy öka. Self-efficacy innebär en individs tro på sin egen förmåga att utöva ett specifikt beteende i en specifik situation. Genom semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal undersöktes upplevelsen av krisberedskapen i verksamheten. Resultatet visar att de förskolor som sakar en krisplan genererar osäkerhet och en känsla av otrygghet bland personalen. De som arbetar på en förskola och har en krisplan upplever sig däremot mer trygga och förberedda.

    Resultatet visar även att personalen efterfrågar diskussion kring ämnet kris, regelbundna övningar utöver brand samt utbildning inom området.

  • 26.
    Anneflod, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Gustafsson, Pia
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Relationella erfarenheter och stresshantering: Hur coping och anknytning förhåller sig till varandra2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Var fjärde sysselsatt uppgav att de hade ett psykiskt ansträngande arbete år 2017 (Arbetsmiljöverket, 2018). Förmågan att hantera psykisk ansträngning avgörs av tidigare erfarenheter i nära relationer och även av förmågan att söka socialt stöd (Berry & Kingswell, 2012; Howard & Medway, 2004).

    Syftet med den aktuella studien var att undersöka: 1. Hur samvarierar anknytningsmönster med olika copingstrategier? och 2. Hur samvarierar anknytningsmönster med tendens att söka socialt stöd som copingstrategi?

    En enkät bestående av två formulär, attachment style questionnaire (Feeney, Noller & Hanrahan, 1994) och Brief COPE (Carver, 1997), skickades ut. Av 70 anställda på ett hotell svarade 28, medelåldern var 35år och könsfördelning var 22 kvinnor och 6 män.

    Resultatet visade på en positiv samvariation mellan trygg anknytning och emotionsfokuserad coping samt med tendensen att söka socialt stöd vid utmaningar. Studien visade också ett positivt samband med problemfokuserad coping. Samtidigt visar undersökningen på en positiv samvariation mellan otryggt-ambivalent anknytningsmönster och dysfunktionell coping. Ett positivt samband mellan otryggt-undvikande anknytningsmönster och dysfunktionell coping samt ett negativt samband mellan otryggt-undvikande anknytningsmönster och problemfokuserad coping samt tendensen att söka socialt stöd. Resultatet visar på att tryggt anknutna har närmare till att använda konstruktiva stressreduceringsstrategier samt att de har lättare för att söka stöd hos andra.

  • 27.
    Apelqvist, Birgitta
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Olsson, Ann-Sofi
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Gemensamt konstruktivt medarbetarskap: en plattform för framtiden2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att kartlägga åsikter kring ett Gemensamt Konstruktivt Medarbetarskap (GKM) för att lägga grunden till en plattform att stå på inför kommande arbete kring medarbetarskap ute i organisationer. Studien är en kvalitativ undersökning med fallstudie som grundläggande design med en ansats av positiv psykologi, vilken genomfördes på en kemisk industri. Datainsamlingen gjordes genom fokusgruppsintervjuer där fyra-sex deltagare deltog/intervju. Vid intervjuerna diskuterades fyra fokusområden; gemensamt medarbetarskap, ledarskap, medledarskap och coaching. I studien har fem teman definierats vilka kan utgöra en plattform att stå på; ansvarstagande, förtroende, kommunikation, samarbete och engagemang. Grunden till en plattform består av fem ord som kan ses som ett gemensamt språk för att kunna kommunicera vidare; förtroende, ärlighet, pålitlighet, ansvarstagande och kommunikation.

  • 28.
    Arnbro, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Olofsson, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Upplevt innovativt organisationsklimat: En kvantitativ studie bland tjänstemännen på Swedish Match2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Innovativitet inom den egna organisationen är ett relevant konkurrensverktyg för dagens företag. Det svenskgrundade tobaksföretaget Swedish Match har under senare år lagt allt mer fokus på att utveckla ett organisationsklimat där innovativitet uppmuntras.

    Studiens frågeställning var att undersöka i vilken mån variationen i upplevt innovativt organisationsklimat på Swedish Match kunde förklaras av de anställdas grundläggande värderingar samt hur länge de varit anställda inom företaget. Studien genomfördes inom verksamhetsområdet Supply Chain och berörde tjänstemännen inom detta verksamhetsområde. Studien vilar på teorier inom områdena organisationsklimat och innovativitet inom organisationer samt Schwartz modell över relationer mellan olika värderingar.

    Metoden som användes var kvantitativ och data samlades in genom ett frågeformulär i två delar. Den ena delen berörde deltagarnas grundläggande värderingar som syftade till att mäta i vilken grad tjänstemännen strävade efter att vara öppna inför förändringar eller konservatism. Den andra syftade till att undersöka i vilken mån deltagarna upplevde organisationsklimatet som innovativt.

    Resultatet visade att det upplevda innovativa organisationsklimatet inte kunde förklaras av tjänstemännens grundläggande värderingar då sambandet var närmare noll. Ett medelstarkt samband uppmättes mellan variablerna antal arbetade år i företaget och upplevt innovativt organisationsklimat. Detta resultat indikerade att de tjänstemän som hade arbetat längre på Swedish Match i högre grad upplevde organisationsklimatet som innovativt än de som arbetat kortare tid. Inget av sambanden var statistiskt signifikanta varav studien kom att fokusera på att förklara det medelstarka sambandet.

  • 29.
    Aronsson, Emelie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Milic´, Gordana
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ålder, socialt stöd och självrapporterad stress hos poliser2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Polisyrket är ett yrke som är utsatt för stressrelaterade problem. I och med höga krav på arbetet skapas det risker för stress att uppkomma. Socialt stöd är en faktor som kan minska stress hos individer då det bidrar till ökat välmående och fungerar som ett skydd mot stress. Föreliggande studie utgick ifrån krav, kontroll och stödmodellen och syftet var att ta reda på hur generell stress hos poliser kunde förklaras av variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Syftet var även att undersöka om någon av variablerna kön, ålder eller antal år inom befattning kunde förklara generell stress hos poliserna. För att besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ ansats. Frågeformuläret skapades online men gavs även ut i pappersformat på lokala polisstationer. Det var 32 poliser runt om i Västra Götaland som deltog i undersökningen 21 män och 11 kvinnor. Resultatet i föreliggande studie visade ett negativt, mycketstarkt samband mellan socialt stöd och stress. Det indikerade på att när poliserna upplevde mindre socialt stöd så upplevde de mer stress. Ett annat mycket starkt positivt samband fanns mellan krav och stress vilket innebar att när poliserna upplevde höga krav på arbetet upplevde de mer stress. Variablerna kontroll, ålder och antal år inom yrket hade negativa starka samband med stress.

  • 30.
    Arvidsson, Mia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Larsson, Viktor
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Rädsla för att misslyckas: En kvantitativ studie om personlighetens påverkan på "Fear of Failure" i arbetslivet2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fear of failure (FF) har negativ påverkan på individers motivation, val av arbete, prestationsförmåga och allmänt välbefinnande och kan uppstå när människor skall ta olika beslut.

    Vår studie avsåg att undersöka om fear of failure kan förklaras av personlighet och om det fanns andra påverkansfaktorer, så som socioekonomisk status, ålder och kön.

    En kvantitativ metod användes och datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät innehållande 62 frågor. Deltagarna i studien (N = 153), bestod av 115 kvinnor (75%) och 38 män (25%). IPIP-30 användes för att mäta personlighet och Performance Failure Appraisal Inventory (PFAI) användes för att mäta fear of failure.

    Resultatet visade i regressionsanalys ett mycket starkt statistiskt signifikant samband (r = .69) mellan fear of failure och personlighetsfaktorn neuroticism, samt att det kunde förklara ≈ 53% av variansen inom fear of failure. Resultatet var förvånansvärt starkt och tydligt och visade på ett övertygande sätt att personlighet förklarade en stor del av innehållet i det begrepp som kallas "fear of failure".

    Vår slutsats är därför att fear of failure som begrepp, tillsammans med tillhörande mätinstrument (PFAI-skalan), blir överflödigt och kan istället ersättas av personlighetsfaktorerna i femfaktormodellen.

  • 31.
    Avrin, Tove
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Gustafsson, Camilla
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Medarbetarskap och Ledarskap: Hur påverkas individen i organisationen vid implementering av ett nytt arbetssätt?2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den berörda organisationen hade implementerat ett nytt arbetssätt, "Medarbetarskap och Ledarskap". Studien är en utvärdering på individnivå av hur arbetssättet påverkat undersökningspersonerna. Nitton personer med olika befattningar deltog i undersökningen som utgjordes av enskilda intervjuer och fokusgrupper. Samtliga intervjuer spelades in med diktafon och transkriberades därefter ordagrant. Resultatet visade att medarbetarna var negativa till arbetssättet, delvis på grund av hur pengarna satsades, men det framfördes även kritik beträffande innehållet. Cheferna var över lag positiva, då de såg materialet som ett användbart verktyg i sin chefsroll. En slutsats av studien är att arbetssättet var dåligt förankrat hos medarbetarna. Värdet av att delge sina medarbetare information vid en organisationsförändring kan inte nog betonas, då risken är att dessa annars känner sig förbigångna. 

  • 32.
    Axelsson, Albin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Rexhepi, Visar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Könsskillnader hos individer med multipel skleros: skillnader och likheter i upplevelse och coping2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om det finns könsskillnader för MS-sjuka när det gäller hur de upplever och hanterar sjukdomen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning där tre män och tre kvinnor med MS i åldrarna 30-69 år intervjuades. Vi fann en möjlig skillnad i att kvinnor angav fatigue som sitt första symtom till skillnad från män där det fanns större varians i svaret på frågan. Männen i undersökningen använde sig till något större del än kvinnorna av problemfokuserad coping och nämnde framför allt socialt stöd i form av att andra hjälpte dem att utföra nödvändiga sysslor. Medan kvinnorna till något större del använde sig av emotionellt fokuserad coping och socialt stöd som copingstrategier.

  • 33.
    Axelsson, Angelica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Hjelmäng, Linda
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Personlighetens samverkan med riskperception2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka samband mellan subjektiv riskperception och personlighetsdrag, samt ålder och riskperception. Enkäter delades ut till 31 deltagare, varav 11 stycken var isolerare och 20 var ställningsbyggare. Respondenterna fick besvara huruvida de blev utsatta för diverse risker på sin arbetsplats och utifrån detta beräknades korrelationer med resultat från deras personlighetstest. Studien visade på ett negativt samband mellan personlighetsdraget vänlighet och riskperception, alltså att ju högre värde på vänlighet desto svagare var upplevelsen utav att bli utsatt för allvarliga risker på arbetsplatsen. Det visade sig även finnas ett starkt positivt samband mellan personlighetsdraget samvetsgrannhet och riskperception, vilket innebar att ju högre värde på samvetsgrannhet desto starkare upplevelse hade respondenterna utav att bli utsatt för en allvarlig risk. Studien visade även att personlighetsdimensionerna tillsammans svarade för 19 % av variansen i riskperceptionen.

  • 34.
    Axelsson, Johanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Bolinder, Victoria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Upplevelser av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse: Bland tekniker och förskolepersonal2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studien genomfördes för att undersöka om det fanns några skillnader mellan två olika yrkesgrupper i den upplevda arbetsmotivationen (i form av autonomi, kompetens och samhörighet) samt den upplevda arbetstillfredsställelsen (i form av inre, yttre och generell arbetstillfredsställelse). De etablerade mätverktygen Basic need satisfaction at work scale samt Minnesota satisfaction questionnaire användes för att undersöka dessa upplevelser av arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Studien undersökte även om det fanns några åldersskillnader i respondenternas upplevelser. Studiens syfte var också att undersöka om det fanns några samband mellan arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Yrkesgrupperna som undersöktes var från ett teknikföretag och en förskoleverksamhet. I enkätundersökningen deltog 34 respondenter, i åldrarna 22-63 år. Av respondenterna var 21 kvinnor och 13 män.

    Resultatet visade att det inte fanns någon skillnad mellan de två yrkesgrupperna i upplevd arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse. Däremot visade resultatet att det fanns en viss skillnad mellan åldersgrupperna 1 (22-35 år) och 2 (36-49 år) inom samhörighet. Åldersgrupp 2 visade en högre upplevd samhörighet, som innebär individers behov av att känna gemenskap med andra. Vidare visade studiens resultat att det fanns positiva statistiska signifikanta samband mellan den generella arbetsmotivationen och arbetstillfredsställelsen. Det fanns även positiva signifikanta samband mellan inre arbetstillfredsställelse och samtliga delskalor inom arbetsmotivation (samhörighet, autonomi och kompetens). Även generell arbetstillfredsställelse korrelerade positivt signifikant med alla dessa delskalor. Det betyder att ju högre upplevd inre arbetstillfredsställelse desto högre upplevelse av delskalorna inom arbetsmotivation, detta gällde även för den generella arbetstillfredsställelsen och delskalorna i arbetsmotivation.

  • 35.
    Axelsson, Linnea
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dabäck, Frida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    "Alla passar inte här": En kvalitativ studie om medarbetares upplevelse av att socialiseras in i en stark organisationskultur2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien intervjuas nio relativt nyanställda medarbetare på ett företag inom bemanningsbranschen om deras upplevelse av att komma ny in i en stark organisationskultur. Det företag som varit föremål för studien har en erkänt starkt organisationskultur som präglar vardagen på arbetsplatsen och de personer vi intervjuat har varit anställda av företaget i mellan 3 till 18 månader.

    Syftet med studien är dels att undersöka medarbetares upplevelse av att socialiseras in i en stark organisationskultur, dels i vilken utsträckning man internaliserat kulturella normer och värderingar.

    Resultatet av studien visar att respondenterna i olika utsträckning tagit till sig organisationskulturen och upplever att de trivs och passar in i den men även att det varit en process att socialiseras in den nya kulturen. Slutligen diskuteras även betydelsen person-organisation passning, alltså värdekongruensen mellan den anställde och organisationen, som en viktig förutsättning för organisatoriskt engagemang, arbetstillfredsställelse och intention att stanna i företaget.

  • 36.
    Axelsson, Malin
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Personlighetens betydelse för uppnådd och upplevd astmakontroll2011Inngår i: Fagbladet Allergi i praksis, ISSN 0806-5462, ISSN 0806-5462, s. 12-15Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Bador, Kourosh
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle.
    Samband mellan fysisk träning och positiva och negativa affekter2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Regelbunden fysisk träning har avgörande betydelse för människans fysiska och mentala hälsa. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan fysisk träning (dess frekvens och intensitet) och positiva eller negativa affekter, i en svensk högskolestudent population. I studien deltog 155 högskolestudenter varav 64 män (med 23 år som medelålder) och 91 kvinnor (med 27 år som medelålder). De tillfrågades att skatta hur mycket tid de ägnade åt fysisk träning under sin fritid, genom att fylla i "Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire" frågeformulär. Samtidigt tillfrågades de att bedöma sin egen sinnesstämning under senaste veckorna med hjälp av "The general Positive Affect and Negative Affect scales (PANAS)". I denna studie beskrivs sambandet mellan de variablerna fysiskt träning och affekter samt undersöks skillnader mellan de olika grupperna i studiepopulationen. Dessa grupper var (1) kön, (2) individer med barn och dem utan barn, och (3) individer som lever ensamma eller i förhållande. Resultaten visar att det fanns ett starkt samband mellan fysiskt träning och positiva affekter i studiepopulationen i enighet med tidigare studiers resultat. Föreliggande studies resultat visar också att det för män är intensiteten medan det för kvinnor är frekvensen av träningen som har starkast positivt samband med upplevelse av positiv affekt. De starkaste korrelationerna hittades hos dem som lever ensamma

  • 38.
    Bador, Kourosh
    et al.
    Agera Sweden ACT AB, Borås Sweden.
    Bador, Nima
    Agera Sweden ACT AB, Borås Sweden.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Partnership Interacts with the Association between Leisure-Time Physical Activity and Positive Affect2016Inngår i: Psychology, ISSN 2152-7180, Vol. 7, nr 6, s. 768-775Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Subjective well-being is a central concept of positive psychology, and is directly coupled with a high level of positive affect and a low level of negative affect. Positive affect is associated with enthusiasm, activity, hope and inspiration, while negative affect is associated with emotions such as anger, contempt, guilt, shame, fear, anxiety, depression, and stress. Physical activityis crucial for both physical and mental health and is positively associated with well-being. Gender and social factors (e.g., parenthood or partnership) have complex relations with well-being and affect. In the present study we aimed to 1) examine the association between leisure-time physical activity and affect and 2) investigate whether or not social factors interact with this association. Method: The study included information from 155 Swedish university students: 64 men (mean age 23 years) and 91 women (mean age 27 years). Students were asked to estimate their usual engagement in physical activity during their leisure-time by responding to the Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire. They also reported the level of positive and negative emotions experienced during past weeks by completing the Positive Affect and Negative Affect Schedule instrument. Results: In the Swedish student population leisure-time physical activity correlated only with positive and not with negative affect. Students' gender, age or whether or not they had children did not influence this association. However, this correlation differed significantly between those who lived with a partner and those who were single. Conclusion: Leisure-time physical activityis positively correlated with an overall subjective well-being, and this correlation is modifiedby the social factor of partnership

  • 39.
    Bador, Kourosh
    et al.
    AGERA KBT AB, Gothenburg, Sweden.
    Kerekes, Nora
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen for hälsopromotion och vårdvetenskap.
    Evaluation of an Integrated Intensive Cognitive Behavioral Therapy Treatment Within Addiction Care2019Inngår i: Journal of Behavioral Health Services & Research, ISSN 1094-3412, E-ISSN 1556-3308Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The study aimed to evaluate an integrated intensive cognitive behavioral therapy (CBT) group treatment for people with substance-related syndrome in outpatient care and to identify eventual gender differences. The study population consisted of 35 outpatients (18 male, 17 female) at a clinic in Western Sweden. The patients completed a four-month period of intensive group therapy and participated in the data collection at admission and discharge. The data were collected using the following inventories: Beck Depression and Anxiety Inventories, Rosenberg Self-Esteem Scale,Hopelessness Scale, and Trait Hope Scale. Results showed decreases in anxiety, depression and experience of hopelessness, and increases in self-esteem and hope. In females, the most dramatic improvement was measured for the anxiety and depression attributes, while in males the strongest effect was measured for hope and self-esteem. This study provides clinical evidence of the positive effects of integrated intensive CBT in outpatient care of people with substance-related syndrome.

  • 40.
    Bador, Nima
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Sambandet mellan Hopp och Självkänsla: En studie i positiv psykologi2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hopp och Självkänsla är två begrepp som studerats länge inom positiv psykologi och Hoppteorin av Snyder och kollegor (1991) förklarade hur egenskaperna hänger ihop. Hopp är ett begrepp inom kognitiv motivationsteori och definieras som den generella upplevelsen att ens mål går att uppnå medan Självkänsla är upplevelsen av det egna värdet. Hopp består av två komponenter:

    Agency och Pathway. Pathway är vägfinnande tänkande och Agency den motiverande komponenten. Föreliggande studie syftade till att undersöka sambandet mellan Hopp samt Hopps två komponenter med Självkänsla. Betydelsen av kön och ålder på Hopp och Självkänsla undersöktes i detaljer. I svensk kontext, enligt vår vetskap, saknas studier om relationen mellan Hopp och Självkänsla. Deltagarna var 136 svenska högskolestudenter med en medelålder på 24 år (SD = 5.6 år), 53 % män och 47 % kvinnor. Väletablerade självskattningsskalor användes, The Hope Scale för att mäta Hopp och Rosenberg Self-Esteem Scale (modifierad) för Självkänsla. Icke-parametrik test av Spearman och Mann-Whitney användes för dataanalys. Resultaten visade att kvinnor har ett signifikant högre värde av Hopp och Agency. Vuxna (över 22 år) hade signifikant högre Hopp, Agency, Pathway och Självkänsla än unga vuxna (under 22 år). Kön påverkade inte Självkänsla. Trots att det fanns en medelstark och signifikant korrelation mellan Hopp och Självkänsla visade multipel regressionsanalys att Agency var den enda oberoende variabeln som signifikant bidrog till Självkänsla. Att kvinnor uppvisar högre Hopp än män och att vuxna uppvisar högre Hopp än unga vuxna är två resultat som inte är i linje med tidigare studier.

  • 41.
    Bagge, Madeleine
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Till, Erika
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för hälsa, kultur och pedagogik.
    Förmedling och kommunikation för att öka trafiksäkerheten: En fokusgruppsstudie om ungdomars kunskap kring trafiksäkerhet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka vad ungdomar i dagens samhälle har för erfarenhet och kunskap kring trafiksäkerhet samt hur de själva upplever att lärandet ska ske för att de bäst ska ta till sig kunskapen. Då forskning visar att ungdomar, speciellt killar, i åldern 15-24 år är överrepresenterade i trafikolyckor ser vi detta som en intressant infallsvinkel. Ser vi vidare på forskningen så visar det tydliga skillnader i vilken socioekonomisk position dessa ungdomar har i samhället och hur risken för att vara inblandad i olyckor skiljer sig. Ju lägre socioekonomisk position, ju högre blir risken.

    Utifrån ett samarbete med Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) blev det tydligt att problemet för dem var att nå ut med kunskap till ungdomar i segregerade områden och det var något de ville ha hjälp att jobba vidare med. Utifrån en kvalitativ undersökning använde vi oss av en fenomenologisk ansats med fokusgrupper som metod för att fånga ungdomarnas upplevelser samt erfarenheter kring trafiksäkerhet. Av det resultat som framkom var det tydligt att deras kunskap och erfarenhet av trafiksäkerhet inte var så hög och de gav oss många tydliga förslag på hur ett framtida arbete med trafiksäkerhet skulle kunna se ut.

  • 42.
    Balder, Christina
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    IT relaterad stress och personlighet: hur ser relationen mellan femfaktormodellen och IT relaterad stress ut?2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vi människor lever i en allt mer digitaliserad värld och påverkas av detta såväl i vårt privat- som arbetsliv. Oberoende av yrkesområde har modern teknologi digitaliserat arbetslivet. Även om de senaste årens förändring har inneburit vad som för många är positiva aspekter som flexibilitet, tillgänglighet och rörlighet så är det inte en arbetssituation som passar alla.

    Föreliggande studie avsåg att undersöka relationen mellan IT relaterad stress i arbetslivet och personlighet utifrån femfaktormodellen (FFM). Tidigare forskning har etablerat att av de fem personlighetsdrag som utgör FFM har neuroticism och samvetsgrannhet visat på starka relationer med olika former av stress och stressrelaterade fenomen.

    Data för 170 deltagare samlades in online genom en enkätundersökning. Enkäten som deltagarna besvarade bestod dels av en skala utvecklad i syfte att fånga IT relaterad stress i arbetslivet och dels av en kortversionsskala för FFM (IPIP30).

    Resultaten visade att de individer som påverkas minst av IT relaterad stress, eller eventuellt faktorer som påverkar hur individen hanterar IT relaterad stress, är individer med hög nivå av samvetsgrannhet.

  • 43.
    Balder, Christina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Björkman, Therese
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Dark Triad: De mörka personlighetsdragen och upplevd stress2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Stress är en av vår tids största livspåverkansfaktorer. Tidigare forskning har undersökt individuella olikheter i relation till stress främst genom Costa och McCrae´s (1985) femfaktormodell (FFM). Ny forskning talar för att den nuvarande konstruktionen Dark Triad som består av de mörka personlighetsdragen narcissism, psykopati och machiavellism behöver studeras vidare. Forskning kring de mörka personlighetsdragen i relation till stress är begränsad. Föreliggande studie avsåg att undersöka eventuella samband mellan de mörka personlighetsdragen vulnerable narcissism och grandios narcissism samt psykopati och machiavellism. Studien avsåg även att undersöka samband mellan dessa mörka personlighetsdrag och upplevd stress. Antalet deltagare i studien var 346. Deltagarna besvarade en enkät där separata skalor för respektive mörkt personlighetsdrag samt upplevd stress användes: PSS-10 för upplevd stress, HSNS för vulnerable narcissism, NPI-13 för grandios narcissism, EPA-SSF för psykopati och MACH-IV för machiavellism. Resultaten från analyserna visar ett signifikant starkt positivt samband mellan vulnerable narcissism och upplevd stress samt ett negativt samband mellan grandios narcissism och upplevd stress. En slutsats från studien är att vi föreslår att narcissism i framtida stressforskning hanteras i två former. Utifrån resultaten föreslår vi även att man i framtida forskning använder sig av primär respektive sekundär psykopati för att undersöka eventuella samband med upplevd stress.

  • 44.
    Balic, Adnan
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Chefers syn på motivation och hur de skapar motivation bland medarbetare i en teknisk verksamhet2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Motivation är ett komplext område och samtidigt en viktig faktor att skapa och upprätthålla på arbetsplatser. Syftet med denna studie är därför att undersöka chefers syn på motivation och hur de skapar motivation i en teknisk verksamhet. Dels undersöks hur cheferna motiverar sina medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, samt hur de går tillväga för att upprätthålla motivationen på arbetsplatsen. Detta gjordes medhjälp av en kvalitativ metod där intervjuer utfördes med fyra chefer; tre män och en kvinna. Efter intervjuerna analyserades materialet med hjälp av tematisk analysmetod. Denna analysmetod identifierade ett antal begrepp som deltagarna uppfattade vara viktiga vid yttre och inre motivation. De teman som framkom var trygghet på arbetsplatsen, kommunikation och utveckling. Dessa tre teman utgjorde grunden i det motivationsarbete som beskrevs av informanterna vilka uppfattade att yttre och inre motivation har olika betydelser för motivationen. De tre teman som kom fram i resultatet är enligt informanterna viktiga faktorer som behövs tas hänsyn till vid motivationsarbete. Att ha en bra kommunikation med medarbetare samt att medarbetare ska känna sig trygga på arbetsplatsen utgjorde en bas till hur motivation uppstår. Utveckling var också ett viktigt tema där medarbetare behöver känna att de kan utvecklas på arbetsplatsen. Detta gör att medarbetare strävar efter att arbeta effektivare och är villiga att lära sig nya saker.

  • 45.
    Baradaran, Soheila
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Fahlgren Persson, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Mindfulness hos äldre i relation till openness, ålder och kön2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Mindfulness är ett fenomen som har studerats under de senaste tre-fyra decennierna. Med det snabbväxande antalet äldre i dagens samhälle befinner vi oss inför nya utmaningar för att kunna hitta nya sätt att möta den här målgruppen och deras behov så att de kan känna en hög livskvalité även i denna fas av livet. Mindfulness kan vara en metod för att öka kvaliteten på livet hos äldre som lider av både psykiska och fysiska besvär.

    I den föreliggande studien har mindfulness studerats och om ålder och kön kan predicera graden av mindfulness. Frågorna som ställdes var, är kvinnor mer mindful än män? I vilken utsträckning kan openness, ålder och kön förklara graden av mindfult mind hos respondenterna? Kvantitativ metod har använts med enkät som mätinstrument. Populationen som undersöktes var kvinnor och män över 65 år, varav 164 kvinnor och 68 män.

    Resultatet visade att det inte finns några samband mellan mindfulness och ålder, eller mindfulness och openness samt inget samband mellan mindfulness och kön. Resultatet som framkommit i studien är inte i linje med vad tidigare forskning kring mindfulness och openness, ålder och kön funnit.

  • 46.
    Basinska, Beata A.
    et al.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och organisationsstudier. Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Be fearless : Positive affect as a mediator between venturesomeness and self-efficacy in future entrepreneurs and managers: Être intrépide : affect positif agissant comme médiateur entre l’audace et la connaissance de ses propres capacités chez les futurs entrepreneurs et managers2018Inngår i: Revue Européenne de Psychologie Appliquée / European Review of Applied Psychology, ISSN 1162-9088, Vol. 68, nr 4-5, s. 171-180Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Introduction and objectives. – Self-efficacy, personality and different affect states in entrepreneurs and managers are important factors for effectiveness and well-being. The aim of the study was to examine in young adults during entrepreneurship-related education, the relationships between venturesomeness and self-efficacy, and the mediating effects of positive affect and positive emotions (joviality, self-assurance, attentiveness) on these relationships.

    Method. – One hundred and fifty-three participants (mean age 22 years) completed questionnaires that assessed venturesomeness, general self-efficacy, positive affect (measured as a state), and positive emotions. Bootstrapping analyses with simple and multiple mediators were conducted, controlled for gender, to estimate the indirect effects of positive affect and positive emotions on venturesomeness and general self-efficacy.

    Results. – Venturesomeness was significantly correlated with self-efficacy. Positive affect (model 1), joviality and self-assurance, but not attentiveness (model 2), were complete mediators in the relationship between venturesomeness and self-efficacy.

    Conclusion. – The present study provides new evidence that heightened venturesomeness is related to higher levels of positive affect, self-assurance and joviality. Venturesomeness, therefore, may strengthen self-efficacy in young people during entrepreneurship-related education, and positive emotions may lead to an aware use of resources, including self-efficacy. These results may stimulate young people to be braveand to try new experiences.

  • 47.
    Basinska, Beata A.
    et al.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Pozytywny afekt a relacja między śmiałością, impulsywnością i własną skutecznością [Positive affectivity and the relationship between venturesomeness, impulsiveness and self-efficacy]2012Inngår i: Zdrowie w cyklu zycia czlowieka [Health across the life span] / [ed] Oginska-Bulik, Nina & Miniszewska, Joanna, Lodz: Wydawnictwo Uniwersytetu Lodzkiego, 2012, 1., s. 109-125Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Recent research has demonstrated a relationship between personality, affectivity and performance. The purpose of this study was to examine the mediating effect of basic and general positive affectivity on personality traits (venturesomeness and impulsiveness) and self-efficacy. Methods: The correlational design was used. 175 students filled in the Impulsiveness – Venturesomeness - Empathy Inventory (Eysenck et al., 1985), PANAS (Watson, Clark, 1994 - basic and general positive affectivity) and General Self-Efficacy (GESE by Schwarzer et al., 2008). Findings: Impulsiveness did not matter to the strength of self-efficacy, and was independent of positive affectivity. The results obtained indicated a significant mediating effect of basic positive affectivity, self-assurance and joviality, on the link between venturesomeness and general self-efficacy, and a direct impact of general positive affectivity on self-efficacy.

  • 48.
    Basinska, Beata A.
    et al.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Wiciak, Izabela
    Police Academy, Szczytno, Poland.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Burnout among a group of policemen: the role of fatigue and emotions in the work context2012Inngår i: Book of Proceedings: Proceedings of the 10th European Academy of Occupational Health Psychology Conference / [ed] Jain, Aditya, Hollis, David, Andreou, Nicholas, Wehrle, Flavia, Nottingham: I-WHO, International House, Jubilee Campus , 2012, s. 125-126Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Policework is a profession with a high risk of operational and organizational stress at work. The aim of this research was to investigate the effect of job-related affectivity and fatigue on burnout; specifically we aimed to study the relation between acute fatigue and burnout and the indirect role of emotion during work.

    We adopted the concept of burnout with two components: exhaustion and disengagement (Halbesleben & Demerouti, 2005). In this concept, exhaustion is related to the energetic aspect, and disengagement is connected to the motivational aspect. We hypothesized that acute fatigue is a precursor to burnout. According to Van Katwyk et al. (2000), psychological well-being is synonymous with work-related affectivity, and emotions are classified into four categories: high and low-arousal of pleasant emotions and high and low-arousal of unpleasant emotions. According to the theory of stress by Selye (1978), eustress and distress are assumed to be a high arousal of emotion.

    Methods: Acute fatigue was measured by the index in accordance with the Japan Society for Occupational Health. In order to investigate exhaustion and disengagement the Oldenburg Burnout Inventory was used (Halbesleben & Demerouti, 2005). Job-related affective well-being was used to assess emotions within the work context (Van Katwyk et al., 2000). Hierarchical regressions analyses were performed.

    Group: 187 policemen (28 women) filled in the questionnaires. Half of them worked in the prevention department and one-third were on duty in the criminal division. Their average work experience was 14.7 years (range 5 - 28).

    Results: Fatigue had a direct impact on exhaustion and disengagement. This first effect was 3 times stronger than the second. In the next step the emotions were entered into these separate models. We observed that a low arousal of unpleasant emotions had an indirect relation with fatigue and exhaustion. Additionally, a high arousal of positive and negative emotions (eustress and distress) mediated between fatigue and disengagement. These effects of partial mediation were large (f2 = .34 and f2 = .32 respectively).

    Conclusion: Our results indicate that a high arousal of emotions can lead to a deterioration of motivation of work, but a low arousal of negative emotions reduce energetic ability to work among policemen.

     

     

  • 49.
    Basinska, Beata A.
    et al.
    Gdansk University of Technology, Faculty of Management and Economics, Poland.
    Wiciak, Izabela
    Police Acad Szczytno, Dept Adm, SzczytnoPoland.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för psykologi och organisationsstudier.
    Fatigue and burnout in police officers: the mediating role of emotions2014Inngår i: Policing: an international Journal of Police Strategies and Managment, ISSN 1363-951X, E-ISSN 1758-695X, Vol. 37, nr 3, s. 665-680Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose – The policing profession is associated with psychosocial hazard. Fatigue and burnout often affect police officers, and may impair the functioning of the organization and public safety. The relationship between fatigue and burnout may be modified by job-related emotions. While negative emotions have been extensively studied, the role of positive emotions at work is relatively less known. Additionally, there is insufficient knowledge about the role of the intensity of emotions. The purpose of this paper is to examine the role of job-related emotions in the relationship between fatigue and burnout in police officers.

    Design/methodology/approach – In all, 169 police officers (26 women) completed a test battery that assessed acute fatigue, burnout (Oldenburg Burnout Inventory: exhaustion and disengagement), and emotions (Job-related Affective Well-being Scale).

    Findings – Acute fatigue was associated more strongly with exhaustion than with disengagement. Low-arousal negative emotions partially mediated the relationship between fatigue and exhaustion. High-arousal positive and negative emotions were partial mediators between fatigue and disengagement experienced by police officers.

    Research limitations/implications – The results show that high-arousal emotions were associated with changes in work motivation, while low-arousal negative emotions reduced energetic ability to work.

    Originality/value – This paper enhances understanding of burnout among police officers and the mediating role of emotions. The patterns of the relationships between fatigue, burnout and emotions are discussed in the context of the conservation of resources theory and the tripartite model of anxiety and depression.

  • 50.
    Basińska, Beata A.
    et al.
    Gdansk University of Technology, Poland.
    Dåderman, Anna Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Work Values of Police Officers and their Relationship with Job Burnout and Work Engagement2019Inngår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 10, artikkel-id 442Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Values represent people’s highest priorities and are cognitive representations of basic motivations. Work values determine what is important for employees in their work and what they want to achieve in their work. Past research shows that levels of both aspects of job-related well-being, job burnout and work engagement, are related to work values. The policing profession is associated with high engagement and a risk of burnout. There is a gap in the literature regarding the hierarchy of work values in police officers, how work values are associated with job burnout and work engagement in this group, and whether work values in police officers are sensitive to different levels of job burnout and work engagement. Therefore, the aim of our study was to examine the relationships between work values and job burnout and work engagement, in a group of experienced police officers. We investigated: (a) the hierarchy of work values based on Super’s theory of career development, (b) relationships between work values and burnout and work engagement, and (c) differences between the work values in four groups (burned-out, strained, engaged, and relaxed). A group of 234 Polish police officers completed the Work Values Inventory (WVI) modeled upon Super’s theory, the Oldenburg Burnout Inventory and the Utrecht Work Engagement Scale. The results show that police officers gave the highest priority to extrinsic work values. Job burnout was negatively correlated with the cognitive intrinsic work values (Creativity, Challenge, and Variety), while work engagement was positively correlated with the largest group of intrinsic work values (Creativity, Challenge, Variety, Altruism, and Achievement), as well as with the extrinsic work values (Prestige and Co-workers). The police officers showed significant differences, between levels of job burnout and work engagement, for intrinsic work values such as Variety, Challenge, and Creativity (large effects), and for Altruism and Prestige (moderate effects). The findings are discussed within the context of the Conservation of Resources theory, which explains how people invest and protect their personal resources, and how this is connected with preferred work values. We conclude that intrinsic work values are sensitive to different levels of burnout and engagement.

1234567 1 - 50 of 578
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf