Bakgrund: Det finns relativt lite forskning hur sjuksköterskor upplever mötet med fullgångna barn och deras föräldrar på neonatalavdelning. Av de barn som föds vårdas 10% på neonatalavdelning och två tredjedelar av dessa är fullgångna barn. Inom neonatalvård är målet att arbeta familjecentrerat vilket innebär att involvera familjen i vården av barnet. För att lyckas med detta på ett bra sätt krävs en god relation mellan sjuksköterskan och familjen.

Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar till fullgångna barn på neonatalavdelning.

Metod: En intervjustudie som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Resultat: Tre teman framkom från analysen där ett tema var att finnas nära,med tre subteman: vikten av god relation där sjuksköterskorna berättade om svårigheter i bemötandet på grund av ovisshet och okunskap hos föräldrarna samt vikten av att finnas nära för att skapa en god relation. Att förmedla trygghet fick sjuksköterskorna göra genom att stötta föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn där de inledningsvis fick ge föräldrarna mycket tid. Att ge handledning på olika sätt via nätet eller under en omvårdnadssituation och att hela tiden hålla föräldrarna uppdaterade. Ett annat tema som framkom var att arbeta med familjen i fokus med två subteman: att invänta föräldrarna där sjuksköterskorna arbetar utifrån familjecentrerad vård där föräldrarna involverades tidigt i vården men att det också fanns hinder för familjecentrerad vård. Att stödja anknytningen genom att se till att föräldrarna fick vara nära barnet samt uppmuntra dem att vara med sitt barn. Hinder för anknytningen kunde vara syskon hemma eller frånvaro av föräldrar på grund av andra orsaker. Temat sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom av analysen innehöll två subteman: givande arbete där sjuksköterskor tyckte att det var givande att ta hand om fullgånget barn och dess föräldrar och att få följa barnets utveckling tillsammans med föräldrarna. Subtemat utmaningar i arbetet kunde yttra sig i tidsbrist där ett bra samarbete med kollegor blev en viktig komponent. Även erfarenhet och utbildning var av stor vikt.

Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan vara utmanande, en utmaning som framträtt i studien är att möta föräldrar till fullgångna barn på ett gott sätt. Föräldrarna kräver naturligt uppmärksamhet, ofta baserat på ovisshet och okunskap när det gäller neonatalvård. Sjuksköterskorna upplever det som tidskrävande men också givande att stötta dessa föräldrar i den viktiga anknytningen till barnet. De intervjuade sjuksköterskorna påtalar föräldrars behov av sjuksköterskornas närvaro och vikten av god information om barnets utveckling. I resultatet framkom att sjuksköterskorna ibland kände tidspress och att det finns behov av utbildning för att kunna möta och stötta föräldrarna till det fullgångna barnet.

Objective: Hip osteoarthritis is a common cause of disability and surgery is often unavoidable. Patient satisfaction is high and functional ability improves after surgery. However, residual impairment and pain are common. Degenerative changes in tendons and muscles are probable causes. The aim of this study is to investigate gluteus medius (GMED) tendon degeneration in relation to muscle strength, physical function and walking distance before and one year after total hip replacement. Material and methods: In total, 18 patients were examined pre- and post-operatively, of whom 15 were available in the final analysis. Muscle strength, physical function and walking distance were assessed. Tendon biopsies were assessed microscopically, and the total degeneration score (TDS) was calculated. Results: A correlation between the TDS and muscle strength was found for the hamstrings, GMED and quadriceps pre- or post-operatively. No correlations were found between the TDS and functional ability. Functional ability and muscle strength improved significantly after surgery. Conclusion: Our results indicate a correlation between tendon degeneration and the muscle strength of the hip and knee in patients with hip OA and one year after THR. To minimise post-operative residual discomfort, rehabilitation programs should probably be modified over time to match the pre- and post-operative needs. Further studies are needed.

BACKGROUND: Worldwide, there is a large and growing group of older adults. Frailty is known as an important discriminatory factor for poor outcomes. The Clinical Frailty Scale (CFS) has become a frequently used frailty instrument in different clinical settings and health care sectors, and it has shown good predictive validity. The aims of this study were to describe and validate the translation and cultural adaptation of the CFS into Swedish (CFS-SWE), and to test the inter-rater reliability (IRR) for registered nurses using the CFS-SWE.

METHODS: An observational study design was employed. The ISPOR principles were used for the translation, linguistic validation and cultural adaptation of the scale. To test the IRR, 12 participants were asked to rate 10 clinical case vignettes using the CFS-SWE. The IRR was assessed using intraclass correlation and Krippendorff's alpha agreement coefficient test.

RESULTS: The Clinical Frailty Scale was translated and culturally adapted into Swedish and is presented in its final form. The IRR for all raters, measured by an intraclass correlation test, resulted in an absolute agreement value among the raters of 0.969 (95% CI: 0.929-0.991) and a consistency value of 0.979 (95% CI: 0.953-0.994), which indicates excellent reliability. Krippendorff's alpha agreement coefficient for all raters was 0.969 (95% CI: 0.917-0.988), indicating near-perfect agreement. The sensitivity of the reliability was examined by separately testing the IRR of the group of specialised registered nurses and non-specialised registered nurses respectively, with consistent and similar results.

CONCLUSION: The Clinical Frailty Scale was translated, linguistically validated and culturally adapted into Swedish following a well-established standard technique. The IRR was excellent, judged by two established, separately used, reliability tests. The reliability test results did not differ between non-specialised and specialised registered nurses. However, the use of case vignettes might reduce the generalisability of the reliability findings to real-life settings. The CFS has the potential to be a common reference tool, especially when older adults are treated and rehabilitated in different care sectors.