Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 421
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdalrhman, Slah Aldeen
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Virtual model of a production process: Seam sealing line at Scania2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The concept of digital factories is becoming more popular among the manufactures due to its contributions in simplifying the work of plant engineers and reducing time to market of the products [1]. The main aim of this thesis was to investigate the possible applications of a digital copy of production processes by creating a virtual model of a seam sealing line in the paint department at Scania in Oskarshamn. The main usage of the virtual model was to perform offline programming of the robots. The benefits of offline programming were investigated and compared to online programming. Some comparisons between offline and online programming were made when it comes to the time needed for programming, the accuracy of generated robot paths, the workflow of both approaches and the required knowledge to turn from online programming to offline programming.

    The result of the conducted experiment showed that the time of robot programming can be reduced, and the accuracy of robot paths increases by implementing an offline programming tool. The other application of virtual which was investigated in this thesis was virtual commissioning. Virtual commissioning is a method used to test and validate robot and control (PLC) programs in a virtual environment before implementing in the real plant. The software in the loop was selected as an approach for building the virtual commissioning model after presenting the different existed approaches. The result of the model showed great benefits of virtual commissioning not just in reducing the time of traditional of the new built line but even when replacing parts in an already existing manufacturing. Virtual commissioning is still new in the manufacturing, therefore, there are many issues which should be solved to get an optimal model that imitates perfectly the real plant.

  • 2.
    Abdulkareem, Haji  
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Javidan, Mustafa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Nätutvecklingsplan för området Hälltorp i Trollhättan2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Efter att flertal långa avbrott inträffat på luftledningen som matar mottagningsstationen Torsred, och på grund av en utbredning av bostadsbebyggelsen i närliggande område har Trollhättan Energi Elnät AB insett att en ny mottagningsstation som ersätter det befintliga behöver byggas på en ny plats. Föreliggande examensarbete omfattar utredning och uträkning av ett nytt elnät samt förslag på hur det nya elnätet kan integreras med det befintliga. Även en ny selektivplan och nya reservmatningsvägar för det nya elnätet utreds.

    Den befintliga mottagningsstationen Torsred matas från Vattenfall Eldistribution AB:s 130/10 kV transformator OT00 via en drygt 1 km lång luftledning. Nollpunkten i Torsred är kopplad till högspänningsskenan och består av ett nollpunktsmotstånd och en nollpunktsreaktor. Den totala lastströmmen i Torsred är 925 A och vid kortslutning i samlingsskenan uppstår 154 MVA kortslutningseffekt. Fördelningsstationen Ängen med en kortslutningseffekt på 138 MVA är en underliggande station till Torsred som matar områdena Öresjö, Edsäter och Hjärtum. Samtliga utgående ledningar i Torsred och Ängen skyddas med reläskydd och med olika tids-och strömsinställningar på dessa reläer råder selektivitet i underliggande elnätet.

    Den nya mottagningsstationen är tänkt att byggas nära inmatningspunkten OT00. Enligt beräkningar kommer kortslutningseffekten i den nya mottagningsstationen uppgå till 227 MVA och i den nya nätstationen Ängen till 200 MVA. Generering av kapacitiva jordfelsströmmar ökar på grund av att drygt 1 km luftledning raseras och ytterligare 7,5 km jordkablar inkluderas i det nya elnätet. Nollpunktsreaktorn behöver nu uppgraderas till 20 A större än det befintliga på grund av den ökade kapacitiva genereringen i elnätet. Kostnaden för att bygga den nya mottagningsstationen uppgår till cirka 9 Mkr. Den befintliga mottagningsstationen Torsred kommer att raseras och ersättas med en ny 800 kVA nätstation som senare utgör matningen till en del av lågspänningsnätet i området Strömslund. Befintliga fördelningsstationen Ängen kommer att moderniseras och fungera som en vanlig nätstation. Den totala kostnaden för hela projektet beräknas bli 11,4 Mkr.

  • 3.
    Abudaher, Mohammed
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Alomari, Kamal
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Energieffektivisering i köpcentret Sisjö Entré i Göteborg2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med energieffektivisering menas att man använder energi på ett effektivt sätt som ska leda till en positiv inverkan på miljö och samhälle.

    Sisjö Entré är ett köpcentrum som har en årlig energiförbrukning på 1 865 270 kWh och bör enligt Energimyndighetens riktvärde ha en årlig förbrukning på 1 530 000 kWh, alltså en minskning med 18 %. Köpcentret består av 17 butiker och i examensarbetet undersöks fem butiker vilka är Toys Я Us, Rusta, Burger King, Babyproffsen och Webhallen. I dessa utförs mätningar på ventilation och belysning med syftet att studera vilka laster i butikerna som orsakar mest förbrukning. Målet är att komma fram till förslag på åtgärder för att minska energiförbrukning samt kostnader.

    Vi kom fram till att belysning är den största lasten i handelslokaler vilka är Toys Я Us, Rusta, Babyproffsen och Webhallen medan den största lasten i restauranger (Burger King) är utrustningen i köket som står för 75 % av restaurangens totala förbrukning.

    I Rusta upptäckte vi att elmätarna visade lägre värden än den verkliga förbrukningen. Efter undersökningen kom vi fram till att felet antingen ligger i elmätarna eller i dess strömtransformator och måste åtgärdas.

    Vi har gett förslag på att byta ut en del av den befintliga belysningen samt gett förslag på att sektionera vissa delar i några av butikerna. Dessutom har vi gett förslag på att reducera drifttiderna på ventilationsaggregaten.

    Utifrån dessa förslag och energiberäkningar kom vi fram till att man i de fem butikerna kan minska den årliga energiförbrukningen från 1 865 270 kWh till 1 576 670 kWh, alltså en minskning på 15,5 %. Därmed minskar kostnaderna med ca 228 000 sek/år

  • 4.
    Adolfsson, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    RatSLAM with Viso2: Implementation of alternative monocular odometer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this work, a ROS (Robot Operating System) version of OpenRatSLAM, [1] [2], was tested with Viso2 [3] as an alternative monocular odometer. A land based rover [4] was used to perform data acquisition and a remote control tool was developed to facilitate this procedure, implemented as ROS nodes on both Ubuntu 16.04 and on Android 7.0.  An additional requirement that comes from using Viso2 is the need for camera information together with the image stream, which might require camera calibration. A ROS node to manually add this camera information was made as well as a node to change the generated odometry message from Viso2 to a form that RatSLAM uses. The implemented odometer uses feature tracking to estimate motion, which is fundamentally different to matching intensity profiles which the original method does and can hence be used when different properties of the visual odometry function is desired. From experiments, it was seen that the feature tracking method from Viso2 generated a more robust motion estimate in terms of real world scale and it was also able to better handle environments of varying illumination or that contains large continuous surfaces of the same colour. However, the feature tracking may give slight variations in the generated data upon successive runs due to the random selection of features to track. Since the structure of RatSLAM gives the system ability to make loop closures even with large differences in position, an alternative odometry does not necessarily give a significant improvement in performance of the system in environments that the original system operates well in. Even though both algorithms show difficulty with estimating fast rotations, especially when the camera view contains areas with few features, the performance improvement in Viso2 together with its ability to better maintain the real-world scale motivates its usefulness.  The source code, as well as instructions for installation and usage is public.

  • 5.
    Adolfsson, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    RatSLAM with Viso2: Implementation of alternative monocular odometer2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    In this work, a ROS (Robot Operating System) version of Open RatSLAM, [1] [2], was tested with Viso2 [3] as an alternative monocular odometer. A land based rover [4] was used to perform data acquisition and a remote control tool was developed to facilitate this procedure, implemented as ROS nodes on both Ubuntu 16.04 and on Android 7.0.An additional requirement that comes from using Viso2 is the need for camera information together with the image stream, which might require camera calibration. A ROS node to manually add this camera information was made as well as a node to change the generated odometry message from Viso2 to a form that RatSLAM uses. The implemented odometer uses feature tracking to estimate motion, which is fundamentally different to matching intensity profiles which the original method does and can hence be used when different properties of the visual odometry function is desired. From experiments, it was seen that the feature tracking method from Viso2 generated amore robust motion estimate in terms of real world scale and it was also able to better handle environments of varying illumination or that contains large continuous surfaces of the same colour. However, the feature tracking may give slight variations in the generated data upon successive runs due to the random selection of features to track. Since the structure of RatSLAM gives the system ability to make loop closures even with large differences in position, an alternative odometry does not necessarily give a significant improvement in performance of the system in environments that the original system operates well in. Even though both algorithms show difficulty with estimating fast rotations, especially when the camera view contains areas with few features, the performance improvement in Viso2 together with its ability to better maintain the real-world scale motivates its usefulness. The source code, as well as instructions for installation and usage is public

  • 6.
    Aguilar Gómez, Raquel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Investigation of a Flexible Manufacturing Scenario for Production Systems: Case study: GKN Aerospace Company2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Nowadays the globalization of the market has a direct impact to the companies. On one hand, gives them the opportunity to spread their business but on the other hand increases the competition and the efforts to succeed. This project is pursuing to investigate and design a system capable to take upon and optimize the production within functional shops by in-troducing automation. Although the system it would be a standard solution for the functional shops, a case study for GKN Aerospace Company with its specifications has been carried out. The task become trickier due to the aeronautic sector requires a lot of work and effort to produce their products. The items and materials are expensive as well as the processes and treatments thus the introduction of automation is quite complex. This case study has accom-plished a research through the concepts and options to introduce automation within this production process. Taking under consideration the costs and efforts that would demand the investment for automation, the project propose a new and innovative manufacturing system "Move & Play", suitable with the features and requirements GKN Aerospace Company may need.The system proposed has been designed regarding to features such as movability, modularity and flexibility. These features have been considered essentials in order to make the system worth it and cost effective. The job-shop approach that the company use in its production contemplate the continuous change of products and introduction of new ones. Hence, the idea is to use the "Move & Play" system when it is required along the production. As a consequence, this system will create a "local product flow" along that point in the production that will organize the rest of the production or "global flow". Moreover it is expected to apply the concept of "plug-in" the processes that the system need at each time and therefore give flexibility to the system. With that purposes, the work has studied three different designs of the "Move & Play" system. Each design have considered different aspects and disposition. These designs have been compared according with criteria such as geometrical, the capacity and investment needed and the cycle time spent. Finally a conclusion on which design is the most suitable has been stated as well as a future work to continue with the work has been proposed.

  • 7.
    Ahrnfeldt, Olof
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Användning av reservelverk för att minska avbrottstiden på grund av fel på mellanspänningskablar2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Alla elnätsbolag strävar efter att ha så få och korta avbrott som möjligt i elnätet och därför kablifieras befintligt elnät löpande för att vädersäkra det. Det finns därför behov av att skapa kunskap relaterat till kabelavbrott samt utreda alternativ för att minska längden på dessa. Det finns lagar och riktlinjer som måste följas som begränsar tillåten avbrottstid. Därför kan reservelverk vara ett användbart alternativ genom att minska avbrottstiden i de fall där möjlighet finns.

    Svårigheter som kan uppstå vid kabelfel är fellokalisering. Visuell felsökning kan ofta inte göras på kabel i mark vilket leder till att det behöver finnas förutsättningar att använda andra metoder. Faktorer på kabeln som kan påverka kvaliteten på felsökningen är längden på kabeln, antalet skarvar och omgivningsmiljön.

    Reservelverk används främst för att utföra underhåll utan avbrott och för att förkorta avbrottstiden vid avbrott men det kan även användas för att bistå vid belastningstoppar. De ansluts främst på lågspänningssidan men det finns även möjlighet att ansluta på mellanspänning vid användning av kompletterande transformator.

    Analys av historiska kabelavbrott visar att det finns olika faktorer som påverkar avbrottslängden- och frekvensen på avbrott. En bidragande faktor som kan leda till ökad avbrottstid är kabellängden. Det kan bero på svårigheter att lokalisera felet eller att kabeln löper större risk att passera svåråtkomliga platser. Det visar sig även att är avbrottstiden är längre under vintermånaderna men att det sker fler avbrott under sommarmånaderna.

    Vattenfall har tillgängliga reservkraftsenheter att boka och bland dessa finns reservelverk, portabla transformatorer och dieseltankar. I vissa fall hyrs utrustning av en extern part. Den mest förekommande tiden mellan avbrottets start till dess att reservelverk ansluts är mellan tre och fyra timmar. Denna tid strävas efter att hållas så kort som möjligt. Med de tillgängliga reservelverken hade det ner rätt användande funnits möjlighet att förkorta cirka 100 stycken avbrott. Potentiell minskning av SAIDI har ej varit möjlig att räkna fram på grund av formatet på använd data.

    Tillgängliga data baseras på det som fyllts i avbrottsrapporter. Det finns risk att fler användningar av reservelverk skett men inte dokumenterats. Vid högre kvalitet på dokumentation kan mer tillförlitliga analyser göras.

  • 8.
    Akiki, Cesar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Torstensson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hur routingtabellens storlek påverkar paketets fördröjning i en router eller L3 switch2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet växer hela tiden och fler enheter ökar för varje dag. I och med detta så ökar antalet routes i enheters routingtabeller och ju mer dessa ökar desto större påverkan har de på fördröjningen på en router eller lager3 switch. Eller har de verkligen det? I detta arbete har det tagits reda på om det finns någon märkbar skillnad i fördröjning på paketen i jämförelse till hur stor routingtabellen är och detta jämfört mellan en router och lager3 switch. Under arbetets gång har det används en dator som innehar två stycken nätverkskort och denna är kopplad till en nätverksenhet, router eller switch. Tre program som användes har varit till stor hjälp för att kunna utföra testerna; Wireshark, för att övervaka paketen samt tiden för paketen mellan de två nätverkskorten. Tftpd32, för att överföra enheternas konfigurationsfiler till och från datorn. Ostinato, används för att generera och skicka ut paket till nätverksenheten. De resultat som presenteras av testerna pekar mot att det inte finns en ökning i fördröjning när routingtabellen ökar. Detta är en upptäckt som utmanar tidigare studier som menar att en större routingtabell ökar fördröjningen av paketet.

  • 9.
    Akram, Yasser
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Mirzad, Elias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Studie av övertoners inverkan på relätripptiden hos ett elektromekaniskt överströmsrelä2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ett uppmärksammat problem i elnätet är den ökande halten av övertoner. I ett elnät som är fritt från övertoner förekommer enbart en grundton men i vissa fall förekommer strömmar, och spänningar, med andra frekvenser och då innehåller nätet en viss halt övertoner. När anslutna belastningar är olinjära uppstår övertoner. Det är huvudsakligen ökningen av dessa typer av belastningar i elnätet, till exempel elbilsladdning och datorer, som ger upphov till den ökande övertonshalten.

    Med anledning av ovannämnda problem med övertoner utförs detta examensarbetet på uppdrag av Megger Sweden AB i Stockholm. Syftet är att studera övertoners inverkan på relätripptiden hos ett elektromekaniskt överströmrelä som finns installerad i kraftnätets kontrollanläggningar.

    Testerna utförs med testinstrumentet Sverker 900 och med ett elektromekaniskt överströmsrelä, ett RI-relä av märket ASEA. För testning av RI-reläet följs en svensk standard, en kommande internationell standard och instruktioner från uppdragsgivare. Resultaten från testerna visar på skillnader mellan tripptiden med övertoner och tripptiden för enbart grundtonen.

    Slutsatser baserade på studiens resultat är dels att överströmsreläet är långsammare vid svaga strömmar, det vill säga 2,8 A och 3 A, eller har för långa tripptider i förhållande till beteendet utan övertoner. Dels att det är svårt att säkerställa ett signifikant samband mellan närvaron av övertoner och påverkan av relätripptiden vid medel och starka strömmar, det vill säga 4 A till 8 A, eller vid kortare tripptider.

    Baserat på studiens resultat skulle det vara intressant att testa med flera övertonsnivåer. En rekommendation för liknande framtida studier är att bara testa vid låga strömmar, långa tripptider och långsamma diskhastigheter, eftersom detta skulle underlätta möjligheten att uppnå en mer överskådlig resultatanalys.

  • 10.
    Al Hayani, Musab
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automation och datateknik.
    Offline Programming of Robots in Car Seat Production2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Company Purtech in Dals-Ed manufactures molded polyurethane (PUR). Examples of products that include polyurethane are car seats. Robots are used to fill the molds with PUR and to apply the release agent (wax) in the empty molds.

    Turning from online programming into a graphical offline programming of release agent spraying robots is going to simplify the process by:

    1. Applying less of release agent to avoid polluting environment, to produce an easier removal of moulds, for the sake of homogeneous moulds and for economical saving in the cost of release agent
    2. Adaption of spraying paths to variation in production speed.
    3. Programming of complex spraying trajectories to deal with sharp geometrical subsurface
    4. Decreasing onsite programming time (when program a new workpiece or modify an old one); so that robots would be free for production.

    While turning into offline programming brought the challenges of:

    1. Impact of variation in the production speed
    2. Lack of 3D models of workcell’s equipments
    3. Robot joint configuration when paths and robtargets are in move.
    4. Physical Joint limits, Singularities & Reach limits
    5. Collisions within the cell space.

    At the end, the following objectives are successfully met:

    1. Adaption of spraying programs to variation in production speed by developing and embedding a method in those programs.
    2. Graphical offline generation of spraying trajectories and optimization of those trajectories to the Purtech condition of spraying allowed time for each carrier.
    3. Simulation of release agent spraying process; and producing of a well structured RAPID program that reflect the simulated process.

              

  • 11.
    Albadri, Rand
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Jämförande analys av driftsäkerhet medRTU och PLC2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet kommer att göra en jämförande analys av driftsäkerhet med trådade signaler till en Remote Terminal Unit (RTU) och en Programmable Logic Controller (PLC) med busstyrning. Rapporten genomfördes som ett uppdrag av Skellefteå Kraft AB för att se om det möjligt att byta till PLC- med busstyrning. Rapporten redogör för grundläggande beskrivning för skillnaden mellan de här två system och kommer att undersöka vilken som är driftsäkrare och lönsammare med hänsyn till krav enligt Svenska Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet (Ridas).Med hjälp av kurslitteratur, ABB handboken, internet websidor samt intervjuar med Skellefteå Kraft AB:s personal har arbetets resultat visat att busstyrning med PLC kommer att fungera driftsäkert samt kommer att bli lönsamt jämfört med trådade signaler till RTU. Resultat visat även att det finns ingenting som hindrar att installera busstyrning enligt Ridas men vissa funktioner bör installeras. Rapporten är avgränsat genom att inte ta upp eventuella krav från miljöbalken.

  • 12.
    Alléus, Jonas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Dalin, Patrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Vass, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Planering av laddstationer vid flerbostadshus2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Försäljning av laddbara elfordon växer årligen vilket ger ett ökat behov av laddstationer på boendeparkeringar. Rapporten undersöker tekniska och ekonomiska förutsättningar för elbilsladdning på parkering till flerbostadshus åt Stenungsundshem. Av de typer elbilar som finns är det laddhybrider och rena elbilar som laddas med energi från elnätet. Den vanligaste typen på marknaden är laddhybriden som kan drivas både av en elmotor och en förbränningsmotor medan den rena elbilen endast drivs av en elmotor. Tiden för laddning av en elbil beror på om stationen är utformad med normalladdning, semisnabbladdning eller snabbladdning. För hemmaladdning är det vanligast med normalladdning där elbilen blir fullt uppladdad efter sex till tio timmar, batteriets storlek påverkar också tiden för laddning. Inkoppling till en laddstation kan ske med olika typer av kontakter, inom Europa är Typ 2 standard. Säkerheten vid laddning är viktig varför laddstaioner har delats upp i fyra olika säkerhetsklasser beroende på kommunikationsmöjligheter mellan laddstation och fordon, Mode 3 är standard i Norden. Laddning av elbilar kan resultera i höga effekttoppar vilket huvudsäkringen måste vara dimensionerad för. Dessa effekttoppar kan kapas om någon form av lastbalansering används som fördelar den tillgängliga effekten under dygnet mellan laddstationer så att nätet inte blir överbelastat. De som erbjuder elbilsladdning måste följa Ellagen i form av hur debitering får ske och hur laddstationer ska installeras. Detta förtydligas med hjälp av standarder och förordningar. Dimensionering gällande kabelarea och effektbehov vid olika antal laddstationer har utförts i detta projekt, aluminium kabel med PEX-isolering har använts uteslutande i detta projekt. Det har utförts en marknadsöversikt för att titta på olika lösningar och kostnader för kabelförläggning samt laddstationer. Det i nuläget bästa alternativet för Stenungsundhem anses vara att installera två stycken laddstationer för laddning av fyra boendeparkeringar. Med bidrag i form av initiativet ”Klimatklivet” kan investeringskostnaderna för laddstationer och kabelförläggning reduceras upp till 50%.

  • 13.
    AlNabulsi, Yasan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Robot motion control based on 3D mouse tracking2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The manufacturing industry and associated systems are being developed in an increasing manner to cover the market needs, where the manufacturing companies are continuously racing and competing to achieve high productivity rate and better production quality. In this thesis work, an advanced method for motion control of industrial robots has been investigated and implemented. This method is based on motion tracking of a 3DSpaceMouse, which was used to perform movements by the operator. The benefits and disadvantages of this method were discussed in this thesis work. It mainly showed a high accuracy in response to the motion applied by the 3DSpaceMouse, and a great stability regarding the programming environment that was used to build it. The movements applied by the 3DSpaceMouse were successfully captured and stored in variables in the programming platform. The capturing and storing process was successfully created as a package and prepared to be exported for usage by other software. Complete simulation was performed for an industrial robot, and successful communications among the various hardware and software components of this solution were accomplished. This has formed a complete integrated solution that has also included a user-friendly HRI. This HRI made it easy and simple to track the motion control processes and establish connections with the robot controller. Thus, it can be considered a feasible solution for motion control of industrial robots, which can be used by the manufacturing companies. Several tests and verification processes were carried out to obtain accepted results and to succeed in implementing a working model. Some errors and unexpected events have appeared during the work, which required handling in order to achieve a working integrated system.

  • 14.
    Andersson, Andreas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Utredning av variablerna som påverkar storleken på brytspänningen i lindningskopplare2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Brytspänningen är den spänning som uppkommer när överkopplingsmotståndet i lindningskopplaren lämnar sitt föregående läge vid omkoppling. Storleken på brytspänningen i lindningskopplaren beror på hur stor läckinduktansen är. Är den inte känd så kan brytspänningen istället beräknas med hjälp av FEM-programmet ACE (internt ABB-program) i samband med Mathcad. I ACE beräknas först reaktanserna i p.u-enheter mellan lindningarna och hur stora de är beror på lindningslayouten. Det är tidskrävande att använda ACE och Mathcad och uppgiften är att utreda de parametrar som påverkar storleken på brytspänningen samt att ta fram en förenklad beräkning av densamma.

    Genom simulering i ACE av en mängd olika lindningslayouter visar det sig snart att det är alltför många parametrar som påverkar reaktanserna. De förenklingar som trots det har tagits fram är lite för grova för att det ska vara pålitligt. Mathcad är än mer komplext med tunga beräkningar som inte är lätta att förenkla.

    Arbetet har ändå gett mer kunskap om hur reaktanserna påverkas av geometrierna i lindningarna och kommer att vara till viss nytta, även om det inte gick att förenkla ACE- och Mathcadberäkningarna så som var tänkt.

  • 15.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hägerström, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Beredningsarbete på Galtö med undersökning av miljöaspekter vid ombyggnad av distributionsnät2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete behandlar tillvägagångssätt vid ett beredningsarbete. Arbetet utförs hos TROLK El & Tele AB och är beställt av Ellevio AB. Området beredningsarbetet utförs i är Galtö i Tanums kommun. Området innefattar cirka 10 km kabelförläggning, 4 nätstationer, 5 satellitstationer och tre stycken lågspänningsområden där nätet ska byggas om. Ellevio har beställt arbetet då de vill vädersäkra och säkerställa en hög leveranskvalitet på elnätet. Beredningsarbetet som presenteras är ett förläggningsförslag som TROLK kan arbeta vidare med och söka aktuella tillstånd. Hänsyn har tagits till de krav som ställs för att aktuella tillstånd ska godkännas vid framtagning av detta förslag. Det befintliga friledningsnätet ska raseras när det nya nätet har kopplats in. Friledningsnätet är cirka 5,2 km långt och innefattar nio stolpmonterade transformatorer. Förslaget är baserat på Ellevios projektpärm men vissa ändringar har gjorts där det varit nödvändigt.

    Examensarbetet identifierar även de miljöaspekter som uppstår vid rasering av ett friledningsnät och undersöker alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan vid rasering av elnät och omhändertagning av avfall. När TROLK utför projekt på beställning av Ellevio använder de Ellevios miljöplan. Miljöplanen har studerats och jämförts med andra aktörers miljöplaner för att hitta eventuella förbättringsåtgärder. Studien identifierade att de största miljöaspekterna är de farliga avfallen kreosotimpregnerade elstolpar och PCB-smittad olja. Det har inte identifieras några större förbättringsåtgärder vid avfallshanteringen. Fokus har då lagts på att undersöka alternativ som kan ersätta de farliga materialen vid nyinstallation. Det har hittats flera olika alternativ till kreosotstolpen som alla har olika miljöpåverkan och valet är därför inte självklart. PCB-smittad olja är idag inte tillåtet i elnätet men då det innebär en stor kostnad att byta ut har dispenser delats ut till dess att nätet byggs om.

  • 16.
    Andersson, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Leinonen, Markus
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Projektering och elkvalitetsstudie av laddstationer för elfordon2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De senaste årens utveckling inom elfordonsbranschen ställer ett ökat krav på en fungerande infrastruktur för el- och hybridfordonsladdning. Fler laddplatser behövs i ett samhälle där de laddbara fordonen blir fler för varje år som går. Vidare används idag teknik för att möjliggöra laddning av elfordon som kan komma att ha en negativ påverkan på elkvaliteten i elnätet, i synnerhet vid byggnation i de områden där nätet är som svagast.

    Arbetets första del syftar till att leverera en färdig projektering av två nya växelströmsladdstationer i Kungälv. Den andra delen syftar till att öka förståelsen för hur snabbladdning av elfordon påverkar elkvaliteten i närliggande nät. Ingående data för elkvalitetsstudien erhålls genom mätningar på en befintlig snabbladdningsstation i Kungälv, såväl som känd teori kring området.

    Projekteringslösningen har tagits fram genom beaktande av svenska standarder och föreskrifter, såväl som instruktioner och önskemål givna av uppdragsgivaren, Kungälv Energi. Arbetet resulterade i den projekteringshandling som lämnades över till uppdragsgivaren, som behandlar den installationslösning som valts vid anslutning av de nya laddstationerna. Här redovisas valt material, förläggning- och placeringskarta, såväl som en kostnadskalkyl över det erfordrade arbetet och materialet.

    Elkvalitetsstudien har utförts tillsammans med Kungälv Energi, såväl som Metrum Sweden AB. Resultatet baseras på de data som erhölls vid elkvalitetsmätningar utförda på en befintlig snabbladdningsstation i Kungälv. Resultatet utgjordes av en elkvalitetsrapport enligt Energimarknadsinspektionens riktlinjer, där samtliga ställda krav för god elkvalitet uppnåddes. Vidare analyserades erhållen data manuellt i syfte att identifiera vilka parametrar som vid större anläggningar kan tänkas hota den goda elkvalitet som eftersträvas i nätet.

    Elkvalitetsstudien påvisade inte några tydliga tecken på att de undersökta snabbladdningsstationerna idag skulle utgöra någon omfattande negativ påverkan på det närliggande nätet, även om exempelvis viss övertonsgenerering påvisades. Nyttjandegraden är i högsta grad avgörande, vilket medför att slutsatsen ej kan anses vara generell.

  • 17.
    Andersson, Anette
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Bojort, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Nätplan för fördelningsstation M5 Hålta2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Tjuvkil på västkusten, cirka 16 kilometer väster om Kungälv centrum, planeras ett nytt bostadsområde med ungefär 140 nya bostäder och fritidsbostäder som skall bli permanentbostäder. En nätplan skall därför upprättas för att ta reda på om det föreligger några brister i 10 kV-nätet, både innan och efter införandet av den nya belastningen med bostäder, plus extra utrymme för installation av laddstolpar.

    Syftet med det här examensarbetet är att sammanställa den nätplan som ska utgöra underlaget för elnätet under fördelningsstation M5 Hålta, vilken inrymmer områden för nybebyggelse. Med programvaran dpPower simuleras och synliggörs nätets svaga punkter som tunna kablar där stora belastningsströmmar och spänningsfall uppstår, och även hur avbrottsstatistiken ser ut för de 5 utgående linjerna från M5. Arbetet tar också reda på transformatorns status i Hålta och kringliggande fördelningsnäts status när de reservmatar M5. I 4 steg visar den här rapporten statusen på elnätet för det befintliga läget, med planerad belastning, reservdrift och åtgärdsförslag.

    Rapportens åtgärdsförslag till M5 Hålta resulterar i ett förslag om kabelbyte på linjen L501 mot Tjuvkil, vilket ger lägre spänningsfall och lägre belastningsström, och avbrottssäkrare linje. Reservdrift saknas till en stor energiförbrukare och kan lösas med tillbyggd slinga istället för radial matning på linje L503. Transformatorn M5 i Hålta är redan idag hårt belastad och behöver bytas ut så småningom. Rapporten ger kopplingsförslag till reservdriften med intilliggande fördelningsstationerna M1, M4 och M6.

  • 18.
    Andersson, Carl Fredrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    50 kVA eller 100 kVA: En teknisk och ekonomisk jämförelse av distributionstransformatorer2010Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Rapporten utreder om distributionstransformatorer med märkeffekten 50 kVA i Vattenfall Eldistribution AB:s elnät kan avskaffas till förmån för märkeffekten 100 kVA. Transformatorer med märkeffekten 50 kVA förekommer vid nedtransformering av spänningen från 22 kV och 11 kV till hushållens huvudspänning 0,4 kV.

    50 kVA-transformatorer skiljer inte särskilt mycket från transformatorer med den högre märkeffekten i fråga om storlek och pris, och de bedöms kunna bytas ut utan större praktiska svårigheter.

    Fördelen med 100 kVA är att de elektriska belastningsförlusterna blir lägre i och med den högre märkeffekten. Dessutom innebär ett byte vissa elkvalitetsförbättringar.

    Nackdelarna med 100 kVA är att de elektriska tomgångsförlusterna är högre och att inköpspriset är högre än för 50 kVA. I övrigt kan kostnaderna likställas för de två alternativen.

    Endast kostnader för aktiva effektförluster berördes i rapporten då de ekonomiska kostnaderna för reaktiva effektförluster kunde försummas för de aktuella transformatorerna.

    För att nå ett svar på frågan om det kan vara lönsamt att avskaffa 50 kVA-transformatorerna studerades fem verkliga fall i Vattenfalls svenska elnät. Dessutom studerades eventuella elkvalitetsvinster med ett byte.

    Svaret blev att inte för något av de fem studerade fallen var det lönsamt med ett byte till 100 kVA-transformator. Rörande elkvalitetsaspekten blev svaret att ett byte visserligen innebär en skillnad men att andra faktorer oftast har större betydelse. Rapportens rekommendation blev att behålla 50 kVA-transformatorn i distributionsnätet. 

  • 19.
    Andersson, Christoffer
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Andersson, Pontus
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Beredning av distributionsnät Myren-Torseröd i Tanum2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet i den här rapporten kommer att handla om hur ett beredningsarbete mellan Myren-Torseröd i Tanums kommun går till väga. På uppdrag av Ellevio AB skall berednings och entreprenadföretaget Trolk EL & Tele AB vädersäkra ett område mellan Galtö-Torseröd i Tanums kommun. Denna rapport kommer dock bara innehålla distributionsnätet 0,4-24 kV i området Myren-Torseröd. Det befintliga luftledningsnätet skall raseras och ersättas med markkabel. Även befintliga nätstationer och stolpstationer skall skrotas och ersättas med nya. Under beredningsarbetet skall fältbesök göras för att få en överblick i området beredningen skall ske, även för att mäta ut placering av t.ex. nätstationer. Beredningsarbetaren skall skriva avtal med markägare för att ha tillgång till marken, sedan skall även tillstånd sökas från t.ex. Länsstyrelsen, trafikverket och kommunen. Hela beredningsarbetet i detta projekt omfattar 68 kunder.

  • 20.
    Andersson, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Back, William
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Utvärdering för att främja AMS i relation till planerat SAIDI i Vattenfalls distributionsnät2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenfall Eldistribution AB eftersträvar att upprätthålla god elleveranssäkerhet till kund isitt distributionsnät. Det åsyftar idealt sett till att inga kundavbrott får inträffa till följd avoförutsägbara nätstörningar, eller som konsekvens av planerade arbeten. Energimarksnadsinspektionen (Ei) är tillsynsmyndighet över energimarknaden och reglerar Vattenfalls intäktsram med hänsyn till utfallet för nyckeltalet System Average Interruption Duration Index (SAIDI).Med avsikt att förbättra SAIDI, vid planerade arbeten, tillämpas företrädesvis avbrottsfriaarbetsmetoder, vilket inkluderar AMS (Arbete Med Spänning).

    Vattenfalls distributionsnät är uppdelat i tio avtalsområden där en entreprenör, efter att halämnat ändamålsenligt anbud, vinner upphandlingen för respektive avtalsområdes serviceavtal. En entreprenör (Entreprenör A) innehar serviceavtalet för samtliga avtalsområdengällande rapportens mätperiod år 2016–2018. I dagens distributionsnät byggs ofta kompaktnätstationer med helisolerade ställverk, vilket hämmar entreprenörers tillämpning av AMSpå grund av för trångt konstruerade utrymmen samt därigenom otillräckliga säkerhetsavstånd. Likaså hämmas AMS vid nätuppbyggnad bestående av hög andel markkabel däranslutningspunkter för förbikopplingsenheter saknas.

    Driftorderstatistik från mätperioden år 2016–2018 har analyserats och sammanställts för attutröna olika entreprenörers, avtalsområdens och stationers förhållningssätt till AMS.Upprättade driftorder uppgick år 2018 till 2969 varav 17,48 % upprättades AMS, vilket harminskat sedan år 2016 där AMS upprättades för 22,86 % utav 2616 driftorder. Orsaken kanbero på ökat antal investeringsarbeten med lägre andel AMS jämfört med underhållsarbeten.Avtalsområde 5, 9 och 10 har lägst SAIDI, vilka kan undersökas vidare avseendeförutsättningar för AMS; med eventuell implementering av undersökningens resultat i avtalsområden med hög SAIDI, såsom Avtalsområde 1 och 4.

    Vattenfall bör leda vägen till ett ökat samarbete och dialog mellan dem själva ochupphandlade entreprenörer med syfte att främja AMS. Entreprenörers erfarenhet ochkunskap ifrån riskidentifikation och AMS-hämmande anläggningskonstruktion är av högtvärde för framtida elnätskonstruktion. Vidare anses att serviceavtalens målkort bör innehållabonusgrundade nyckeltal för andel upprättade AMS-arbeten. Endast 13,75 % av unikaentreprenörer erhöll år 2018 en AMS-driftorder. Vattenfall bör undersöka orsaken tillminskningen och utvärdera lönsamheten av en påtaglig subventionering av AMSutbildningar, material och utrustning, vilket kan jämföras med tillkomna extrakostnader förArbete Utan Spänning, såsom avbrottsavisering och avbrottsersättning.

  • 21.
    Andersson, H. Robert H.
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    de Blanche, Andreas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Lundqvist, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Flipping the Data Center Network: Increasing East-West Capacity Using Existing Hardware2017Ingår i: 2017 IEEE 42nd Conference on Local Computer Networks (LCN), 9-12 Oct. 2017, IEEE, 2017, s. 211-214, artikel-id 8109355Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In today's datacenters, there is an increasing demand for more network traffic capacity. The majority of the increase in traffic is internal to the datacenter, i.e., it flows between different servers within the datacenter. This category of traffic is often referred to as east-west traffic and traditional hierarchical architectures are not well equipped to handle this type of traffic. Instead, they are better suited for the north-southbound traffic between hosts and the Internet. One suggested solution for this capacity problem is to adopt a folded CLOS topology, also known as spine-leaf, which often relies on software defined network (SDN) controllers to manage traffic. This paper shows that it is possible to implement a spine-leaf network using commodity-ofthe-shelf switches and thus improve the east-west traffic capacity. This can be obtained using low complexity configuration and edgerouting for load balancing, eliminating the need for a centralized SDN controller.

  • 22.
    Andersson, Helen
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Analys av ett distributionsnät i en bangård2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En undersökning av en eldistributionsanläggning i en bangård har utförts på begäran av företaget Atkins Global AB. Anläggningen inkluderar elförsörjning till signalutrustning, uppvärmning av växlar och belysning för stationens plattformar.

    Inledande studie inkluderade litteraturstudier om krav för den här typen av anläggning och insamlande av data rörande kablar och skydd i anläggningen. För det sistnämnda gäller att enbart säkringar av olika storlek skyddar antingen FXQJ eller AXQJ kablar av varierande storlek. Anläggningen matas normalt från en trelindad huvudtransformator via två centraler. Där central A1 matar signalutrustningen via kabelskåp F3 och belysningen med en huvudspänning på 400V och där central B1 matar utrustningen för uppvärmning av växlarna med en huvudspänning på 230V. Matningen från central B1 sker med två parallella kablar via kabelskåp FS4/36. Det finns även en hjälpmatning från en mindre transformator in till F3 om bortfall av ordinarie matning från A1 skulle ske.

    Anläggningen undersöktes med beräkningsprogrammet; MyEcodial från Schneider Electric, med hänsyn till om det fanns personskydd och överlastskydd. Resultatet blev en serie av ändringsförslag rörande säkringar och kablar i anläggningen.

    I den del av anläggningen som försörjer signalutrustningen rekommenderas att, till en av de befintliga signalkioskerna, ett kabelbyte utförs till en AXQJ 3x95/29 kabel och att en strömmätning rörande om befintlig 100A säkring kan sitta kvar eller om en ny 80A säkring bör sättas in utförs. Från F3 till både hjälpmatningen och A1 måste en ny säkring på 200A sättas in för att garantera skydd för befintlig kabel. För belysningskretsen var det problem med selektiviteten då båda befintliga säkringar har märkströmmen 63A, undersökningen visade att den undre av säkringarna bör bytas ut till en ny säkring med högst märkströmmen 50A och minst 32A. Rörande kretsen som matar utrustningen för uppvärmning av växlarna är det även här nödvändigt med en strömmätning, detta för att se om det är möjligt att närmast centralen A1 byta ut den nuvarande 400A säkringen mot en mindre 315A säkring. Om inte detta byte är möjligt måste två kablar av samma storlek som de befintliga kopplas in parallellt med befintliga kablar för att garantera att det finns personskydd för kretsen.

  • 23.
    Andersson, Johnny
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Karlsson, Robin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Uppstartsguide för Febdok2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har utförts på ÅF Industry i Trollhättan. Syftet med examensarbetet är att arbeta fram rutiner och ett standardiserat arbetssätt i Febdok. Detta för att underlätta och spara tid vid användning av Febdok. Inledningsvis påbörjades framtagning av relevant teori kring den definierade problembeskrivningen tillsammans med handläggaren på ÅF. Parallellt genomfördes övningsexempel i Febdok för att gruppen skulle få en insyn i hur funktionerna fungerar. Rapportens teoridel behandlar de mest problematiska- och tidskrävande funktionerna i Febdok så som UPS:er, kortslutningsströmmar och selektivitet. Det för att ge en förståelse om bakgrunden till funktionerna. Ett beräkningsexempel på ett fiktivt nät gjordes för att kunna verifiera en överslagsräkning som används på ÅF för att beräkna ett ungefärligt värde på minsta felström. Denna minsta felström erhålls vid enfasig jordslutning och definierar utlösningsvilkoret. Maximal felström delat på tre har ansetts ge ett någorlunda korrekt värde på minsta felström. Beräkningar på maximal- och minimal felström vid olika kablage jämfördes och visade att överslagsräkningen inte är att rekommendera på grund av att minsta felström ibland bli lägre. Istället bör en faktor av minst fyra användas vid överslagsräkningen för minsta felström. I avsnitt 3 i rapporten beskrivs initiala inställningar och funktioner i Febdok med föregående teori som bakgrund. Implementering av UPS:er i Febdok visade sig kräva mer datainmatning än vad som normalt går att få tag på från tillverkare. Genomsläppt energi är data som visade sig svår att få tag ifrån olika tillverkare. Vid närmare tester av programmet och dess funktioner visade det sig att genomsläppt energi inte behövs definieras i UPS-funktionen för att arbeta med selektivitet och kortslutningsströmmar längre ut i anläggningen.

    Resultatet av observationerna i Febdok och teorin visade att tumregeln som används på ÅF inte är att föredra och säkringar i en anläggning försedd med UPS bör dimensioneras efter batteridrift. Informationen och kunskaperna som samlades under arbetets gång samanställdes i en uppstartsguide för Febdok. 

  • 24.
    Andersson, Kristian
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Jason, Evelina
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Beskrivning och vidareutveckling av en modell för beräkning av övertoners fördelning i distributionsnät2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva och vidareutveckla en modell för att bestämma uttagsrätt till kunder med avseende på strömövertoner, på uppdrag av Vattenfall Eldistribution. Modellens syfte är att är kunna ta fram övertonsströmmar för varje abonnemangstyp genom att studera hur strömövertoner sammanlagras i elnätet och hur kunder påverkar varandra. Denna modell ska beskrivas, då dokumentationen var bristfällig både kring det tidigare arbetet och framtagningen av modellen. Modellen ska även vidareutvecklas för att bli mer flexibel.

    Övertoner är ett elkvalitetsfenomen som förekommer i elnätet. Övertoner alstras av olinjära laster i nätet, till exempel elbilsladdare, lågenergilampor och solcellers växelriktare. En för hög halt av övertoner kan orsaka varmgång i motorer och transformatorer, ökade förluster i ledningar och att elektronisk utrustning kan fungera sämre eller inte alls.

    Det finns flertalet dokument, såsom föreskrifter, standarder och rapporter, som berör emissionsnivåer för övertoner. I rapporten sammanfattas tre av dessa för att ge en bakgrund till vad som är reglerande när denna rapport skrivs, under slutet av 2018. Två av dessa dokument fokuserar på spänningsövertoner, vilket även Vattenfall Eldistributions interna styrande dokument gör. Vattenfall Eldistribution har ett behov av att ta fram en metod för att bestämma emissionsnivåer för strömövertoner, där beräkningsmodellen är en del i processen.

    För att beskriva modellen utfördes en noggrann analys och kartläggning av dess olika ingående steg. Därefter vidareutvecklades modellen till att bli mer flexibel och förenklades jämfört med den ursprungliga modellen.

    Den ursprungliga modellen anses uppfylla sitt syfte, därför har inga strukturella förändringar gjorts. De förändringar som gjorts har införts för att modellen ska bli så flexibel som möjligt att använda. För att användaren lättare ska kunna förstå modellens uppbyggnad presenteras ett flödeschema som beskriver modellen.

    Författarna anser att en utförlig och detaljerad beskrivning av modellen har framställts och uppfyller sitt syfte i att ge representativa värden för uttagsrätt. Modellen har omarbetats för att bli mer flexibel och är numera mer överskådlig för användaren. Dock poängteras att den indata som används bör vara av god kvalitet, eftersom det starkt påverkar resultatet.

  • 25.
    Andersson, Markus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Jonsson, Fredrik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Säkerhetsanalys av interna IT-säkerheten på ett mellanstort företag2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete innehåller en säkerhetsanalys av ett företags IT-användande och deras interna nätverkssäkerhet. Företaget som examensarbetet genomfördes hos är medelstort med cirka 100 anställda och hälften av dessa använder IT i sitt dagliga arbete. Företaget har sin verksamhet inom indust-riell tillverkning och finns i västra Sverige. De vill utvecklas inom IT och är nyfikna på hur deras nätverk ligger till säkerhetsmässigt i dagsläget.

    Granskning av säkerheten i nätverket på lager 2 och datorer som används i det dagliga arbe-tet genomfördes och utvärderas. Anonyma intervjuer med medarbetare på företaget gjor-des för att se hur de använder IT på arbetet. En riskanalys fylldes i av ansvariga på företaget för att få en bild över hur de ser på risker och sårbarheter inom deras IT-använ-dande. Allt detta har sedan använts till att få fram rekommendationer till företaget hur de kan förbättra sin säkerhet jämfört med hur den ser ut idag.

    Resultaten från analysen av nätverket visar på brister i lager 2-säkerheten och att det idag inte används några säkerhetsfunktioner för att stoppa attacker från insidan av nätverket. Företa-get har inte haft några högre krav vad gäller nätverket och säkerheten på insidan, i stället har företaget prioriterat flexibilitet och fysisk säkerhet.

  • 26.
    Andersson, Martin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hägerström, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Sammanställning av utbildningsmaterial om reservkraft med inriktning dieselaggregat2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens samhälle är uppbyggt av ett konstant energiberoende för att få samhällets alla funktioner att fungera. Ett strömavbrott kan därför bli förödande där kontinuerlig tillgång till elektricitet behövs, trots att Sverige har starka elnät har kravet att alltid ha tillgång till elektricitet öppnat upp en marknad för reservkraft. Syftet med det här arbetet var att ta fram kursmaterial för att läsaren ska få en övergripande kunskap om reservkraft med inriktning på dieselkraft. Det framtagna kursmaterialet består av rekommendationer i form av sidhänvisningar ur källor som kan användas vid sammanställning av undervisningsmaterial. Kompendiematerialet kompletteras med en PowerPoint-struktur som kan användas i undervisningssyfte. Genom att studera relevanta källor har vi fördjupat oss i ämnet dieselaggregat och har plockat ut sidhänvisningar enligt kopieringsavtalet, som gäller för högskolan, som vi anser passa bra vid skapandet av ett kompendium. Vi har även strukturerat en grund till en PowerPoint som kan underlätta vid skapandet av föreläsningsmaterial.Denna rapport förklarar ett dieselaggregats tekniska uppbyggnad och vad som är viktigt att tänka på vid dimensionering av ett aggregat. Rapporten tar även upp rekommenderat underhåll samt de miljö- och säkerhetskrav som ställs på att aggregat.

  • 27.
    Andersson, Rebecka
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Framtagning av styrdokument för elanläggningsinnehavare2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Styrdokument är ett dokument innehållande riktlinjer som tas fram för att underlätta underhållsarbete. På en elanläggning kan dessa styrdokument exempelvis användas för att upprätthålla rutiner och kontroller på den tillhörande elektriska utrustningen. Det är anläggningsinnehavarens ansvar att säkerställa att anläggningen och den tillhörande utrustningen kontrolleras fortlöpande för att säkerställa säkerheten på anläggningen. Intervallet på kontrollerna samt vad som bör kontrolleras nämns inte i lagar eller föreskrifter. Det är därför upp till innehavaren att bestämma intervallen samt behovet av vilka kontroller som utförs på anläggningen. För att underlätta för innehavaren har detta arbete utförts i syfte att förenkla innehavarens arbete i framtagning av dessa rutiner.

    Den framtagna informationen kommer från litterära studier samt två intervjuer på två skilda företag. Genom en jämförande studie har data framtagits som beskriver vad som bör utföras vid en rondering och funktionskontroll på en elanläggning. Studien är avgränsad till utrustning som är generellt förekommande i driftrum. Det framtagna resultatet är två styrdokument - ett för ronderingsrutiner samt ett för funktionskontroller. Dokumenten visar vad för kontroller som bör utföras under en kontroll, medan rapporten går igenom hur ofta dessa rutiner bör utföras. Tidsintervallen är framtagna utefter en jämförelse av fyra företags rutiner. Två av företagen har intervjuats medan interna dokument på två andra företag har granskats.

    Arbetet har gett insikt i ronderingsrutinerna samt funktionskontrollerna som förekommer på elanläggningar samt ansvaret som elanläggningsinnehavaren har på anläggningen. Källorna har ansetts relevanta för arbetet och intervjuerna har skett med personer som besitter kunskap inom området.

  • 28.
    Andersson, Robin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Larsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Jämförelse av riktade reläskyddsfunktioner i impedansjordade nät2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete beskriver hur olika nollpunktsmotstånd och resistanser i ett felställe påverkar nollföljdsströmmarna och nollföljdsspänningarna vid olika snedavstämningar i eldistributionsnätet. Eftersom snedavstämningarna i nätet påverkar om jordfelsskydden detekterar en jordslutning, genomförs en jämförelse mellan två olika jordfelsfunktioner, vinkelmätande funktion och admittansmätande funktion. Skillnaden mellan jordfels-funktionerna är att riktningen på jordslutningen och inställningarna för känsligheten sker på olika sätt. Syftet med rapporten är att redovisa för- respektive nackdelar med de båda jordfelsfunktionerna.

    På grund av att luftledningar ersätts med bland annat markkabel, har de kapacitiva jordslutningsströmmarna ökat i fördelningsstationerna. De kapacitiva jordslutnings-strömmara måste kompenseras eftersom kapacitansen kan orsaka stora snedavstämningar i nätet. Vid för stora snedavstämningar blir nollföljdsspänningen och den resistiva nollföljdsströmmen för låga och jordfelsskydden kommer inte att detektera en eventuell jordslutning. Risken med detta är att ett överliggande reservskydd istället löser ut hela fördelningsstationen eller att jordslutningen inte bortkopplas alls.

    Efter ideala simuleringar och olika provningar av ett jordfelsskydd i laboratoriemiljö, kan det konstateras att det inte är någon större skillnad mellan de båda jordfelsfunktioner. Det finns dock vissa avvikelser vid de experimentella provningarna av jordfelsskyddet. Avvikelserna beror bland annat på vilken jordfelsfunktion som testades, eftersom upplösningen på jordfelsskyddet ställdes olika. Vilken jordfelsfunktion som är den bättre i verkliga nät är svårt att konstatera eftersom sådana tester ej har genomförts i denna studie.

    Målet med examensarbetet har uppfyllts eftersom författarna har kunnat redovisa för- och nackdelar med de båda jordfelsfunktionerna, även när skillnaden mellan dem var liten

  • 29.
    Andersson, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Mänsklig faktor: hur kan man få den svagaste länken inom IT-säkerhet starkare?2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens IT-miljöer blir användarens roll allt viktigare. Under 2016 var det 200 000 brott i Sverige som kunde kopplas till någon form av social engineering attacker. Dessa attacker riktar sig mot användare och det är därför viktigt att användarna är medvetna om hur de kan se ut. Denna rapport utfördes i samarbete med en kommun i Västergötland i Sverige och behandlar fyra olika metoder att använda vid förmedling av IT-information till deras användare. Metoderna skiljer sig inte enbart i utförande utan också i svårighetsgrad i val av ord och uttryck. Den första metoden är ett dokument med information taget från kommunens intranät, även den andra metoden är ett dokument men är omskriven för att förenkla för användarna. Tredje metoden är en videofilm och den fjärde gjordes som en föreläsning med möjlighet till interaktion med föreläsaren. För att utvärdera dessa fyra metoder utfördes två enkättillfällen. Det första tillfället gjordes innan informationen förmedlats för att skapa en baslinje att utgå från. Efter en och en halv månad gjordes den andra enkäten för att se hur mycket deltagarna kom ihåg och vilken metod som var mest effektiv. Resultaten tyder på att informationen som finns på kommunens intranät är svår att förstå för användarna. De tre andra metoderna ger större positiv förändring i användarnas enkätsvar och detta indikerar att användarna behöver en annan form och struktur när information skall delges.

  • 30.
    Andersson, Tommy
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Lindell, Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Kartläggning av begränsande faktorer vid fellokalisering med pulsekometod på mellanspänningskablar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I samband med att mellanspänningsnätet kablifieras ökar också kraven vad gäller fellokalisering. För att hålla avbrottstiderna i nätet korta är effektiv felsökning erforderlig. Detta arbete syftar till att kartlägga och redogöra för begränsande faktorer som finns vid fellokalisering med fokus på pulsekometoden. Uppdraget utförs tillsammans med Vattenfall Eldistribution AB.

    Det har uppdagats problem gällande fellokalisering på mellanspänningskablar med pulsekometoden. Ett flertal faktorer bidrar till denna problematik. Resultatet från studien visar att kabelkonstruktionen är en betydande del i det som begränsar pulsekometodens användningsområden och funktionalitet. Rapporten redogör för grundläggande information kring konstruktion och typer av mellanspänningskablar.

    Kartläggningen uppvisar hur vattenträd påverkar en kabel negativt. Allmänt redogörs för vad som orsakar vattenträd samt vilka avhjälpande åtgärder som vidtas; trippelextrudering samt mantel- och isolationsprovning. Vidare beskrivs olika feltyper, kabeltyper, kabelgenerationer samt instrument- och metodtyper som alla är påverkande faktorer vid fellokalisering.

    Dokumentering är i högsta grad väsentligt för en lyckad felsökningsprocedur, vilket klarläggs i rapporten. Utöver dokumentation redogörs för hur kabelns kondition kan påverka felsökningsresultatet.

    Ett antal mätmetoder och mätinstrument finns till förfogande vid felsökning och provning. Alla har sina egna för- respektive nackdelar. De har även tillhörande användningsområden. Pulsekometerns grundfunktion studeras och förklaras. De övriga mätmetoderna, som används vid fellokalisering och provning, redogörs för endast generellt

  • 31.
    Andlovic, Mihael
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    How real-world IP-distribution affects load balancing2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här uppsatsen utvärderas hur IP adresserna på sista oktett är fördelad och hur dessa blir fördelade med olika lastbalanserare algoritmer. För att få tag på IP adresser som används har dessa samlats ihop från ett datacenter i mellersta Sverige. Dessa adresser har sedan använts med lastbalanserare som använder sig av IP source algoritmer. Fyra olika lastbalanserar algoritmer används i denna uppsats, hela IP adressen, först 3 oktetterna och sista oktetten utan och med hashning i olika scenarier med två till fem länkar/servrar. Beroende på länk/server miljön presterar ingen algoritm perfekt, om man jämför mellan två till fem länkar/servar. Den bästa övergripande distributionen som inte hade några svagheter mot de andra algoritmerna var applikationen Nginx som använder sig av Bob Jenkins hash-algoritm.

  • 32.
    Andréasson, Kim
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Hagberg, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Undersökning av iBeaconannonsering via smartphoneapplikation: Objective c och ASP.NET2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är utfört tillsammans med företaget Sigma i samband med utbildning-en Datateknisk Systemutveckling, vid Högskolan Väst i Trollhättan. Arbetet går ut på att undersöka den nya teknologin iBeacon och ta reda om den är att föredra, framför liknande teknologier, vid utveckling av ett system som skall användas i till exempel ett annonserings-syfte. För att genomföra detta skapas en smartphoneapplikation tillsammans med ett admi-nistratörsgränssnitt för att sedan kunna utföra ett användartest av produkten med ett slumpmässigt urval personer.

    Målet med examensarbetet är främst att lyckas skapa en fungerande produkt som skall kunna testas för att undersöka projektets frågeställning. I rapporten beskrivs tillvägagångs-sättet och en diskussion förs kring det resultat som användartestet visar.

  • 33.
    Antoine, Galluet
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Kinect to control robot: New ways to interact with robots2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The main goal of the thesis is to create a way to interact with a ABB robot by using a Kinect.The focus will be put on making the robot mimicking the user's arm movement. But otherway like voice control will be investigated.Two main part of the work are developed in this report. The first one is the software aroundthe Kinect to get the body data. The software developed provides the user a visual feedbackon what the Kinect see and allows him to choose what mode he wants to use. Two mainmode are implemented. A mimicking one which makes the robot mimicking the chosen armand a moving object mode which tell the robot to go to the user's position and set the toolas the user hand state.When all the data are gathered, they are sent to the robot using an IP socket and predefinedmessage to give him the desired order.

  • 34.
    Arbo, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    YubiKey: Utvärdering av tvåfaktorsautentisering2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    YubiKey är en liten autentiseringsmetod i hårdvaruformat, den är designad till att autentisera en användare på olika nätverksbaserade plattformar såsom Google, Dropbox, Facebook och Twitter.

    I den första delen av denna rapport beskrivs underliggande teknologi gällande YubiKey, såsom one-time password protokoll (OTP) och Universal 2nd Factor standarden, vidare beskrivs tillvägagångssättet vid testerna för att undersöka hur praktisk samt säker metoden i sig är, man  undersöker även dess användarvänlighet. Dessa tester utfördes på plattformarna Google Account, Facebook, Dropbox samt twitter, samt att YubiKey jämförs med andra metoder i relation till attackerna phishing, malware, lösenordsgissning, man-in-the-middle samt shoulder surfing.

    Syftet med jämförelsen var att se vilka hot YubiKey står emot i förhållande till andra aktörer på marknaden, alltså undersöka dess säkerhet. En senare del redovisar testernas resultat, men jämför även YubiKey med andra metoder ute på marknaden samt undersöker dess återställningsprocess vid stöld eller borttappad YubiKey. Dessa tester intygade metodens användarvänlighet samt hur praktisk och enkel metoden är.

    Jämförelsen visar klart och tydligt att YubiKey är en väldigt säker metod, som står emot vanligt förekommande hot mot användarsidan. Simuleringen av återställningsprocessen intygar ytterligare dess användarvänlighet och enkla hantering, även vid borttappad eller stulen nyckel.

  • 35. Arezoomande, Daniel
    Anslutning av två vindkraftverk till befintligt nät2017Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har utförts hos Högskolan Väst i Trollhättan samt hos Kungälv Energi AB i Kungälv. Som elnätsägaren har Kungälv Energi AB ansvar att bedöma om lokalnätet behöver förstärkas i samband med anslutning av nya elproduktionsanläggningar, bland annat av två nya vindkraftverk. Målet med denna rapport har varit att utföra en teoretisk undersökning av huruvida det befintliga kommunala 24 kV elnätet behöver förstärkas vid anslutning av två planerade vindkraftverk med en total effekt på 5,7 MW för att bibehålla spänningskvalitet. Utöver detta utreds alternativa kabeldimensioneringar för angivna anslutningsvägar till vindkraftverken, och presenteras en grov kostnadskalkyl till olika förstärkningsalternativ. I rapporten utförs spänningskvalitetsberäkningarna enligt hänvisningar från Anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet – AMP då den avgörande inverkan av anslutningen begränsas till lokalnätet med endast marginell inverkan på regionnätsnivå. Av den orsaken att tillverkare av vindkraftverken ännu inte har bestämts, används för beräkningar data från det tidigare installerade vindkraftverket i Skåreby kallat "Vindrosen". Kostnadskalkylen har gjorts med hjälp av EBR, ElByggnads-Rationalisering. De olika kabeldimensioneringsalternativen som presenteras grundar sig i kostnader och långtidsplanering. Dessa dimensioner är 95 mm2 och 240-(nedgrävd kabel) alt. 241 mm2 (belagd lina). Förslag på omdimensionering av befintligt nät vid sammankopplingspunkten har presenterats. Samtliga alternativ på kabeldimensioneringar är konstruerade för 24kV för att matcha nätets spänningsnivå, då kostnaderna i annat fall blir orimligt höga. Kungälv Energi AB rekommenderas att ej ansluta vindkraftverken innan noggrannare beräkningar på övertoner görs i samband med eventuella övertonsmätningar. Detta för att beräkningarna enligt AMP inte bedöms vara precisa nog då faktorer som kabelkapacitanser inte inkluderas i formlerna. Vid upphandling av de nya vindkraftverken för projektområdet Dalen, rekommenderas det att Kungälv Energi AB bör sätta krav på maximalt tillåtna övertonsströmmar för de problematiska övertonerna.

  • 36.
    Aronsson, Andreas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Bäversjö, Jonathan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Undersökning av gratis WiFi i Göteborg2014Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här projektrapporten undersöks ett antal av de gratis WiFi-punkter som erbjuds av diverse företag i centrala Göteborg och hur de förhåller sig till de mobila nätverken. Det som undersöktes var trafikmängd, bandbreddskapacitet, frekvenskanaler, signalstyrka och huruvida användaravtal var implementerade.

    Mätningarna visade att det i allmänhet inte var särskilt stor trafikmängd på näten, iallafall inte jämfört med maxkapaciteten som varje nätverk var kapabel till. Vilket troligtvis beror på de mobila nätverkens utbredning samt hastighet de är kapabla till. Kanalerna var med några undantag välfördelade efter 802.11 standard. Användaravtal var implementerade på de större kedjorna men ej på de mindre individuella företagen

  • 37.
    Atar, Mohammad
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för tillverkningsprocesser.
    Förstudie till fältbusslaboration för elkraftstillämpningar2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete handlar om en förstudie till en fältbusslaboration. Laborationen kommer att ingå i kursen som heter Datakommunikation med elkrafttillämpningar (kurskod DML200) på Högskolan Väst. Målet och syftet med laborationen är att låta studenterna få lära sig konfiguration, drifttagning och felsökning av elkraftsutrustning med avseende på kommunikation. Målet är att vinkla den tidigare så allmänt hållna datakommunikationskursen mot elkraftstillämpningar så att laboranten/laboranterna ska kunna få träning och orientering i elkraftstillämpad laboration. Det är centralt för kandidatprogrammets elektroingenjörer med inriktning mot elkraft där kursen ingår.

    Arbetet gick ut på att välja ut lämpligt fabrikat på utrustning där ett antal reläskydd, nödvändiga komponenter för kommunikation via ProfiBus, PLC-styrsystem, I/O-modul och OP-Panel skall ingå. Offerter på utrustningen begärs in från olika företag och sedan görs en sammanställning av offerterna.

    Tre av fem olika företag svarade tillbaka med offerter. Alla företagen undrade varför välja ProfiBus som kommunikationsbuss. Företagarna avser att ProfiBus är ett gammalt och dyrt kommunikationssystem. Man kan hitta flera altarnativ på tillverkare samt spara pengar genom att välj något annat kommunikationssystem såsom Ethernet med ModBus p.g.a. tillgängligheten hos tillverkarna. Slutligen presenteras en idébeskrivning till laborationen i form av ett kopplingsschema.

  • 38.
    Augustsson,, Jimmy
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Printz, Kristoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Svensson, Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Larmanalys för Vattenfall Vattenkrafts produktionsanläggningar längs Göta Älv2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenfall Vattenkraft AB äger 57 storskaliga vattenkraftanläggningar där den installerade effekten överstiger 10 MW. Detta arbete berör larm och dess hantering i de fyra anläggningarna längs Göta älv. Rapporten analyserar larm och utryckningar från åren 2014– 2017 samt även själva larm- och kontrollsystemen, i syfte att identifiera möjliga förbättringsområden. Larmen sorteras efter feltyp, åtgärd, anläggning och säsong. De flesta larmen utgår från turbin och generatoranläggningar och handlar om onormala nivåer eller temperaturer. Sommar- och vintertid orsakar flest larm beroende på älvens varierande vattentemperatur och flöde. De fyra anläggningarna har ungefär samma antal utryckningar vilket är intressant då de varierar stort i ålder. Analysen identifierar inga återkommande fel som inte redan är kända av företaget men författarna rekommenderar att en utredning görs om installation av ålfilter till Lilla Edets kylvattenpumpar. Larmen genereras i anläggningarna och skickas till driftcentralen i Bispgården utanför Sundsvall där operatören ringer upp vakthavande maskinist. Denne måste sedan åka till anläggningen för att på stationsdatorn få detaljerad information om larmets orsak. Rapporten undersöker möjligheten att ge vakthavande tillgång till information från stationsdatorn via VPN, vilket är möjligt att implementera men skulle kräva en noggrann genomgång av vad en sådan funktionalitet skulle innebära för säkerheten. Vidare har larmens beskaffenhet undersökts, dessa är om- och utbyggda efter hand och det saknas en bra överblick. Författarna rekommenderar här en genomgång av larmlistorna och larmens prioritet. Slutligen föreslås en mer kvalitativ inriktning på framtida studier av larmhanteringen.

  • 39.
    Augustsson, Per
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Mansori, Farsad
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Skapande av dynamiskt modellnät för analys av lasters beteenden vid nätstörningar2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är utfört på uppdrag av Vattenfall Eldistribution AB i Trollhättan. Syftet med arbetet är att effektivisera modellering av kraftnät inför simuleringar, i simuleringsverktyget PSS/E, av lasters beteenden vid en nätstörning. Effektivisering erhålles med hjälp av programmering i språket Python och genom att vissa antaganden om nätet tillåts göra. Idén till detta arbete uppstod ur ett specifikt fall, där Vattenfall fick i uppdrag att utreda varför spänningen nära en industri var fortsatt låg efter att en kortslutning som inträffat i transmissionsnätet innan industrin hade kopplats bort. Utredningen krävde att störningsförloppet simulerades i PSS/E, för att kunna ge en bild av vad som inträffat. För att simulering ska vara möjligt och för att den ska vara representativ krävs att nätet och dess komponenter modelleras på ett lämpligt sätt. Svenska kraftnät har data för sådana modeller, men denna är svåråtkomlig på grund av sekretess. Denna sekretess medförde att modelleringsarbetet blev omfattande. Tidigare simuleringar har därför utgått från att vissa delar av nätet kan modelleras med förenklade modeller och typiska värden, schablonvärden, på flera storheter. Utifrån denna hypotes har även detta examensarbete utgått i framtagandet av programkod. Orsaken till de låga spänningsnivåerna efter störningar har visat sig vara motorer, närmare bestämt en stor mängd asynkronmaskiner, som drar hög ström vid återacceleration då spänningen i nätet börjat återvända efter en störning. Den höga, framförallt reaktiva, strömmen orsakar stora spänningsfall i ledningar och framför allt transformatorer vilket leder till att fler motorer drar en hög ström vilket ytterligare sänker spänningsnivån. Programkoden, eller scriptet, som är framtaget i detta arbete låter användaren snabbt bygga upp ett modellnät för att genomföra simuleringar av det dynamiska beteendet hos laster, främst asynkronmaskiner. Snabbheten i modelleringsarbetet kommer utav att generatorer antas befinna sig så långt bort i nätet att de inte kommer känna några större påkänningar. De kan således modelleras med typiska schablonvärden. Genom ett grafiskt gränssnitt får användaren sedan välja laster att modellera. För varje last anges sedan procentuell fördelning av olika typer av belastning för just den belastningspunkten. Slutligen modelleras reläskydd för redovisning av strömmar. Scriptet har testats genom jämförelser mot ett referensnät från Vattenfall. Jämförelserna visar en liten avvikelse mellan scriptet och referensen. Detta kan bero på att scriptet använder schablonvärden och modellerar färre komponenter än vad som finns i referensnätet.

  • 40.
    Augustsson, Svante
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automation och datateknik.
    Human and Robot Interaction basedon safety zones in a shared work environment2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The work explores the possibility to increase the automation along a production line by introducing robots without reducing the safety of the operator. The introduction of a robot to a workstation often demands a redesign of the workstation and traditionally the introduction of physical safety solutions that can limit the access to the work area and object on the production line. This work aims to find a general solution that can be used not only in the construction industry, but also in other types of industries to allow for an increased Human and Robot Interaction (HRI) without physical safety solution. A concept solution of a dynamic and flexible robot cell is presented to allow for HRI based on safety zones in a shared work environment. The concepts are based on one robot and the usage of a 3D camera system allowing for the design of virtual safety zones, used to control the HRI. When an operator approaches the robots work area and triggers a safety zone the robot stops its work and moves away from the operator. Based on the safety requirements and triggered zones the robot will continue to work in a new area or wait until the operator leaves the work area and then continue with the interrupted work task. This will allow the operator and the robot to work together, where the operator location controls the robots workspace. Testing and validation of the presented concept showed that the wanted functionality could be obtained. It also showed limitations to the equipment and the system used during tests and raised additional aspects of the safety for HRI. Of the detected limitations the most crucial when looking at up-time for the production line, is the camera system need of a relatively dust free environment, good and constant lighting. For the safety of the system the limitation lies in the size and placing of the safety zones in combination with the disturbance from  surrounding equipment. The presented concept has proven to work, and can be applied not only for the construction industry but for all industries with manufacturing alongside production lines with large components.

  • 41.
    Augustsson, Svante
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Gustavsson Christiernin, Linn
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för tillverkningsprocesser.
    Bolmsjö, Gunnar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Human and robot interaction based on safety zones in a shared work environment2014Ingår i: HRI '14: Proceedings of the 2014 ACM/IEEE international conference on Human-robot interaction, New York: Association for Computing Machinery (ACM), 2014, s. 118-119Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, early work on how to implement flexible safety zones is presented. In the case study an industrial robot cell emulates the environment at a wall construction site, with a robot performing nailing routines. Tests are performed with humans entering the safety zones of a SafetyEye system. The zone violation is detected, and new warning zones initiated. The robot retracts but continues its work tasks with reduced speed and within a safe distance of the human operator. Interaction is achieved through simultaneous work on the same work piece and the warning zones can be initiated and adjusted in a flexible way.

  • 42.
    Augustsson, Svante
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Olsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för tillverkningsprocesser. Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för avverkande och additativa tillverkningsprocesser (AAT).
    Gustavsson Christiernin, Linn
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för tillverkningsprocesser.
    Bolmsjö, Gunnar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automation och datateknik.
    How to Transfer Information Between Collaborating Human Operators and Industrial Robots in an Assembly2014Ingår i: Proceedings the NordiCHI 2014: The 8th Nordic Conference on Human-Computer Interaction: Fun, Fast, Foundational, ACM Publications, 2014, s. 286-294Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Flexible human-robot industrial coproduction will be important in many small and middle-sized companies in the future. One of the major challenges in a flexible robot cell is how to transfer information between the human and the robot with help of existing and safety approved equipment. In this paper a case study will be presented where the first half focus on data transfer to the robot communicating the human's position and movements forcing the robot to respond to the triggers. The second half focuses on how to visualize information about the settings and assembly order to the human. The outcome was successful and flexible, efficient coproduction could be achieved but also a number of new challenges were found.

  • 43.
    Axelsson, Daniel
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Olsson, Daniel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Utvärdering av olika dynamiska lastmodeller i PSS/E2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet har utförts på uppdrag åt Vattenfall Eldistribution AB.  Syftet med att arbetet har varit att skapa förståelse för dynamiska lastmodeller och klargöra hur de fungerar och hur de kan användas i PSS/E. Målen har varit att utföra simuleringar på kortslutningar och motorstart för två lastmodeller. Även beskrivning av grundprinciperna för asynkronmaskinen ingår för att få en koppling mellan simulering och teori. Asynkronmaskinens teori innehåller information om induktion och strömkrafter som är de grundläggande begreppen för asynkronmotorn. Det innehåller även sambanden mellan moment, varvtal, ström och spänning samt beskrivning av motorns ekvivalenta schema. Programmet IMD är ett program som tillhör PSS/E och har använts för att skapa modellen för asynkronmotorn som använts för simuleringarna. Vid utförande av simuleringarna har instruktioner från handledaren använts och även instruktioner från PSS/Es manualer. Simuleringarna har körts på två av PSS/Es inbyggda lastmodeller, en generell lastmodell och en modell för asynkronmotorer. Kortslutning har simulerats på båda modellerna och motorstart har simulerats med modellen för asynkronmaskiner. Kortslutning har simulerats med två olika feltider 0,15 och 0,4 sekunder, motorstart har simulerats med två olika storlekar på transformator 1,5 och 3,0 MVA och även tre olika tröghetstidskonstanter, 0,7, 1,0 och 1,5 MWs/MVA har använts. Vid kortslutning orsakar längre feltid större strömmar och längre återhämtningstid för båda lastmodeller. Vid motorstart påverkar storleken på transformatorn, i MVA, och tröghetstidskonstanten tiden för motorns startförlopp. Större transformator innebär kortare startförlopp på grund av minskat spänningsfall. Större tröghetstidskonstant innebär längre startförlopp.  Är man enbart intresserad av själva spänningssänkningens storlek och inte själva förloppet kan motorns startadmittans användas.  

  • 44.
    Baric, Velibor
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Mugisha, Arthur
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Elkvalitetsmätningar vid Högskolan Väst och kartläggning av hur elkvalitetsutredningar hanteras vid elnätbolag2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Spänningskvalitet är idag betydelsefullt i samhället, i och med den ständiga fortgående utvecklingen av nya moderna teknologiska produkter ställer även människor högre krav på marknaden och dess produkter. Denna rapport beskriver myndigheternas krav på elkvalitet samt redogör för hur en elkvalitetsmätning går till i praktiken. En skriftlig uppkopplingsguide har utförts för att få tydliga instruktioner på hur kopplingen går till med dagens instrument. Mätning har utförts på Högskolan Väst under 24 timmar med hjälp av skolans utrustning och en erfaren handledare. Vidare kommer rapporten att inkludera vad som påverkar elkvaliteten och vilka konsekvenser som följer av dålig elkvalitet på elnätet. En kartläggning har gjorts på tre olika nätbolag i Sverige av varierande storlek. Det tre nätbolagen är Vattenfall AB, Göteborg Energi Nät AB och Trollhättan Energi AB. Denna kartläggning har gjorts genom intervjuer med handläggare och eltekniker som grund. Anledningen till att denna kartläggning gjorts är för att få reda på om det finns några fasta rutiner för hur nätbolagen hanterar kundklagomål och onöjda kunder. Dessutom beskriver rapporten likheter och olikheter angående hur dessa tre nätbolag hanteras med kundklagomål. Efter intervju med elleverantörerna kan slutsatsen dras att det är väldigt få kundklagomål/ärenden per år från kund till elleverantören med tanke på hur många kunder det har. Resultatet vid mätning på spänningsvariationer, övertoner och flimmer visar enligt standarder godkända värden och kan konstateras att högskolan väst har ett starkt nät.

  • 45.
    Barrvik, Erik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Hagman, Alma
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för data- och elektroteknik.
    Undersökning av orsaker till komponenthaverier i uppsamlingsnätet till vindkraftparkerna Vettåsen och Mårtensklack2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I detta examensarbete studeras spänningsvariationer och dess konsekvenser i Wallenstams uppsamlingsnät för två av deras vindkraftsparker Vettåsen och Mårtensklack i Ockelbo och Sandvikens kommun. Sedan idrifttagningen av de två parkerna i december 2011 har totalt sex haverier inträffat där spänningstransformatorer och ändavslut gått sönder. Då inga elkvalitetsmätningar utförts i samband med haveri kan ej exakt orsak fastställas. Mätningar i nätet som är utförda efter att haverierna inträffat påvisar inga tendenser på elkvalitetsstörningar som kan skada utrustningen. Däremot visar den att det förekommer lindriga halter av övertoner samt transienter i nätet. Då övertonsmätningar endast är gjorda till och med 50:e överton är en möjlig orsak till haverierna inverkan från övertoner av högre ordning. Faktorer som med stor sannolikhet kan avskrivas är bland annat åska, omkopplingar i nätet, fabrikationsfel samt installationsfel. En åtgärd för att motverka havererade ändavslut kan vara att använda avslut med geometrisk fältstyrning vilka är speciellt framtagna för att användas i nät med övertoner. Vidare kan ventilavledare installeras i Vettåsen och Mårtensklacks station för att skydda hela anläggningen mot transienter. För att kunna säkerställa bakomliggande orsaker till haverierna krävs det fortsatt arbete med elkvalitetsmätningar.

  • 46.
    Bassem Yehia, Khaled
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Abdowod,, Vahab
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Analys av indikatorerna AIT, AIF, SAIDI och SAIFI i lokalnätet2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Energimarknadsinspektionen (EI) är en tillsynsmyndighet för el, fjärrvärme och naturgas, där en av myndighetens uppgifter är att kontrollera elnätbolagens distribution av el och om distributionen är av god kvalité. God leveranssäkerhet bestäms utifrån EI:s föreskrifter och allmänna råd i publikationen EIFS 2013:1.

    Varje år rapporterar elnätsbolag in avbrottsdata till EI som används för att mäta och analysera leveranssäkerheten i det svenska elnätet. Energimarknadsinspektionen använder etablerade indikatorer som beskriver leveranssäkerheten i distributionsnätet i Sverige. Indikatorerna som idag används är SAIDI och SAIFI som är kundviktade index som beskriver medelavbrottstiden och medelavbrottsfrekvensen för ett specifikt nät.

    Under 2019 överväger EI att införa två indikatorer som skall ersätta de nuvarande indexen SAIDI och SAIFI, indikatorerna benämns AIT och AIF. Enligt EI ska dessa indikatorer ge en mer rättvis bild av leveranssäkerheten än vad SAIDI och SAIFI ger, då de nya indikatorerna tar hänsyn till kundernas effektuttag.

    Detta arbete syftar till att utreda hur de nya indikatorerna AIT och AIF påverkar mätningen av leveranssäkerheten i GENAB:s nät, där leveranssäkerhetsindikatorerna beräknas på olika typer av nät för att sedan jämföras. Därefter undersöks hur de övervägda leveranssäkerhets-indikatorerna kan förbättras med hjälp av ökad automation i nätet.

    Utifrån resultatet av undersökningarna kan slutsatsen dras att en övergång till AIT och AIF kommer att medföra att indikatorernas medelavbrottstid och medelavbrottsfrekvens ökar för kunderna per år i GENAB:s nät.

  • 47.
    Beissinger Bart, Andres
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Soto Vallejos, Nicolas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Beredning av kabelnät i området Sjöhaga - Lerdala Gård2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Examensarbetet beskriver en beredning för Ellevio AB. Beredningsarbetet är tänkt att bygga om elnätet i Sjöhaga – Lerdala Gård i Skövde kommun med syfte att vädersäkra lokalnätet och öka tillförlitligheten. Projektet berör allt arbete kring beredningen gällande kontakt av myndigheter och markägare som berörs i projektet, för att komma överens om var de nya ledningarna kan byggas. Fältbesök utfördes löpande under projektets gång för en överblick av området och planera möjliga kabelsträckning, samt bästa möjliga placering av nätstationer vid samtal med markägare. Beredningen av ledningsnätet utförs i fyra delar, där del ett är Sjöhaga – Melldala, del två är Melldala – Karlsfors, del tre är Karlsfors – Dämman och del fyra är Dämman – Lerdala Gård. Del ett kommer ha en seriesattelit nätstation med transformator på 200kVA och ingen beredning av lokalnätet ska ske i detta stadie. I del två som berör Karlsfors kommer ingen ändring av lokalnätet eller dess nätstation ske, del tre kommer en ELIT3 nätstation att placeras med en transformator på 100kVA. För del fyra blir det en ELIT3 nätstation med transformator på 100kVA och tre kabelskåp. Utöver dessa delar utreds möjlighet för reservmatning mellan Karlsfors – Yttersöra. Men då detta inte uppfattats som möjlig på grund av omgivningsförhållandena, har det vid samråd med handledare på PSN Krafkonsult beslutats att placera reservmatningen mellan Dämman – Björnsäter med hängkabel på befintliga luftledningsstolpar. Kostnaden för ombyggnationen av samtliga delar uppgår till ca 2,6 miljoner kr varav 450 kkr för reservmatningen från Dämman till Björnsäter. Nätstationer placeras i Melldala, Dämman och Lerdala Gård som också har tre kabelskåp, och den sammanlagda kabellängden för HSPnätet är ca 6,5 km och LSP-nätet var 1,7 km.

  • 48.
    Ben Mabrouk, Amina
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Maalallah, Mustafa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Industriell ekonomi, Elektro- och Maskinteknik.
    Utvecklingsarbete gällande metoder för beräkning av bortkopplad last vid automatisk förbrukningsfrånkoppling2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vattenfall Eldistribution önskar sammanställa i realtid vilken förbrukningslast som finns tillgänglig för frånkoppling via AFK (automatisk förbrukningsfrånkoppling) för att motverka nätkollaps. Det görs genom att implementera olika beräkningsmetoder på Vattenfalls driftsystem för att få en uppskattning av lasten som kan bortkopplas vid aktivering av AFK-utrustning.

    Syftet med arbetet är att skapa ett summerat mätvärde som i realtid anger hur stor förbrukning som finns tillgänglig för bortkoppling med AFK i Vattenfalls nät. Detta för att Vattenfall Eldistribution ska säkerställa att de uppfyller kraven enligt SvKFS 2012:1 under årets alla timmar.

    Arbetet är uppdelat i två delar; en del för framtagning av användbara metoder för att få ut önskade mätvärden och en annan del för implementeringen som har skett på Vattenfalls driftsystem. Dessa mål har uppnåtts genom att genomföra analyser och beräkningar på ett hundratal stationer som innehåller AFK-utrustning som befinner sig i tre olika zoner i elområde SE3.

    Resultat är presenterat genom en slutlig översiktsbild, vilken är en fiktiv bild av hur det ser ut efter implementering utifrån de framtagna metoderna i Vattenfalls driftsystem. I den resulterande översiktsbilden är varje station som innehåller AFK-utrustningen presenterad med en summa av den tillgängliga aktiva effekten för bortkoppling och varje station är placerad under respektive frånkopplingssteg.

  • 49.
    Benages Montolío, Sergio
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för automationssystem.
    Robot Behaviour Monitoring in Friction Stir Welding2015Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Friction Stir Welding is a solid state join process in which the heat need is produced by the friction of a tool on the work pieces. The tool rotates on the surface and also applies a force against it to create the needed friction. This technology does not use any consumable and does not produce any gas, which makes it cost effective, save for the operators and clean.

    The equipment used for this technology has been changing within the years. Milling machines were adapted to it at the beginning. After, specific machines for friction stir welding were developed, providing higher down force and control systems. Nevertheless, the lack of flexibility of machines made industrial robots became an alternative. Robots have limitations in terms of stiffness. But, they can be used to weld complex geometries and they can be used in large scale applications due to their flexibility and low cost.

    This project studies the process from the robot behaviour perspective. The main objective is to achieve a better understanding of the process to contribute to the continuous development of robotic FSW. An acquisition system was developed to monitor different signals from the robot such as, forces, torque, path deviation, and vibrations. The data acquisition system developed and mounted at PTC was tested and its limitations were examined. The developed system has been used for conducting different experiments: The differences between the robot system and a system based on a FSW machine situated at TWI were studied; and, in addition, the behaviour of the robot under different welding parameters was investigated.

  • 50.
    Bengtsson, Robert
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Claesson, Rickard
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Att designa ett kostnadseffektivt nätverk för det lilla företaget2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This paper goes through the process of designing a corporate network from scratch. The work clarifies some concepts in network design, how a simple requirement specification can look and how it is used in the process of creating a network that meets the customer's needs.

1234567 1 - 50 av 421
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf