Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Ahl, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Täktverksamhet: En undersökning av beslut om avgifter och nedsättning2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.

    Grunden till denna studie är frågeställningarna;

    1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter?

    2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften?

    3. I vilken utsträckning begär verksamhetsutövare nedsättning av tillsynsavgiften?

    Begreppet täkt definieras som arbetsföretag vilket primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet. Detta sker antingen genom direktförsäljning eller i övrig verksamhet inom det egna företaget. Arbetet handlar endast om tillståndspliktiga täkter och i Sverige finns det omkring 2300 sådana igång. Tillsynsavgiften för täkterna ligger på omkring 800 kronor per timme och i snitt läggs det enligt våra intervjuer tio timmar tillsynstid per täkt och år. Det sammanlagda beloppet på tillsynskostnader i Sverige ligger således på drygt arton miljoner kronor.

    Arbetet inleds med en teoridel där läsaren ges möjlighet att få en djupare förståelse för täkter, tillsynsavgifter, nedsättning och de lagrum som skall följas i samband med detta. Teorin grundas på litteraturstudier och samtal med sakkunniga. Följt av teorin kommer en undersökning som valdes att utföras genom intervjuer med ett visst antal kommuner, Länsstyrelser och verksamhetsutövare. Sammanställningen av intervjuerna blev grunden för det avslutande resultatet och de slutsatser som kunde tas av undersökningen.

    Resultatet av arbetet visar på att tillsynsmyndigheter fattar beslut om tillsynsavgifter och nedsättning på olika sätt och grunder. För att få en mer likvärdig hantering av frågorna skulle en tydligare och mer konkret lagstiftning behöva arbetas fram. Vi kunde också fastslå att Naturvårdsverket som har en tillsynsvägledande roll i sammanhanget inte verkar nå ut till de tillsynsansvariga då de flesta av dem inte vet om att Naturvårdverket tillhandahåller detta stöd. Det är många frågor som väcks efter att ha fullbordat denna studie och listan på förslag till framtida arbete kan därmed göras lång

  • 2.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bosson, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: En kartläggande och jämförande studie av hur kommuner och Länsstyrelser tillämpar lagstiftningen2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan.

    Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien.

    Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat.

  • 3.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Thyrsson, Alicia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Marklov för trädfällning & skogsplantering: Kravets omfattning och utbredning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inom samhällsplanering finns det många regleringar som kan göras för att styra markanvändningen inom ett område och en detaljplan är ett instrument som Sveriges kommuner har tillgång till för detta syfte. I en detaljplan kan kommunen specificera egenskaper som ska gälla inom det aktuella området, exempelvis skydd av träd som den här studien handlar om. I PBL 9:12 står det att kommunen i en detaljplan får bestämma att det ska krävs marklov för trädfällning och skogsplantering och då behövs en planbestämmelse som anger vad som gäller. En ansökan om lov för att fälla träd och/eller skogsplantera ska skickas till kommunen som prövar om ansökan ska beviljas eller avslås. Att ange marklov för trädfällning i detaljplanen skyddar på så vis träd från fällning som annars kan sågas ner utan att kommunen behöver upplysas.

    Undersökningen syftar till att granska i vilken omfattning som Sveriges kommuner använder sig av möjligheten att bestämma om marklov i detaljplan. Vidare undersöks kommunernas motiv till att skydda träd och om det görs på annat vis än med planbestämmelse om marklov samt om det skett någon förändring hur kommunerna reglerar träd i detaljplanerna år 2017 jämfört med 1990, när planbestämmelsen relativt nyligen hade införts. Detta har skett med både kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en mångsidig och komplett studie.

    Resultatet visar att kommunerna använde planbestämmelsen om marklov för trädfällning 60 av detaljplanerna år 2017. Skydd av träd försöker kommunerna i vissa fall uppnå på andra sätt än marklov, bland annat genom att ange bestämmelse om trädskydd. Motiven kommunerna anger för att skydda träd varierar stort och det finns ekologiska, sociala och estetiska skäl. I jämförelsen av detaljplaner från år 2017 och år 1990 har skillnader setts. Fler planer år 2017 med marklovsplikt för trädfällning har observerats samt fler och mer varierade motiveringar. Marklov för skogsplantering har påträffats endast en gång i sammanlagt 1 353 detaljplaner.

    Slutsatsen är att reglering av marklovsplikt för trädfällning och skogsplantering är ett verktyg som kommunerna bör använda i större utsträckning i de fall kommunerna vill reglera och säkerställa träden ett fullgott skydd.

  • 4.
    Berglund, Emil
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Thörnqvist, Simon
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser: planering kontra genomförande2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan.

    En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.

    Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la. skall utredas hur tillgängligheten till allmänna platser med enskilt huvudmannaskap skall vara, har vi under besiktningen av områdena också undersökt hur tillgängligheten faktiskt var. Besiktningen visade att tillgängligheten till de allmänna platserna varierade mellan de kommuner vi granskade.

    En enkätundersökning visar att lantmäterimyndigheterna anser att samarbetet med kommunerna är för dålig p.g.a. bristande resurser. Lantmäterimyndigheterna har som utgångspunkt att följa planbestämmelser gällande utformning av allmänna platser. Det förekommer att lantmäterimyndigheterna förbiser prövning av väsentlighet och båtnad i de fall detaljplan ligger till grund för förrättningen.

    Övriga slutsatser vi dragit från arbetet är att naturområden som skall vara allmänt tillgängliga ej bör ingå i en gemensamhetsanläggning då väsentlighetsvillkoret enligt Anläggningslagen, AL kan ifrågasättas. Vi kom också fram till att anläggningsbesluten bör utformas mer utförligt för att tydliggöra kostnader och ansvar för fastighetsägare i framtiden.

  • 5.
    Berntsson, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Halldin, Josefin
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Ägarlägenheter på Öckerö: erfarenheter kring förvaltningsfrågor2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har det sedan maj 2009 varit tillåtet att bilda ägarlägenheter. En ägarlägenhet är en typ av fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt och avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Ägarlägenheten ägs som vilken fastighet som helst och kan därmed fritt hyras ut, pantsättas, belånas och överlåtas.Några av de första att satsa på den nya bostadsformen var det kommunala bostadsbolaget på Öckerö, Öckerö Bostads AB. Bolaget startade 2009 projekteringen av ett nytt bostadsområde som omfattades av 5 huskroppar om totalt 50 ägarlägenheter på Breviksängar. Öckerö Bostads AB styckade av 50 ägarlägenheter varav de sålde 30 av lägenheterna och behöll 20 lägenheter för uthyrning. Det är kombinationen bolagsägande och privat ägande men också hur förvaltningen har fungerat som har undersökts och analyserats. Både lekmannaperspektivet och fackmannaperspektivet har belysts.En anledning till att bolaget valde att sälja 30 av de 50 ägarlägenheterna var för att bolaget ville delfinansiera de 20 hyreslägenheterna och på så sätt hålla hyresnivån för en nyproducerad lägenhet på en rimlig nivå. Att hyresrätterna delfinansieras med försäljning av ägarlägenheter leder till att bostadsbolaget kan erbjuda hyresgästerna en lägre hyra jämfört med om hela projektet hade varit hyresrätterBlandningen av hyresrätter och ägarlägenheter upplevs av de flesta som positiv. Vissa av ägarlägenheternas ägare anser dock att hyresgästerna inte är lika rädda om området som ägarlägenhetsägarna. Ser man till de grannelagsrättsliga reglerna är det däremot mer säkert att bo bredvid en hyresgäst än att bo bredvid en ägarlägenhetsägare eftersom en hyresgäst kan avhysas om denne orsakar störningar i boendet medan en ägarlägenhetsägare inte kan avhysas även om denne orsakar störningar.Öckerö Bostads AB hade också en integrationstanke om att blanda olika typer av människor och familjekonstellationer på Breviksängar, därför blandades hyresrätter och ägarlägenheter i samtliga hus, detta är dock svårt att införliva på Öckerö på grund av att hyrorna och kostnaden för en ägarlägenhet fortfarande är relativt höga.Samfälligheter och gemensamhetsanläggningar bildades för att tillgodose ägarlägenheternas gemensamma behov. Alla ägarlägenheternas ägare, både privata ägare och bostadsbolaget, ingår i Norra Breviks samfällighetsförening som förvaltar samfälligheterna och gemensamhetsanläggningarna. Denna gemensamma förvaltning upplevs till stor del ha fungerat bra. Att Öckerö Bostads AB representeras i styrelsen är bra dels för att bolaget representerar hyresgästerna, men också för att Öckerö Bostads AB har kunskap om fastighetsförvaltning. Det finns dock ägarlägenhetsägare som anser att Öckerö Bostads AB inte skall vara med i styrelsen.Bland de som äger sina ägarlägenheter har det uppstått oklarheter från kring bolagets olika roller. En gränsdragning mellan bolagets roll som byggherre och bolagets roll som fastighetsägare bör vara tydligare för att undvika missförstånd, speciellt viktigt är det innan garantitidens utgång för att inte blanda ihop byggherrefrågor och föreningsfrågor.

  • 6.
    Ekberg, Mattias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Jansson, David
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Konsekvenser av bristande kvalitet i registerkartans gränsredovisning i skogsmark2012Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark.

    Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen.

     En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats.

    En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar.

    Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete. Även fast fel uppstår p.g.a. brister i deras kartmaterial och utrustning. De vill hellre peka på att gränserna många gånger är för dåligt underhållna av fastighetsägarna och att lantmäteriets prissättning gör att man hellre riskerar att göra fel än att få gränsen bestämd.

  • 7.
    Elmersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Grafström, Joel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Småhusbyggande i marknadssvaga Götalandskommuner: En studie i hur mycket det byggs och hur det finansieras2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige räknas till blandekonomierna. Blandekonomin har sin utgångspunkt i marknadsekonomin men staten reglerar marknaden till viss del. Detta gäller också för bostadsmarknaden. Så utgångspunkten är således att marknaden ska styra priset på småhus genom tillgång och efterfrågan. Det är ena sidan. Den andra sidan är regleringarna. När det kommer till bostäder är det till exempel bolånetaket och amorteringskravet. Bolånetaket utgår från bedömt marknadsvärde. Är det ett begagnat hus räknas som regel försäljningspriset som marknadsvärde medan det i de fall det är ett helt nytt hus görs en förhandsvärdering inför byggnationen. Maximalt kan 85 procent av marknadsvärdet belånas, med fastigheten som säkerhet, för att finansiera ett husköp eller en nybyggnation. På attraktiva marknader är detta sällan något problem eftersom marknadsvärdet på nybyggnationerna oftast är högre än kostnaderna för att bygga huset. Men hur är det då i områden där det inte är så, utan där produktionskostnaderna istället ofta är högre än det förväntade marknadsvärdet? Rent teoretiskt borde det inte kunna byggas småhus i dessa områden med annat än att de som bygger satsar eget kapital och/eller lägger ner mycket eget arbete. Är det så verkligheten ser ut eller lånar bankerna trots allt ut pengar? Och byggs det några småhus överhuvudtaget i dessa områden? Med breda penseldrag har detta undersökts. Urvalet för studien är de femton kommuner i Götaland med lägst Tobins q-värde, det vill säga hade sämst relation i kvoten marknadspris på en befintlig bostad genom den totala produktionskostnaden för en likartad bostad ur Boverkets lista för år 2012. I studien har bygglovsstatistiken i undersökningskommunerna och jämförelsekommunerna studerats. Rapporten visar att det relativt sett byggs färre småhus i de undersökta kommunerna. I de femton undersökta kommunerna med svaga bostadsmarknader är medianvärdet 0,20 beviljade bygglov per tusen invånare. Motsvarande siffra för de tio mest folkrikaste kommunerna i Götaland är 0,69, nästan 3,5 gånger mer under samma år. Studien har också undersökt den teoretiska lönsamheten på de platser där bygglov utfärdats i de studerade kommunerna. En teoretisk produktionskostnad har antagits och en modell skapats för att kunna massvärdera samtliga bygglov med hjälp av taxeringsvärden. Resultatet med den här modellen ger att i 87 procent av fallen går det inte med säkerhet att säga att nybyggnationen är ekonomiskt lönsam vid färdigställandet. Slutligen har studien även undersökt hur nybyggnationerna finansieras genom att inteckningsbeloppen för varje nybyggt småhus har granskats. Av de nybyggnationer där interimistiskt slutbesked eller slutbesked har erhållits visar det sig att 20 procent av nybyggnationerna inte har några inteckningar alls och således har finansierats på annat sätt än genom lån med huset som säkerhet. Bedöms istället, utifrån datamaterialet, den teoretiska produktionskostnaden i förhållande till ett uppskattat marknadsvärde är knappt 50 procent av dessa nybyggnationer helt bankfinansierade. Således är cirka 30 procent av nybyggnationerna sannolikt delvis bankfinansierade. Även tecken på övervärdering av nya bostäder har uppmärksammats.

  • 8.
    Engblom, Tove
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Gunnarsson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Lovet på landet: En rättsdogmatisk studie av 9 kap. 6 § PBL2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL ersattes år 2011 av dagens plan- och bygglag, PBL fick paragrafen gällande bygglovsbefriade åtgärder några språkliga uppdateringar. Ändringarna var avsedda att förenkla och uppdatera tolkningen. Några ändringar i hur bygglovsbefrielsen på glesbygden ska bedömas var ej avsedda. Denna studie granskar ett flertal av Sveriges kommuners tolkning av bygglovsbefrielsen enligt 9 kap. 6 § PBL. Granskningen gjordes via en enkätundersökning, resultaten jämfördes och sammanställdes. För att kunna avgöra huruvida kommunerna gjort en korrekt bedömning har studien även gjort en grundlig juridisk granskning av lagtext och förarbeten.

    9 kap. 6 § PBL är en komplicerad paragraf och kan inte tolkas utan att läsa förarbetena. Tyvärr räcker det inte med att läsa propositionerna till PBL. Även de förarbeten som finns till ÄPBL måste läsas för att förstå innebörden. Paragrafen har sedan 1987 genomgått flertalet uppdateringar, därav är informationen utspridd.

    Bygglovsbefrielsen i denna paragraf riktar sig till fastighetsägare till en- och tvåbostadshus på glesbygden som vill uppföra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset. Kravet är att det på fastigheten finns ett bostadshus och att byggnaderna ska vara ett komplement som inte dominerar över bostadshuset. Fastighetsägaren behöver inte anmäla eller rådfråga byggnadsnämnden utan ska själv kunna bedöma om reglerna går att tillämpa.

    Att gemene man, utan juridiska förkunskaper ska kunna tolka en komplicerad paragraf är bekymmersamt. Konsekvenserna av en felbedömning är kostsamma. Tyvärr finns inte mycket till vägledning att få av kommunerna, då resultatet av enkätundersökningen visat att nästan alla byggnadsnämnder gör en felaktig bedömning av paragrafen.

    Studien belyser problematiken med att överlåta tolkningen av en komplicerad paragraf till fastighetsägarna. Att kommunerna sätter egna bestämmelser kring tolkningen av paragrafen utan uppsikt från överordnad myndighet gör inte problemen färre. Slutsatsen för denna studie resulterar i att bättre vägledning och hårdare krav på kommunerna måste införas för att inte lägga över för stort ansvar på de enskilda.

  • 9.
    Forsberg, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Olausson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Gemensamhetsanläggning: Fastighetsrättsliga problem när mark försvinner på grund av erosion2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Göteborgs Stad befinner sig i en utvecklingsfas där stora förändringar kommer ske de närmsta åren för att möta stadens framtida behov. Staden växer i antalet invånare och trycket på bostäder gör att det behöver avsättas mark för att byggas nya bostäder. Ett område i Göteborg där det pågår en stor förändring är det gamla hamn- och varvsområdet i Eriksberg som har omvandlats till ett populärt bostadsområde. I området finns flera gemensamma ytor för fastighetsägarna som vid genomförandet av detaljplanen planlagdes som gemensamhets-anläggningar och förvaltas idag av en samfällighetsförening. Närheten till havet har gjort området attraktivt men innebär samtidigt ett klimat som skapar påfrestningar på omgivningen. Området löper risk för fortsatt erosion och i dagsläget har mark på flera ställen under kaj och vägar som förvaltas av samfällighetsföreningen börjat erodera bort vilket har skadat anläggningarna.

    Syftet med examensarbetet är att utreda de fastighetsrättsliga problemen när mark under en gemensamhetsanläggning eroderar bort. Ämnet har tidigare inte berörts och för att i framtiden fortsätta att använda sig av samverkan mellan fastigheter för att tillgodose gemensamma behov och exploatera områden nära vattnet är det av intresse att utreda denna fråga. För att kunna utreda problemen har en fallstudie genomförts där den juridiska metoden har tillämpats. Fallstudien berörde Eriksberg där problemet först belystes. Resultatet i studien är en produkt av subjektiv tolkning av författarna där rättsfall och tidigare studier stärker författarnas tolkning och studiens trovärdighet.

    Det har i studien framkommit att förutsättningarna kring en gemensamhetsanläggning bör vara väl utredda för att bedöma de fastighetsrättsliga problemen. Studien resulterade i att betydelsefulla aspekter för att utreda frågan är om det finns eventuella överenskommelser avtalade om positiva prestationer, gräns mellan anläggning och fastighet samt hur marken som är under gemensamhetsanläggningen är uppbyggd. För att förebygga framtida tvister kring problemet krävs noggranna prövningar av gemensamhetsanläggningar och tydliga anläggningsbeslut. Studien drar slutsatsen att positiva prestationer i servitut bör undvikas samt att grannelagsrättens regler bör gälla även för de inblandade parterna i en gemensamhetsanläggning. Det innebär att det finns ett ansvar att förebygga olägenheter mot sina grannar. Följs inte lagen finns en skyldighet att stå till svars för den skada som uppkommit. En kommun har också ansvar som myndighetsutövare att styra markanvändningen på lämpligaste sätt, vid försummelse från detta kan kommunen ställas skadeståndsansvarig enligt skadeståndslagen. Även lantmäterimyndigheten bär ett ansvar att verka och ge råd vid planering av markanvändning och val av huvudmannaskap för allmän plats.

  • 10.
    Haag, Isabelle
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Halldin, Pernilla
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Äldre fastighetsindelningsbestämmelser i konflikt med stadsutveckling och förtätning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att förtäta staden i redan befintlig bebyggelse är det många som ser som bästa vägen till att bygga bort bostadsbristen eftersom det där redan finns viss fungerande service och infrastruktur. Ett hinder till denna förtätning kan vara befintliga planer med fastighetsindelningsbestämmelser i som låser fastighetsindelningen och kräver omfattande planarbete för att upphävas. Många kommuner valde att aktivt upphäva fastighetsindelningsbestämmelser strax före den lagändring som trädde i kraft i och med nya PBL år 2011 och som gjorde upphävandet något mer komplicerat. Göteborgs Stad upphävde inte aktivt dessa och har nu ungefär 5000 gamla och nya planer med fastighetsindelningsbestämmelser.

    Syftet med studien är att få en bild av vilka faktorer och motiv som gör det värt att ompröva planer med fastighetsindelningsbestämmelser. I studien analyseras förarbeten och de avväganden som gjorts i Göteborgs Stad vid ansökta planbesked för upphävanden av sådana bestämmelser. Studien utmynnar även i en kartläggning av områden i Göteborg. Studien är rättsdogmatisk och genomförs med interaktiv induktion.

    Då det skett täta förändringar i lagstiftningen i försök att förenkla planprocessen för upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser, till att ta kortare tid och kräva mindre resurser, har studien utrett i vilken utsträckning en förenkling av planhandläggningen resulterar i en effektivare process. Resurseffektivisering för kommuner och kortare processtid för enskilda är resultat av en effektivare planprocess men kan också äventyra rättssäkerheten då grannars rätt att föra sin talan inskränks. Dessa aspekter har studerats och utretts parallellt med utredningen av lämpliga områden att förtäta genom upphävande av fastighetsindelningsbestämmelser och resulterar i att fler förenklingar i lagstiftningen bör införas med stor försiktighet för att inte äventyra rättssäkerheten.

    Resultatet av Case-studien i Göteborg där planbesked studerats blir bland annat en kartläggning av prioriterade områden. De anses vara prioriterade med anledning av att ett upphävande av fastighetsindelningsbestämmelsen skulle leda till flertalet nya bostadsfastigheter. Dessa områden består av fastigheter indelat i tre kategorier, där första kategorin av områden är de högst prioriterade att upphäva fastighetsindelningsbestämmelsen i och kategori två och tre utgör andra och tredjehands prioritet. Alla fastigheterna belastas av fastighetshetsindelande bestämmelser, är placerade inom prioriterat utbyggnadsområde och påverkas inte av kulturmiljöprogram. Dessa kriterier visade sig ha avgörande betydelse för utfallet i planbeskeden. Utöver detta så har fastigheterna höga taxeringsvärden och är av sådan storlek att det finns möjlighet att genomföra en avstyckning.

  • 11.
    Hjalmarsson Nielsen, Theres
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Eriksson, Viktor
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Fastighetsreglering: Köp eller överenskommelse som grundhandling vid överföring av hel fastighet2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige ombildas fastigheter genom fastighetsreglering. Ett område av eller en hel fastighet kan föras över till en annan fastighet. Bestämmelserna om fastighetsreglering finns i fastighetsbildningslagen och framförallt i kapitel 5. För att överlåta en hel fastighet med hjälp av fastighetsreglering krävs att den frivilligt överlåts, det kan göras med ett köp enligt JB 4 kap eller ett medgivande enligt FBL 5:18. Medgivande lämnas nästintill uteslutande genom att parterna ingår en överenskommelse. Köp och överenskommelse är två grundhandlingar som kan användas för att uppnå samma ändamål, överföring av hel fastighet. Det finns skillnader som medför att valet av grundhandling ger konsekvenser fastighetsrättsligt. I detta examensarbete beskrivs och jämförs skillnaderna och en kvantitativ undersökning har genomförts för att se i vilken utsträckning köp respektive överenskommelse vid frivillig marköverföring av hel fastighet används. Undersökningen syftar också till att se om det finns några mönster och särdrag vad gäller ändamål och erlagd köpeskilling/ersättning beroende på vilken grundhandling som använts i förrättningen. Förrättningsakter i Lantmäteriets databas Arken söktes fram och granskades. Sökkriterierna som användes var att det i förrättningarna skulle ha skett fastighetsreglering där en fastighet överförts i sin helhet och därmed avregistrerats. Undersökningen genomfördes på de förrättningar som registrerats under år 2014 i de 19 kommuner som bildade före detta Älvsborgs län som idag ingår i Västra Götalands län. Inom tidsintervallet och området hade 631 förrättningar med åtgärd fastighetsreglering gjorts varav 86 matchade sökkriterierna. Av de 86 förrättningarna var det 69 som genomfördes med köp och 17 med överenskommelse som grund. Köp var överlägset den vanligaste grundhandlingen och förekom i fyra fall av fem. Flertalet fastighetsregleringar handlade om jord- och skogsbruksfastigheter som överfördes till andra fastigheter med samma ändamål, de fastighetsregleringarna grundades nästintill uteslutande på köp. Vid förrättningar där kommuner och Trafikverket var sakägare sågs en ökad användning av överenskommelser.

  • 12.
    Ishida, Yvonne
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Andersson, Jessica
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommer kommunernas plan- och bygglovsarbete att svämma över i framtiden?: Klimatförändringar och bostadsbyggande2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att kartlägga och utreda det juridiska ramverk som kommunerna ska följa samt undersöka praktisk tillämpning hos tre kommuner. Studien ska även belysa eventuella svårigheter i planarbetet och ge en kunskapsöversikt. I denna studie analyseras främst plan- och bygglagens innebörd och hur den kan användas vid anpassning till klimatförändringarna vid plan- och bygglovsarbete. Som komplement intervjuas plan- och bygglovshandläggare i tre kommuner samt en planhandläggare på länsstyrelse i Västra Götalands län.

    Klimatförändringarna är ett faktum, och som en följd kommer bland annat vattennivåerna att fortsätta stiga i landet. Klimatforskningen består av prognoser som dock är behäftade med ett viss mått av osäkerhet. På grund av klimatförändringarna har det skett tillägg i plan- och bygglagens 2 kapitel för att kommunerna måste ta hänsyn till framtida översvämningsrisk vid fysisk planering. Det är därmed inte endast dagens förhållanden som ska beaktas vid planläggning och lovgivning. Det finns en stor mängd rekommendationer och riktlinjer som kommunerna har att förhålla sig till och som kan underlätta arbetet för att följa de regelverk som gäller. Att anpassa den fysiska planeringen till framtida klimatförändringar bör påbörjas nu, eftersom byggnadernas livscykel sträcker sig långt in i framtiden.

    Kommunerna kan arbeta fram specifika dokument som är anpassade efter deras förutsättningar och karterade risker för att underlätta sitt arbete i frågan. Det finns en mängd skeden i plan- och bygglovsprocesserna och det är viktigt att en samverkan finns mellan dem, för att det ska bli ett helhetsperspektiv. Det är en viktig förutsättning för att uppnå en hållbar bebyggd miljö. Eftersom klimatförändringar inte stannar vid kommungränser är det lämpligt att kommunerna samverkar i frågan. Samtliga aktörer behöver en aktuell och bra kunskapsgrund för att underlätta arbetet med översvämningsrisker.

    Lagtext och riktlinjer är tydliga med hur kommunerna ska arbeta, detta kan vara enkelt att genomföra om det finns oexploaterad mark, men vid anpassning till befintlig bebyggelse och infrastruktur uppstår problem. I och med intervjuerna framkom komplexiteten med att tillämpa lagtext i realiteten. En av de tre kommunerna har ändrat i befintliga detaljplaner för att klimatanpassa. Två av tre har egna översvämnings-program vilket är goda exempel på integrering av klimatarbetet. Det finns ingen rättspraxis idag, men det finns motsvarande situationer där kommunens ansvar vid lämplighetsprövningen ifrågasatts.

  • 13.
    Ivarsson, Maja
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Sandahl, Rosalie
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Ternevall, Hanna
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Detaljplan med enskilt huvudmannaskap: En granskning av planering och genomförande2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet.

    En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap. Vi har även granskat 15 detaljplaner med enskilt huvudmannaskap från planering till genomförande. Detta har vi gjort genom att studera detaljplanekartan, plan- och genomförandebeskrivning, aktuella förrättningsakter samt besiktning av områdena. Ett frågeformulär har skickats ut till samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län med frågor gällande enskilt huvudmannaskap.

    Vi har kommit fram till att enskilt huvudmannaskap används i en större utsträckning än vad lagen avser. Utformningen av de allmänna platserna har till största delen blivit enligt kommunens intentioner, presenterade i plan- och genomförandebeskrivningen. Dock har vi sett att allmän plats natur i vissa områden lämnats oreglerad.

    Vi har även sett att kommunen inte har reglerat utformningen särskilt utförligt i planbestämmelserna på plankartor då de presenterat omfattande intentioner i plan- och genomförandebeskrivningen.

  • 14.
    Jakobsson, Sara
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Fastighetsindelningsbestämmelser: en implementeringsstudie av bestämmelser i nya PBL2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Med den nya plan- och bygglagen (PBL) som trädde i kraft den 2 maj 2011, blev det möjligtatt redovisa fastighetsindelningsbestämmelser i en detaljplan på motsvarande sätt somgjordes genom fastighetsplan i 1987 års PBL. Den särskilda planformen fastighetsplan togsdärmed bort. Syftet med de nya bestämmelserna var att förenkla tillämpningen.Bestämmelserna möjliggör en mer detaljerad reglering i detaljplan, men medför också enskyldighet att göra en prövning redan i planarbetet enligt lagvillkor som finns utanför PBL.Syftet med detta arbete var att bidra med ny empiri avseende hur och i vilken utsträckningsvenska kommuner har tillämpat bestämmelser om fastighetsindelning i plan- ochbygglagstiftningen, samt vilken betydelse tillämparna haft för implementeringen avfastighetsindelningsbestämmelser i plan- och bygglagstiftningen. Genom att tillämpa ettimplementeringsperspektiv är avsikten att bidra med ett nytt perspektiv på tillämpningen avplan- och bygglagstiftningen.Målsättningen var att genom att undersöka och besvara min frågeställning vidareutveckladenna nyvunna kunskap i form av ett förslag till en metodbeskrivning för tillämpningen avlagstiftningen. Då examensarbetet utförts på Halmstads kommunsSamhällsbyggnadskontor var tanken att slutprodukten ska vara ett användarvänligt redskapför dem vid tillämpande av bestämmelser om fastighetsindelning. Metodbeskrivningenresulterade i ett flödesschema och en checklista.En fallstudiemetod tillämpades där implementering av fastighetsindelningsbestämmelservar det ”fall” som studerades och analysenheten bestod av Sveriges 290 kommuner.Datainsamling har skett genom en webbaserad enkät till landets alla kommuner.Det är endast drygt ett år sedan nya PBL trädde i kraft och det är fortfarande tidigt att dranågra slutsatser kring lagstiftningens genomslag. Mina slutsatser är att kommunerna inteanvänder sig av bestämmelserna i så stor utsträckning. Majoriteten av de bestämmelser sominförs avser fastighetsindelning och gemensamhetsanläggningar. Lantmäteriet spelar ennyckelroll vid tillämpandet av bestämmelserna, det är oftast lantmäteriet som prövar attbestämmelsen är förenlig med villkor i förrättningslagstiftningen. Och i de fåtal fall man tagit fram rutiner har man låtit lantmäteriet utarbeta dem. Tillämparna inverkar på implementeringen av lagstiftningen främst på två vis. För det första genom att tillämparna inte till fullo förstår lagparagraferna som reglerarfastighetsindelningsbestämmelser. Konsekvensen av det är att nödvändig villkorsprövninginte görs eller att kommunerna inte använder sig av fastighetsindelningsbestämmelser överhuvudtaget. För det andra genom att det är oklart vilka tillämparna av lagparagrafenfaktiskt är. Det innebär att implementeringsprocessen på lokal nivå kommer att tolkas iljuset av olika professionella perspektiv, exempelvis arkitekter, fysiska planerare, ingenjöreroch samhällsplanerare med en mängd olika utfall. I viss mån påverkas tillämparna av kulturoch tradition hur man tidigare arbetat med fastighetsplan i kommunen.

  • 15.
    Johannesson, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Rosenkvist, Agnes
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: Länsstyrelsernas och kommunernas tillämpning av lagstiftningen2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med det här examensarbetet är att kartlägga och analysera hur lagstiftningen gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) tillämpas, genom att studera länsstyrelserna i Sverige och kommunerna Mariestad, Färgelanda, Munkedal och Mellerud. Möjligheten för kommunerna att kunna peka ut LIS-områden i översiktsplanerna har funnits sedan 1 februari 2010 och det är länsstyrelsernas uppgift att bevaka att inte strandskyddets syften motverkas på ett oacceptabelt sätt.

    Ett antal länsstyrelser i Sverige har tagit fram råd för hur kommunerna ska gå till väga vid utpekandet av LIS-områden. Dessa råd skiljer sig något åt, både vad gäller omfattning och innehåll. Vi tror dock att flera av skillnaderna kan bero på att länsstyrelserna omedvetet har uttryckt sig olika och att det i slutändan är möjligt att en prövning, oavsett länsstyrelse, skulle ge samma resultat.

    Det är tydligt att det finns en intressekonflikt mellan strandskyddets syften och LIS. Länsstyrelserna betonar, i sina råd, vikten av långsiktig planering hos kommunerna och att utpekandet av LIS-områden inte ska göras lättvindigt. De kommuner som vi har studerat har pekat ut ett förhållandevis stort antal LIS-områden, varav ett flertal är belägna vid Vänern. Vid Vänern råder utvidgat strandskydd och dessutom ska LIS användas restriktivt där om det råder ett högt bebyggelsetryck.

    Kommunernas planering ser olika ut och har olika detaljeringsgrad, vissa har tagit fram detaljerade tematiska tillägg till översiktsplanen medan någon har arbetat fram ett översiktligt tematiskt planeringsunderlag. Av länsstyrelsens yttranden framkommer kritik mot flera av LIS-områdena, som gäller alltifrån detaljer till hela LIS-områdens lämplighet. Kritiken beaktas i olika utsträckning av kommunerna, men vad gäller LIS-områden som länsstyrelsen anser olämpliga väljer oftast kommunen att behålla dessa. Detta, i kombination med kommunernas sätt att beskriva och motivera LIS-områdena, gör att vi ibland ifrågasätter hur stora möjligheterna är till genomförande, åtminstone inom en överskådlig tid.

  • 16.
    Johansson, David
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Stefansson, Simon
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Rättighetshantering vid bildandet av 3D fastigheter: med fallstudie Karlatornet2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    3D fastigheter möjliggör att byggnader kan delas upp i flera fastigheter för olika ändamål med olika ägare. 3D fastigheter bildas i lantmäteriförrättningar genom avstyckning, fastighetsreglering eller klyvning. Vid bildande av en 3D fastighet finns specifika krav som måste uppfyllas för att den ska bli lämplig för sitt ändamål. Det innebär att alla fastighetens rättigheter ska vara säkrade redan vid lantmäteriförrättningen. Rättigheterna kan bildas genom gemensamhetsanläggningar och servitut. Trapphus, korridorer och stomme är några exempel som kan behöva säkras upp med rättigheter. Syftet med studien är att kartlägga hur 3D fastighetsbildning sker i praktiken och hur fastigheternas rättigheter tillgodoses vid lantmäteriförrättningen. Vidare undersöks hur rättigheterna kan få en fungerande och hållbar förvaltning. På vilket sätt bostadsexploatörer och förrättningslantmätare samarbetar för att nå en hållbar förvaltning är också en del av studiens syfte. I studien undersöks vilka möjligheter som finns för 3D fastighetsbildning utifrån rådande lagstiftning. För att undersöka hur lagarna tillämpas i realiteten har tio förrättningsakter från fyra kommuner med 3D fastighetsbildningar och bildande av gemensamhetsanläggningar studerats. Intervjuer har genomförts med två erfarna förrättningslantmätare och två bostadsexploatörer som arbetat med projekt där 3D fastigheter förekommer. Intervjuerna har gjorts för att få svar på frågor som framkommit vid studerandet av förrättningsakterna och hur samarbetet mellan bostadsexploatörer och förrättningslantmätare fungerar. Studien visar att det går att genomföra fastighetsbildning av 3D fastigheter på flera olika sätt. Hur lantmäteriförrättningarna har gått till beror på de unika förutsättningarna i projekten, vilket arbetssätt förrättningslantmätaren använder, hur erfarna bostadsexploatörerna är och om det förekommit inhyrda konsulter. För att förvaltningen av gemensamhetsanläggningarna ska kunna ske på ett hållbart sätt gäller det att dessa utformas för att vara lämpliga både vid bildandet och för ett framtida behov. Karlatornet i Göteborg är ett unikt projekt med upp till 20 olika fastighetsägare i samma byggnad. Planering och samarbete mellan lantmäteriet och bostadsexploatören är viktig för att helheten ska fungera. Att inte detaljstyra gemensamhetsanläggningarna mer än vad som krävs för att tillåta framtida justeringar är ett måste i detta projekt. Studien visar fyra olika lösningsförslag på hur rättigheterna kan upplåtas. Att låta stommen och grundläggning ingå i både marksamfällighet och gemensamhetsanläggning är kanske inte av väsentlig betydelse men slutsatsen är att den bör ingå för en förenklad framtida förvaltning.

  • 17.
    Karlsson, Amanda
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Magnusson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Plan- och bygglagens krav på detaljplanebestämmelser: En granskning i Skåne län2013Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kommunen har möjlighet att med hjälp av en detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. 

    I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs. Detta kan leda till att trovärdigheten för rättsystemet minskar samt dess otydlighet kan ge berörda fastighetsägare svårigheter att tolka bestämmelsernas innebörd.

    Tidigare arbeten har visat att kommunen använder sig av planbestämmelser som sträcker sig utanför gällande lagstiftning och i det här arbetet granskas ytterligare 279 planer för att undersöka om det förekommer planbestämmelser som saknar lagstöd eller anses vara otydliga.

    Bestämmelserna som i denna studie ansetts felaktiga har kategoriserats i fyra olika kategorier efter på vilket sätt de anses vara bristande. En kategori utgörs av planbestämmelser som saknar lagstöd och tre kategorier består av bestämmelser som på olika sätt är otydliga.

    Resultatet av granskningen visar att närmare hälften av de granskade detaljplanerna innehåller någon eller några detaljplanebestämmelser som inte uppfyller lagens krav på tydlighet eller inte ingår bland de uppräknade bestämmelserna i 4 kapitlet PBL. Studiens resultat visar också att otydliga planbestämmelser förekommer oftare än planbestämmelser som saknar lagstöd.    

    Boverket hävdar att de felaktiga bestämmelserna ska anses ogiltiga men trots det kan förekomsten av dem ge konsekvenser. Orsakerna till dess förekomst kan vara många och ett antal olika lösningsförslag finns, bland annat utökad granskning och hänvisning till lagtext på plankartan vid varje använd bestämmelse.

  • 18.
    Karlsson, Maria
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Gustafsson, Kristoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Laga kraft vinning för lovärenden enligt PBL (2010:900)2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje kommun ska ha en byggnadsnämnd. Byggnadsnämnden består av förtroendevalda poli-tiker som bland annat ansvarar för lovärendeprocessen. Tjänstemännen som jobbar med lovä-rendeprocessen är anställda av byggnadsnämnden. Tjänstemännens huvuduppgift är att ta be-slut i lovärenden via delegation från byggnadsnämnden. I lovärenden där delegation saknas ska tjänstemännen bereda lovärendet och skriva ett förslag till beslut. Förslaget ska sedan redovisas inför byggnadsnämnden, som därefter tar det slutliga beslutet. I denna uppsats har enbart lovä-renden där byggnadsnämnden och tjänstemännen har haft olika bedömningar granskats. Det har även granskats vilken laghänvisning och bedömning som ligger till grund för deras förslag eller beslut.

    Kommunen ska ge berörda grannar och sakägare tillfälle att yttra sig när det är en avvikelse från en detaljplan, områdesbestämmelser eller utanför detaljplan. Vid ett positivt lovbeslut ska kommunerna kungöra lovärendet i Post och Inrikes Tidningar. Båda dessa uppgifter måste ge-nomföras på rätt sätt för att hanteringen ska vara rättssäker och kvalitetssäker samt för att lo-värendet ska vinna laga kraft. Detta arbete ska undersöka hur kommunerna hanterar rättssäkerheten och kvalitetssäkerheten i lovprocessen för att ett lovärende ska vinna laga kraft. För att få vidare rådgivning, kunskap och information angående lagtolkning gällande granne-hörande och kungörelse togs kontakt med Ulrika Nolåker, Byggutbildarna, Ulf Jensen, profes-sor på Högskolan Väst och Eidar Lindgren universitetsadjunkt på Kungliga Tekniska Högsko-lan.

    I undersökningen studerades fyra kommuner i Västra Götalands län. Undersökningen delades upp i tre delar som bestod av intervju dels av tjänstemän och sakkunniga samt granskning av lovärenden. I kommunerna var det 1386 lovärenden som kom in och togs beslut under 2015. Av dessa var det 23 lovärenden där byggnadsnämnden inte tog beslut i enlighet med tjänste-männens förslag. Kommunernas lovärendeprocess saknar regelbundet arbetssätt både när det gäller grannehöran och kungörelse av lovärenden. Kommunerna använder en så kallad "tyst accept" vid granne-höran, vilket innebär att grannarna förlorar sin demokratiska rättighet att påverka åtgärden. Genom att hänvisa lagparagraf i ett beslut kvalitetssäkras beslutsunderlag. Att hänvisa till en lagparagraf är något som varken byggnadsnämnden eller tjänstemännen gör regelbundet. Kungörelsen i Post- och Inrikes Tidning gjordes mellan 12-28 dagar efter beslutet togs samt att det förkom lovärenden som inte var kungjorda överhuvudtaget. Endast tre av de 23 grans-kade lovärendena anses ha vunnit laga kraft.

  • 19.
    Karlsson, Oscar
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    En studie av Lantmäteriets beaktande av strandskyddet och samråd i fastighetsbildning för bostadsfastigheter inom strandskyddsområden2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Lantmäteriet tog beslut under 2017 att avskaffa principsamråd med Länsstyrelsen. Syftet var att korta ner handläggningstiderna och minimera antalet onödiga samråd som sker. Detta arbete har avsett att undersöka hur frekvent det sker samråd för fastighetsbildning av bostadsfastigheter inom strandskyddsområden. För att kunna undersöka detta har en kartläggning av var fastighetsbildnings har skett i Västra Götalands län för bostadsfastigheter. Arbetet har gjorts i samarbete med Plan- och bygg avdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

    Materialet som legat till grund för undersökningen är de ärenden i form av underrättelser som inkommit till denna avdelning. I undersökningen har en geografisk kartläggning skett för denna typ av förrättningar i Västra Götaland. De ärenden som berör denna typ av förrättningar har sedan granskats i syfte att undersöka hur frekvent någon typ av samråd har skett med kommunen eller Länsstyrelsen.

    Kartläggningen visade tyngdpunkter av var fastighetsbildning för bostadsfastigheter skett inom Västra Götalands län för 2017 års förrättningar.

    Undersökningen visar på att det samråddes i 31 % av fallen för bostadsfastighetsbildning inom strandskydd av ärenden av 2017 års inkomna underrättelser. Undersökningen visade också på att förrättningslantmätarna inte har motiverat strandskyddet för förrättningsåtgärden alls eller bristande i förrättningsprotokollet i 23 % av inkomna underrättelser. Resultatet visade att förrättningslantmätarna gjorde ett eget beslut i 46 % av ärenden för 2017. Resultaten av undersökningen ger en indikation om att detta är något som behöver undersökas ytterligare och öppnar upp för många nya frågeställningar som behöver besvaras.

  • 20.
    Kopka, Mathias
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kartläggning av dagvattenhantering i detaljplaner: en studie av tre kommuner inom Skåne2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid exploatering av nya områden är dagvattenhanteringen en essentiell fråga för att alltid åsamka så lite skada på miljön som möjligt. Dagvatten är tillfälligt förekommande vattenmassor som rinner av från hårdgjorda ytor, exempel på dagvatten är snö, regn och hagel. Hårdgjorda ytor är tak, vägar och andra konstruktioner. Dagvatten symboliseras med att det är temporärt tillkommande, därför räknas till exempel inte sjöar som dagvatten då det är permanent.

    I naturliga förhållanden så tränger regnvatten ner i grönområden, men när det faller på hårdgjorda ytor exempelvis en bilväg, så tränger inte vattnet ner utan rinner i en snabbare takt än dagvattnet hade gjort i ett grönområde.

    Syftet med studien är dels att kartlägga hanteringen av dagvatten och jämföra dagvatten i detaljplaner, samt att kartlägga dagvattensinformation från detaljplaner i tre kommuner i Skåne län och framställning av höjdkartor av de utvalda kommunerna.

    För att få ytterligare kunskap om dagvatten så har det lagts mycket tid på litteraturstudier. Studien har valt tjugo slumpmässiga detaljplaner från varje kommun som har tagits direkt ifrån kommunens kartportaler. För att göra ett så representativ kartläggning som möjligt används inte detaljplaner som är äldre än från 1995.

    I Malmö kommun visar det sig att är det hela 85% av detaljplanerna som innehåller information om hanteringen av dagvatten. Efter det kommer Lund där det står om dagvattenhanteringen i 55% av detaljplanerna. Sist kommer Helsingborg där det endast står i 40% av detaljplanerna hur kommunen ska lösa dagvattenfrågan.

    För att få en mer fördjupad bild togs även enkla höjdkartor fram som visar hur höjdproblematiken ser ut för kommunen samt vart koncentrationen av bebyggelse är som störst. Efter att studerat Malmös höjdkarta så blir det väldigt klart varför de måste ligga i framkant med dagvattenhanteringen, då deras höjdförhållanden är allt annat än optimal.

  • 21.
    Lans, Lisen
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Stridh, Karolina
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Byggstopp 2013?: Vilken betydelse och påverkan har kontrollansvarig2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka om ett byggstopp skulle kunna inträffa 2013, på grund av införandet av det nya begreppet kontrollansvarig. För att få en realistisk bild av frågeställningen genomfördes intervjuer och en enkätundersökning.

    Problematiken uppstod när den nya plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) trädde i kraft den 2 maj 2011. Då infördes det nya begreppet kontrollansvarig för att stärka kontrollen och kvaliteten i byggprocessen. Lagen kräver certifierade kontrollansvariga och detta har gett upphov till vissa problem.

    Enligt Boverkets statistik gällande certifierade kontrollansvariga, kan man konstatera att det finns en risk att det uppstår en brist på sådana framöver. Nuvarande antalet certifierade är cirka 1500, dock uppskattar Boverket behovet till 4000 – 8000, för att undvika ett byggstopp. Baserat på dessa siffror, skulle det från och med idag behöva certifieras 15-30 kontrollansvariga per dag fram till 1 januari 2013.

    Med anledning av denna problematik skapades övergångsregler, som endast gäller fram till den 1 januari 2013. Våra respondenter upplever dock inte lilla antalet certifierade som finns idag, som ett så stort dilemma med tanke på övergångsreglerna som löper fram till och med årsskiftet 2012/2013.

    För att undvika ett byggstopp krävs att antalet kontrollansvariga ökar radikalt i den närmaste framtiden eller att en ändring av lagen, i detta avseende, sker. I studien presenteras dels olika förslag som framkommit under intervjuer samt vår uppfattning hur problemet skulle kunna lösas. En av de viktigare lösningarna skulle kunna vara en kombination av att införa arbetsansvarig samt en lättnad på kravet för vilka byggnader som kräver kontrollansvarig. En lättnad på kraven är endast möjligt om man i stället låter ansvarsbördan falla på entreprenören genom arbetsansvarig. Vidare framhävs byggnadsinspektörers, entreprenörers, kontrollansvariga och andra sakkunnigas åsikter i olika frågor som hjälpt oss komma fram till vår slutsats. Respondenternas svar tillsammans med övrig bakomliggande information har hjälpt oss fastställa en viktig slutsats; om ingenting händer kommer med all säkerhet ett byggstopp att inträffa.

  • 22.
    Lund, Jesper
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Vallebrant, Niklas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Lagen om allmänna vattentjänster: Avgränsning av verksamhetsområden i 6 §2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under 2007 trädde lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) i kraft. 6 § i denna lag säger att en kommun är skyldig att säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett "större sammanhang" om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, men ibland väljer kommuner att inte ansluta vissa områden till det kommunala verksamhetsområdet trots att villkoret i 6 § i LAV är uppfyllt. Dessa områden brukar benämnas § 6-områden, det vill säga områden som uppfyller villkoret "större sammanhang" enligt 6 § LAV, men som ändå ligger utanför kommunens verksamhetsområde. Men vad innebär det då att kommunerna ska säkerställa vattenförsörjning och avlopp i ett "större sammanhang"? Begreppet "större sammanhang" finns inte definierat i lagtexten, men enligt förarbeten kan man möjligen säga att 20 till 30 fastigheter kan ses som en gräns, som dock kan minskas om det finns särskilda skäl för det. Men hur tolkar kommunerna begreppet "större sammanhang" i 6 § lagen om allmänna vattentjänster? Det är den första frågeställningen som besvaras i studien. Den andra frågeställningen som besvaras är varför vissa områden i kommunerna ligger utanför verksamhetsområden trots att villkoret om "större sammanhang" är uppfyllt. Kommunerna som studien berör är Lerum, Lysekil, Skövde, Svenljunga och Vänersborg. För att svara på frågeställningarna har en kombination av, juridisk, kvantitativ och kvalitativ metod använts. Kommunernas VA-planer, som är ett underlag till den kommunala VAplaneringen, har granskats och intervjuer har genomförts för att komplettera VA-planerna samt ge en djupare förståelse för kommunernas beslut. Studien visar att det varierar från kommun till kommun hur de har valt att tolka begreppet "större sammanhang" då antalet fastigheter varierar från åtta till 20 stycken. En del av kommunerna använder dessutom begreppen "samlad bebyggelse" och "sammanhållen bebyggelse" från PBL, vilket är problematiskt då det är begrepp som rör PBL och inte återfinns i LAV. Vad det gäller den andra frågeställningen fanns det ett samband mellan hur kommunerna har bedömt områden som inte ska anslutas. Anledningen är att dessa områden är lågt prioriterade utifrån en behovs- och möjlighetsbedömning.

  • 23.
    Maars, Hampus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Thomsson, Patric
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    När ”påbörjas” en detaljplan?: en kartläggande studie om begreppet ”påbörjad”2017Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den 1 januari 2015 trädde en del ändringar i plan- och bygglagen i kraft. Detta då den dåvarande regeringen ville uppnå en effektivare planprocess, för att öka bebyggandet i riket. Lagändringen påverkade planprocessen samt förutsättningarna till upprättandet av genomförandeavtal. Genom övergångsbestämmelserna lades dock ett förbehåll in, för att reglera i vilka situationer äldre lagstiftning skulle användas. Detta förbehåll är att en detaljplan ska vara ”påbörjad” innan 1 januari 2015. Denna studie syftar till att undersöka när en detaljplan är ”påbörjad”.  Studien grundar sig på att nu gällande plan- och bygglag (fortsatt kallat PBL) samt tillämpningen av denna undersöks utifrån olika metoder. För att tolka juridiken kring begreppet, har ett rättsdogmatiskt förhållningssätt använts genom olika tolkningsmetoder. För att få en förståelse för hur juridiken tillämpas har ett rättssociologiskt förhållningssätt nyttjats. Detta har skett genom att en enkätundersökning utförts, där Sveriges samtliga kommuner tillfrågats hur de tolkar begreppet.  Undersökningen har påvisat att begreppet ”påbörjats” är oklart. I PBL regleras inte vad en ”påbörjad” detaljplan är. De definitioner som Boverket och regeringen har tagit fram är oklart formulerade. Den enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges kommuner gav ett varierande resultat som styrker teorin om att begreppet ”påbörjad” detaljplan är oklart. De befintliga definitionerna är i behov av förtydligande, för att likrikta kommuners tillämpning av dessa övergångsregler. Enkätundersökningen visade att 67 % av kommunerna tolkat begreppet ”påbörjad” efter de definitioner som Boverket samt regeringen utformat. Det som också framkommit genom studien är att skillnaderna i PBL innan och efter 1 januari 2015 är stora, vilket bland annat innebär att kommunens förutsättningar att upprätta detaljplaner och exploateringsavtal har förändrats.

  • 24.
    Regnér, Susanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Wasberg, Johanna
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Implementering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer: från start till mål2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker processkedjan för att implementera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer. Hur kedjan ser ut från det att ett uppdrag ges av regeringen, till arbetet vidare hos den aktuella myndigheten för att sedan komma till hur arbetet tas vid ute hos kommuner och andra berörda aktörer.

    Ekosystemtjänster är de fördelar som vi människor får indirekt och direkt av naturen. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster som är livsviktiga för människans hälsa, välbefinnande samt för hela vår existens. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande av våra resurser behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden kan resultera i stora samhällsvinster och att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg i rätt riktning.

    Två etappmål togs fram 2018, där det ena målet innebär att kommunerna ska ha tillgång till en utvecklad metod gällande integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer senast år 2020. Det andra målet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 ska ta tillvara och integrera ekosystemtjänster och stadsgrönska i planering, byggande och förvaltning.

    Studiens resultat bygger på hur långt kommunerna har kommit i arbetet med de två etappmålen, samt Boverkets insats i arbetet bakom den utvecklade metoden och med att nå ut med informationen till kommuner och andra aktörer. Resultatet innefattar även arbetet tillsammans med Naturvårdverkets då uppdraget skulle ske i samverkan med dem. Detta har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, genom intervjuer och enkätutskick.

1 - 24 av 24
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf