Endre søk
Begrens søket
123 1 - 50 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdulla, Zine
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Varför blir inte detaljplanelagd mark för bostadsändamål bebyggd?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät 2018, ett resultat av en nationell undersökning av bostadsmarknaden i Sverige, råder det underskott på bostäder i 243 av Sveriges 290 kommuner. För att möta en ökad efterfrågan av bostäder behövs ett ökat bostadsbyggande. I detaljplaner regleras de rättigheter, byggrätter, som anger med vad och i vilken omfattning fastighetsägare får bebygga mark. Detaljplaner är de juridiskt bindande handlingar som upprättas och antas av kommuner i syfte att bland annat bestämma användningen av mark- och vattenområden. Det finns flera orsaker till bostadsbristen och en är att Sveriges befolkning fortsätter att öka, både på grund av naturlig befolkningstillväxt och på grund av immigration. En växande befolkning medför bland annat ett ökat bostadsbehov vilket i sin tur ställer krav på bostadsmarknaden, nämligen att utbudet av bostäder ska anpassas efter bostadsefterfrågan. En annan orsak är att det idag är den privata sektorn som står för den större delen av bostadsförsörjningen. Den privata sektorn har inte det ansvar som kommuner har vad gäller att tillgodose kommuninvånares bostadsbehov, utan de privata aktörerna har som syfte att gå med vinst. Följaktligen innebär det att privatägda bygg- och bostadsföretag bygger när det är ekonomiskt gynnsamt och inte endast för att det finns ett bostadsbehov. Med anledning av att det i dagsläget ännu råder bostadsbrist i flertalet kommuner, vilket är problematiskt, är det intressant att undersöka vilka faktorer som har betydelse för bostadsbyggandet.

    I examensarbetet studerades gällande detaljplaner för bostadsändamål. De detaljplaner som inte var genomförda användes som underlag vid intervjuerna med berörda fastighetsägare, det vill säga fastighetsägare som är i besittning av outnyttjade byggrätter för bostadsändamål.

    Syftet med studien var att försöka komma underfund med vilka faktorer som påverkar att detaljplanelagd mark för bostadsändamål inte bebyggs.

    Studiens resultat visar att bland faktorerna är det främst marknadsläget, hög- och lågkonjunktur, som påverkar huruvida bostadsbyggande kommer igång eller inte. Det är även faktorer som till exempel bygglovshandläggningstider som påverkar hur snart ett bostadsbyggande kan komma igång.

    Slutsatsen av studien var bland annat att marknadsläget verkar vara den mest påverkande faktorn och eftersom marknaden styrs av vinstberoende aktörer kommer utbud och efterfrågan inte alltid mötas. Andra slutsatser som drogs var att det som byggs inte är det som efterfrågas och att bygglovshandläggningstiden tar längre tid än vad som regleras i plan- och bygglagen.

  • 2.
    Ahonen, Patricia
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Heimdal, Karin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Samordnat planförfarande: en förenkling?2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Samordnat planförfarande reglerar hur samråd, kungörelse och granskning kan förenklas och samordnas med ett ärende som prövas enligt väglagen eller lagen om byggande av järnväg. Samordnat planförfarande infördes i plan- och bygglagen 1 jan 2015. Tidigare har förfarandet reglerats som ett enkelt förfarande. Enkelt förfarandet infördes i nya plan- och bygglagen år 2011 efter att utredningar och förarbeten konstaterat att en enklare planprocess behövs för att effektivisera byggandet och snabba på samhällsutvecklingen. Förenklingsmöjligheten ska också bidra till att dubbelt arbete och dubbel prövning undviks. För att kunna tillämpa förfarandet ställs vissa krav. Om kraven uppfylls kan kommunen hoppa över samråd och i vissa fall även nyttja den miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen i väg- eller järnvägsplanen. Vid ändring av väglagen och lagen om byggande av järnväg år 2013 infördes motsvarande förenklings- och samordnings bestämmelser även i dessa. Studien visar dock att Trafikverket inte kan förenkla samrådet på samma sätt som kommunerna och att det är svårt för Trafikverket att använda sig av en miljökonsekvensbeskrivning som är framtagen av kommunen. Studien bygger på svar från enkäter som skickats ut till kommuner och Trafikverk samt intervjuer. Svaren från enkäterna visar att kunskapen om förfarandet är väldigt låg både hos kommunen och Trafikverket. Ett fåtal respondenter anger att de har använt förfarandet och har olika syn på vilka fördelar respektive nackdelar förfarandet medför. Av studien har vi konstaterat att samordnat planförfarande är svårt att tillämpa vilket medför att det sällan används. Studien visar att en mer generell samordning används eftersom parterna ser fördelar i att dela utredningar och i vissa fall även försöka hålla gemensamma samråd för att öka allmänhetens förståelse och undvika dubbla budskap. Det kan konstateras att den kommunala planprocessen och planprocessen för statlig infrastruktur skiljer sig både processuellt och tidsmässigt vilket är den största anledningen till att samordnat planförfarande låter fint men är svårt att förverkliga.

  • 3.
    Alizadeh Khameneh, Mohammad Amin
    et al.
    KTH.
    Eshagh, Mehdi
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Sjöberg, Lars E.
    KTH.
    Optimisation of Lilla Edet Landslide GPS Monitoring Network2015Inngår i: Journal of Geodetic Science, ISSN 2081-9919, E-ISSN 2081-9943, Vol. 5, nr 1, s. 57-66Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the year 2000, some periodic investigations have been performed in the Lilla Edet region to monitor and possibly determine the landslide of the area with GPS measurements. The responsible consultant has conducted this project by setting up some stable stations for GPS receivers in the risky areas of Lilla Edet and measured the independent baselines amongst the stations according to their observation plan. Here, we optimise the existing surveying network and determine the optimal configuration of the observation plan based on different criteria.We aim to optimise the current network to become sensitive to detect 5 mm possible displacements in each net point. The network quality criteria of precision, reliability and cost are used as object functions to perform single-, bi- and multi-objective optimisation models. It has been shown in the results that the single-objective model of reliability, which is constrained to the precision, provides much higher precision than the defined criterion by preserving almost all of the observations. However, in this study, the multi-objective model can fulfil all the mentioned quality criteria of the network by 17% less measurements than the original observation plan, meaning 17%of saving time, cost and effort in the project.

  • 4.
    Andersen Engstrand, Matilda
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommuners uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Exploateringsavtal är ett avtal om genomförande av detaljplan som reglerar de ekonomiska och praktiska frågor som krävs för genomförandet. De ingående parterna är kommunen, i egenskap av planmyndighet, och en privat fastighetsägare som önskar utveckla sin fastighet, en exploatör. Avtalslagen och avtalsfrihet råder i grunden men exploateringsavtalets innehåll regleras till viss del i Plan- och bygglagen. Kommunen som myndighet måste också förhålla sig till det offentligrättsliga såsom kommunallagen, lagen om offentlig upphandling och EU:s statsstödsregler.

    Syftet med studien är att undersöka i vilket utsträckning, och med vilka metoder, kommunerna arbetar med uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal. För studien användes en induktiv metod. Material har sedan samlats in genom enkäter till Sveriges samtliga kommuner samt djupintervjuer med två utvalda kommuner. Enkätsvaren har tolkats kvantitativ och kvalitativt medan intervjuerna endast har tolkats kvalitativt.

    80 svar inkom på enkäterna. Där framgick att 68,8 % ansåg sig inte ha en rutin för generell uppföljning av åtaganden i exploateringsavtal. Majoriteten av de som ansåg sig ha en rutin angav "projektledare följer upp" eller "kontinuerlig uppföljning" som den gällande rutinen. På specifika frågor kring uppföljning av fastighetsbildning och ekonomisk säkerhet ansåg sig kommunerna i högre utsträckning ha rutin för uppföljning, 82,2 % respektive 77,8 %. Fastighetsbildning angav kommunerna att de kunde säkerställa genom att själva ansöka om förrättning i de fall det var en kommunal angelägenhet. Ekonomisk säkerhet säkerställer kommunerna främst genom att kräva säkerhet innan avtalstecknande, alternativt att projektledaren ansvarar för uppföljningen.

    Vid enskilt huvudmannaskap ansåg en del kommuner att det var mer att följa upp, en del att mindre uppföljning sker. Uppföljning sker till exempel genom slutbesiktning eller platsbesök.

    De två intervjuade kommunerna beskrev hur projektledarens rutin för uppföljning kan fungera och att de båda arbetar aktivt med uppföljning. En kommun hade hjälp av en koordinator och båda arbetade delvis med ett elektroniskt system.

    Slutsatsen är att en del kommuner arbetar aktivt med uppföljning av åtaganden, men att det förekommer en hel del brister. Vissa kommuner verkar inte aktivt arbeta med uppföljningen. Bland dessa kommuner återfinns många av de som skriver noll eller väldigt få avtal årligen, men också flera kommuner som skriver många avtal årligen.

  • 5.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Ahl, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Täktverksamhet: En undersökning av beslut om avgifter och nedsättning2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att utreda huruvida det råder en konsekvent hantering av tillsynsavgifter och ifall beslut om nedsättning tas på lika grunder. Tanken var att rapporten skulle kunna påvisa om verkligheten avspeglar lagstiftningen.

    Grunden till denna studie är frågeställningarna;

    1. Hur beslutar tillsynsmyndigheter om tillsynsavgifter?

    2. I vilken utsträckning beviljar tillsynsmyndigheter nedsättning av tillsynsavgiften?

    3. I vilken utsträckning begär verksamhetsutövare nedsättning av tillsynsavgiften?

    Begreppet täkt definieras som arbetsföretag vilket primärt syftar till att nyttiggöra det uttagna materialet. Detta sker antingen genom direktförsäljning eller i övrig verksamhet inom det egna företaget. Arbetet handlar endast om tillståndspliktiga täkter och i Sverige finns det omkring 2300 sådana igång. Tillsynsavgiften för täkterna ligger på omkring 800 kronor per timme och i snitt läggs det enligt våra intervjuer tio timmar tillsynstid per täkt och år. Det sammanlagda beloppet på tillsynskostnader i Sverige ligger således på drygt arton miljoner kronor.

    Arbetet inleds med en teoridel där läsaren ges möjlighet att få en djupare förståelse för täkter, tillsynsavgifter, nedsättning och de lagrum som skall följas i samband med detta. Teorin grundas på litteraturstudier och samtal med sakkunniga. Följt av teorin kommer en undersökning som valdes att utföras genom intervjuer med ett visst antal kommuner, Länsstyrelser och verksamhetsutövare. Sammanställningen av intervjuerna blev grunden för det avslutande resultatet och de slutsatser som kunde tas av undersökningen.

    Resultatet av arbetet visar på att tillsynsmyndigheter fattar beslut om tillsynsavgifter och nedsättning på olika sätt och grunder. För att få en mer likvärdig hantering av frågorna skulle en tydligare och mer konkret lagstiftning behöva arbetas fram. Vi kunde också fastslå att Naturvårdsverket som har en tillsynsvägledande roll i sammanhanget inte verkar nå ut till de tillsynsansvariga då de flesta av dem inte vet om att Naturvårdverket tillhandahåller detta stöd. Det är många frågor som väcks efter att ha fullbordat denna studie och listan på förslag till framtida arbete kan därmed göras lång

  • 6.
    Andersson, Elin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik och naturvetenskap.
    Boström, Viktoria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för maskinteknik och naturvetenskap.
    Emballagenedbrytning: Framtagning av förslag till utformning av ny arbetsstation till Volvo Pentas fabrik i Vara2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    AB Volvo Penta tillverkar och säljer motorer och drivsystem för marina och industriella applikationer. Fabriken i Vara är specialiserad inom tillverkning av marina dieselmotorer.Varafabriken står inför stora förändringar som kommer att innebära bland annat utbyggnation, ombyggnation och förflyttningar av arbetsplatser. Detta till följd av en sammanslagning med Volvo Penta Production (VPP) som i dagsläget ligger i Göteborg. I samband med sammanslagningen ska stationen för emballagenedbrytning flyttas. Samtidigt ska utformningen ses över för att kunna göra stationen effektivare och mer ergonomisk.Syftet med projektet är att utforma en arbetsstation där effektiv nedbrytning av befintligt emballage kan genomföras på ett ergonomiskt sätt för stationens operatörer. Målet var att ta fram ett lösningsförslag där layout, utrustning och arbetssätt ingår.För att uppfylla syfte och mål utfördes litteraturstudier, datainsamling och faktainsamling. Teorin som studerades behandlade främst lean, stationsutformning, arbetsmiljö och ergonomi. Data samlades in genom en nulägesanalys där dagens station undersöktes. Intressenter, tidigare studier och befintligt emballage identifierades och sammanställdes. Därefter utfördes benchmarking på VPP i Göteborg, Logent AB i Skövde och Mape Sweden AB i Trollhättan. Faktainsamling gjordes i form av observationer på plats, intervjuer och en workshop med operatörer och medarbetare.Därefter startade processen med framtagning av lösningsförslag. Krav på en ny station identifierades och utgjorde ett underlag inför framtagningen. Därefter studerades möjliga flöden för en ny station. Dels undersöktes det befintliga flödet och dels andra möjliga flöden. Efter analys av flödena gick projektgruppen vidare med två flöden. Ett flöde med parallella banor och ett flöde med U-formad bana. Sedan formades möjliga layouter. Dessa vägdes mot identifierade krav och befintlig teori och resultatet blev en U-cell med yttre placering av operatör och material.Dagens station måste göras om då den är klassad som en riskarbetsplats. Det framtagna förslaget är tänkt som vägvisning för Penta. Förslaget behöver utvecklas vidare för att kunna implementera förändringarna.

  • 7.
    Andersson, Henrik
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Bosson, Christoffer
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen: En kartläggande och jämförande studie av hur kommuner och Länsstyrelser tillämpar lagstiftningen2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    2009/2010 infördes i Miljöbalken och Plan- och Bygglagen ett nytt begrepp, landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Lagändringen genomfördes med motiveringen att områden med låg exploateringsgrad samt god tillgång till stränder skulle få en möjlighet till lättnader i strandskyddet, detta för att kunna erbjuda attraktiva lägen för boende och verksamhet inom kommunen. Sedan denna ändring infördes har kommunerna huvudansvaret för att pröva dispenser för strandskydd inom kommunen, Länsstyrelsen har huvudsakligen en granskande roll. När lagändringen 2009/2010 kom infördes det i Plan- och Bygglagen en möjlighet för kommunerna att sedan 1 februari 2010 peka ut LIS-områden inom kommunen i sin översiktsplan, tematiskt tillägg till översiktsplanen eller i en fördjupad översiktsplan.

    Syftet med denna studie är att jämföra och kartlägga hur 44 kommuner runtom i landet använder sig av LIS. Studien syftar även till att kartlägga hur olika Länsstyrelser i olika län runtom i landet arbetar tillsammans med kommunerna i frågan om LIS. Studiens första del är kvantitativ för att sammanställa den statistik som ligger till grund för studiens resultat. Studien innehåller även en kvalitativ del som syftar till att analysera den statistik som framställts inom studien.

    Studien mynnar ut i slutsatsen att kommunerna och Länsstyrelsen har olika syn på LIS i helhet, vilket syns genom de synpunkter som Länsstyrelsen lämnar till kommunen via sitt granskningsyttrande. Ett mönster för vilka synpunkter som är vanligast att Länsstyrelsen lämnar har uppmärksammats inom studien. De vanligaste synpunkterna från Länsstyrelsen är att kommunerna inte tillgodosett syftet med LIS, syftet med strandskyddet samt ett eller flera riksintressen som påverkar tillämpningen av LIS. Studien visar att kommunerna följer den lagstiftning som reglerar var LIS-områden får pekas ut. Studiens fördjupande del visar att kommuner med olika politisk styrning arbetar med LIS på varierande sätt. De huvudsakliga skillnaderna i hantering av LIS-områden beroende av politisk styrning är antalet områden som pekas ut. Den politiska styrningen inom en kommun har större inverkan på utpekande av antalet LIS-områden än kommunens geografiska läge i Sverige, enligt den fördjupande delen i studiens resultat.

  • 8.
    Andersson, Jennie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Collby, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Planprocessen utifrån ett gentrifieringsperspektiv: En studie med gentrifiering i fokus för fyra stadsdelar i Göteborg2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Gentrifiering är ett begrepp för den förändringsprocess som uppstår i en stadsdel där människor med hög ekonomisk status flyttar in ett område, som tidigare dominerats av människor med lägre socioekonomisk status. Processen sker vanligtvis stegvis och påverkar bland annat det ekonomiska, sociala, fysiska och kulturella intrycket i stadsdelen. Begreppet i sig är inte allt för omtalat inom stadsplanering eller av politiker. De väljer istället att använda ord som integration i sitt arbete då det lämnar ett positivt intryck. Gentrifieringsprocessen kan på sikt ge positiva effekter till en stadsdel om den genererar tillväxt samt bidrar till ökad service i området. Den negativa sidan av gentrifieringsprocessen är dock mer omtalad. De negativa effekterna präglas av konsekvenser för de boende i ett område där hyrorna ökar och de inte längre har råd att bo kvar. Orsaken till prisökningen och att människor tvingas flytta kan vara en påföljd av den om- och nybyggnation som drivs av kommunen och exploatörer. Fenomenet uppstår världen över, men på grund av den omfattande exploateringsgraden inom Göteborgs Stad kommer studien baseras utifrån kommunen. Denna studie har som syfte att undersöka hur Göteborgs Stad förhåller sig till begreppet gentrifiering och till vilken utsträckning de jobbar med dess påföljder när de lägger nya detaljplaner för ett område. Studien är även ämnad till att utreda kommunens ställningstagande till begreppet samt om det är medvetna eller omedvetna beslut som tas under planarbeten, vilket i sin tur kan leda till gentrifiering av det detaljplanelagda området. För att avgränsa studien valdes fyra områden ut i Göteborg med liknande förutsättningar, där en ny detaljplan vunnit laga kraft och exploatering är antingen igång eller färdigställd. En kvalitativ metod har använts för både inläsning av material och de intervjuer som genomförts med kommunen, exploatör och doktorand i kulturstudier. Detta för att få en bred insikt i tankegångarna kring utformandet av detaljplanerna samt exploateringen. Efter genomförd studie har vi konstaterat att gentrifiering är ett känsligt laddat begrepp. I samband med utförda intervjuer för studien framkom det att de som arbetar med stadsutveckling till viss del har kännedom kring begreppet och dess innebörd, men har svårt att placera och ta ställning kring det. Samtidigt har de en stark tro om att just deras projekt kommer generera en positiv gentrifieringseffekt för området de projekterar. Vissa intervjuade redovisade även för viss typ av medveten gentrifiering, då de ansåg att ett ökat befolkningsantal och variation av befolkningsgrupper kunde bidra till någonting positivt trots den eventuella risken för gentrifiering i det exploaterade området

  • 9.
    Andersson, Jonas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Thyrsson, Alicia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Marklov för trädfällning & skogsplantering: Kravets omfattning och utbredning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inom samhällsplanering finns det många regleringar som kan göras för att styra markanvändningen inom ett område och en detaljplan är ett instrument som Sveriges kommuner har tillgång till för detta syfte. I en detaljplan kan kommunen specificera egenskaper som ska gälla inom det aktuella området, exempelvis skydd av träd som den här studien handlar om. I PBL 9:12 står det att kommunen i en detaljplan får bestämma att det ska krävs marklov för trädfällning och skogsplantering och då behövs en planbestämmelse som anger vad som gäller. En ansökan om lov för att fälla träd och/eller skogsplantera ska skickas till kommunen som prövar om ansökan ska beviljas eller avslås. Att ange marklov för trädfällning i detaljplanen skyddar på så vis träd från fällning som annars kan sågas ner utan att kommunen behöver upplysas.

    Undersökningen syftar till att granska i vilken omfattning som Sveriges kommuner använder sig av möjligheten att bestämma om marklov i detaljplan. Vidare undersöks kommunernas motiv till att skydda träd och om det görs på annat vis än med planbestämmelse om marklov samt om det skett någon förändring hur kommunerna reglerar träd i detaljplanerna år 2017 jämfört med 1990, när planbestämmelsen relativt nyligen hade införts. Detta har skett med både kvalitativa och kvantitativa metoder för att få en mångsidig och komplett studie.

    Resultatet visar att kommunerna använde planbestämmelsen om marklov för trädfällning 60 av detaljplanerna år 2017. Skydd av träd försöker kommunerna i vissa fall uppnå på andra sätt än marklov, bland annat genom att ange bestämmelse om trädskydd. Motiven kommunerna anger för att skydda träd varierar stort och det finns ekologiska, sociala och estetiska skäl. I jämförelsen av detaljplaner från år 2017 och år 1990 har skillnader setts. Fler planer år 2017 med marklovsplikt för trädfällning har observerats samt fler och mer varierade motiveringar. Marklov för skogsplantering har påträffats endast en gång i sammanlagt 1 353 detaljplaner.

    Slutsatsen är att reglering av marklovsplikt för trädfällning och skogsplantering är ett verktyg som kommunerna bör använda i större utsträckning i de fall kommunerna vill reglera och säkerställa träden ett fullgott skydd.

  • 10.
    Andersson, Karin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Carmesund, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Handläggningstiden vid bygglov: En studie kring kravet i PBL 9:272015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom 2011 års plan- och bygglag (PBL) infördes krav på handläggningstiden för lov och förhandsbesked, vilket tidigare inte funnits i svensk lagstiftning. Enligt PBL 9:27 ska en ansökan om lov handläggas skyndsamt och sökanden ska meddelas beslut inom tio veckor från det att en komplett ansökan har kommit in till byggnadsnämnden. Syftet med kravet var att effektivisera handläggningsprocessen och minska skillnader i handläggningen mellan olika kommuner. I samband med införandet valde man att inte koppla någon sanktion till kravet med motivet att målet med en effektivare handläggningsprocess skulle uppfyllas ändå. Efter flera anmälningar till JO kan man konstatera att kommunerna i flera fall inte uppfyller kravet på en handläggningstid inom tio veckor. Eftersom det inte finns några sanktioner kopplade till kravet kan kommunerna utan risk ta den tid de anser sig behöva för handläggning. Därigenom motverkas även syftet med en enhetlig bygglovsprövning i Sverige.

    Syftet med studien är att undersöka hur långa handläggningstiderna är vid bygglov. Genom ett omfattande granskningsarbete av bygglovsärenden hos sju kommuner i Västra Götalands län skulle huvudfrågan om kommunerna handläggningstider uppfyller kravet i PBL 9:27 besvaras. Studien avgränsar sig till ärenden från 2014 med åtgärder gällande nybyggnation av byggnad. Materialet sammanställdes i en datamatris för respektive kommun. Utöver datamatrisen fick respektive kommun besvara ett frågeformulär angående arbetsbelastning. Syftet med formuläret var att koppla resultatet från granskningen till hur arbetssituationen såg ut för de anställda under år 2014.

    Av de 436 granskade ärendena var det 44 ärenden som inte uppfyllde kravet på en handläggningstid inom tio veckor, vilket motsvarar cirka 10 % av antalet granskade ärenden. Av de ärenden som inte uppfyllde kravet i PBL 9:27 var 32 fastigheter belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelser och resterande tolv var belägna utanför detaljplanelagt område. Av de 32 ärendena vars fastigheter var belägna inom detaljplan eller områdesbestämmelse innebar 13 ärenden en liten avvikelse från gällande bestämmelser och resterande 19 överensstämde med detaljplanen eller områdesbestämmelserna.

    Utifrån resultatet är slutsatsen att kommunerna även fortsättningsvis behöver arbeta med sina handläggningstider. Under granskningen noterades även att det brister i kommunernas dokumentation kring viktiga datum och att kommunerna har olika syn på huruvida en ansökan ska anses vara komplett. Förslagsvis bör tydligare riktlinjer upprättas kring dokumentation och när en ansökan ska anses vara komplett.

  • 11.
    Andersson, Oskar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Persson, Martin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Flödesförbättring för processkedja på GKN2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    GKN Aerospace är en världsledande leverantör av flygmotorkomponenter. Aerospace delen har totalt 35 anläggningar på fyra kontinenter och sysselsätter i skrivande stund över 12,000 personer. Produkterna produceras i svårarbetade material med extremt höga krav på noggrannhet.

    Fallstudien har genomförts på GKN Aerospace i Trollhättan och syftar till att identifiera störningsmoment i den inledande delen av processkedjan för produkterna LM2500 och 3-9C. Målsättningen är att arbetet ska mynna ut i åtgärdsförslag som syftar till att jämna ut flödet och skapa förutsättningar att hålla den givna takttiden på elva timmar.

    GKN har under lång tid arbetat med Lean Production som därför ligger till grund för den teoretiska referensramen. Den huvudsakliga metoden för arbetet var datainsamling från affärssystemet, som har kompletteras med intervjuer och observationer i verksamheten. En viktig del inom Lean är att eliminera slöserier. Därför har de åtta slöserierna legat som grundstruktur för resultatdelen. Utifrån den valda strukturen kunde ett flertal slöserier identifieras. Tillsammans med analysen som är underbyggd av teori och datainsamling mynnar arbetet ut i förbättringsförslag, där de viktigaste är:

    • Se över underhållsrutiner då maskinstopp ger upphov till förhållandevis många timmars väntan och medför oförutsägbarhet i produktionen.

    • Utjämna arbetsbördan mellan processerna för att minska balanseringsförluster i

    produktionen.

    • Arbeta mot att initiera ett enstycksflöde genom separation av operationer som i dagsläget bearbetas i samma maskin.

  • 12.
    Andersson, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Studie av nyblivna skogsägares värdering vid köp av sina fastigheter2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.

  • 13.
    Asad, Ahmed
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Sallander, Rikard
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för produktionssystem (PS).
    Balansering och tidsoptimering av materialsatsning till F12-monteringen på Parker PMDE Trollhättan2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I industriföretag används managementverktyg för att utveckla och effektivisera verksamheten så att ledtider och slöseri reduceras i samtliga processer. Parker PMDE Trollhättan tillverkar hydraulikmaskiner. Sedan 90-talet har Parker bedrivit verksamhetsutveckling enligt management principer i Lean Production. Ett nästa steg i Parkers ständiga förbättringsarbete var att undersöka möjligheter att utveckla en materialsatsningsavdelning så att en person kan förse monteringen med material tillräckligt snabbt utan att extra resurser behöver tillsättas. I dagsläget råder det obalans gentemot takttider i monteringen och det tar längre tid för satsningen att plocka ihop fyra satser än vad det tar för monteringen att förbruka dessa satser.Målet med examensarbetet var att ta fram förbättringsförslag där en person får förutsättningar att plocka ihop material till montering av fyra hydraulikmaskiner på mindre än 16 minuter. Delmålen var att göra en kartläggning av tider och arbetsmoment vid satsningen. Avgränsningarna i projektet var att inte undersöka processer utanför satsningen. Examensarbetet utformades efter DMAIC-metodiken, som är en projektmodell för faktabaserad problemlösning och tydlig struktur. Metoderna som användes vid insamling av data var observationer och analys av videoinspelat material som utfördes i programvaran AviX Method. Videoinspelningarna kategoriserades som olika aktiviteter i satsningsprocessen där gång, plock, scannertid, förmontering och övrig tid var de största kategorierna. Arbetsmoment identifierades som var tidskrävande och ej tillförde värde i processen. Mätningarna låg till grund för generering av lösningsförslagen.Baserat på ovanstående resultat och med hjälp av brainstorming genererades lösningsförslag tillsammans med produktionstekniker och materialhanterare. De lösningsförslag som uppfyllde målet med projektet att plocka en 4-sats under 16 minuter var pick by voice, pick by light, ringscanner och flytt av kilpress. Pick by voice anses vara lösningen som företaget bör införa eftersom den reducerar plocktid, scannertid och är ett flexibelt system. Ytterligare två lösningsförslag togs fram som inte uppfyllde målet men uppfattas som värda för företaget att utreda vidare utifrån Lean Production och ergonomiska skäl. De lösningsförslagen som inte uppfyllde målen bestod av en förändring av plockrundan och införande av en magnetlyft.

  • 14.
    Augustsson, Angelica
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Albertsson, Cecilia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lantmäterier i Norden: Dess centralorganisationer och det nordiska samarbetet2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att belysa likheter och skillnader mellan de olika centralorganisationerna inom lantmäteri i Norden. Studien omfattar även det nordiska samarbetet för att skapa en djupare förståelse för hur länderna samarbetar inom lantmäteri.

    De nordiska ländernas centralorganisationer skiljer sig åt i uppbyggnad och arbetsmetoder. Fastighetsförändringar och den fastighetsrättsliga hanteringen är av lika stor vikt i samtliga länder som ingår i studien men hanteras på olika sätt. Danmarks centralorganisation består av tre styrelser. Privata aktörer utför förrättningar som sedan rapporteras till styrelserna för registrering. Organisationen är komplex på så vis att den inte är uppbyggd som en enda organisation, utan består av flera samarbetande parter. Finlands centralorganisation består av flera enheter, områden och avdelningar som styrs av direktörer. Organisationen är statlig där både förrättningar och inskrivning ligger inom centralorganisationens ansvar. Norges centralorganisation är statlig, med få arbetsområden och inriktningar. Inom organisationen hanteras kartor, inskrivning och fastighetsregistrering. Jordskifteretten, vilket är det domstolsväsen som utför stora och tvistiga förrättningar, så som jord-, skogsbruks- och samfällighetsförrättningar. Kommunerna utför de mindre och enklare förrättningarna, exempelvis fastighetsreglering inom detaljplan. Norges organisation går mot en privatiserad förrättningsprocess för att utveckla och förbättra lantmäteriförfarandet inom landet. Norges organisation är mindre i omfattning än de anda nordiska ländernas. Organisation består av färre divisioner och saknar enheter. Sverige har en statlig centralorganisation som hanterar förrättningar och inskrivning. Organisationen baseras på olika divisioner som hanterar fastighetsbildning, fastighetsinskrivning och geodesi.

    Nordiskt samarbete förekommer mellan både centralorganisationerna och ländernas lantmäteriföreningar, vilka syftar till att stärka samhörigheten och gemenskapen mellan lantmätarna. Samarbetet möjliggör kompetensutbyte, yrkesmässig- och personlig utveckling.

    Centralorganisationerna i Danmark, Finland, Norge och Sverige skiljer sig från varandra men det finns ändå vissa likheter. Möjligheten att skapa en organisation som fungerar över länderna gemensamt begränsas av den nationella lagstiftningen. En gemensam centralorganisation kommer således inte att bildas och är inte heller syftet med det nordiska samarbetet.

  • 15.
    Bengtsson, Emmy
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Svensson, Anton
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Små och okomplicerade projekt inom infrastrukturplanering: En studie i hur Trafikverket använder typfall 12015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Fysisk planering av land och vatten är en viktig del av ett samhälles struktur och utveckling. Samhällsplaneringen är en demokratisk process, reglerad av flertalet lagar och den ska bidra till en hållbar livsmiljö ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.

    Trafikverket är den myndighet i Sverige som ansvarar för planering av infrastruktur. Enligt väglagen och lagen om byggande av järnväg ska den som avser att bygga ny infrastruktur upprätta en väg- eller järnvägsplan, vilket ofta är en lång och kostsam process. Den 1 januari 2013 infördes ändringar i lagstiftningen för att undanta små och okomplicerade åtgärder från den formella planprocessen med avsikten att effektivisera infrastrukturplaneringen. De här projekten fick benämningen typfall 1 i Trafikverkets planeringssystem.

    Syftet med studien är att undersöka hur lagändringarna från 2013 har använts i planläggningsarbetet hos Trafikverket. Studien avser att undersöka vilken typ av projekt lagändringarna applicerats på och hur projekten överensstämmer med avsikterna att de ska vara små och okomplicerade. Den ska även skapa en inblick i hur förändringarna tagits emot och uppfattas av de som arbetar med infrastrukturplanering.

    De metoder som använts för att besvara frågeställningarna är dokumentstudie och fokuserad intervju. Dokumentstudien inbegriper alla planerade projekt från Region Väst mellan 1 januari 2013 och 31 december 2014. Intervjuerna har genomförts med projektledare och konsulter som alla har erfarenhet av planering av små och okomplicerade projekt.

    Resultatet visar att Trafikverket främst använder lagändringen för att anlägga busshållplatser, vänstersvängfält och cirkulationsplatser, samt att betydligt fler åtgärder har utförts på väg än på järnväg. Projekten varierar i omfattning då de nya riktlinjerna har blivit tolkade på olika sätt.

    Slutsatsen är att lagändringarna har bidragit till en effektivare planprocess. Intervjusvaren visar att inställningen till att genomföra mindre projekt utan formell plan huvudsakligen är positiv. De visar även att det krävs tydligare riktlinjer för hur beställningar och bakgrundsmaterial till projekten ska vara utformade.

  • 16.
    Berglund, Emil
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Thörnqvist, Simon
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser: planering kontra genomförande2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan.

    En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap.

    Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la. skall utredas hur tillgängligheten till allmänna platser med enskilt huvudmannaskap skall vara, har vi under besiktningen av områdena också undersökt hur tillgängligheten faktiskt var. Besiktningen visade att tillgängligheten till de allmänna platserna varierade mellan de kommuner vi granskade.

    En enkätundersökning visar att lantmäterimyndigheterna anser att samarbetet med kommunerna är för dålig p.g.a. bristande resurser. Lantmäterimyndigheterna har som utgångspunkt att följa planbestämmelser gällande utformning av allmänna platser. Det förekommer att lantmäterimyndigheterna förbiser prövning av väsentlighet och båtnad i de fall detaljplan ligger till grund för förrättningen.

    Övriga slutsatser vi dragit från arbetet är att naturområden som skall vara allmänt tillgängliga ej bör ingå i en gemensamhetsanläggning då väsentlighetsvillkoret enligt Anläggningslagen, AL kan ifrågasättas. Vi kom också fram till att anläggningsbesluten bör utformas mer utförligt för att tydliggöra kostnader och ansvar för fastighetsägare i framtiden.

  • 17.
    Berntsson, Hanna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Halldin, Josefin
    Högskolan Väst, Institutionen för teknik, matematik och datavetenskap.
    Ägarlägenheter på Öckerö: erfarenheter kring förvaltningsfrågor2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I Sverige har det sedan maj 2009 varit tillåtet att bilda ägarlägenheter. En ägarlägenhet är en typ av fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt och avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Ägarlägenheten ägs som vilken fastighet som helst och kan därmed fritt hyras ut, pantsättas, belånas och överlåtas.Några av de första att satsa på den nya bostadsformen var det kommunala bostadsbolaget på Öckerö, Öckerö Bostads AB. Bolaget startade 2009 projekteringen av ett nytt bostadsområde som omfattades av 5 huskroppar om totalt 50 ägarlägenheter på Breviksängar. Öckerö Bostads AB styckade av 50 ägarlägenheter varav de sålde 30 av lägenheterna och behöll 20 lägenheter för uthyrning. Det är kombinationen bolagsägande och privat ägande men också hur förvaltningen har fungerat som har undersökts och analyserats. Både lekmannaperspektivet och fackmannaperspektivet har belysts.En anledning till att bolaget valde att sälja 30 av de 50 ägarlägenheterna var för att bolaget ville delfinansiera de 20 hyreslägenheterna och på så sätt hålla hyresnivån för en nyproducerad lägenhet på en rimlig nivå. Att hyresrätterna delfinansieras med försäljning av ägarlägenheter leder till att bostadsbolaget kan erbjuda hyresgästerna en lägre hyra jämfört med om hela projektet hade varit hyresrätterBlandningen av hyresrätter och ägarlägenheter upplevs av de flesta som positiv. Vissa av ägarlägenheternas ägare anser dock att hyresgästerna inte är lika rädda om området som ägarlägenhetsägarna. Ser man till de grannelagsrättsliga reglerna är det däremot mer säkert att bo bredvid en hyresgäst än att bo bredvid en ägarlägenhetsägare eftersom en hyresgäst kan avhysas om denne orsakar störningar i boendet medan en ägarlägenhetsägare inte kan avhysas även om denne orsakar störningar.Öckerö Bostads AB hade också en integrationstanke om att blanda olika typer av människor och familjekonstellationer på Breviksängar, därför blandades hyresrätter och ägarlägenheter i samtliga hus, detta är dock svårt att införliva på Öckerö på grund av att hyrorna och kostnaden för en ägarlägenhet fortfarande är relativt höga.Samfälligheter och gemensamhetsanläggningar bildades för att tillgodose ägarlägenheternas gemensamma behov. Alla ägarlägenheternas ägare, både privata ägare och bostadsbolaget, ingår i Norra Breviks samfällighetsförening som förvaltar samfälligheterna och gemensamhetsanläggningarna. Denna gemensamma förvaltning upplevs till stor del ha fungerat bra. Att Öckerö Bostads AB representeras i styrelsen är bra dels för att bolaget representerar hyresgästerna, men också för att Öckerö Bostads AB har kunskap om fastighetsförvaltning. Det finns dock ägarlägenhetsägare som anser att Öckerö Bostads AB inte skall vara med i styrelsen.Bland de som äger sina ägarlägenheter har det uppstått oklarheter från kring bolagets olika roller. En gränsdragning mellan bolagets roll som byggherre och bolagets roll som fastighetsägare bör vara tydligare för att undvika missförstånd, speciellt viktigt är det innan garantitidens utgång för att inte blanda ihop byggherrefrågor och föreningsfrågor.

  • 18.
    Berntsson, Jenny
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    A study on the quality of the NKG2015 geoid model over the Nordic countries2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Geoidmodellen NKG2015 (Nordiska kommissionen för geodesi) är den senaste geoidmodellen över Norden. Det har inte publicerats någon forskning om kvaliteten på den här nya modellen, därför kan den här studien bidra till forskningen inom ämnet. Det är viktigt att vara medveten om begränsningarna och kvaliteten på den geoidmodell som används vid mätning av höjder. Om kvaliteten på geoidmodellen inte är känd så kommer kvaliteten på höjdmätningarna inte heller att vara känd. Detta kan skapa problem när mätningarna används i projekt där precision är viktigt.

    För att undersöka kvaliteten på geoidmodellen NKG2015 har geoidhöjderna beräknade från modellen jämförts med geoidhöjder som fås från mätning med metoden GNSS (Global Navigation Satellite Systems) /avvägning vid samma punkter. Slutningsfelet mellan geoidhöjderna från geoidmodellen och geoidhöjderna från mätningarna har analyserats med statistiska metoder. Slutningsfelens normalitet testas och analysen utförs på ofiltrerad data samt data som filtrerats med två olika konfidensintervall, 95% och 99,7%. Detta för att filtrera bort eventuella avvikande värden. Eventuella trender i datan jämnas ut med en metod baserad på minsta kvadratmetoden.

    Studiens resultat visar att filtrering av slutningsfelen generellt gör datan mer normalfördelad, men så är inte fallet för alla länder. I de flesta fall förbättras normaliteten även genom att jämna ut trender i datan. I processen med att jämna ut trender används en korrigerande yta med ett specificerat antal parametrar. Topografin i varje land spelar en stor roll när beslut ska fattas om hur många parametrar som behövs i den korrigerande ytan. Länder med höga berg och stora höjdskillnader så som Norge har en större osäkerhet i datan och kräver fler parametrar i den korrigerande ytan. Danmark är ett land med relativ platt topografi och behöver inte lika många parametrar i den korrigerande ytan som Norge för att effektivt jämna ut trender.

    Det finns givna värden på felen för datan som är uppmätt med GNSS/avvägning, dessa fel stämmer generellt inte överens med slutningsfelen. För Finland är det givna felet för GNSS/avvägning större än det borde vara medan felen för GNSS/avvägning i de andra länderna är något mindre än vad slutningsfelen antyder. De givna, uppskattade felen för geoidmodellen NKG2015 är 10 mm för Sverige och Danmark, 22 mm för Norge och 12 mm för Finland. Dessa fel är rimliga men stämmer inte helt överens med de givna felen för GNSS/avvägning i relation till slutningsfelen. Under antagandet att de givna felen för GNSS/avvägning är korrekta kan följande konfidensintervall uppskattas för geoidfelen; 06,5mm för Sverige, 1,8-5,2mm för Danmark, 14,8-17,7mm för Norge och 0-0mm för Finland.

  • 19.
    Blom, Roger
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Höglund, Annika
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Konsekvensredovisning vid detaljplanering: En studie av planer enligt nya PBL2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Till stor del bygger samhällsplanering på förändring och utveckling av den fysiska miljön, vilket närboende kan ha olika synpunkter på. För att uppnå acceptans vid en förändring är det viktigt att berörda känner delaktighet i processen samt att informationen är tydlig och begriplig även för den som inte är kunnig inom området. Vid framtagande av en detaljplan ska planbeskrivningen ange de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som krävs för dess tänkta genomförande. För att de berörda fastighetsägarna ska kunna läsa och förstå hur de påverkas av en detaljplan måste planbeskrivningen tydligt och begripligt redovisa det tänkta genomförandets konsekvenser.

    Syftet med studien är att få svar på i vilken omfattning konsekvensredovisning av genomförandefrågor förekommer och om kraven i 2011 års Plan- och bygglag (PBL) kan anses vara uppfyllda. PBL-kommittén konstaterar år 2005 att beskrivningarna av genomförandet av detaljplaner många gånger är bristfälliga eller saknas helt. Införandet av en ny PBL den 2 maj år 2011 syftade bland annat till att stärka genomförandefrågornas status. I studien undersöktes omfattningen av redovisningen med avseende på organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga frågor samt om redovisningen sker summariskt eller fastighetsvis. Studien omfattar 84 detaljplaner från Västra Götalands och Stockholms län som var i granskningsskedet under vecka 14 och 15, år 2014. För att få en bild av tillämpningen av 2011 års PBL 4:33 § skapades 19 frågor. Till dessa frågor togs ett antal kategorier/svarsalternativ fram som användes för att klassificera innehållet i planbeskrivningarna. Resultatet visar att det förekommer en stor variation på omfattningen av konsekvensredovisning i planbeskrivningen. Ett genomsnittligt värde på hur vanligt det är med bristfällig konsekvensredovisning (i de applicerbara fallen) i respektive huvudgrupp ger följande resultat:

     Organisatoriska frågor: 49 %

     Tekniska frågor: 30 %

     Ekonomiska frågor: 68 %

     Fastighetsrättsliga frågor: 13 %

    Studien visar också att fastighetsvis redovisning förekommer i mycket begränsad omfattning. Med ovanstående resultat är det tveksamt om ett flertal av detaljplanerna uppfyller lagens krav på redovisning och skulle klara en prövning i domstol

  • 20.
    Blomberg, Charlotte
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Söderqvist, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Andelstalsfördelning för gemensamhetsanläggningar i tredimensionella fastigheter2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För 3D-fastighetsbildning finns idag inget vedertaget sätt att fördela andelstal i gemensamhetsanläggningar. En anledning är att 3D-fastighetsbildning är relativt nytt och tidigare bara använts i begränsad omfattning men idag blir detta allt vanligare då städerna förtätas och växer på höjden. Detta leder till en mer komplicerad fastighetsbildning med fler gemensamma utrymmen och anläggningar.  Syftet med examensarbetet är att skapa en modell för andelstalsfördelning som kan användas vid anläggningsförrättningar för 3D-fastigheter för gemensamhetsanläggning med ändamål hiss. Utgångspunkten är att andelstalen ska vara enkla att förstå och samtidigt upplevas rättvisa av fastighetsägarna samt ge en generell bild av verkligheten. Metoden som används för att ta fram beräkningsmodellerna är statistik över antalet resor som görs i hissar samt undersökningar av ytor och besökare till olika fastighetstyper. Vidare förs diskussioner med flera lantmätare samt analys av insamlat material och resultat. Den framtagna modellen har tonkilometermetoden som utgångspunkt. På samma sätt som i tonkilometermetoden delas fördelningen här upp i två steg för att först ta fram ett transporttal och därefter ett längdtal. Transporttalet motsvarar antalet hissresor en fastighet genererar och beräknas med hjälp av modeller beroende på typ av verksamhet i fastigheten. Arbetet genererar i beräkningsmallar för fastigheter med ändamålen bostäder, kontor, restaurang, förskola och tandläkarmottagning. För andra typer av fastigheter förs endast en vägledande diskussion.  Längdtalet bestäms efter de våningsplan fastigheten nyttjar. Modellen för längdtalet leder fram till två förslag för hur längdtalet kan beräknas och differentieras med hänsyn till våningsplan, med en linjär funktion eller en exponentiell funktion. De två lösningsförslagen jämförs och deras för- och nackdelar analyseras. Transporttalet och längdtalet används tillsammans för att ta fram det andelstal som fastigheten får.

  • 21.
    Borg, Louise
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Ekosystemtjänster i kommunal planering2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    År 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. Så lyder ett av etappmålet som beslutades av regeringen år 2012. Idag vet vi att endast delar av målet kommer kunna nås. Denna studie omfattar en kartläggning av begreppet ekosystemtjänst i Sveriges samtliga översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner. Vidare har en granskning av tre bostadsbyggnadsprojekt i Stockholms län genomförts, där ekosystemtjänster i planeringen från översiktsplan till genomförande varit fokuspunkt. Av studiens första del, kartläggning av begreppet, framgick det att 116 av 290 kommuner har använt begreppet ekosystemtjänst i sin översiktsplan. De senaste tre åren är det totalt fler antagna översiktsplaner där begreppet behandlas än utan. I studiens andra del granskades översiktsplaner, planhandlingar och genomförandeavtal från projekt i Täby, Nacka och Haninge kommun. Granskningen är baserad på textanalys och platsbesök, resultatet visade att kommunerna har en hög ambition gällande arbetet med ekosystemtjänster. Det finns samband mellan visioner i översiktsplan och bestämmelser i detaljplan. I avtalen för genomförandet av detaljplanerna binds exploatörerna till att arbeta efter gestaltningsprogram och hållbarhetsprogram vilka reglerar hänsynstagandet av ekosystemtjänster. Begreppet ekosystemtjänst används för att visa den nytta människan får från naturens arbete. Vi är beroende av att ekosystemen fortsätter producera tjänster, de är livsviktiga för vår folkhälsa och vårt välbefinnande. Ett gemensamt arbete och hänsynsfullt nyttjande behövs för att säkerställa ekosystemtjänsterna. Det kan resultera i stora samhällsvinster att bevara, utveckla och nyskapa tätortsnära natur och grönområden. Att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen är ett steg på vägen. Översiktsplaneringen visar inriktningen för kommunens samhällsplanering och konturerna av den framtida fysiska strukturen, den vägleder kommande detaljplaner och bygglov. Översiktsplanen spelar en nyckelroll för ekosystemtjänsternas framtid eftersom det där finns stora möjligheter att belysa deras mycket betydelsefulla värde. För att uppnå visionerna i översiktsplaneringen krävs möjlighet att förverkliga dessa i detaljplanen. För att säkra ekosystemtjänsternas producerande förmåga krävs en tydlig och ändamålsenlig lagstiftning. Kunskapen och medvetenheten om dess livsviktiga förmåga måste öka. Alla måste se sin del i det gemensamma ansvaret och arbeta för ett hållbart samhälle.

  • 22.
    Borgmalm, Tomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Schüllerqvist, Ola
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Bygglovets giltighetstid: Och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslut2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur länge ett bygglov är giltigt finns reglerat i plan- och bygglagen (PBL) 9:43 som att den åtgärd ett bygglov avser ska ha påbörjats inom två år och avslutas inom fem år från den dag då bygglovet vann laga kraft. Huvudfrågan i studien handlar om svårigheten i att bedöma om åtgärden verkligen blivit påbörjad. Det finns ont om rättspraxis kring vad som avses med "påbörjats" vilket antagligen innebär att landets kommuner gör olika tolkningar i frågan. En annan fråga som studien behandlar är hur ändringar efter ett bygglovsbeslut hanteras. Rimligtvis händer det att byggherrar behöver göra justeringar under byggnationens gång.

    Syftet är att undersöka hur kommunerna tolkar PBL 9:43 med avseende på begreppet "påbörjats" samt hur giltighetstiden för byggnationens påbörjande efterlevs. Vidare är syftet att ge en beskrivning av den rättsliga grunden för vad som avses med "påbörjats" i nu gällande lagstiftning. Studien ska även utreda om PBL ger möjlighet att justera bygglov under byggnationens gång och hur kommunerna hanterar sådana fall i praktiken.

    Studien byggs upp av en juridisk analys som avser att beskriva de rättsliga grunderna kring bygglov och speciellt regeln i PBL 9:43. För att undersöka hur tvåårsfristen efterlevs genomfördes en kvantitativ undersökning av 500 bygglovshandlingar i sex kommuner. En enkätundersökning skickades ut till 75 kommuner för att ge svar på frågor kring kommunens tolkningar av "påbörjats" i PBL 9:43 och hanteringen av justeringar efter bygglovsbeslutet.

    Resultatet av den juridiska analysen visar att det sannolikt krävs att ett arbete med byggnadens grund ska kommit igång för att byggnationen ska bedömas som påbörjad. Enkätundersökningen visar på stora skillnader i hur kommunerna tolkar "påbörjats" i PBL 9:43. Den visar även att häften av kommunerna inte gör någon aktiv kontroll av giltighetstiden för byggnationens påbörjande. Av undersökningen framgick även att det är vanligt förekommande att byggherrar vill göra justeringar under byggnationens gång och de flesta kommunerna hanterar det inom det befintliga bygglovet. Av bygglovsgranskningen framgick inget fall där startbesked lämnats efter tvåårsfristens utgång.

    Slutsatser som dras i studien är bland annat att ett förtydligande av lagstiftningen troligtvis skulle ge en mer enhetlig bedömning av "påbörjats" i kommunerna, samt att det är oklart vilket stöd PBL ger för kommunernas hantering av justeringar av bygglov.

  • 23.
    Brodin, Johan
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Johansson, Erik
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Spårbarhet inom återvinningsindustrin2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet är utfört för Hoglin Recycling AB i Kungshamn, även kallat Västsvensk Fettåtervinning. Företaget hämtar och förädlar matfett från kunder i västra Sverige och Småland. Slutprodukten säljer Hoglin sedan vidare till en återförsäljare. Syftet med arbetet är att hitta det mest lämpliga spårbarhetssystemet för Hoglin så att de på ett säkert och effektivt sätt kan hålla isär sina två produkter, animaliskt och vegetabiliskt matfett. Med hjälp av litteraturstudier, diskussioner och experiment har gruppen tagit fram ett förslag som även skulle kunna implementeras i andra verksamheter.

    För att göra tunnor som matfettet förvaras i spårbara har djupare litteraturstudier gjorts på olika spårningsmetoder som streckkoder, RFID och GPS vilka är några av de vanligaste metoderna för att spåra produkter. För att kunna särskilja dessa och välja ut vilken spårningsmetod som var mest lämplig i Hoglins fall valde gruppen att använda sig av verktygen screening- och scoringmatriser. I dessa moment rankades spårningsmetoderna i sju olika kategorier där endimensionella streckkoder blev det vinnande konceptet.

    För att ett spårbarhetssystem skall fungera fullt ut krävs inte bara en spårningsmetod utan även att informationen kan sparas och senare kunna användas vid behov, detta har gruppen valt att kalla spårningssystem. Gruppen valde då att utöka teoristudierna inom detta område. Med den nya informationen valde gruppen att jämföra ett färdigutvecklat spårningssystem från en leverantör med en egenutvecklad mobilapplikation. För att välja ut vilket av spårningssystemen som skulle väljas skapades en SWOT-analys för vart och ett av systemen. Mobilapplikationen visade sig vara bäst lämpat med fördelar både vid kostnad och vid möjlighet till att skräddarsy till ett specifikt ändamål. Endast ett problem kvarstod gällande huruvida GPS:en på en mobiltelefon var tillräckligt bra för att spåra tunnornas plats. När gruppen bestämt sig för att gå vidare med detta spårningssystem genomfördes experiment på en mobiltelefons GPS.

    Resultatet av arbetet mynnade ut i en kravspecifikation med de krav spårbarhetssystemet hade på sig och en beskrivning över hur det skulle fungera. För att ge en förståelse för hur systemet skulle kunna tänkas se ut illustrerades applikationen med hjälp av bilder.

  • 24.
    Bryntesson, Markus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Rasheed, Nihro
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Omprövningsförrättningar enligt AL 43 §: En studie där omprövningar utvärderas med hänsyn till kvalifikationsgränser I AL 35 §2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    För att anläggningar, som är gemensamma för flera fastigheter, i Sverige ska fungera på ett ändamålsenligt sätt inrättas gemensamhetsanläggningar. Det vanligaste sättet att förvalta dessa anläggningar är genom att bilda samfällighetsföreningar vilket utgörs av de deltagande fastigheterna. Efter inrättandet av en gemensamhetsanläggning kan behov av att göra ändringar eller justeringar i anläggningen uppkomma. För att genomföra dessa ändringar kan omprövningsförrättningar enligt AL 35 § användas, då frågan kring gemensamhetsanläggningen prövas igen vid ny förrättning.

    För att genomföra en omprövning krävs det att någon av de tre kvalifikationsgränserna angivna i AL 35 § är uppfylld. För att få pröva frågan igen vid ny förrättning krävs också att de materiella villkoren i AL 5-11 §§ är uppfyllda. Detta arbete består av en studie av de olika kvalifikationsgränserna i AL 35 § samt en undersökning av omprövningar införda i Lantmäteriets arkiv. Huvudsyftet med arbetet är att se hur väl kriterierna har tillämpats och prövats i omprövningsförrättningarna.

    De tre kvalifikationsgränserna som reglerar om en omprövning av ett anläggningsbeslut kan genomföras är ändrade förhållanden, klart behov eller om en tidsfrist som angetts i det tidigare beslutet har passerats. Hur de två först nämnda kvalifikationsgränserna ska användas och prövas framgår inte tydligt av lagen, därför ligger det en svårighet i förrättningslantmätarnas bedömning och tillämpning av AL 35 §.

    Av det totala antalet analyserade akter är det 2.5 % som inte uppfyller eller anses tveksamt uppfyller någon kvalifikationsgräns. 15 % av alla de studerade akterna är fall där det uppstått någon form av oklarhet vilket skapat frågetecken kring förrättningslantmätarens användning och tillämpning av paragrafen, men där förrättningarna ändå genomförts.

    Resultatet av arbetet visar på att flertalet av de undersökta situationerna i akterna uppfyller någon av kvalifikationsgränserna, men trots detta finns oklarheter i tillämpningen av AL 35 §. Det är i många fall svårt för förrättningslantmätaren att veta hur tillämpningen ska göras och vilken prövning som ska genomföras för respektive kvalifikationsgräns.

    Tydligare och bättre förklaringar av reglerna om kvalifikationsgränserna vid omprövning kan bidra till en mer korrekt och effektivare omprövningsprocess.

  • 25.
    Börjesson, Sofie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Wikman, Emelie
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Geografiska informationssystem som analysverktyg av kommunal planering: En studie om markinnehav i Kungälv-, Lysekil- & Skövde kommun2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan år 1900 har en stor befolkningsökning skett i Sverige vilket idag har lett till att strategisk planering är viktig för samhällets fortsatta utveckling. Den senaste kommunreformen år 1970-71 ledde till större kommuner och ett ökat ansvar. Kommunerna skulle nu börja arbeta aktivt med samhällsplaneringsfrågor och inga juridiska skillnader skulle finnas kvar. Idag sker den kommunala utvecklingen i olika takt, dels beroende på geografiskt läge och resurser men även för att det inte finns något regionalt system som kontrollerar hur kommunerna arbetar med markfrågor. I samband med Väröfallet år 1963 uppmärksammades att den fysiska planeringen hamnade i skuggan av ekonomiska intressen. Efter händelsen fick människor upp ögonen för miljöfrågor och rädslan för miljöförstörelser på jorden ökade. I och med Väröfallet började kommunerna arbeta mer aktivt med miljöfrågor men först år 1999 antog Riksdagen 15 miljökvalitetsmål som senare blev 16 stycken år 2005. Miljökvalitetsmålen regleras i miljöbalken. Miljökvalitetsmålen skulle främja en hållbar utveckling och riksintressena finns för att skydda den biologiska mångfalden. Syftet med studien är att kartlägga tre kommuners markinnehav och hur användningen påverkats sedan den senaste kommunreformen. Metoderna som använts i studien är kvalitativ och kvantitativ. Den kvantitativa delen består av konkret kartframställning i programmet ArcMap där tillhandahållet kartmaterial kommer från respektive kommun och en tidigare kurs. Kartframställningen är ett viktigt moment för att analysera hur markinnehavet ser ut samt riksintressenas utbredning i kommunerna. Den kvalitativa delen i studien består av intervjuer med kommunala representanter som delgivit oss fakta kring markfrågor och planeringsstrategi. I studien undersöks även om det finns något regionalt system som kontrollerar deras arbetssätt. Resultatet av de framställda kartorna visar kommunalt markinnehav, kommunal industrimark, riksintressen och privata markägare som är av betydelse. En del i resultatet är en analys av areal på kartorna som gjordes med hjälp av GIS-verktyg för att visa hur mycket kommunal mark och industrimark som täcks av riksintressen. En annan del i resultatet är att visuellt se kommunala förutsättningar för framtida utveckling. Sammanfattningsvis bör kommunerna arbeta aktivt med GIS-verktyg som ett hjälpmedel för kontroll av markanvändningen. Genom GIS kan kommunerna hålla sig uppdaterade och se hur förändringar i kommunen sker över tid. Slutsatsen av studien är att kommunerna måste arbeta strategiskt för att utveckla ett hållbart samhälle

  • 26.
    Carlson, Freddie
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Zurowetz, Sebastian
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Kommuners förhållningssätt till regeln om reduktion av bygglovsavgiften: en studie av fyra kommuner inom Västra Götaland2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När plan- och bygglagen (PBL) reviderades 2011 tillfördes ett krav på kommunerna att handlägga ett bygglovsärende inom tio veckor från det att ärendet blev komplett. Det infördes dock inga sanktioner mot kommunerna om de skulle överskrida tidsfristen. Efter flera utredningar av bland andra Boverket har det visat sig att kommunerna har svårt att hålla tidsfristen. Justitieombudsmannen (JO) har flertalet gånger sedan revideringen 2011 kritiserat kommuner som inte haft en rimlig handläggningstid.

    Regeringen gav 2016 Boverket i uppdrag att undersöka hur kommunerna förhåller sig till tidsfristen samt att ta fram ett förslag om sanktionssystem mot byggnadsnämnden när de överskrider tio veckor. Syftet med uppdraget var att kommunerna skulle förbättra sina handläggningstider och att byggprocessen skulle bli mer effektiv. Boverket konstaterade i sin rapport att 81 procent av kommunerna klarar av att handlägga majoriteten av sina ärenden inom tidsfristen och att kommunerna succesivt har förbättrat sina handläggningstider sedan 2011 års PBL infördes. Boverket ansåg i rapporten att införandet av en reducerad bygglovsavgift var det mest lämpliga system att införa mot nämnderna.

    Reducering av bygglovsavgift infördes i PBL den 1 januari 2019 genom paragraf 12:8 a. Reduceringen innebär att bygglovsavgiften ska minskas med en femtedel för varje påbörjad vecka som överskrider tidsfristen. I denna studie har det undersökts vilken inverkan den nya regeln har fått på utvalda kommuner, och hur kommunerna förhåller sig till den. Studien är avgränsad genom att fokus har riktats mot bygglov utanför detaljplan, liten avvikelse inom detaljplan och vid större projekt. Studien bygger på intervjuer med bygglovschefer eller handläggare i fyra kommuner i Västra Götalands län, där tre av kommunerna valdes efter befolkning och den fjärde valdes för att representera en kommun med stor andel säsongsboende. Inför intervjuerna har de intervjuade fått till sig en intervjuguide och under intervjuerna har samma grundfrågor ställts med möjlighet till fördjupade följdfrågor.

    Resultatet visar att 12:8 a inte kommer att få en stor inverkan på kommunerna och därmed inte leda till en mer effektiv byggprocess. Orsaken till detta är att lagändringen är en liten del i hela kedjan med en avsaknad av tidsfrister inom andra delar av byggprocessen. Nu kommer kommunerna att flytta resurser till den del som är tidsstyrd medan andra moment i processen blir nedprioriterade. Utifrån resultatet är slutsatsen att hela byggprocessen bör ses över. Paragraferna inom själva PBL men även andra lagar bör samverka bättre med varandra, och att den vägledningen som Boverket ska ge till kommunerna bör bli tydligare då kommunerna tolkar lagar olika. Sammantaget har 12:8 a inte fått någon större påverkan på byggprocessen och PBL:s syfte om en enklare plan- och bygglag fortsätter att motverkas.

  • 27.
    Carlsson, Caroline
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Lindesson, Julia
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Är det skäligt?: En studie kring skäl vid överklagade bygglov2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den rådande bostadsbristen har en del av samhällsdebatten handlat om att effektivisera bygglovsprocessen och mer specifikt möjligheten att överklaga bygglov. Förslag som framkommit i förarbeten till plan- och bygglagen (PBL) är bland annat att begränsa vad som får överklagas och vem som har rätt att överklaga ett bygglovsbeslut samt att avgiftsbelägga överklaganden. Då förarbetena endast bygger på generell statistik saknas kunskap kring vad den klagande parten anför för skäl vid ett överklagande. Det saknas även redovisning kring vilka skäl som vinner störst framgång hos länsstyrelsen genom att ärenden återförvisas eller upphävs.

    Syftet med studien är att skapa förståelse kring överklagade bygglov samt vilken funktion länsstyrelsen fyller som överklagandeinstans. Huvudmålet är att utreda skälen bakom överklagade bygglov samt undersöka vilka av de anförda skälen som har störst framgång för de klagande hos länsstyrelsen. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar besvarats. Vilka skäl som anförs av klagande part? Med vilka skäl upphäver och återförvisar länsstyrelsen kommunernas beslut? I vilken grad överensstämmer skälen anförda av klagande med de skäl länsstyrelsen upphäver eller återförvisar ärenden?

    En kvantitativ innehållsanalys har tillämpats tillsammans med juridisk metod för att kunna uttolka och klassificera skälen. För att sammanställa och analysera resultatet användes statistisk analys. Totalt har 274 överklagade beslutshandlingar granskats och resulterat i 197 handlingar som ansågs representativa för studien. Granskningen resulterade vidare i 77 kategorier med skäl anförda av klagande part.

    De skäl som anförts flest gånger av klagande part var att åtgärden medförde betydande olägenhet, stred mot detaljplan eller påverkade omgivningen negativt med hänsyn till exempelvis stads- och landskapsbild samt kulturvärden på platsen. Vidare anfördes även frekvent att grannehörande ej hade skett eller att det funnits brister i bygglovshandlingarna. Skäl som inte berörde den sökta åtgärden, så kallade okynnesskäl, var också ett av de vanligaste skälen anförda av klagade part.

    Det överlägset vanligaste skälet för upphävande var att åtgärden strider mot detaljplan och inte var att betrakta som en liten avvikelse. För återförvisade ärenden var de vanligaste skälen för länsstyrelsens beslut att grannehörande ej hade skett samt att byggnadsnämnden brustit i sin motivering. Totalt överensstämde anförda skäl av klagande och länsstyrelsens skäl för upphävande eller återförvisning i 47 % av fallen.

    Sammantaget var de största framgångsfaktorerna skäl som berör planstridigheter eller brister i byggnadsnämndens hantering av bygglovsärenden. Som helhet ansågs länsstyrelsen fylla en viktig roll som tillsynsmyndighet och borde därmed inte uteslutas ur instanskedjan.

  • 28.
    Dawid, Nahren
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Melvinsdotter, Lena
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Att skydda natur och kulturhistorisk bebyggelse enligt plan- och bygglagen och miljöbalken2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi undersökt hur fem kommuner i Västra Götaland arbetar med att skydda natur och kulturhistoriskt intressant bebyggelse i kommunal planläggning genom detaljplaner, områdesbestämmelser, natur- eller kulturreservat. Sammanlagt har tio planer från kommunerna Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungälv och Partille studerats. Fem av planerna i studien är bildade enligt plan- och bygglagen (1987:10) och fem av planerna är bildade enligt miljöbalken (1998:808). I merparten av planerna har kommunen genom planläggningen velat bevara, skydda och/eller utveckla djur- och växtliv, kulturhistoriska värden, rekreationsvärden och möjlighet till friluftsliv för allmänheten. Studien har omfattats av två delmoment; dels har granskning skett av aktuella planhandlingar och dels har intervjuer genomförts med en för planen ansvarig handläggare.

    Studien visar att det är otydligt hur val av planform skett och att kommunerna inte övervägt olika alternativ av planläggning. Resultatet visar också att kommunerna i huvudsak använder sig av detaljplaneinstrumentet vid planläggning och att kunskap om de olika planformerna skiljer sig åt både mellan tjänstemännen och hos politikerna. Tjänstemännen i studien uppfattar att politikerna inte vet så mycket om de olika planformerna utan att tjänstemännen planerar och tar fram förslag till politikerna. Studien konstaterar att den politiska viljeinriktningen dock är av väsentlig vikt för att skapa bevarande planer. Om politikerna inte vill skydda områden genom planläggning avsätts inte heller resurser till det.

    Ur bevarandesynpunkt visar resultatet att natur- och kulturreservat är den planform som ger bäst skydd. Genom reservatens föreskrifter kan kommunen tydligt bestämma förbud och andra rådighetsinskränkningar för både sakägare och allmänheten. I reservatsbesluten finns också krav på att det ska finnas en skötselplan vilket inte finns lagreglerat för detaljplan eller områdesbestämmelser. Ett reservatsbeslut är också svårare att upphäva jämfört med detaljplan och områdesbestämmelser

  • 29.
    Ekberg, Mattias
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Jansson, David
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Konsekvenser av bristande kvalitet i registerkartans gränsredovisning i skogsmark2012Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark.

    Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen.

     En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats.

    En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar.

    Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete. Även fast fel uppstår p.g.a. brister i deras kartmaterial och utrustning. De vill hellre peka på att gränserna många gånger är för dåligt underhållna av fastighetsägarna och att lantmäteriets prissättning gör att man hellre riskerar att göra fel än att få gränsen bestämd.

  • 30.
    Eklund, Josefin
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Kjörk, Ida
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Rättigheter för ledningar: en studie av upplåtelseformer för ledningar i Göteborgs Stad2009Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbetes syfte är att fördjupa våra kunskaper om ledningsrätt och alternativa upplåtelseformer för ledningar samt att undersöka hur dessa används i praktiken. Inledningsvis redovisas de olika upplåtelseformerna: servitut, ledningsrätt och olika typer av nyttjanderätter. Servitut och ledningsrätt är upplåtelseformer som är obegränsade i tid, medan nyttjanderättsupplåtelserna lägenhetsarrende, anläggningsarrende och annan nyttjanderätt är begränsade på kortare eller längre tid. Denna del avslutas med en enkel skiss över de olika formernas för- och nackdelar ur ett mark- respektive ledningsägarperspektiv. Därefter följer en del som behandlar vilka intressen som bevakas samt vilka upplåtelseformer som föredras av olika intressenter. Denna del är baserad på intervjuer med nio företrädare för olika bolag och förvaltningar med verksamhet i Göteborg. Här redovisas även en del av de avtal som finns i dagsläget. Vid intervjuerna framkom att ledningsägare är intresserade av att få långvarigt skydd till låg ersättning och därför ur den synvinkeln ser ledningsrätt som en önskvärd upplåtelseform. Denna form används dock mycket sällan inom kommunalägd mark i Göteborg då företagen vill undvika tvångsåtgärder och kommunen generellt sett är negativt inställd till att låsa upp mark genom att den belastas med rättigheter som är obegränsade i tid. Kommunen erbjuder sig istället att upprätta nyttjanderättsavtal. Hur dessa sedan utformas är en förhandlingsfråga som avgörs från fall till fall. Även om avtal i stor utsträckning har kunnat upprättas är de i samtliga fall kompromisser. I enstaka fall har inte ens avtal kunnat upprättas då parternas intressen står för långt ifrån varandra. Vår slutsats är därför att vi ser ett behov av en förändrad lagstiftning. Det saknas ett mellanting mellan nyttjanderättsavtal, helt baserade på frivillighet, och ledningsrätt som i sin nuvarande form är problematisk eftersom den ger fördelar för den ena parten på den andras bekostnad.

  • 31.
    Eklund, Kristin
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Detaljplan och naturreservat: En jämförelse mellan två kommunala processer2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Naturområden kan bevaras och skyddas av olika anledningar, på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller dess värden för friluftsliv och rekreation. Svensk lagstiftning författar att värdefull natur är av riksintresse och ska skyddas mot sådana ingrepp som exempelvis fysisk planering kan innebära. Detaljplan och naturreservat är två olika planformer som kommuner använder sig av för att skapa naturområden för bevarandet av värden eller för säkerställning av naturområden för friluftsliv och rekreation.

    Syftet med studien är att jämföra den kommunala detaljplaneprocessen med den kommunala naturreservatsprocessen. Jämförelsen kommer att inrikta sig mot att finna likheter och skillnader mellan de två processerna för att kunna svara på frågan vilken av processerna som kommuner normalt bör använda sig av för att skapa naturområden. För att ge svar på frågorna har de två processernas moment kartlagts. För kartläggningen har den rättsdogmatiska metoden använts vilket innebär att rättskällor, såsom författningar, rättspraxis, förarbeten och doktrin studeras.

    Vad studien har visat på är att naturreservat är den planform som bör användas. Det kan tyckas klart men studien har påvisat varför naturreservat ska användas. Förutom att vara det mer inriktade beslutet för natur och miljöfrågor, finns där fördelar både för fastighetsägare och kommunen. Fastighetsägare kan involveras mer i processen och i besluten och dessutom har miljöbalken mer generösa regler för ersättning än om när detaljplaner skapats. För kommuner innebär naturreservatsprocessen ett större fokus mot miljöfrågor samt möjligheter för statliga bidrag. Naturreservatsprocessen är även ett starkare och mer permanent skydd och säkerställer kommunens beslut mot framtida maktskifte

  • 32.
    Eklund, Oskar
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Engström, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Preliminärfråga enligt anläggningslagen: En kartläggning av användandet I Västra Götaland, Skåne och Blekinge län 20142016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När en gemensamhetsanläggning införs sker det via anläggningslagen. I anläggningslagen finns det möjligheter att skapa gemensamhetsanläggningar för ett flertal olika ändamål såsom väg, parkering, vatten och avlopp med mera. Att införa en sådan anläggning innebär att en ansökan från en sakägare skickas in till Lantmäteriet som sedan handlägger ärendet på det sätt som lagen kräver. Denna rapport undersöker användandet av ett speciellt förfarande som innebär att preliminärfrågan i anläggningslagens 25 § används. Preliminärfrågan innebär att förrättningslantmätaren kan ta ett anläggningsbeslut innan värderingar eller tekniska arbeten har utförts. Detta är rekommenderat om det råder oklara förhållanden med gemensamhetsanläggningens lokalisering eller om det finns tvist mellan ett flertal sakägare och det råder risk för överklaganden.

    Syftet med rapporten är att kartlägga hur många förrättningar där preliminärfrågan har förekommit och om det finns några tydliga mönster för situationer och ändamål. Vidare undersöks förrättningslantmätarnas egna åsikter om preliminärfrågan. Slutligen genomförs en undersökning kring formkravet för hur preliminärfrågan redovisas i de akter där förfarandet har använts. Studien är avgränsad geografiskt och tidsmässigt till att enbart granska akter ifrån Västra Götalands, Skåne och Blekinge län år 2014. Under arbetets gång har två metoder använts, en statistisk kartläggning och en intervjumetod. Den statistiska metoden valdes för att kunna kartlägga användandet av preliminärfrågan i Västra Götaland, Skåne och Blekinge län på ett tydligt sätt.

    Det statistiska resultatet visar att anläggningsbeslut som meddelats som preliminärfråga i en anläggningsförrättning inte är vanligt förekommande. Studien visar att det endast i 2,2 % av fallen används anläggningslagens 25 §. Det går även se att det absolut vanligaste ändamålet för en gemensamhetsanläggning är väg. Resultatet ifrån intervjuerna påvisar att paragrafen används vid nybyggnation av gemensamhetsanläggningar för att underlätta vid handläggning av förrättningen. Dessutom visar resultatet att lantmätarna som intervjuades upplever att paragrafen används vid komplicerade förrättningar. Det här resulterar mer praktiskt i att en lantmätare som är relativt nyutbildad inte kommer i kontakt med paragrafen tidigt i karriären. Efter att ha granskat över 500 akter går det att konstatera att det inte finns ett entydigt sätt att redovisa i förrättningsakten när anläggningslagen 25 § har nyttjats i samband med en förrättning. Slutsatsen med rapporten är att preliminärfrågan enligt anläggningslagen används i liten utsträckning, endast 2,2 % enligt vår undersökning. Ett väl nyttjande av preliminärfrågan leder till en förenklad och mer tidsekonomisk handläggning av komplicerade ärenden. Den används vid invecklade förrättningar när utsikterna av förrättningen är osäkra samt vid nybyggnation. Författarna upplever paragrafen som väldigt användbar efter genomförandet av studien

  • 33.
    Ekstorm, Markus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Rex, Olle
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Servitut enligt anläggningslagen och fastighetsbildningslagen: En jämförande studie av prövningsförfarandet vid upplåtande av servitut för väg2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Genom anläggningslagen och fastighetsbildningslagen kan servitut för väg upplåtas. Lagstiftaren klargör att servitut för väg enligt anläggningslagen ska tillämpas när det är fråga om en fristående åtgärd där en fastighet har behov av väg för transport till och ifrån fastigheten och att fastighetsbildningslagens bestämmelser ska tillämpas när vägfrågan ska lösas i samband med en fastighetsreglering. Någon begränsning att tillämpa anläggningslagen i samband med fastighetsreglering finns dock inte uttryckligen i lagen.

    Denna studies syfte är att utreda hur prövningsförfarandet sker i respektive lagstiftning för att på så vis utreda eventuella likheter och skillnader. För att uppnå studiens syfte studeras lagtext, förarbeten och rättsfall för att klargöra hur lagstiftaren har tänkt att lagstiftningen ska tillämpas. Dessutom studeras förrättningsakter och förrättningslantmätare intervjuas. Intervjuernas syfte är att klargöra hur en förrättningslantmätare arbetar i den här typen av frågor. Studien omfattar endast officialservitut.

    För att besvara studiens frågeställningar har tre olika metoder tillämpats. kvalitativ-, kvantitativ- och juridisk metod. De akter som har genomgåtts och de intervjuer som har genomförts har avgränsats till Västra Götaland framförallt för att underlätta att genomföra intervjuerna på plats för ett personligt möte.

    Efter analys av genomgången lagtext och förarbeten kom studien fram till att rekvisitet väsentlig betydelse i anläggningslagen är dispositivt. Av 47 granskade anläggningsakter framgick att 31 grundades på en överenskommelse. I 20 av dessa 31 akter hade väsentlig betydelse motiverats, något som enligt studiens slutsats av lagstiftningen egentligen inte behövs. I resterande 16 anläggningsakter motiverades väsentlig betydelse i samtliga fall. 50 fastighetsregleringsakter granskades och av dessa motiverades väsentlig betydelse i 27av akterna. Vilket egentligen ska ha motiverats i samtliga fall. Intervjuerna visade att samtliga intervjupersoner var av åsikten att väsentlig betydelse alltid ska prövas oavsett vilken lagstiftning som servitutet upplåts genom.

    Sammanfattningsvis tyder studien på att det finns en skillnad mellan lagstiftningarna för upplåtelse av servitut men trots detta tillämpas de i princip likadant av förrättningslantmätare. Generellt tycks inte någon skillnad göras mellan de två lagstiftningarna vid prövningen av rekvisitet väsentlig betydelse.

  • 34.
    Elisson, Niklas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Dahlberg, Stefan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Simuleringsmodell för flaskhalsidentifiering i produktionsflöde2014Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Forskare på Produktionstekniskt Center, PTC, i Trollhättan har läst om en ovanlig metod för att identifiera flaskhalsar i industriell produktion. Metoden kallas för Skiftande flaskhalsidentifiering och fungerar så att den mäter hur länge en maskin varit aktiv. Den maskin som varit aktiv längst är den tillfälliga flaskhalsen i produktionsprocessen och den maskin som varit mest andel flaskhals under en specifik tidsperiod är den flaskhals som företaget bör satsa resurser på att åtgärda.

    Syftet med examensarbetet har varit att demonstrera möjligheterna med ett system för identifikation av flaskhalsar. Detta gjordes genom att undersöka simuleringar i programmet Plant Simulation.

    Parallellt med arbetet pågick ett snarlikt praktiskt projekt på en produktionslina i verkstaden på PTC. Produktionslinan användes som utgångspunkt för simulering och från denna gjordes datainsamling för att kunna skapa en kopia i simuleringsprogrammet. Dessa ingångsdata användes därefter till samtliga tester och kallades Basmodellen.

    Arbetet resulterade i en manuell analys av den valda metoden för att identifiera flaskhalsar. Simuleringsprogrammet saknade kapacitet att mäta den data som krävdes för att skapa en automatisk analys av skiftande flaskhalsidentifiering. Resultatet av den manuella analysen visade att metoden infriade ställda mål, att ta fram ett fungerande system för att i förväg kunna identifiera flaskhalsar.

    En enkel prototyp för framtida arbete skapades. Den beskrev erforderliga steg som ett program behöver för att analysen av skiftande flaskhalsar ska bli automatisk. Prototypen kommer att ligga till grund för vidare forskning inom skiftande flaskhalsidentifiering

  • 35.
    Elmersson, Åsa
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Grafström, Joel
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Småhusbyggande i marknadssvaga Götalandskommuner: En studie i hur mycket det byggs och hur det finansieras2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige räknas till blandekonomierna. Blandekonomin har sin utgångspunkt i marknadsekonomin men staten reglerar marknaden till viss del. Detta gäller också för bostadsmarknaden. Så utgångspunkten är således att marknaden ska styra priset på småhus genom tillgång och efterfrågan. Det är ena sidan. Den andra sidan är regleringarna. När det kommer till bostäder är det till exempel bolånetaket och amorteringskravet. Bolånetaket utgår från bedömt marknadsvärde. Är det ett begagnat hus räknas som regel försäljningspriset som marknadsvärde medan det i de fall det är ett helt nytt hus görs en förhandsvärdering inför byggnationen. Maximalt kan 85 procent av marknadsvärdet belånas, med fastigheten som säkerhet, för att finansiera ett husköp eller en nybyggnation. På attraktiva marknader är detta sällan något problem eftersom marknadsvärdet på nybyggnationerna oftast är högre än kostnaderna för att bygga huset. Men hur är det då i områden där det inte är så, utan där produktionskostnaderna istället ofta är högre än det förväntade marknadsvärdet? Rent teoretiskt borde det inte kunna byggas småhus i dessa områden med annat än att de som bygger satsar eget kapital och/eller lägger ner mycket eget arbete. Är det så verkligheten ser ut eller lånar bankerna trots allt ut pengar? Och byggs det några småhus överhuvudtaget i dessa områden? Med breda penseldrag har detta undersökts. Urvalet för studien är de femton kommuner i Götaland med lägst Tobins q-värde, det vill säga hade sämst relation i kvoten marknadspris på en befintlig bostad genom den totala produktionskostnaden för en likartad bostad ur Boverkets lista för år 2012. I studien har bygglovsstatistiken i undersökningskommunerna och jämförelsekommunerna studerats. Rapporten visar att det relativt sett byggs färre småhus i de undersökta kommunerna. I de femton undersökta kommunerna med svaga bostadsmarknader är medianvärdet 0,20 beviljade bygglov per tusen invånare. Motsvarande siffra för de tio mest folkrikaste kommunerna i Götaland är 0,69, nästan 3,5 gånger mer under samma år. Studien har också undersökt den teoretiska lönsamheten på de platser där bygglov utfärdats i de studerade kommunerna. En teoretisk produktionskostnad har antagits och en modell skapats för att kunna massvärdera samtliga bygglov med hjälp av taxeringsvärden. Resultatet med den här modellen ger att i 87 procent av fallen går det inte med säkerhet att säga att nybyggnationen är ekonomiskt lönsam vid färdigställandet. Slutligen har studien även undersökt hur nybyggnationerna finansieras genom att inteckningsbeloppen för varje nybyggt småhus har granskats. Av de nybyggnationer där interimistiskt slutbesked eller slutbesked har erhållits visar det sig att 20 procent av nybyggnationerna inte har några inteckningar alls och således har finansierats på annat sätt än genom lån med huset som säkerhet. Bedöms istället, utifrån datamaterialet, den teoretiska produktionskostnaden i förhållande till ett uppskattat marknadsvärde är knappt 50 procent av dessa nybyggnationer helt bankfinansierade. Således är cirka 30 procent av nybyggnationerna sannolikt delvis bankfinansierade. Även tecken på övervärdering av nya bostäder har uppmärksammats.

  • 36.
    Engblom, Tove
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Gunnarsson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Lovet på landet: En rättsdogmatisk studie av 9 kap. 6 § PBL2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När äldre plan- och bygglagen, ÄPBL ersattes år 2011 av dagens plan- och bygglag, PBL fick paragrafen gällande bygglovsbefriade åtgärder några språkliga uppdateringar. Ändringarna var avsedda att förenkla och uppdatera tolkningen. Några ändringar i hur bygglovsbefrielsen på glesbygden ska bedömas var ej avsedda. Denna studie granskar ett flertal av Sveriges kommuners tolkning av bygglovsbefrielsen enligt 9 kap. 6 § PBL. Granskningen gjordes via en enkätundersökning, resultaten jämfördes och sammanställdes. För att kunna avgöra huruvida kommunerna gjort en korrekt bedömning har studien även gjort en grundlig juridisk granskning av lagtext och förarbeten.

    9 kap. 6 § PBL är en komplicerad paragraf och kan inte tolkas utan att läsa förarbetena. Tyvärr räcker det inte med att läsa propositionerna till PBL. Även de förarbeten som finns till ÄPBL måste läsas för att förstå innebörden. Paragrafen har sedan 1987 genomgått flertalet uppdateringar, därav är informationen utspridd.

    Bygglovsbefrielsen i denna paragraf riktar sig till fastighetsägare till en- och tvåbostadshus på glesbygden som vill uppföra en liten tillbyggnad eller komplementbyggnad i omedelbar närhet till bostadshuset. Kravet är att det på fastigheten finns ett bostadshus och att byggnaderna ska vara ett komplement som inte dominerar över bostadshuset. Fastighetsägaren behöver inte anmäla eller rådfråga byggnadsnämnden utan ska själv kunna bedöma om reglerna går att tillämpa.

    Att gemene man, utan juridiska förkunskaper ska kunna tolka en komplicerad paragraf är bekymmersamt. Konsekvenserna av en felbedömning är kostsamma. Tyvärr finns inte mycket till vägledning att få av kommunerna, då resultatet av enkätundersökningen visat att nästan alla byggnadsnämnder gör en felaktig bedömning av paragrafen.

    Studien belyser problematiken med att överlåta tolkningen av en komplicerad paragraf till fastighetsägarna. Att kommunerna sätter egna bestämmelser kring tolkningen av paragrafen utan uppsikt från överordnad myndighet gör inte problemen färre. Slutsatsen för denna studie resulterar i att bättre vägledning och hårdare krav på kommunerna måste införas för att inte lägga över för stort ansvar på de enskilda.

  • 37.
    Eriksson, Johan
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Laserskanning i antikollisionsanalyser för konstruktioner2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Maersk Oil. Deras uppdrag till mig var att ta fram en standard för att kontrollera att deras CAD modeller stämmer mot data som har genererats av laserskannade punktmoln. Modellerna används för simulering av konstruktioner som ska sammanfogas och på så sätt undgå en eventuell kollision när konstruktionerna fysiskt ska sammanfogas.

    Efter att ett objekt har blivit skannat med en laserskanner får man ut rådata i form av ett punktmoln. När punktmolnet efteråt ska exporteras till ett konstruktionsprogram där man kan utföra dessa simuleringar, är inte uppdragsgivaren helt säker på om rådatan kommer in i konstruktionsprogrammet helt utan defekter.

    Arbetet har innefattat olika stadium. Bland annat undersökning av marknaden, fältarbeten med datainsamlingar, samt intervjuer och kontakter med olika leverantörer och specialister inom området.

    Rapporten innehåller grundläggande kunskap om programvara och laserskanning samt en rekommendation att använda sig av programvaran Geomagic Qualify för att kunna säkerhetsställa att modellerna stämmer överens med den laserskannade data och således med de faktiska konstruktionerna.

  • 38.
    Eshagh, Mehdi
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Alizadeh Khameneh, Mohammad AMin
    KTH.
    Two-epoch doptimal design of displacement monitoring networks2015Inngår i: Boletim de Ciências Geodésicas, ISSN 1413-4853, E-ISSN 1982-2170, Vol. 21, nr 3, s. 484-497Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the traditional method of optimal design of displacement monitoring networks a higher precision, times better than the desired accuracy of displacements, is considered for the net points in such a way that the accuracy of the detected displacements meets the desired one. However, in this paper, we develop an alternative method by considering the total number of observations in two epochs without such a simple assumption and we call it two-epoch optimisation. This method is developed based on the Gauss-Helmert adjustment model and the variances of the observations are estimated instead of the weights to optimise the observation plan. This method can deliver the same results as the traditional one, but with less required observations in each epoch

  • 39.
    Eshagh, Mehdi
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Alizadeh-Khameneh, Mohammad. Amin
    Royal Institute of Technology (KTH), Division of Geodesy and Geoinformatics.
    The effect of constraints on bi-objective optimisation of geodetic networks2015Inngår i: Acta Geodaetica et Geophysica Hungarica, ISSN 1217-8977, E-ISSN 1587-1037, Vol. 50, nr 4, s. 449-459Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    One of the problems in the single-objective optimisation models (SOOMs) for optimising geodetic networks is the contradiction of the controlling constraints, which may lead to their violation or infeasibility in the optimisation process. One way to solve this problem is to use a bi-objective optimisation model (BOOM) instead of SOOMs. In this paper, we will use the BOOM of precision and reliability and investigate the influence of the controlling constraints in a two-dimensional simulated network. Our studies show that the unconstrained BOOM is a good model, which almost fulfils our precision and reliability demands of the network. This model is also economical as more observables are removed from the plan whilst adding the controlling constraints leads to including more observables, which have no significant role

  • 40.
    Eshagh, Mehdi
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Johansson, Filippa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Karlsson, Lenita
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Horemuz, Milan
    Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    A case study on displacement analysis of Vasa warship2018Inngår i: Journal of Geodetic Science, ISSN 2081-9919, E-ISSN 2081-9943, Vol. 8, nr 1, s. 43-54Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Monitoring deformation of man-made structures is very important to prevent them from a risk of collapse and save lives. Such a process is also used for monitoring change in historical objects, which are deforming continuously with time. An example of this is the Vasa warship, which was under water for about 300 years. The ship was raised from the bottom of the sea and is kept in the Vasa museum in Stockholm. A geodetic network with points on the museum building and the ship's body has been established and measured for 12 years for monitoring the ship's deformation. The coordinate time series of each point on the ship and their uncertainties have been estimated epoch-wisely. In this paper, our goal is to statistically analyse the ship's hull movements. By fitting a quadratic polynomial to the coordinate time series of each point of the hull, its acceleration and velocity are estimated. In addition, their significance is tested by comparing them with their respective estimated errors after the fitting. Our numerical investigations show that the backside of the ship, having highest elevation and slope, has moved vertically faster than the other places by a velocity and an acceleration of about 2 mm/year and 0.1 mm/year2, respectively and this part of the ship is the weakest with a higher risk of collapse. The central parts of the ship are more stable as the ship hull is almost vertical and closer to the floor. Generally, the hull is moving towards its port and downwards

  • 41.
    Eshagh, Mehdi
    et al.
    Division of Geodesy, Royal Institute of Technology, Stockholm.
    Ramin, Kiamehr
    Division of Geodesy, Royal Institute of Technology, Stockholm.
    A strategy for optimum designing of the geodetic networks from the cost, reliability and precision views2007Inngår i: Acta Geodaetica et Geophysica Hungarica, ISSN 1217-8977, E-ISSN 1587-1037, Vol. 42, nr 3, s. 297-308Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There are different criteria for designing a geodetic network in an optimal way.An optimum network can be regarded as a network having high precision, reliabilityand low cost. Accordingly, corresponding to these criteria different single-objectivemodels can be defined. Each one can be subjected to two other criteria as constraints.Sometimes the constraints can be contradictory so that some of the constraints areviolated. In this contribution, these models are mathematically reviewed. It is numericallyshown how to prepare these mathematical models for optimization processthrough a simulated network. We found that the reliability model yields small positionchanges between those obtained using precision respectively. Elimination ofsome observations may happen using precision and cost model while the reliabilitymodel tries to save number of observations. In our numerical studies, no contradictionscan be seen in reliability model and this model

  • 42.
    Ewenborg, Linus
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Hellgren, Marcus
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    3D-objekt i Sverige: var och varför?2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan ett antal år tillbaka är det möjligt att bilda 3D-objekt i Sverige. Tredimensionella fastigheter utgör slutna volymer och är därmed avgränsade både horisontalt och vertikalt, till skillnad mot traditionella fastigheter som enbart har horisontella gränser(på marken) och som saknar avgränsning uppåt och nedåt. De fastighetstyper som hamnar under kategorin 3D-objekt är 3D-fastigheter, ägarlägenheter samt 3D-samfälligheter.

    Studiens tre frågeställningar var att kartlägga antalet 3D-objekt i Sverige, att redovisa fördelningen av 3D-objekts användningsområden samt att redogöra vilka för- och nackdelar tredimensionell fastighetsbildning medför, enligt professionella aktörer. Undersökningen handlar om dessa professionella aktörers syn på 3D-objekt och är inte en objektiv värdering från författarnas sida.

    För att genomföra undersökningen kartlades Sveriges alla 3D-objekt kommunvis och användningsområden länsvis, vilket baserades på utdrag av 3D-objekt i fastighetsregistret. Kartläggningen av antal 3D-objekt fungerade som underlag för att göra ett urval om 20 kommuner. Lantmätare och exploatörer verksamma i de utvalda kommunerna fick fylla i en enkät vars syfte var att undersöka deras synpunkter om vilka för och nackdelar tredimensionell fastighetsbildning medför.

    Resultatet från kartläggningen visade att 3D-fastigheter (sådana som inte är ägarlägenheter) bildas främst i kommuner med större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö, vilket dels beror på den större befolkningen i storstäderna. Ägarlägenheter har inte samma anknytning till storstadsområden utan flera mindre kommuner har stort antal ägarlägenheter, som tillsammans utgör en tämligen stor andel av det samlade beståndet. I kommuner som har stort antal ägarlägenheter bildas de oftast i få enheter med stort antal i varje. Många ägarlägenheter finns nära norska gränsen i orter som Tanum, Dals-Ed och Sotenäs där man möter en norsk efterfrågan. Att orter som t.ex. Kristianstad och Örnsköldsvik har fått ägarlägenheter kan inte förklaras mer än att det skett slumpmässigt och de står ut i statistiken på grund av det låga totala antalet ägarlägenheter. 3D-samfälligheter har visat sig vara en sällsynt företeelse där endast ett fåtal finns idag och bildas i samband med ägarlägenheter. De 3D-objekt som bildas centreras oftast till samma område beläget i kommunens centralort. Kartläggningen över användningsområden visade att ägarlägenhetsenheter och hyresenheter är de klart vanligaste användningsområdena för 3D-objekt. Av 1643 3D- objekt i Sverige är 930 ägarlägenhetsenheter och 487 hyresenheter vilket utgör 87 % av det totala antalet.

  • 43.
    Falck, Thedor
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Eliasson, Thord
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Regionala skillnader i anslutningen till gemensamhetsanläggningar: Med fokus på 42 a och 43 § i anläggningslagen2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sedan 1973 då anläggningslagen (1973:1149) (AL) infördes har delägare i gemensamhetsanläggningar haft möjligheten att själva inträda i anläggningen genom en överenskommelse enligt AL 43 §. Denna överenskommelse måste godkännas av Lantmäteriet och används för att undvika att behöva göra en kostsam och tidskrävande omprövning av hela anläggningen enligt AL 35 §.

    1998 infördes även AL 42 a §, vilket gav lantmätarna möjlighet att ta beslut om inträde för ny-/ombildad fastighet i en befintlig gemensamhetsanläggning under förrättningar.

    Båda paragraferna fungerar som åtgärder som kan användas istället för en omprövning. En överenskommelse är att föredra i dessa typer av förrättningar, men det billigaste och snabbaste alternativet skall alltid användas. Syftet med arbetet är kartlägga om det finns regionala skillnader i tillämpningen av AL 42 a § och 43 §, eventuella skäl för varför detta sker, samt analysera om detta överensstämmer med praxis och vad som står i förarbeten. Arbetet skall även ge en mindre inblick i hur ersättningsfrågan har hanterats i de olika förrättningarna, samt vilka typer av gemensamhetsanläggningar som behandlas. En kombination av juridisk och kvantitativ metod har använts med ett mindre inslag av kvalitativ metod. Kvantitativ metod för att samla in akterna och numeriskt jämföra akternas tillämpning i olika län. Juridisk metod för att tolka hur paragraferna skall tillämpas, och den kvalitativa användes i ett mailutskick för att få mer styrka till slutsatsen. Samtliga akter mellan 1998-2014 som använt AL 43 § eller 42 a § i elva län har inkluderats i statistiken. Av dessa akter har 221 granskats närmare för att svara på frågor om ersättningsskyldighet, typ av anläggning och förvaltningsform.

    Resultatet visade en stor variation i paragrafanvändningen mellan länen och även olika svar på mailutskicket från kommun till kommun. Exempelvis visade det sig att i 69 % av förrättningarna i Västra Götalands län mellan 1998-2014 har AL 43 § tillämpats, medan i Stockholms län har AL 42 a tillämpats i 66 % av de undersökta förrättningarna. Lantmätarna i kommunerna i dessa län uppgav helt olika skäl för varför de arbetar på detta vis. Göteborgs lantmäterikontor säger att de önskar främja samförstående (och därmed överenskommelser), medan Stockholms kommun sade kort att allt beror helt på omständigheterna. Ersättning i förrättningarna visade sig vara ovanligt, endast 26 % av åtgärderna var ersättningsskyldiga oavsett paragraf. Den vanligaste samfällighetstypen i undersökningen var vägsamfälligheter, som var med i 70 % av granskade akter. Den vanligaste åtgärden var inträden med 81 % och den vanligaste förvaltningsformen var föreningsförvaltning med 85 %.

    Skälen till varför regionala skillnader existerar är ännu inte helt kartlagt. Den insamlade data tyder på att vissa kommuner inom länen har en form av tradition i deras arbetsmetoder, vilket leder till att en av paragraferna tillämpas oftare. En undersökning med en mer kvalitativ inriktning; fokus på intervjuer med lantmätare och enkäter till de olika lantmäterikontoren behöver göras för att säkerställa detta.

  • 44.
    Forsberg, Anna
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Olausson, Lisa
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Gemensamhetsanläggning: Fastighetsrättsliga problem när mark försvinner på grund av erosion2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Göteborgs Stad befinner sig i en utvecklingsfas där stora förändringar kommer ske de närmsta åren för att möta stadens framtida behov. Staden växer i antalet invånare och trycket på bostäder gör att det behöver avsättas mark för att byggas nya bostäder. Ett område i Göteborg där det pågår en stor förändring är det gamla hamn- och varvsområdet i Eriksberg som har omvandlats till ett populärt bostadsområde. I området finns flera gemensamma ytor för fastighetsägarna som vid genomförandet av detaljplanen planlagdes som gemensamhets-anläggningar och förvaltas idag av en samfällighetsförening. Närheten till havet har gjort området attraktivt men innebär samtidigt ett klimat som skapar påfrestningar på omgivningen. Området löper risk för fortsatt erosion och i dagsläget har mark på flera ställen under kaj och vägar som förvaltas av samfällighetsföreningen börjat erodera bort vilket har skadat anläggningarna.

    Syftet med examensarbetet är att utreda de fastighetsrättsliga problemen när mark under en gemensamhetsanläggning eroderar bort. Ämnet har tidigare inte berörts och för att i framtiden fortsätta att använda sig av samverkan mellan fastigheter för att tillgodose gemensamma behov och exploatera områden nära vattnet är det av intresse att utreda denna fråga. För att kunna utreda problemen har en fallstudie genomförts där den juridiska metoden har tillämpats. Fallstudien berörde Eriksberg där problemet först belystes. Resultatet i studien är en produkt av subjektiv tolkning av författarna där rättsfall och tidigare studier stärker författarnas tolkning och studiens trovärdighet.

    Det har i studien framkommit att förutsättningarna kring en gemensamhetsanläggning bör vara väl utredda för att bedöma de fastighetsrättsliga problemen. Studien resulterade i att betydelsefulla aspekter för att utreda frågan är om det finns eventuella överenskommelser avtalade om positiva prestationer, gräns mellan anläggning och fastighet samt hur marken som är under gemensamhetsanläggningen är uppbyggd. För att förebygga framtida tvister kring problemet krävs noggranna prövningar av gemensamhetsanläggningar och tydliga anläggningsbeslut. Studien drar slutsatsen att positiva prestationer i servitut bör undvikas samt att grannelagsrättens regler bör gälla även för de inblandade parterna i en gemensamhetsanläggning. Det innebär att det finns ett ansvar att förebygga olägenheter mot sina grannar. Följs inte lagen finns en skyldighet att stå till svars för den skada som uppkommit. En kommun har också ansvar som myndighetsutövare att styra markanvändningen på lämpligaste sätt, vid försummelse från detta kan kommunen ställas skadeståndsansvarig enligt skadeståndslagen. Även lantmäterimyndigheten bär ett ansvar att verka och ge råd vid planering av markanvändning och val av huvudmannaskap för allmän plats.

  • 45.
    Fransson, Sanna
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för Matematik, Data- och Lantmäteriteknik.
    Olovligt nyttjande av kommunal mark: Kommunens hantering av olovliga överträdelser2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    All mark i Sverige är indelat i fastigheter och är en del av samhällets infrastruktur. Varje fastighet har en unik beteckning och avgränsas genom en fastighetsgräns som markeras med gränspunkter. Alla fastigheter har också en eller flera ägare. Staten, landsting, kommuner och enskilda kan alla vara ägare till fastigheter. Kommunen har en roll i samhället som både fastighetsägare och myndighet. Markanvändningen i Sverige styrs av Sveriges kommuner genom olika planförfaranden. De största markområdena som kommunen äger ligger inom tätortsområden där marken till största del är detaljplanelagd. Här ska både enskilda och allmänna intressen samsas om ytorna för en ändamålsenlig användning av marken. Kommunen som fastighetsägare hanterar fall där enskilda nyttjar kommunal mark utan lovför privata ändamål. Intervjuer har genomförts för att ta del av kommunernas erfarenheter av olovligt nyttjande av kommunal mark. Exempel på överträdelser som förekommer på kommunal mark är häckar, trädgårdsmöbler, komposter, avfall eller byggnader. Den största konsekvensen blir att de allmänna platserna privatiseras. Allmänheten har rätt att vistas på annans mark enligt allemansrätten och kan tillfälligt använda allmän plats för enskildaändamål om tillstånd finns. Om kommunal mark olovligt används för enskilt ändamål kan kommunen använda rättsliga åtgärder för att hantera problemet. Beroende på vilken typ av överträdelse och var den sker finns det ett flertal olika lagar och regler att förhålla sig till. Det kan urskiljas från tidningsartiklar och publikationer på kommuners hemsidor att problemet funnits sedan en längre tid tillbaka, men har nu börjat uppdagas allt mer av kommunerna. De deltagande kommunerna bekräftar att olovligt nyttjande av kommunal mark förekommer. Företeelsen uppfattas mer eller mindre som ett problem i de olika kommunerna. Resultatet har också visat att problemet hanteras olika vilket gör det svårt att uppfylla likabehandlingsprincipens syfte. Det saknas tydliga riktlinjer i flera av kommunerna för hantering av sådana här ärenden. Del av problemet kan reduceras redan i planarbetet om detaljplaner tas fram med väl genomtänkta ytor och tydliga gränser för allmän plats. I nuläget krävs det stora resurser om en kommun ska ta itu med problemet på allvar.

  • 46.
    Freiholtz, Maria
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för elektro, lantmäteri och naturvetenskap.
    Skredriskhantering i utvalda kommuner2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att kartlägga och beskriva det juridiska och finansiella motorer som styr genomförande av skredförebyggande åtgärder. Detta syfte underbyggs i sin tur av två frågeställningar; vilket juridiskt ramverk har kommuner att förhålla sig till vid skredriskhantering samt vilka planstrategier som används i de tre kommunerna vid förebyggande av skred?

    Studien avgränsas till att enbart beröra tre kommuner med samhällen i Götaälvdalen. Fokus ligger på skedet före ett skred och är redovisat ur ett kommunalt perspektiv. Två metoder har valts för insamling av data. Dels semi-strukturerade intervjuer av sex respondenter som alla är yrkersverksamma inom skredriskrelaterade yrkesområden. Hälften jobbar med skredriskförbyggande åtgärder i de tre valda kommunerna. De tre övriga respondenterna jobbar vid andra berörda myndigheter. Tillvägagångssättet följder ett mönster av insamling av data, sovring av materialet samt sammanställning av resultatet. I teoriavsnittet redovisas fem viktiga bakgrundsområden och syftet är att ge en grundläggande bild av skredproblemet i samhället. De tvärvetenskapliga ämnen som redovisas tar upp geologiska förutsättningar, historiska skred i Göta älvdalen, klimatförändringar, geotekniska åtgärder samt de olika myndigheter som är berörda av skredförebyggande åtgärder.

    Resultatdelen består av två delar. Den första heter Rättsliga ramverk och innehåller en kartläggning av de lagar som är tillämpliga på skredförebyggande åtgärder. De lagar som redovisas är plan och bygglagen, miljöbalken, lagen om skydd mot olyckor, lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, expropriationslagen, skadeståndslagen preskriptionslagen samt jordabalken. Den andra delen av resultatet heter Kommunala strategier och här redovisas kommunernas praktiska tillvägagångssätt vid skredförebyggande arbete. Kapitlet avslutas med en resultatanalys som sammanställer de svar som framkommit. Därefter följer ett diskussionsavsnitt som innehåller en värdering av framkomna svar samt redovisar framgångar såväl som brister i arbetet. I slutsatsen kopplas svaren som redovisats ihop med problemställningarna i början av studien. Här besvaras också det bakomliggande syftet och frågeställningarna. Här finns även en värdering av gjorda resultat samt reflektioner över vad som kunde gjorts annorlunda. Utöver detta så redovisas flera intressanta aspekter som inte täcks av denna studie och som förslagsvis kan bli framtida arbeten. Slutligen redovisas studiens källor samt flera bilagor som ansetts nödvändiga för att öka läsarens förståelse för studien

  • 47.
    Grahn, Peter
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avdelningen för data-, elektro- och lantmäteriteknik.
    Överföring och frigörande av fastighetstillbehör: Skillnader i användandet av frigörande och överföring av fastighetstillbehör inom förrättningsverksamheten2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sverige består av över 3,2 miljoner fastigheter och ännu fler fastighetstillbehör i form av byggnader och anläggningar. Det flesta fastigheter är belägna direkt på marken. Men det finns även så kallade tredimensionell fastighet. Det innebär att fastigheten inte direkt är belägna på marknivå utan ovan eller under marken.

    Samhället är under pågående utvecklig där nya fastigheter bildas och ombildas. En viktig del i arbetet med samhällsbyggandet är att uppnå en mer ändamålsmässig användning. En del i processen är att mark, byggnader och de anläggningar som finns används på ett bra sätt. En anläggning kan ingå som fastighetstillbehör till en fastighet. Ett fastighetstillbehör kunde innan lagändringen 2002 enbart byta ägare genom att avlägsnas från stamfastigheten eller genom att marken som den var belägen på överläts till någon annan. Efter påtryckningar från flera håll startade staten en utredning om lagförslag angående överföring och frigörande av fastighetstillbehör. En ny lagändring kom i bruk 1 januari 2002 som gav nya möjligheter att kunna överföra och frigöra fastighetstillbehör.

    För att ta reda på orsaken till skillnaden granskades förrättningsakter för att se hur fördelningen såg ut samt om det framgick vem som yrkat på åtgärden. För att komplettera den statistiska analysen gjordes fem stycken intervjuer. Utifrån intervjuerna gavs en förståelse om hur lantmätarna upplevde reglerna. En del fakta som inte framgick i akterna kompletterades med hjälp av intervjuerna.

    Resultatet visar att förrättningslantmätare upplever att kunskapen om möjligheten inte finns hos den enskilde fastighetsägaren. Det är oftast förrättningslantmätaren som får informera om möjligheten till överföring och frigörande. Förrättningslantmätarna upplever inte heller att reglerna är svåra att tillämpa, utan att bristen ligger hos den enskilde lantmätaren som oftast inte är tillräckligt påläst gällande reglerna.

  • 48.
    Granfeldt, Adam
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap.
    Liten avvikelse från detaljplan: en översiktlig studie i Västra Götaland2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    När bygglov söks i detaljplanelagda områden är grundprincipen att detaljplanens bestämmelser ska följas, men det finns möjlighet att göra undantag från grundprincipen med en liten avvikelse från detaljplanens bestämmelser enligt plan- och bygglagen. En liten avvikelse får tas från detaljplanens bestämmelser ifall avvikelsen är förenlig med detaljplanens syfte och att den är liten eller i begränsad omfattning. Avvikelsen ska också vara nödvändig för att området ska kunna användas på ett ändamålsenligt sätt. Då det inte finns exakta bestämmelser för vad som är en liten eller stor avvikelse så kan man tolka en avvikelse på olika sätt. Konsekvensen blir att kommuner kan ha olika syn och toleranser på vad en liten avvikelse är. Avvikelser görs från planbestämmelserna i detaljplanen. Exempel på avvikelser som tas från planbestämmelserna kan vara placering på prickad mark (mark som inte får bebyggas) eller överskriden bygghöjd (höjd som överskrider detaljplanens maximala byggnadshöjd).

    Syftet med studien är att övergripande se hur kommuner i Västra Götaland hanterar liten avvikelse från detaljplan och hur det används i praktiken. För att få svar på studiens syfte har följande frågeställningar används: Hur bestäms en liten avvikelses storlek? Hur tolkas liten avvikelse i kommuner? Vilken typ av avvikelser görs? Hur stor betydelse har detaljplanens ålder när liten avvikelse tillämpas?

    För att svara på studiens syfte har intervjuer gjorts med sju kommuner från Västra Götaland. Det har även gjorts en granskning av bygglovsbeslut från en kommun. Studien har kommit fram till att det inte finns någon gräns mellan vad som är en liten avvikelse och vad som är en stor avvikelse. Liten avvikelse från detaljplan hanteras och tolkas olika i varje kommun. Det som skiljer kommunerna åt är både storleken på avvikelserna som godtas och tankesättet när avvikelsen ska godkännas. Grannar har en stor betydelse om bygglov med en liten avvikelse godkänns. Har en granne inte något emot avvikelsen är chansen större att avvikelsen godkänns. Den vanligaste typen av avvikelse som förekommer är placering helt eller delvis på prickad mark. Det visade sig också att detaljplanernas ålder har betydelse vid godkännandet av avvikelser. En ny detaljplan är svårare att göra avvikelser på, jämfört med en gammal detaljplan.

  • 49.
    Gustafsson, Annika
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Jägerev, André
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för naturvetenskap, lantmäteri- och maskinteknik.
    Strandfastigheters gränser: En studie av gränser i vatten.2014Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.

    Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag. Frågor som besvaras i studien är: Hur bestäms gränserna för strandfastigheter juridiskt? Hur ser noggrannheten ut för gränserna i vattenområden och har djupkurvans osäkerhet någon inverkan på gränssättningen? På vilket sätt kan batymetrisk laserskanning, jämfört med nuvarande metoder, vara en lämplig metod för att bestämma strandfastigheters gränser?

    Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med utvalda personer på Lantmäteriet samt företaget Airborne Hydrography AB.

    Teorin bakom undersökningen uppdelades i tre delar. Första delen behandlar Lantmäteriets arbetssätt vid gränssättning av strandfastigheter. Den andra delen behandlar strandfastigheter och lagarna som ska följas för att bilda dem. Den tredje delen behandlar batymetrisk laserskanning och den tekniska noggrannheten instrumenten är kapabla att leverera.

    Resultatet visar att noggrannheten på gränserna i vattenområdet är svårbedömda då redovisning av gränserna ofta saknas och ursprungliga strandlinjen är svår att lokalisera. Laserbatymetri kan i vissa fall inverka positivt på gränssättningen i strandfastigheters vattenområden och underlätta lantmätarens arbete med gränssättningen. Slutsatsen är att lantmätarna är tvungna att utföra omfattande arkivforskning för att kunna bestämma strandlinjen och att handlingarna i en förrättning blir svårare att tolka ju äldre stamfastigheterna är.

    Genom att undersöka nuvarande tillvägagångssätt vid strandfastigheters gränssättning och föra ihop resultatet med den laserbatymetriska mätmetoden fann författarna en möjlig lösning för de osäkra gränserna i vattenområden. Strandlinjen, 300 meters gränslinjen samt var 3 meters djupkurvan är belägen

  • 50.
    Gustafsson, Jonas
    Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, Avd för lantmäteriteknik och matematik.
    Rättslig reglering av enskilda vägar med fokus på kostnadsansvarets utformning och tillämpning2010Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De enskilda vägarna utgör ungefär 75 % av alla vägar i Sverige och 60 % av landets gemensamhetsanläggningarinnehåller vägar. Drift och underhållskostnader för enskilda vägar fördelasgenom att de deltagande fastigheterna har andelstal i gemensamhetsanläggningen.Syftet med rapporten har varit att undersöka hur kostnadsfördelningen i samfällighetsföreningarför vägändamål fungerar i teorin och i praktiken.En litteraturstudie ligger till grund för teoridelen i avsnitt 2 och 3 där tidigare och nuvarandelagstiftning beskrivs. Fokus har lagts på frågor som rör enskilda vägar och kostnader, ersättningarsamt ändrade förhållanden för dessa. Ett antal samfällighetsföreningar för vägändamålhar undersökts och kontaktats för att få reda på hur de ser på systemet för kostnadsfördelningoch hur det fungerar.Resultatet av arbetet visar att de undersökta föreningarna anser att systemet för att fördelakostnader fungerar bra och i allmänhet anses som rättvist. I hälften av föreningarna hadeförutsättningarna ändrats på sätt som gjorde att andelstalen ändrades. Oftast var det pågrund av ändrad användning av fastigheter eller ändrad fastighetsindelning.Endast i ett fåtal fall hade föreningarna haft problem med utebliven betalning från medlemmarna.

123 1 - 50 of 121
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf