Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Strike a pose, there’s nothing to it": En kvalitativ studie om kvinnor & selfies
University West, Department of Economics and IT, Division of Media and Design.
2016 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
”Strike a pose, there’s nothing to it” (English)
Abstract [en]

A selfie is a self-portrait photograph, taken by holding a mobile camera device and pointing it at oneself. Today's technology opens for new imagery and new ways to communicate, and the selfie is a prominent expression in the communication of today. Before social media and the Internet, photos were just physical objects stored in a photo album or a box at home, and the potential audience were limited. With the introduction of social media sites such as Facebook and Instagram, along with the prevalence of smartphones, selfies has become a socially acceptable way of expression available to vast audiences all around the world at the click of a button. But, does a selfie tell as much of our personality as the clothes on our body? The furniture in our homes, or what kind of music we listen to? Can a selfie replace a verbal introduction? How much of an effort is there behind a selfie? The purpose of this study is to investigate how young women interpret, use and consume selfies with the mobile photo-sharing application Instagram as a starting point. In this study I have used a combination of image analysis and group interviews. I have used two different groups of candidates, one that takes "selfies" on a regular basis, and one with lesser "selfie" frequency. I will proceed from Erving Goffman's dramaturgical perspective. Goffman believes that the interaction between people is comparable with a stage performance. The individual chooses their performance based on what kind of stage and audience is at their disposal. Image analysis concludes that a majority of respondents are inclined to take selfies with others. When the respondent is in a group setting it is not uncommon for them to try to fit as many people as possible in the photo, and as a consequence end up themselves on the fringe of the photo. When taking an individual selfie, image analysis shows that the more common setting is indoors, focused on the face of the subject. The majority of the respondent takes their selfies with the mobile phone straight ahead of them. The respondent begins to tilt the mobile phone depending on what she wants to capture in the picture. The study shows that selfies is complex and difficult to define and the appearance is central in the creation of a selfie. As a phenomenon, the selfie is a double edged sword, on one hand a popular form of expression and communication, and on the other it can be received by its viewers as repetitive and vain.

Abstract [sv]

En selfie, ett självporträtt på ett armsavstånd taget med mobilkameran. Dagens teknik öppnar upp för nya bildspråk och nya sätt att kommunicera, selfie är ett av dem. Innan sociala medier och Internet samlades ett foto ofta i ett fotoalbum i hemmet och vilka som hade tillgång till fotot var ett begränsat antal människor. Smartphones ändrar vårt sätt att konsumera och kommunicera med foton. Vi fotar och delar bilder på ett annat sätt idag.

Skvallrar en selfie lika mycket om vår personlighet som kläderna på kroppen, möblerna i hemmet eller musiken i hörlurarna. Hur mycket tanke ligger bakom en selfie? Syftet med den här studien är att undersöka hur unga kvinnor tolkar, använder och skapar selfies med Instagram som utgångspunkt. Jag har tillämpat en metodkombination av bildanalys av selfies och gruppintervjuer. För att skapa en rik och bred bild av selfie har jag använt mig av två olika grupper av selfie-användare, en högfrekvent grupp och en lågfrekvent grupp, detta för att vidga förståelsen om begreppet selfie.

Jag kommer att utgå från Evring Goffmans dramaturgiska perspektiv som teoretisk perspektiv. Goffman anser att samspelet mellan människor kan jämföras med en framträdande på en teaterscen. Individen väljer sitt framträdande beroende på scen och publik.

Bildanalysen visar att en liten majoritet av respondenterna tar selfies tillsammans med andra. När respondenterna är ute med vänner och bekanta försöker respondenterna få plats med så många personer som möjligt och det är inte ovanligt at respondenten själv hamnar i utkanten av bilden och att bara halva ansiktet kommer med.

När respondenterna tar selfies ensam visar bildanalysen att respondenterna helst tar selfies inomhus, här är det ansiktet som står i fokus. Populäraste kameravinkel är framifrån, respondenterna börjar vinkla kameran beroende på vad respondenten vill ha med i bilden.

Studien visar att selfie är komplex och svårdefinierad. Utseendet är centralt i skapandet av selfie. Vissa av respondenterna upplever att en selfie tillhör "gå-ut-på-krogen-bilden" för en yngre generation. Selfie har en dubbel roll och är både en uppskattad kommunikationsform, men väcker också irritation hos respondenterna. Irritation uppstår hos samtliga respondenter när en selfie upplevs som för återkommande och bekräftelsesökande.

Place, publisher, year, edition, pages
2016. , 36 p.
Keyword [en]
Selfie, Instagram, Self Objectification, Narcissism, Sociala media
Keyword [sv]
Selfie, Instagram, Självobjektifiering, Narcissism, Sociala media
National Category
Information Systems
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hv:diva-9938Local ID: EXC509OAI: oai:DiVA.org:hv-9938DiVA: diva2:974666
Subject / course
Media informatics
Educational program
Digitala media
Supervisors
Examiners
Available from: 2016-09-27 Created: 2016-09-27 Last updated: 2016-09-27Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Division of Media and Design
Information Systems

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 146 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf