Högskolor och universitet ligger i utvecklingens framkant och skall utgå från principen om alla individers lika värde (SFS 1992:1434). (O)jämlikhet mellan kön inom det akademiska fältet är ett studerat ämne där fokus riktats mot att studera individer som homogena grupper. Kön i samspel med ålder och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv, är inte särskilt utforskat. Studien syftade därför till att, med utgångspunkt från diskrimineringslagen (SFS 2008:567), studera hur en utvald högskola i Sverige presenterar sig för allmänheten genom sina offentliga dokument med hänsyn till sociala kategorier som kön, ålder och etnicitet (intersektionalitet). En kvalitativ metod valdes där de utvalda offentliga dokumenten analyserades diskursivt (Fairclough, 2012). Resultatet visade olikheter mellan teoretiska och praktiska diskurser där verksamhetens tillgänglighet för allmänheten skiljer sig åt. Den valda högskolan har omedvetet, inte tagit hänsyn till ett intersektionellt perspektiv vid utformning av offentliga dokument vilket går i linje med tidigare forskning. Det blir därför viktigt att verksamheten presenterar sig intersektionellt för allmänheten för att kunna rekrytera olika kompetenser, eftersom tidigare homogena samhällen tenderar att bli allt mer heterogena.

Colleges and universities are at the cutting edge based on the principle that all individuals should have equal value (SFS 1992: 1434). (In) equality of gender in the academic field is a subject studied with a focus directed on the study of individuals in homogeneous groups. Gender in interaction with age and ethnicity from an intersectional perspective, is not exhaustively explored. The study therefore, starting with the Discrimination Act (SFS 2008: 567), aimed to investigate how a selected university in Sweden presents itself to the public through their public documents in view of social categories such as gender, age and ethnicity (intersectionality). A qualitative approach was chosen where the selected public documents were examined with discourse analysis (Fairclough, 2012). The results showed differences between the theoretical and practical discourses where the access by the public differ. The selected university has unconsciously not, taken account of an intersectional perspective in the design of public documents, which are in line with previous research. It is therefore important that the university presents itself intersectionally to the public to be able to recruit different skills, as previously homogeneous societies tend to become increasingly heterogeneous.