Idag regleras frågor kring samverkan mellan fastigheter i anläggningslagen. Anläggningar bildas på evig tid men på grund av olika anledningar kan det inträda ändrade förhållanden som kan påverka dess omfång, läge med mera. För en möjlighet att modifiera villkoren efter de ändrade förhållandena finns 35 § AL, omprövningsförrättning. För att skydda den enskilda fastighetsägarens intresse av bestående rättsförhållanden får dock vilken situation som helst inte automatiskt leda till en omprövning, utan viss restriktivitet ska råda vid tillämpning av 35 § AL. Tre olika villkor finns därför angivna i paragrafen där en av dessa måste anses uppfylld för att medge en omprövning. När ett beslut bygger på ett lagrum ska förrättningslantmätaren ange det i sitt anläggningsbeslut, vilket vid tillämpning av 35 § AL innebär att ett specifikt villkor ska anges.

Studien bygger på en hypotes om att det verkar råda oklarheter kring vilka skäl som ska prövas mot vilket villkor. Syftet med studien är att reda ut och förtydliga sambandet mellan villkor och skäl vilket kan bidra till en enklare och mer tidseffektiv handläggning av omprövningsförrättningar. En kartläggning sker även för att se hur sambandet hanterats av förrättningslantmätare i genomförda förrättningar.

Studien baseras på en kombination av kvantitativ metod vid insamling av akter, kvalitativ innehållsanalys och juridisk metod för inläsning av akter, lagtext, förarbeten och rättsfall som grund för djupare analyser.

Att med hjälp av lagtext, förarbeten och rättsfall försöka reda ut sambandet mellan villkor och skäl visade sig vara svårt då det väldigt knapphändigt framgick hur detta var menat att ske. En sammanvägd bedömning och tolkning av lagtext, förarbeten och rättsfall resulterade dock i ett förtydligande av vilka skäl som anses ha koppling till vilket villkor. Med utgångspunkt i studiens resultat av kopplingarna kunde det vid kartläggningen konstateras att fel koppling genomförts i 21 % av fallen. Felet med störst konsekvens är de fall där skäl som av studien anses kopplade till klart behov istället blivit prövade mot väsentligt ändrade förhållanden. Detta genomfördes i 41 % av de akter innehållandes skäl som ansågs kopplade till klart behov. Konsekvensen av en sådan situation kan leda till att ett anläggningsbeslut ogiltigförklaras av domstol. I en tredjedel av de granskade akterna visade det sig även att inget prövat lagrum angavs eller var inkorrekt angivet trots ett grundläggande krav att så ska ske.

Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet av studien stärkte hypotesen om oklarheterna kring tillämpningen av 35 § AL. Dels genom kartläggningen av det faktiska tillämpandet av 35 § AL som visade sig bristfälligt men också av det knapphändiga stöd och direktiv som fanns att tillgå kring frågan om omprövning. Författarna hoppas med resultatet av studien bidra till en tydligare bild kring kopplingarna och en förståelse för vikten av rätt angiven kvalifikationsgräns.

Today matters concerning cooperation between properties is regulated in the Swedish facility law. Facilities are formed for eternal time, but due to various reasons conditions can change in a way that affects the facilities. To modify the conditions of the changed circumstances is 35 § applicable, called reassessment. To protect the property owner's interest shall not all situation automatically lead to a reassessment. Three different conditions are therefore listed in the 35 § and one of those must be achieved to allow a reassessment. When a decision is based on a section of a law, the surveyor must specify which condition he based his decision on.

The study is based on a hypothesis that there seems to be confusions about what reasons for a reassessment should be tested against which condition. The purpose of the study is to find out and clarify the relationship between the conditions and various reasons. This will hopefully contribute to an easier and more time efficient administration of a reassessment. A survey will also be made to see how the relationship is handled by surveyors in completed reassessments.

The study is based on a combination of a quantitative method which is used for the collection of reassessments and a legal method which is used for reading reassessment files, legal texts, preparatory work and court cases.

It was hard to clarify the relationship between the conditions and reasons via legal text, preparatory work and court cases because they didn’t give so much information. A joint assessment of legal texts, preparatory work and court cases resulted however in a clarification of which reasons considered to be linked to which condition. Based on the results of the study the survey found that the wrong connection is made in 21% of the cases. The outcome with the most negative effect are those cases where the reasons are considered to be linked to a clear need, but instead they have been tested against substantially change circumstances. This was the outcome in 41% of the acts consisting reasons that were considered related to a clear need. In a third of the files no specific section of the law was tried or an incorrect application was made.

To sum up the results of this study strengthen the hypothesis of the uncertainties surrounding the application of § 35. Partly through the survey of the actual application of 35 § which proved inadequate but also by the scant support and directives that were available around the issue of reassessments. The authors hope that the results of the study will clarify the links and contribute to a comprehension of the importance to specify the right condition.