Lagen om allmänna vattentjänster är den lagstiftning som reglerar kommunens skyldighet att ordna med vattentjänster när det behövs i ett större sammanhang. Kommunen skall upprätta ett verksamhetsområde inom vilket vattentjänsterna skall ordnas. Då en gemensam anläggning för vatten och avlopp skall anslutas till anläggningen krävs ett avtal för att samfällighetsföreningen som förvaltar den gemensamma anläggningen skall ta platsen som abonnent. Det gäller även när gemensamhetsanläggningar utanför verksamhetsområdet tillåts ansluta till den allmänna VA-anläggningen.

Olika lagstiftningar ligger till grund för avtalen beroende på om fastigheterna ligger inom eller utom verksamhetsområdet. Därför finns ett intresse i att studera problemet närmare.

Studiens syfte är att beskriva hur avtalssituationen mellan VA-huvudman och avtalskunder ser ut i tre kommuner. De frågor studien skall besvara är; vilken lagstiftning tillämpar huvudmannen vid avtal utanför verksamhetsområdet och hur hanteras anläggningskostnader? Ställs tekniska krav på de installationer som skall anslutas och om så vad avser de? Vilka rutiner har huvudmannen för att se över eventuella avtalsmallar och vad innehåller mallarna?

Metoden som valts för att uppfylla studiens syfte är huvudsakligen kvalitativ. Intervjuer har genomförts med personer som arbetar med abonnentansvar i de tre olika kommunerna. Därefter har kommunernas avtalsmallar de använder vid denna typ av avtal granskats för att belysa eventuella otydligheter. En juridisk metod har använts för att studera lagtext, förarbeten och rättsfall.

Resultatet visar att samtliga kommuner tillämpar LAV även för fastigheter utanför verksamhetsområdet. Det finns skillnader kommunerna i mellan hur de valt att ta ut anläggningskostnader. Ingen av huvudmännen ställer tekniska krav på de installationer de skall ansluta. Samtliga kommuner använder avtalsmallar för avtalen men ingen har rutiner för att se över dem vilket resulterat i en del otydligheter. Sammanfattningsvis kan sägas att ingen av kommunerna upplever några större problem med avtalssituationen och de känner sig trygga i att deras avtal inte innehåller några felaktigheter.

The law of public water services is the Swedish law governing the local authority´s duty to provide water services when needed in a larger context. The local authority will define an operating area in which water services are to be arranged. When a shared facility for water and sewer are to be connected to the public facility, a contract will be needed so the shared property association facility should take place as subscriber. This also applies to shared facilities outside the operating area to be allowed to connect to the public water and sewage plant.

Various legislation is the basis for these contracts, depending on whether the properties are located within or outside the operating area. Because of these circumstances, there is interest in studying the issue further.

The study aims to describe the current contractual situation between the water and sewer principal and contract customers in three municipalities. The questions to be answered are; which law are appropriate when the principals applies agreements with properties outside the operating area and how do they handle the facility costs? Does the principal make any technical requirements for installations to be connected and if so what do they intend? Do they use contract templates and if then, what they contain?

The method adopted to meet the purpose of the study is mainly qualitative. Interviews were conducted with people who are responsible for the subscribers in the three municipalities. Subsequently, the municipal contract templates which are used in this type of agreements reviewed to highlight any ambiguities. A legal method has been used to study the legal text, preparatory work and court cases.

The result shows that all municipalities apply the law of public water services even for properties outside the operating area. There are differences, between municipalities, in how they have chosen to take out the construction costs. None of the principals have technical requirements for the installations they are connecting. All municipalities use contract templates for contracts, but none have procedures in place to review them, which resulted in some ambiguity. In summary, none of the municipalities are experiencing any major problems with the contract situation and they feel safe that their agreements do not contain any inaccuracies