Syftet är att undersöka hur biståndshandläggaren inom äldreomsorgen upplever att handlingsutrymmet påverkar myndighetsutövningen.

Frågeställningar:

* På vilket sätt upplever biståndshandläggaren att de har makt att påverka sitt handlingsutrymme?

* På vilket sätt upplever biståndshandläggaren att motsättningen mellan den enskildes och organisationens intresse ser ut?

*Vilka hinder och möjligheter upplever biståndshandläggaren existerar i sitt arbete i förhållande till sitt handlingsutrymme?

* Vilka etiska dilemman uppstår i handlingsutrymmet?

Uppsatsen tar upp olika aspekter av myndighetsutövning i det sociala och socialpedagogiska arbetet. Så som myndighetsutövning inom äldreomsorgen och hur biståndshandläggaren anser att handlingsutrymmet formas utifrån organisation, profession och den enskilde. För insamling av det empiriska materialet genomfördes enskilda intervjuer med fem biståndshandläggare. Slutsatsen är att biståndshandläggarnas handlingsutrymme är komplicerat. Många faktorer påverkar handlingsutrymmet däribland det formella juridiska uppdraget från samhället och organisationen samt biståndshandläggarnas egna värderingar. Även den enskilde påverkar hur beslutet formas i det enskilda ärendet genom att den enskildes rättigheter ska tillgodoses. Biståndshandläggarna upplever sig ha ett stort handlingsutrymme men de begränsningar som uppstår är bristande resurser i form av ekonomi och tidsbrist vilket främst syns i verkställigheten. Biståndshandläggarna kunde uppleva att det blev motsättningar mellan den enskilde och organisationen och dess riktlinjer vilka är länkade till bristande resurser i form av ekonomi och tidsbrist. Biståndshandläggarna upplever att de har möjligheter att påverka sitt handlingsutrymme men hamnar ofta i etiska dilemman när den enskildes självbestämmande och delaktighet hotas. Vår slutsats är att biståndshandläggaren befinner sig i en komplex situation där biståndshandläggarna måste ta hänsyn till både organisationens och de enskildes intresse.