Syftet med vår studie var att få en ökad kunskap om hur elever utvecklar sitt skrivande på ett effektivt sätt. Vår ambition var att förmedla några lärares tankar och åsikter om olika läs- och skrivinlärningsmetoder kopplat till den metoden de själva använder i undervisningen. Det finns flera studier om hur elever utvecklar sitt skrivande med hjälp av enskilda metoder såsom ASL-metoden. Däremot finns det enbart ett fåtal jämförande studier där en metod ställs emot en annan och därför blev vi intresserade av att forska vidare kring detta. Genom vår studie vill vi tillföra en ökad kunskap om hur elever utvecklar sitt skrivande på ett effektivt sätt med hjälp av ASL-metoden och ljudmetoden då dessa ställs emot varandra. Läs- och skrivinlärningen är grundläggande i skolan och genomsyrar alla ämnen. Därför är det viktigt att de metoder som används gynnar alla elever i deras läs- och skrivutveckling. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer med enskilda lärare då vi sökte svar på våra forskningsfrågor. Den tidigare forskningen kring barns läs- och skrivinlärning jämfördes med det resultat vi fått fram i intervjuerna. De likheter vi fått fram var att det inte enbart finns en metod som passar alla elever utan att lärare bör individanpassa läs- och skrivundervisningen efter elevernas skilda behov och förutsättningar. Lärare bör även variera arbetssätten och arbetsformerna för att motivera eleverna samt att lärandet ska ske på ett lustfyllt sätt, till exempel genom gemensamt lärande, arbeta med estetiska lärprocesser samt med olika sinnen. De skillnader vi fått fram var vilka skrivverktyg eleverna bör arbeta med. Forskningen visar att skrivverktygen bör varieras och att eleverna ska få möjlighet att både skriva för hand och att arbeta med digitala verktyg. Däremot visade vårt resultat att lärarna var oeniga om vilket skrivverktyg som gynnar eleverna bäst. Lärarna som använder ASL-metoden anser att skrivverktygen bör varieras till skillnad från de lärare som använder ljudmetoden som menar att eleverna bör skriva för hand. Lärarnas åsikter skilde sig även om hur läs- och skrivinlärningen ska påbörjas. Lärarna som använder ljudmetoden anför att elever skall börja med läsningen, medan lärarna som använder ASL-metoden påtalar att eleverna ska börja med skrivningen. Forskare är heller inte eniga om vad som är bäst att påbörja läs- och skrivundervisningen med. Lärare får helt enkelt avväga vad som gynnar elevgruppen bäst. Vi önskar att vår studie tillför ett fortsatt intresse att forska kring hur elever utvecklar sitt skrivande på ett effektivt sätt.