Syftet med denna studie var att ta reda på vilka effekter införandet utav distansmöten har haft på vårdcentralerna inom primärvården ur ett organisations– och personalperspektiv. Syftet har också varit att redogöra för vilka för- och nackdelar det finns med detta införande. I denna uppsats har bland annat miljöperspektiv, tidseffektivitet samt det ekonomiska perspektivet behandlats. Vi har valt att undersöka Munkedals vårdcentral samt vårdcentralen i Tanumshede. Detta beror på att vi ville få åsikter om införandet från en vårdcentral som var relativt nya och även ifrån en där de har mer erfarenheter kring området, då vi anser att hur införandet uppfattas kan skiljas åt ifall om det är ett nytt införande eller inte.

I studien använde vi oss utav en kvalitativ inriktning, då vi ansåg att detta var passande för att uppnå vårt syfte var att hålla i semistrukturerade intervjuer. Då vi använde oss utav intervjuer som vi sedan tolkade för att samla in vår empiri hade vi ett hermeneutiskt synsätt. Vi höll interjuver med sex stycken respondenter två chefer samt fyra medarbetare varav en chef och två medarbetare på varje vårdcentral för att få ett så pass sanningsenligt resultat som möjligt. Som analysmetod valde vi att använda oss utav en tematisk metod för att kunna analysera den teori och empiri vi tagit fram med varandra.

Vårt resultat och slutsats av studien visar att införa distansmöten är något positivt för primärvården. De sparar bland annat tid i och med att mötena tar kortare tid, då resetiden sparas in och de får på så sätt tid till annat arbete. Det bidrar också till kostnadsbesparingar för organisationerna då reseutgifter samt hotellvistelser försvinner och det bidrar inte till växthuseffekten. Detta införande har också skapat möjligheten för Munkedals vårdcentral som tidigare inte hade tid att åka iväg på vårdplaneringsmöten, att de nu kan vara med och delta.

Trots att införandet är av positiv bemärkning finns det en del saker som bör utvecklas och detta är bland annat att de behöver skapa en bättre struktur när vid planering utav mötena. Vi anser också att organisationerna kan utveckla detta mötesverktyg och använda det inom fler områden.

The purpose of this study was to discover which effects the implementation of distance meetings have had on care centers within primary care from an organizational and employee/personnel perspective. The purpose was also to present the advantages and disadvantages to this implementation/introduction. This paper processed/addressed an environmental and economical perspective as well as time efficiency. We chose to examine two care-centers. This is because we wanted opinions of the implementation from a relatively new care center and one with more experience within the field, as we believe the perception of the implementation may differ if it is a new implementation or not.

To fulfill the purpose of the study we saw it fit to hold semi-structured interviews and therefore chose to have qualitative focus. When interpreting the interview for the collection of empirical data we had/used a hermeneutic approach. Six interviews were held with two managers and four employees where respective care center included one manager and two employees, of the aim to receive truthful responses. As a method of analysis a thematic approach was chosen to be able to analyze developed theory and empirical data together.

Our results and conclusion show that the implementation of distance meeting have a positive effect within primary care. Time is saved by the fact that meetings are shorter and travel-time is minimized, which leads to the possibility for other work to be done. Moreover it contributes to saving in cost for the organization as travel and hotel expenses are eliminated and it does not contribute to the greenhouse effect. Additionally, the implementation has made it possible for one of the care centers to attend to care planning meeting, as they did not have the time before.

Although the implementation is notably positive there are aspects that can be improved and includes developing the structure of planning future meetings. We also believe that this meeting tool can be further developed and be used in other areas of the organizations.