Budgeten är det allra vanligaste ekonomistyrningsverktyget, men trots detta har den fått ta emot hård kritik. Den kritiseras bland annat för sin avsaknad av flexibilitet och anpassningsförmåga, samt att det är svårt att göra prognoser till budgeten i en osäker omgivning. Detta har lett till att allt fler privata företag har valt att frångå den traditionella budgeten. Inom den offentliga sektorn är det däremot ett tvång att upprätta en budget enligt budgetlagen, vilket gör att de måste budgetera trots prognososäkerhet. Då osäkerhet nästan alltid förekommer i någon form under budgetprocessen är det viktigt att detta hanteras på ett bra sätt. Tidigare forskning tar upp ett antal metoder som kan användas för att hantera prognososäkerhet. Dessa är scenarioplanering, känslighetsanalys, riskanalys, att analysera trender, lös budgetstyrning och att utforma budgeten fördelaktigt för en osäker omgivning. Det saknas dock forskning som är inriktad på den offentliga sektorn. Dessutom var den tidigare forskningen som kunde finnas i många fall informationsfattig och flera årtionden gammal. Det var därför önskvärt att genomföra en studie som skulle bidra med aktuell forskning kring prognososäkerhet och dess hanteringar.

Studiens syfte är att inbringa kunskap och förståelse kring prognososäkerhet vid budgetering och hur detta kan hanteras inom den offentliga sektorn. En avgränsning gjordes till socialförvaltningen och intervjuer genomfördes med budgetansvariga inom socialförvaltningar i tre kommuner. Respondenterna var eniga om att det fanns mycket prognososäkerhet vid budgetarbetet, både internt och externt. Den interna osäkerheten handlade främst om personalen och svårigheten i att finna rätt arbetskraft. Externt var det klienterna som var den största osäkerheten då det var svårt att förutse hur många klienter som skulle behöva hjälp i framtiden och i vilken mängd. Samtliga respondenter belyste att det var viktigt att denna prognososäkerhet hanterades då felberäkningar i prognoserna vid budgetupprättandet kunde bli förödande för organisationen. Detta hanterades främst genom att trender analyserades. Andra metoder som åtminstone tillämpades delvis var scenarioplanering, känslighetsanalys, riskanalys och lös budgetstyrning. Således visar studien att tidigare forskning kring osäkerhet och dess hanteringar kan appliceras även på den offentliga sektorn, med undantag för de hanteringar som hindras av diverse lagar så som exempelvis kommunlagen.

Budget is the most common management accounting tool, despite this, it has been receiving harsh criticism. It is criticized among other things for its lack of flexibility and adaptability and that it is difficult to make forecasts for the budget in an uncertain environment. This has led to an increasing number of private companies that have chosen to move away from the traditional budget. However, in the public sector, it is mandatory to establish a budget according to the budget law, which means that they must use budget despite the forecast uncertainty. Uncertainty is almost always present in some form during the budget process, because of this it is important that it will be handled in a good way. Previous research addresses a number of methods that can be used to manage forecast uncertainty. These are scenario planning, risk analysis, to analyze trends, loose budgetcontrol and to design the budget in a beneficial way for an uncertain environment. However, no research is focused solely on the public sector. Furthermore, the previous research which could be found did in many cases lack information and were decades old. It was therefore desirable to implement a study that would provide an up-to-date research on forecast uncertainty and information on how to manage this.

The study's purpose is to raise knowledge and understanding of forecast uncertainty in budgeting and how this can be managed in the public sector. A delimitation was made to the Social Service Centre and interviews were performed with people, from three different counties’, who had a big responsibility in the budget process. The respondents agreed that there was much forecast uncertainty in budgeting, both internally and externally. The internal uncertainty centered on the staff and the difficulty in finding the right workforce. Externally, it was the clients who were the biggest uncertainty because it was difficult to predict how many clients that would need help in the future and to what extent. All respondents highlighted the importance of managing forecast uncertainty because forecast miscalculation in the establishment of budgeting could be devastating for the organization. This was handled primarily by analyzing trends. Other methods, applied at least partly, were scenario planning, sensitivity analysis, risk analysis and loose budgetcontrol. The conclusion was that previous research on uncertainty and the management of it can also be applied in the public sector, with the exception of the management prevented by various laws such as the Swedish Local Government Act.