Syftet med studien var att undersöka om socialtjänsten arbetar föräldrafokuserat med barns bästa i åtanken vid utredningar där barn far illa. Vidare ville studien analysera huruvida socialsekreterare använder sig av anknytningsteorin samt begreppen relationskapital och föräldraförmåga vid dessa utredningar och i sådana fall hur det kan se ut. Syftet var också att ta reda på om föräldrarna har något att säga till om vid ett beslut till insats för barnet, samt hur socialtjänsten arbetar med föräldrars förmåga att ta hand om sina barn. För att anskaffa sig empiri i ämnet använde sig författarna av anknytningsteorin som teoretisk ram samt begreppen relationskapital och föräldraförmåga. Studien har en kvalitativ ansats och empirin är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tre socialsekreterare som arbetar som barnutredare. Studiens resultat visar att socialsekreterare använder sig av metoden BBIC i sitt utredningsarbete. I BBIC, som står för barns behov i centrum, tittar man bland annat på föräldraförmågan samt anknytningen mellan barn och föräldrar. Dock kan inte en socialsekreterare uttala sig om huruvida det finns en anknytning mellan dem eller hur den ser ut. Den kunskapen besitter inte socialsekreteraren själv utan samverkar med bland annat BUP eller psykologer vilka har befogenhet att uttala sig om anknytningen utgör ett problem eller inte vid utredningar av barns mående. Studien visade också att socialsekreterares högsta önskan är att ha mer tid till sitt förfogande i sina ärenden till att sitta med sina klienter i motiverande samtal för att, som informanterna uttryckte det; ”kunna undvika insatser”.

Författarna till denna uppsats har varit timvikarier på institution som arbetar med utredning av föräldraförmågor. Genom det arbetet har författarna blivit uppmärksammade på hur viktig en trygg anknytning är för barns utveckling och mående. Detta föranledde författarnas val av att undersöka om socialsekreterare känner till och använder sig av anknytningsteorin i sina utredningar av barn och unga. Nu när barnkonventionen förväntas att införlivas i svenska lagstiftning 2018, med barns bästa i fokus, känns ämnet mycket aktuellt och intressant för författarna att fördjupa sig i, och förhoppningen är att kunna tillföra diskursen kring barns bästa något nytt.