Inledning: Den tragiska incidenten som inträffade på skolan Kronan i Trollhättan slutade med att fyra personer dödades med avsikt. Vid sådana situationer går det hastigt till och det är därför viktigt att snabbt kunna informera omgivningen för att minimera risken att många kommer till skada. Syftet med studien är att undersöka om en mobilapplikation kan vara användbar som överfallslarm inom offentliga verksamheter.

Metod: Tillvägagångssättet har varit att utföra en kvalitativ studie för att få kunskap om en mobilapplikation är användbar som överfallslarm. Datainsamlingen har utförts genom intervjuer och fokusgruppsintervjuer. För att kunna mäta användarnas upplevelser av att använda en mobilapplikation som överfallslarm har vi tagit fram en prototyp som respondenterna fått testa. Eftersom uppfattad användbarhet påverkas av upplevd användarvänlighet har vi lagt stor vikt på att utforma ett användbart användargränssnitt. För att ta fram ett användbart användargränssnitt har Nielsens tio regler använts och sedan har vi utvärderat användargränssnittet med respondenterna.Teori: För att kunna besvara forskningsfrågan har vi använt oss av teorin Technology Acceptance Model 2. Modellen gör det möjligt att mäta hur en mobilapplikation kommer att accepteras och användas genom två grundläggande faktorer, uppfattad användbarhet och upplevd användarvänlighet. För att kunna utforma och utvärdera användargränssnittet har Nielsens heuristisk som består av tio regler tillämpats.

Resultat: I resultatet presenteras den empiriska datainsamlingen tematiserad utifrån TAM2. Det framkom att en mobilapplikation som överfallslarm anses vara användbart. Applikationen anses användbar som informationskanal för att varna personal på arbetsplatsen vid en nödsituation, men även för att personal snabbt ska kunna ta hjälp av varandra. Applikationen fyller ett behov som finns idag eftersom det inte finns något liknande larm inom offentliga verksamheter. Det framkom att tryggheten och säkerheten på arbetsplatsen ökar med en sådan applikation. Slutsats: Personal inom offentliga verksamheter anser att en mobilapplikation är användbar som ett överfallslarm vid hot och våld. Applikationen är särskilt användbar som informationskanal för att snabbt sprida information med SMS till personal på en arbetsplats, men även för att personal ska kunna ta hjälp av varandra vid en nödsituation. Prototypen upplevdes användarvänlig; det var tydligt vad som skulle göras och funktionerna var enkla att använda. Prototypen fyller ett behov som finns idag eftersom det inom offentliga verksamheter inte finns något liknande larm.

Introduction: The tragic incident that occurred at the school Kronan in Trollhättan ended up with four people being killed intentionally. In situations like this it goes quickly and it is therefore important to quickly inform the environment to minimize the risk that many will be injured. The purpose of the study is to investigate whether a mobile application can be useful as a panic alarm in the public sector.

Method: The approach has been to carry out a qualitative study to gain knowledge about if a mobile application is useful as a panic alarm. Data collection was performed through interviews and focus group interviews. In order to measure the user experience of using a mobile application as panic alarm we developed a prototype that the respondents got to test. Perceived usefulness is influenced by perceived ease of use; therefore we placed great emphasis on designing a usable interface. To develop a usable user interface we used Nielsen's ten rules; later the user interface was evaluated with the respondents.Theory: In order to answer the research question we have used the Technology Acceptance Model 2. The model makes it possible to measure how a mobile application will be accepted and used by two basic factors, perceived usefulness and perceived ease of use. Nielsen’s heuristic consists of ten rules, which have been applied to design and evaluate the user interface.

Result: The result presents the empirical data collection that has been thematised based on TAM2. It appeared that a mobile application as panic alarm is considered useful. The application is considered useful as an information channel to alert staff at the workplace in an emergency situation, but also so the co-workers can quickly get help from each other. It appeared that the safety and security at the workplace increases with such an application. Conclusion: Staff in the public sector believes that a mobile application is useful as a panic alarm when threat and violence occur. The application is particularly useful as an information channel to quickly distribute information with a SMS to staff at the workplace, but also so co-workers can be able to help each other in an emergency situation. The prototype was perceived as user friendly; it was clear how the prototype worked and the functions were easy to use. The prototype fulfills a need that exists today because there are no similar alarms used in the public sector today.