Huvudsyftet med min studie var att se om det fanns någon samsyn bland F-3 lärare när det gällde bedömning av den kommunikativa förmågan i svenskämnet. Jag hade även ett bisyfte som var att se om det fanns några indikationer på någon form av samsyn på skolorna, samt mellan friskola och kommunal skola, när det gällde bedömning. Vad jag kunnat se fanns det nästintill ingen tidigare forskning angående samsyn kring bedömning av en viss förmåga. Däremot fanns det en hel del forskning kring samsyn när det gällde bedömning i allmänhet. Det var endast områden som gymnasiet och universitet som stod i fokus och inte de lägre åldrarna. Förmågorna genomsyrar hela Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket, 2011) och är därför en stor och viktigt del i undervisningen som även ska bedömas. Jag ville med min studie synliggöra om det fanns någon samsyn kring bedömning av den kommunikativa förmågan bland F-3 lärare. Anledningen till att jag ville synliggöra om det fanns någon samsyn bland F-3 lärare, var för att elever ska bli bedömda på ett likvärdigt sätt oavsett vilken skola de går på. Då det är något som styrdokumenten och Skolverket (2013) framhäver. För att söka svar på mina forskningsfrågor valde jag att använda mig av experiment design som metod. Resultatet jag fått fram har jämförts med tidigare forskning inom området, jag har tittat på både likheter och skillnader. En likhet med mitt resultat och tidigare forskning var bland annat att friskolelärare är mer generösa med sina bedömningar än kommunal skollärare i de lägre åldrarna. Vilket tidigare forskning också kommit fram till i de högre åldrarna. En skillnad var att tidigare forskning visade på att lärare inte bedömer elever på ett likvärdigt sätt i de högre åldrarna. Dock visade mitt resultat på att lärarna i de lägre åldrarna till viss del bedömer den kommunikativa förmågan likvärdigt. Vilket inte har beforskats tidigare i de lägre åldrarna. En annan skillnad var att tidigare forskning kring samsyn bland lärare i de högre åldrarna visade på att det inte fanns någon samsyn bland lärare. Medan jag i mitt resultat fick indikationer om att det fanns någon form av samsyn på friskolan respektive den kommunala skolan samt mellan dem, dock var graden samsyn större inom skolorna än mellan dem. Jag hoppas att min studie bidrar till ett ökat intresse att forska kring samsyn när det gäller bedömning på olika sätt i de lägre åldrarna.