Denna studie, som undersöker typ II-fel ur ett konkursförvaltarperspektiv, syftar till att ge revisorer insyn i varför svenska konkursförvaltare uppfattar andelen typ II-fel som hög. Typ II-fel uppkommer då revisorn i revisionsberättelsen inte redogör för de osäkerhetsfaktorer som hotar klienternas fortsatta drift, och verksamheten därefter försätts i konkurs. Revisorsfunktionen skall fungera som ett kontrollerande organ, med uppgiften att intyga för redovisningsanvändarna att styrelsens förvaltning av de finansiella rapporterna enligt årsredovisningslagen uppvisat en rättvisande bild. Trots detta betonar tidigare forskning att revisorer fortlöpande avvikit från att utfärda varningar om fortlevnad. Detta förfarande utmynnar i mer komplexa bolagskonkurser, vilket på sikt ökar arbetsbördan för konkursförvaltare med uppdrag att avveckla konkursboet. Då konkursförvaltare i förhållande till typ II-fel blir centrala aktörer, har denna studie syftat till att få kunskap om typ II-fel ur deras perspektiv. För att föreliggande syfte skulle uppnås formulerades vår forskningsfråga, vilken avsåg att belysa huruvida konkursförvaltare upplever att typ II-fel förekommer, för att i förevarande fall kartlägga de faktorer som utgör en del av kärnproblematiken. Fem konkursförvaltare, som avvecklat minst ett antal hundra företagskonkurser, fick möjligheten att besvara forskningsfrågan. Eftersom denna studie ämnade att nå en djupförståelse, genomfördes den med hjälp av kvalitativa personliga intervjuer. Tidigare forskning belyser andelen typ II-fel som hög, i linje med att de icke-utfärdade going concern varningarna antagits ha kopplingar till flera bakomliggande faktorer. De intervjuade konkursförvaltarna gav emellertid uttryck för en större komplexitet, både vad gäller andelen typ II-fel, och de förhållanden som utgör en del av kärnproblematiken. Baserat på det resultat som analysen framfört, drogs slutsatsen att typ II-fel förekommer. Revisorers icke-utfärdade varningar om fortlevnad grundar sig på bedömningsproblematik, klientföretag, revisorsegenskaper, dålig bolagsordning, konkursprocess samt att det under revisorsgranskningen inträffar nya omständigheter som undanröjer varningarna.

This study examines Type II errors from the bankruptcy administers' perspective. It aims to give auditors an insight into why Swedish bankruptcy trustees perceive the proportion of Type II errors as high. Type II errors occur when the accountant in the audit reports does not consider the uncertainties that are threatening the client's ability to stay as a going concern, and the company thereafter applies for bankruptcy. The auditor is considered to operate as an independent intermediate, with the task to confirm to accounting users that the Board's management of the annual report, in line with the Annual Account act, demonstrates a true and fair view. However, recent research emphasizes that auditors continuously do not issue going concern warnings. This auditor behavior results in more challenging corporate bankruptcies, which eventually charge the bankruptcy trustees who have the assignment of administrating the bankruptcy estates, with a higher load of work. Since the bankruptcy administrators will become key players, in relation to Type II errors, this study, hence, aims to identify Type II errors from their point of view. In order to fulfill the purpose, our research question was formulated to illustrate if the bankruptcy administrators are experiencing Type II errors, and if so, to identify the factors that are considered to be a part of the core problem. Five bankruptcy administrators, who have administrated hundreds of bankruptcy estates, were given the opportunity to answer the research question. As this thesis aims for a deep understanding, it has been conducted using qualitative personal interviews. Meanwhile, recent research illustrates the proportion of Type II errors as high, in line with the fact that the non-issued going concern warnings have been linked to several underlying factors. Our interviewed bankruptcy administrators, however, gave an expression of a much higher complexity when the Type II errors were highlighted to occur to a greater degree, and the auditor behavior was considered to be linked with other additional factors. Based on the analysis, the conclusion drawn was that Type II errors occur and that the auditors' non-issued going concern warnings are based on the accounting assessment problems, clients, auditor characteristics, articles of association and the bankruptcy processes. Another issue is that new circumstances occur while the auditor is reviewing the audit reports.